Verksamhetsredovisning för Lugnadalskolan 2016

2017-01-30 BU 2017000079 Verksamhetsredovisning för Lugnadalskolan 2016 Omfattar förskoleklass, grundskola åk 1-3, och fritidshem Ansvarig rektor: Johan Lundh

1 1 Inledning Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att identifiera och prioritera utvecklingsområden för att uppfylla de nationella målen. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister. Genom att följa upp, analysera, dokumentera, planera och utveckla utbildningen kan kunskap om vad som leder till framgång skapas och delas. Ur förordet till Skolverkets skrift Kvalitetsarbete i praktiken I Säffle kommun utgör verksamhetsredovisningen en delmängd i dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet. Här redovisas sammanställningarna av enhetens förutsättningar och uppnådda resultat. Här redovisas även analyserna av varför resultatet blivit som det blivit samt förslag på utvecklingsområden för att på sikt kunna nå ett bättre resultat. Slutsatserna och utvecklingsbehoven som identifieras i verksamhetsredovisningen redogör för Hur blev det? och Var är vi? och ligger till grund för verksamhetsplanen som redogör för Vart ska vi? och Hur gör vi? Rutiner för systematiskt kvalitetsarbete i skolan beskrivs tydligt i Skolverkets skrift Kvalitetsarbete i praktiken. Skriften finns att hämta som PDF på Skolverkets hemsida under länken: http://www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete/i-praktiken Här finns även bra beskrivningar över det tänkta arbetssättet för de olika områdena Hur blev det? och Var är vi? samt Vart ska vi? och Hur gör vi?.

2 Sammanfattning 1.1 Prioriterade utvecklingsområden 2017 Skapa goda förutsättningar för att flytten till och sammanslagningen med Höglundaskolan blir så bra som möjligt. Genomför läsprojekt under våren för både åk 1 och 2. Under vårterminen kommer vi att jobba med olika skrivutvecklande strategier för att på lång sikt öka måluppfyllelsen i svenska. Eleverna kommer att få tydliga modeller för skrivandet. Elevernas egna intressen och önskemål ska även i fortsättningen ligga till grund för skrivandet. Se över möjligheterna att rekrytera studiehandledare till elever som har annat modersmål än svenska. Ordna stöd i matematik för elever i behov av särskilt stöd Anskaffa elevdatorer i tillräcklig mängd som blir lättillgängliga för eleverna. Avsätt mer tid för kollegialt lärande. Satsa på att fortbilda all personal på Höglundaskolan, F-6 inklusive fritids inom vissa viktiga områden. (ex.beteendeproblem och Läslyftet.) Ett av de högst prioriterade utvecklingsområden som vi ser från skolledningens sida är att vi får tillgång till digitala stödsystem som utan extra arbetsinsats ger oss de underlag som behövs för att sammanställa resultat inför kunskapsuppföljningen och det systematiska kvalitetsarbetet. Som det är just nu avsätts ohemult mycket tid bara för att sammanställa data vilket gör att tiden för de viktiga analyserna blir begränsad. Utöver dessa utvecklingsområden behöver skolan även ta hand om och åtgärda de förelägganden som Skolinspektionen redovisat efter tillsynen i december 2016. 1.2 Viktiga händelser under 2016 Lugnadalskolan bedriver sedan branden 2009 sin verksamhet i tillfälliga lokaler (moduler). Läsåret 16/17 kommer dock att vara det sista läsåret i dessa moduler då verksamheten från och med höstterminen 2017 kommer att flyttas till nyrenoverade lokaler på Höglundaskolan. Under hösten 2016 genomförde Skolinspektionen en tillsyn på skolan. Rapporten från inspektionen inkom till kommunen efter det att skolledningen och pedagogerna genomfört utvärderingen av 2016. Detta gör att resultatet från den genomförda inspektionen kommer att bearbetas i en separat process för att kunna åtgärda de brister som påvisats vid skolan. Vid en granskning av inspektionsrapporten kan man se at inspektörerna i några av de inspekterade områdena gör samma observationer som pedagogerna gör i skolans egen utvärdering av verksamheten. Dessa observationer och de slutsatser som kommit från analysen av dessa kommer att vara en delmängd av de omedelbara åtgärder som skolledningen kommer att vidta under vårterminen 2017 för att komma tillrätta med de förelägganden som skolan fått från inspektionen. Inspektionsrapporten i sin helhet kan hämtas från Barn- och utbildningskontoret. Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Lugnadalskolan i Säffle kommun

