Södertäljes skolmodell



Relevanta dokument
Lokalstrategi för förskola och skola i Tyresö kommun Dnr 2015/BUN 0087

Så arbetar vi fram nya Annedalsskolan

Pedagogisk Verksamhetsidé

Kvibergsskolan 4-9. SDF Östra Göteborg

Hemvist F-6 RÅDGIVANDE REFERENS

Antagen av kommunfullmäktige

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

Kvibergsskolan F-3. Grundskolan Göteborgs Stad. Att välja förskoleklass och skola

Förskolan som mötesplats

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan

sektion genom förskoleterrass ovan kapprum

Skolplan Med blick för lärande

Arbetsplan för Östra förskolan

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Dokumentation för dig som deltagit i kursen: Förskoleklassens uppdrag - hur utformar vi förskoleklassens verksamhet?

Bakgrund och förutsättningar

Kalmar februari Ingela Aksell, Helena Karis. Skolverket

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Skolutveckling i Gråbo

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Stenhamra och Drottningholms förskolor. Arbetslaget är navet i förskolans utveckling!

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att:

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

Skolplan för Tierps kommun

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-15!

Ekerö kommuns biblioteksplan Ditt Bibliotek

Arbetsplan för fritidshemmen i Eslövs kommun

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

Visioner, tankar och krav inför ombyggnation av Värgårdsskolan

En skolmiljö som inspirerar och motiverar

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

ENHET GUDHEM. PROFIL OCH VISION Förskolan

Uppdragsplan För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden

MÅLBILDER FÖR LÄRMILJÖN I SKELLEFTEÅS GRUNDSKOLOR

Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun

2.1 Normer och värden

SKOLPLAN kunskap till 100 procent. Fastställd av kommunfullmäktige 12 december 2011 PLAN

TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /2008 SID 2 (5)

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan

Förskolornas arbetssätt att skapa rum i rummet

Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Grunden för ett livslångt lärande

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Skola i Trönninge

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

VÄGGARNAS KOREOGRAFI SKOLBYGGNADENS BETYDELSE. god arkitektur. Om vikten av. Utemiljön. Första intrycket. Skolgården SPELAR UTFORMNINGEN NÅGON ROLL?

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

Skolan som mötesplats. Vision för byggnation

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Arbetsplan för Östra förskolan

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

FINNSTASKOLAN VERKSAMHETSPLAN 2013/2014 FINNSTASKOLANS FRITIDSHEM

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Skolplan. utbildningsnämnden Karlskrona kommun

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8

En skolmiljö som inspirerar och motiverar

Förskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk

BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad

Teamplan Ugglums skola F /2012

Saxnäs skola SKOLBIBLIOTEKSPLAN. Läsåret 2014/2015

Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014

Lokal pedagogisk planering - ett exempel. Inge-Marie Svensson

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

Skolplan läsåren 2016/ / En skolkommun i utveckling KS2015/726/07 Antagen av kommunfullmäktige , 33

Arbetsplan för Långareds fritidshem Läsåret 2014/2015

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Välkomna till Toftaskolan

Dialogmöte i Bergsåkers skola

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

BARN OCH UTBILDNING Annika Axelsson Verksamhetschef VERKSAMHETSPLAN. Förskoleverksamheten

Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Grunden för ett livslångt lärande

Arbetsplan för fritidshemmen i Eslövs kommun

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

SKOLARBETSPLAN FÖR EKSJÖ GYMNASIUM

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund

Ektorpsskolans lokala arbetsplan

MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp

Tillsammans är vi starkare

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Transkript:

- är en konkret tillämpning av visionär syn på pedagogik i ständig utveckling, där barn och ungas lärande står i centrum. -skapar bästa regi för lärande i våra förskolor, grundskolor och gymnasier Utbildningskontoret

SkolModellen är kommunens riktlinjer för om-, till- och ny-byggnad av skollokaler. Dokumentet är en åskådlig vägledning som ger kommunen stöd i att åstadkomma kreativa, trygga, nytänkande och kvalitativa lokaler i förskola, grundskola och gymnasium. SkolModellen är samtidigt en konkret tillämpning av en visionär syn på pedagogik i ständig utveckling. Den stimulerar lusten att lära och skapar bästa regi för ett lärande, där barn och elever står i centrum. Den underlättar arbetsformer som utvecklar förmågan att lösa uppgifter i grupp. SkolModellen skapar utrymme för alla individuella lärstilar, för att ge barn och elever verktyg för ett livslångt lärande. Den stödjer elevens förmåga att - söka - värdera och - sammanställa inform- ation ur olika källor med målet att dra egna slutsatser. SkolModellen leder till en skola där eleverna tar mer ansvar för sina studier. Individuell planering för eleverna ersätter i högre grad lektionsoch klassplanering. Målstyrd undervisning, ämnesöver-gripande och elevaktiva arbetssätt används. SkolModellen erbjuder öppna och flexibla arbetsmiljöer. Den ger skolorna utrymme att välja en tydlig pedagogisk profil som kan integreras i samtliga ämnen. Kultur och skapande interagerar tydligt med teoretiska ämnen. SkolModellen pekar på behovet av olika inlärningsmiljöer, som bl a genom inredning kan anpassas för olika situationer. SkolModellen tillgodoser både skolarbetets och fritidsverksamhet-ens behov och leder till en utveckling där skolan är ett kunskaps- och kulturcentrum i lokalsamhället. 2