3 2 Förutsättningar för enheten 2.1 Organisation Lugnadalskolan har under 2016 bedrivit verksamhet för barn i F-klass årskurs3 samt fritidshemsverksamhet för dessa barn. Skolan är organiserad som en enhet med tre arbetslag, 2 stycken med F-2 samt ett med åk3. Skolan bedrivs i tillfälliga lokaler och kommer ht 2017 att flyttas och bli en del av Höglundaskolan. Skolans skolledning och elevhälsopersonal finns på skolan vissa dagar varje vecka. Det administrativa stödet med intendent och administratör för västra skolområdet (där skolan ingår) är placerat på Höglundaskolan 2.2 Elever Antal inskrivna elever i skolan Elevantal VT 2016 (juni) HT 2016 (dec) F-klass 28 29 Grundskola 84 83 Grundsärskola 0 0 SUMMA 112 112 Antal inskrivna barn på fritids Barnantal VT 2016 (juni) HT 2016(dec) Fritids 71 72 Antal elever/klass/årskurs VT 16 (jun 16) Klass Flickor Pojkar Totalt Gläntan F-klass 9 3 12 Ängen F-klass 11 4 15 Årskurs: 0 20 7 27 Gläntan 1 7 7 14 Ängen 1 9 5 14 Årskurs: 1 16 12 28 Gläntan 2 5 11 16 Ängen 2 8 7 15 Årskurs: 2 13 18 31 Hagen 3A 7 4 11 Hagen 3B 7 5 12 Årskurs: 3 14 9 23 Totalt antal elever 63 46 109

4 Antal elever/klass/årskurs HT 16 (dec 16) Klass Flickor Pojkar Totalt Gläntan F-klass 9 5 14 Ängen F-klass 10 5 15 Årskurs: 0 19 10 29 Gläntan 1 9 2 11 Ängen 1 9 4 13 Årskurs: 1 18 6 24 Gläntan 2 7 7 14 Ängen 2 9 4 13 Årskurs: 2 16 11 27 Hagen 3A 8 7 15 Hagen 3B 5 11 16 Årskurs: 3 13 18 31 Totalt antal elever 66 45 111 2.3 Lärare/personal Räknat som årsarbeten Personal VT 2016 (juni) HT 2016(dec) Antal elever/lärare grundskola 12,1 11,8 Antal elever/lärare F-klass 15,5 15,5 Antal elever/lärare grundsärskola - - Antal elever/lärare Förberedelseklass - - Årsarbeten Studiehandledare - - Årsarbeten Elevassistenter 0,75 1,5 Antal barn/fritidshemspersonal 18 18 Årsarbeten Elevhälsa 0,6 0,4 Årsarbeten Ledning/admin 0,84 1,05 Legitimerad och behöriga lärare per ämne Heltidstjänster Därav behörig med Lärarleg. i ämnet Antal Antal Andel % Samtliga lärare Bild 0,28 4 80% Engelska 0.18 2 50% Idrott och hälsa 0,45 5 100% Matematik 1,30 5 83% Musik 0,22 4 80% Naturorienterande ämnen 1.00 5 83% Samhällsorienterande ämnen 0,94 4 67% Slöjd 0,15 1 50% Svenska 2,90 5 83% Teknik - - -

5 2.4 Ekonomi Den ekonomiska redovisningen är inte helt lätt att följa då de senaståren har bjudit på en hel del organisatoriska och redovisningstekniska förändringar Redovisningen nedan avser endast de medel som tilldelats explicit för Lugnadalskolan. Under alla dessa tre år har det även funnits olika övergripande ansvarsnivåer som disponerats av skolledningen för gemensamma aktiviteter. Under åren 2014 och 2015 fanns därför en övergripande nivå för både Lugnadalskolan och Höglundaskolan och för 2016 fanns en övergripande nivå för hela västra skolområdet. Utfallet på dessa nivåer redovisas separat nedan. Grundskola driftredovisning nettokostnader (tkr) År Budget Bokslut Avvikelse 2016 4911 5219-308 2015 5627 5118 509 2014 4412 5551-1139 Källa: Kommunens egna uppgifter F-klass driftredovisning nettokostnader (tkr) År Budget Bokslut Avvikelse 2016 1233 1121 112 2015 1364 879 485 2014 434 856-422 Källa: Kommunens egna uppgifter Fritidshem driftredovisning nettokostnader (tkr) År Budget Bokslut Avvikelse 2016 2632 3274-642 2015 2355 2540-185 2014 1080 1923-843 Källa: Kommunens egna uppgifter Gemensamma kostnader västra skolområdet 2016 2016 Budget Bokslut Avvikelse Grundskola 4148 3654 494 F-klass 288 192 96 Fritidshem 433 289 144 Gemensamma kostnader Höglunda Lugnadal 2015 2015 Budget Bokslut Avvikelse Grundskola 1879 543 1336 F-klass 89 5 84 Fritidshem 53 0 53 Gemensamma kostnader Höglunda Lugnadal 2014 2014 Budget Bokslut Avvikelse Grundskola 0 3698-3698 F-klass 0 0 0 Fritidshem 0 0 0

6 3 Kunskapsresultat 3.1 VT-16 ÅK 1 ( 28 elever) ÅK2 ( 31 elever) ÅK 3 ( 23 elever) Ämne Antal som ej bedöms nå kunskapskraven Antal som ej bedöms nå kunskapskraven Antal som ej bedöms nå kunskapskraven Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar bild - - - - svenska - - 1 1 3 4 sva 1 matematik - - 3 1 1 2 engelska - - musik - - - - so - - - - no - - - - teknik - - - - idrott - - - 1 slöjd - 3.2 HT-16 ÅK 1 ( 24 elever) ÅK2 ( 27 elever) ÅK 3 ( 31 elever) Ämne Antal som ej bedöms nå kunskapskraven Antal som ej bedöms nå kunskapskraven Antal som ej bedöms nå kunskapskraven Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar bild svenska 2 sva 2 matematik 1 4 1 engelska 1 musik so 1 no 1 teknik 1 idrott slöjd 3.3 Nationellt prov åk 3, Svenska VT-16 Delprov Antal Andel % som klarat delprovet Tala (muntlig uppgift) 24 100 Läsförståelse (berättande text) 22 92 Läsförståelse (faktatext) 20 83 Högläsning 19 79 Textsamtal 21 88 Skriva (berättande text) 21 88 Skriva (stavning, interpunktion) 19 79 Skriva (faktatext) 21 88

7 3.4 Nationellt prov åk 3, Matematik VT-16 Delprov Antal Andel % som klarat delprovet Muntlig kommunikation 21 88 Sannolikhet, huvudräkning 20 83 Uppdelning av tal, enkla problem 22 92 Geometriska begrepp 22 92 Räknesätt, enkla problem 20 83 Mätning massa, skriftliga räknemetoder 23 96 Enkla problem 17 71 3.5 Elevärenden VT-16 VT 2016 Antal Andel % Trend F-klass 2 7 % Åk 1 3 10 % Åk 2 4 13 % Åk 3 9 39 % Summa: 18 16 % Källa: Intern data 3.6 Elevärenden HT-16 VT 2016 Antal Andel % Trend F-klass -- 0 % Åk 1 3 12 % Åk 2 1 4 % Åk 3 7 22 % Summa: 11 10 % Källa: Intern data Antalet elevärenden är sammanställt utifrån det antal elever i respektive årskurs som lyfts för diskussion i elevhälsoteamet under terminen. Eftersom det inte finns någon redovisning grundad på dessa kriterier från tidigare terminer och underlaget utgörs av en alldeles för liten population är det orimligt att ange några trender. Antalet elevärenden är helt och hållet individbaserat och kan inte jämföras årskursvis mellan olika läsår.

8 3.7 Åtgärdsprogram VT 16 Redovisas i antal och andelar (%) elever som har haft åtgärdsprogram under VT-16 VT 2016 Antal Andel % Trend F-klass Åk 1 2 6% Åk 2 5 16% Åk 3 3 13% Summa: 10 Källa: Intern data Eftersom det inte finns någon redovisning grundad på dessa kriterier från tidigare terminer går det i nuläget inte att avge någon trend. 3.8 Åtgärdsprogram HT 16 Redovisas i antal och andelar (%) elever som har haft åtgärdsprogram under HT-16 HT 2016 Antal Andel % Trend F-klass 1 3% Åk 1 Åk 2 1 4% Åk 3 4 13% Summa: 6 Källa: Intern data Även om det finns redovisning grundad på dessa kriterier från tidigare terminer är det en alldeles för liten population av analysera varför det är orimligt att ange några trender. Antalet åtgärdsprogram är helt och hållet individbaserat och kan inte jämföras årskursvis mellan olika läsår. 3.9 Elevenkät 2016 Trend Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att 94% lära mer Jag får hjälp av läraren när jag behöver det 90% Källa: Enkätundersökning elever. Andel elever som svarade positivt utifrån svarsalternativen; stämmer helt och hållet, stämmer till viss del, stämmer ganska dåligt, stämmer inte alls Eftersom det inte finns någon redovisning grundad på dessa kriterier från tidigare terminer går det i nuläget inte att avge någon trend. 3.10 Elevfrånvaro HT-16 Antal elever 5-10 dagar Elever F-klass Åk 1 9 2 Åk 2 4 3 Åk 3 7 4 Summa: Källa: Intern data Antal elever 11 20 dagar Antal elever > 20 dagar

9 3.11 Analys Kunskapsresultat Vt-16 Gläntan åk 2: Vi hade 10 anpassningsdokument på 14 elever (71%) och i åk 1 8 anpassningar av 14 (57%), med tanke på dessa har vi en god måluppfyllelse. Under läsåret 15/16 lade vi mycket resurser på en mindre undervisningsgrupp, för att tillgodose de elever som vi har upptäckt tidigt och tack vare denna grupp, så har dessa elever fått större stöd och direkt handledning och därmed kunnat nå målen. Vi satsade även på matematikundervisningen, där vi gjorde en förstärkning så att vi kunde anpassa genomgångarna efter elevernas behov. Skolan har en stor utmaning att tackla och det är att reparera elevers eventuella brister, som det är nu så saknas en genomtänkt plan för att så tidigt som möjligt försöka ge dessa elever möjligheter att klara kunskapskraven åk 3. I nuläget, så tycker vi att finns en tendens till att de barn som vi ser redan i åk 1 har luckor, är tyvärr de som ej når kunskapskraven åk 3.Systemet har ej lyckats reparera detta!! Vi tror att resurser och insatser måste sättas in mycket tidigare än nu, försent med hösten i 3:an, för att ändra på detta behövs ett annorlunda tänk t.ex intensivperioder och en flexibel användning av specialläraren. Ht-16 Gläntan åk 2 hade vi 8 anpassningar av 14 (57%) och i åk 1 hade vi 4 anpassningar av 11(36%).God måluppfyllelse, tack vare mindre undervisningsgrupp och att vi försöker reparera luckor, men detta behövs i ännu större grad( se ovan). Hagen Svenska: Av de fyra som inte når kunskapskraven är det 2 st som läser sva. Vi diskuterar läromedlet vi använder i svenska, vi upplever att textmängden och språket i läseboken är på en nivå som är för hög. Även arbetsboken är relativt svår för vissa elever. Vi kan i dagsläget inte komma på ett läromedel som skulle passa bättre men beslutar att vi åker på läromedelsmässan och gör en ordentlig koll. Vi känner oss hämmade av bristen på datorer. Vi kan inte ge alla elever möjlighet till tex skrivhjälp eftersom vi saknar elevdatorer och dessutom är största mängden befintliga datorer dåliga. Vi önskar studievägledning på kurdiska och arabiska. Vi finner lokalerna otillräckliga detta läsår. Det finns aldrig en chans att i lugn och ro sitta enskilt någonstans med elever eller dela upp eleverna i mindre grupper. Vi upplever att vi har god struktur på svenskundervisningen och gott om tid för de olika moment som krävs för att eleverna ska nå kunskapskraven. Vi har stora problem med att vissa barn inte läser hemma, inte ens läsläxan. Vi följer upp barnens kunskap genom Skolverket bedömningsmaterial, Lus och Nationella proven. Matte: I matten har vi nytt läromedel och vi upplever att det verkar ha lämnat en del luckor. Förhoppningsvis blir detta bättre efter övergångsperioden. Vi ser att eleverna har brister i färdighetsträning såsom huvudräkning i alla fyra räknesätt. Vi beslutar att vi en kvart varje morgon kör olika mattemoment på arbetsblad, enskilt arbete. Vi har nivåbaserade mattegrupper, kanske behöver vi tänka om där? Kanske behöver de svagare eleverna höra de starka elevernas resonemang? Vi upplever att den arbetsplatsförlagda tiden allt som oftast går åt till andra uppgifter än att kollegialt planera undervisningen. Vi skulle önska att det fanns mer tid till att sitta ner tillsammans och planera upp våra mattelektioner då vi besitter olika kompetenser. Vi tycker att vi har ett bra upplägg på lektionerna som alltid startar med en genomgång och diskussioner gällande arbetsmomenten. Genomgången följs av eget arbete eller grupparbete. Vi avslutar alltid med återkoppling med lektionens mål.

10 Våren -16 Ängen Vi utgår bland annat utifrån Umesol, LUS och Nya språket lyfter när vi bedömer eleverna i svenska. I matematik har vi gjort skolverkets bedömningsprov för åk 1 och 2. F-klassen: Umesol har genomförts med samtliga 15 elever. Sju elever hade 17 av 17 rätt, två elever har mindre än hälften rätt. En av eleverna som har lågt resultat har annat modersmål än svenska och har inte varit i Sverige så länge. I dags läget är vi inte oroliga för de elever som har lågt resultat men vi är uppmärksamma på vad umesol visade. I gruppen finns fyra elever med annat hemspråk än svenska. Det finns behov av SVA i åk 1 för fyra elever. Det finns en elev i gruppen som har speciella behov både enskilt och socialt. Eleven ifråga har diskuterats i elevhälsoteamet och det har varit möten med rektor, pedagoger och föräldrar. Eleven har erbjudits repulse men föräldrar har tackat nej. Åk 1 Alla elever i klass 1 har klarat målen för årskursen i svenska. En elev ligger på gränsen till godkänt eftersom han har svårt att fokusera på sitt arbete och behöver mycket stöd för att kunna slutföra uppgifter. Alla elever i klass 1 har klarat målen för årskursen i matematik. Vi har genomfört Skolverkets muntliga och skriftliga bedömnings prov i matematik. Alla elever klarade den skriftliga mellan nivån och fyra elever klarade även den högre nivån. Vi är oroliga för att en elev inte kommer att klara målen för åk 2 när kraven höjs pga att eleven har svårt att fokusera på sitt arbete. Åk 2 Vi har två elever i åk 2 som inte är godkända i matematik. En av de här eleverna är heller inte godkänd i svenska. Båda eleverna har annat hemspråk än svenska och bedöms utifrån SVA. Av 15 elever är det ett barn som inte är godkänd i svenska. Rent lästekniskt klarar sig de övriga eleverna bra men flera barn behöver utveckla sin läsförståelse och några behöver utöka sitt ordförråd (elever som bedöms utifrån SVA.) Under läsåret har vi jobbat mycket med att samtala om texternas innehåll men många elever behöver mer träning för att utveckla sin läsförståelse och kunna göra kopplingar till sig själva när de läser. I den här klassen behöver man stödja och utmana eleverna att tänka på egen hand. Det finns flera elever som behöver stöd för att komma framåt i sitt arbete. I övriga ämnen är samtliga elever i åk 1 och 2 godkända. Höstterminen -16 Förskoleklassen har flera barn som har behov av språkstöd för att få en tillfredsställande utveckling och för att de ska nå målen. Kunskapsresultaten för åk 1 i svenska anser vi vara goda. Inga tecken på stora brister för någon elev. Eleverna har visat intresse och vilja att lära sig nya saker. De har utvecklats mycket och har gjort stora framsteg i svenska. De är medvetna om sina mål och jobbar utifrån det. Vi bedömer med stöd av Skolverkets bedömningsmaterial, LUS och Nya språket lyfter. Kunskapsresultaten för åk 1 i matematik är i dagsläget goda. Tre elever har haft anpassningar bland annat på grund av annat hemspråk än svenska. En av de här eleverna har slutat hos oss. En annan av de här eleverna kommer inte att behöva ha anpassningar under vårterminen. Den tredje eleven kommer även i fortsättningen att behöva stöd i matematik och anpassningar finns dokumenterade. Kunskapsresultaten för åk 2 i svenska visar att fem elever har behov av extra lästräning. Tre elever har under höstterminen -16 haft intensivläsnings perioder. Ytterligare två elever ligger i gränszonen och kommer att behöva intensivträning under våren -17. En stor del av klassen har behov av mer skrivträning och behöver strategier för att skriva olika texter. En elev kan det bli aktuellt att utreda för eventuell dyslexi. Kunskapsresultaten för åk 2 i matematik visar att en elev har behov av extra stöd i vissa moment i matematik. Eleven ifråga har under höstterminen varit frånvarande från skolan på grund av sjukdom och det är också en av anledningarna till att det finns brister i matematik. Vi kommer att skriva åtgärdsprogram för eleven under vårterminen -17. Alla elever utom en har klarat medelnivån för Skolverkets bedömningsmaterial i matematik för hösten åk 2.

11 Analys av resultat för våren och hösten 2016 Vi har en trygg och tydlig struktur som är bra för alla barn. De barn som har särskilda behov blir väl omhändertagna. Vi har haft stor hjälp av en resurs till ett barn som har medicinskt behov, diabetes. Då den eleven har behövt hjälp vissa tider under dagen har resursen kunnat stötta en annan elev som har stort behov av att hålla fokus på sitt arbete och behöver handledning under hela skoldagen. Det har bidragit till en bättre undervisnings- och arbetssituation för alla elever och personal. Resursen har varit en förutsättning för att eleven i ifråga har kunnat nå målen för årskursen. Eleven ifråga har flyttat inför hösten -16. Då vi delar på mentorskapet för eleverna innebär det att vi undervisar alla elever tillsammans. Det gör att vi kan arbeta med alla eleverna tillsammans eftersom vi båda ser dem dagligen. Det medför att vi som pedagoger blir starkare och säkrare i vår roll och det här är en fördel för elevernas utveckling och lärande. Då skola och fritids har ett nära samarbete bidrar det till att eleverna utvecklas på ett positivt sätt. De känner en trygghet då hela personalstyrkan följer barnen hela dagen. Eleverna är hemstadda då de vistas i samma lokaler både på skol- och fritidstid. De slipper förflyttningar när skoldagen är slut. Det är sådant som kan vara problematiskt för en del elever med särskilda behov. Det underlättar för dem att få träffa samma personal och att vistas i samma lokaler hela dagen. Det gör att de kan fokusera på annat så att deras utveckling och lärande gynnas. I F-klassen har Malin funnits med som extra resurs under två lektioner/vecka. På fredagar har Malin ansvar för F-klassen eftersom Agneta har nedsättning i sin tjänst. Det har gynnat alla barn i F-klassen att det är samma personal i gruppen. I barngruppen finns det en elev som kräver tydliga ramar och kontinuitet. F-klassen har samverkat tillsammans med åk 1-2 i samband med tema, musik och idrott. Det här har fungerat bra och barnen har fått en inblick i skolans arbete samtidigt som de lär sig av varandra. Vi har som målsättning att de barn i F- klassen som önskar ska få möjlighet att arbeta med klass 1 i svenska. Under hösten 2016 har en elev i F-klassen varit med i klass 1 och haft svenska under ett pass/vecka. När vi arbetar med svenska, engelska och matematik har vi åldershomogena grupper. Undervisningen har inslag av individualisering, gemensamma genomgångar, grupp- och pararbete samt diskussioner i helklass eller i mindre grupp. För att få eleverna delaktiga i sin egen kunskapsutveckling så har vi återkommande samtal under läsåret med respektive elev. Grunden till elevernas fortsatta utveckling är elevens individuella utvecklingsplan (IUP). Den upprättas tillsammans med elev och vårdnadshavare på det elevledda utvecklingssamtalet och ligger till grund för det fortsatta lärandet. Eleverna får ett eget enklare dokument som visar vilka mål respektive elev har i svenska och matematik. Barnen är medvetna och jobbar utifrån sina mål. Det här tror vi motiverar eleverna och det ger dem inflytande över sin kunskapsutveckling. Förbättringsåtgärder som vi kommer att göra under våren 2017 Vi kommer att ha läsprojekt under våren för både åk 1 och 2. Under vårterminen kommer vi att jobba med olika skrivutvecklande strategier för att på lång sikt öka måluppfyllelsen i svenska. Eleverna kommer att få tydliga modeller för skrivandet. Elevernas egna intressen och önskemål ska även i fortsättningen ligga till grund för skrivandet. Det skulle behövas studiehandledare till elever som har annat språk än svenska. Det kommer även i fortsättningen finnas ett behov av stöd i matematik för två elever, en i åk 1 och en i åk 2. Det kommer att skrivas åtgärdsprogram för eleven i åk 2 och eleven kommer att få stöd med vissa moment i matematik för att reparera brister. Vi saknar elevdatorer som är lättillgängliga för eleverna. Vi behöver mer tid för kollegialt lärande. Det bör satsas på att fortbilda all personal på Höglundaskolan, F-6 inklusive fritids inom vissa viktiga områden. (ex.beteendeproblem och Läslyftet.)

12 4 Normer och värden 4.1 Kränkningsärenden Kränkningsärenden VT 2016 Antal till huvudman Antal till BEO/Skolinspektion F-klass -- -- Åk 1 -- -- Åk 2 -- -- Åk 3 -- -- Summa: -- -- Källa: Intern data HT 2016 Antal till huvudman Antal till BEO/Skolinspektion F-klass -- -- Åk 1 -- -- Åk 2 -- -- Åk 3 2 -- Summa: 2 -- Källa: Intern data Vi upplever att det är oroligt på Hagen det här läsåret. Dagarna passerar sällan utan att en eller flera konflikter mellan eleverna uppstår. Det är ett hårt klimat, där negativa kommentarer kastas på raster såväl som på lektioner. Det är oroligt på lektioner, eleverna vandrar runt och pratar ofta rakt ut i luften under genomgångar. Vi arbetar regelbundet med etik inlagt på schemat, där vi jobbar med tex värderingsövningar och forumteater. Vi har kompisraster och rastverksamhet och dagliga samtal med vissa elever, ändå tycker vi att problemen kvarstår. Kuratorn är även inkopplad. Här tycker vi att vi har ett mycket gott förhållningssätt och bemötande till eleverna. Vi ska nu börja ett arbete i grupper om att öka tryggheten. Vi tänker att det är bra att arbeta i de grupper som kommer att bli till hösten i klass 4. Bedömningen mot bakgrund av siffrorna i tabellerna är att det förekommer fler kränkningar på skolan än vad som anmäls. Vi har en hel del incidentrapporter utifrån händelser som om man tittar närmare på dem skulle kunna tolkas som kränkningar. Ett genomgående problem i vårt synsätt är att vi tenderar att beskriva händelser utifrån den som utsätter istället för att vända på perspektivet och se händelserna utifrån den eller de som blir utsatta. För att komma tillrätta med detta så behöver vi fortbilda all personal i regelverk, ärendehantering och gränsdragningar.

13 4.2 Elevenkät Normer & värden 2016 Trend Jag trivs bra på min skola 99% Det är arbetsro på de flesta lektionerna ----- Det finns alltid en vuxen på skolan jag kan prata med 85% Jag behandlas bra av mina skolkamrater 97% Källa: Enkätundersökning elever. Andel elever som svarade positivt utifrån svarsalternativen; stämmer helt och hållet, stämmer till viss del, stämmer ganska dåligt, stämmer inte alls Eftersom det inte finns någon redovisning grundad på dessa kriterier från tidigare terminer går det i nuläget inte att avge någon trend. 4.3 Analys Normer och värden Vi arbetar fortlöpande med allas lika värde, respekt och tolerans för olikheter. Vi jobbar aktivt med förtryck och kränkande behandling. Vi tycker att det är viktigt att det är många pedagoger ute på rasterna för att förebygga mobbning. Vid konflikter är vi noga med att samla alla inblandade och vi lyssnar till allas berättelse, sedan får barnen komma med sina lösningar. Vår fråga är: Kunde du ha gjort på ett annat sätt? Barnen har som stöd vår trestegsregel. Det får ta lite tid att lösa konflikter så att alla känner sig sedda och lyssnade på. Viktigt att bemötandet fortsättningsvis kommer att vara i fokus och hålla god kvalité och grunden för detta är att alla pedagoger har en gemensam plattform att stå på och delar samma värderingar. Detta blir en utmaning inför sammanslagningen av Lugnadal och Höglunda. Vi behöver bland annat fortbilda all personal i regelverk, ärendehantering och gränsdragningar. Vi behöver även jobba vidare med att skapa enhetliga lektionsstrukturer och utveckla vårt bemötande genom att arbeta lågaffektivt.

14 5 Elevers ansvar och inflytande 5.1 Elevenkät Ansvar & inflytande 2016 Trend Jag kan lämna förslag på vad jag vill lära mig i 79% skolan Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt -------- skolarbete Genom elevrådet kan vi elever få igenom förslag som gör skolan bättre --------- Källa: Enkätundersökning elever. Andel elever som svarade positivt utifrån svarsalternativen; stämmer helt och hållet, stämmer till viss del, stämmer ganska dåligt, stämmer inte alls Vissa av frågeställningarna i tabellen finns det tyvärr inget underlag för i de aktuella årskurserna varför dessa rutor lämnats tomma. Eftersom det inte finns någon redovisning grundad på dessa kriterier från tidigare terminer går det i nuläget inte att avge någon trend. 5.2 Analys Elevers ansvar och inflytande Vi ser fördelar med att arbeta åldersintegrerat, de gamla barnen tar ett gemensamt stort ansvar när de nya F- klass barnen börjar på hösten och får på ett tryggt sätt en trevlig inskolning med hjälp och stöttning av pedagogerna. Den kritik som finns mot åldersintegrerad verksamhet är att de äldre barnen inte får utmaningar på sin nivå. Vi tillgodoser deras behov och befäster kunskaper, samtidigt som de får delge och förklara för de andra barnen. Ute i arbetslivet är det en blandning av heterogena grupper precis som det är när vi arbetar åldersintegrerat. Detta arbetssätt stärker deras självkänsla och sociala kompetens. Vi vill att det är ett livslångt lärande. Pedagogerna tillsammans ser varje barn hela dagen. Vi tar tillvara på varje pedagogs kompetens, det finns också flera pedagoger att vända sig till om det uppstår svårigheter. Det är också en väldig styrka med att vara fler pedagoger som kan bolla idéer, få avlastning, hjälpas åt och lösa problem kring varje barn. Detta är speciellt viktigt när vi har barn med särskilda behov! Vårt arbetslag är en styrka som alla har nytta av både pedagoger, barn och föräldrar Vi har en röd tråd som löper genom hela Gläntans verksamhet både skola och fritids. Där trygghet, ansvar, samarbete, nyfikenhet och delaktighet är viktiga delar. 6 Prioriterade utvecklingsområden 2017 Läslyftet Bokcirkel: Beteendeproblem i skolan. Digitala hjälpmedel Elevinflytande Teknikfortbildning Utveckla en bra fungerande organisation för nya Höglunda. Fortbildning med Ann-Marie Körling( Kiwi-metoden).