SkolModellen är individorienterad. Här finns utrymme för alla lärstilar. lingvistisk musikalisk kroppslig - kinestetisk logisk - matematisk visuell - spatial social intrapersonell - intuitiv Varje skola har sin profil - en verklig profil. 3

Bakgrund Skolans byggnader har länge formats med klassens rum som grundsten. Ursprungligen har skolorna bestått av ett antal klass -rum hopbundna av korridorer eller kapphallar. Detta har senare kompletterats med rum för arbete i mindre grupper. Den klassiska uppdelningen av vetande och forskning i skilda discipliner har också legat till grund för skolornas lokalutformning, särskilt när det gäller lokaler för de äldre eleverna. Ett typiskt arbetsrum är idag en sluten enhet, akustiskt och visuellt avskilt från övriga rum och kommunikationsutrymmen. En följd av detta är att tillfälligt lediga utrymmen ofta står oanvända samtidigt som andra rum utnyttjas maximalt. Även skolor med stora lokalöver-skott kan därigenom upplevas som trånga. Dagens klassrum ska fungera för en mängd olika aktiviteter som föreläsning, tysta enskilda studier, läxförhör, grupparbete, praktiskt tillämpande av enklare "laborativt" arbete. Rum och inredning ska svara mot dessa motstridiga funktionskrav och blir därigenom ett klent svar för vart och ett av kraven. Grunder för den framtida skolans utformning. Det är viktigt att de skolor som byggs om verkligen blir nytänkande och genomtänkta i varje del. Det får inte upplevas som endast ny färg på väggarna i en del av skolan. Därför bör om-, till- och nybyggnader omfatta skolans totala miljö - både den inre och yttre miljön, inredning, möblering, skolgård och idrottsytor. Lokalerna bör självklart stödja läroplaner och övriga styrdokument för utbildningsväsendet. Utformningen av lokalerna ska utgå ifrån målstyrd och individorienterad undervisning, samt ämnesövergripande och elevaktiva arbetssätt. Skolans lokaler ska formas så att de underlättar samverkan mellan olika ämnen och stödjer en modern organisation med arbetslag. Skolorna ska hålla mycket hög kvalitet när det gäller val av material, ljud- och ljusmiljö etc. Teknisk flexibilitet är viktig. Tillgång till datakommunikation bör också finnas på de flesta platser i skolan. 4

Kunskap om och engagemang i miljöfrågor är också viktiga för medborgarna i dagens samhälle. Skolans lokaler ska formas med sikte på god och hälsosam miljö och med användning av produkter och naturliga material som svarar mot intentionerna i Agenda 21. Byggnationen ska noggrant följa uppsatta regelverk för att säker-ställa arbetsmiljön. Skolans lokaler ska präglas av demokratiska grundbegrepp, tillgänglighet, öppenhet och kommunikation. Det ställer bl. a. krav på en miljö som är allergianpassad och tar hänsyn till olika funktionshinder. I nedanstående stycken beskrivs SkolModellens särdrag lite mer i detalj utifrån olika delar av skolan. Utemiljö Skolans utemiljö bör särskilt beaktas. Inget lektions- eller pausrum är så viktigt som skolgården. Här ska finnas uterum för alla årstider - kanske i form av amfiteatrar, klassrum under tak eller liknande. Arbetet med skolans utemiljö bör utgå från det koncept, som Södertälje naturskola utarbetat i samarbete med respektive skola. De skiftande naturtyperna ska tas tillvara för både lek och undervisning. Naturliga material och element bör användas som bas för de lekområden som skapas. Hälsa, natur och miljö kan ligga, som grund för lärandet och förståelsen av helhet. Skolans hjärta En tydlig entré med en bemannad och välkomnande reception ska möta alla barn, elever, anställda och besökare på skolan. Det är viktigt att bli sedd när man kommer till skolan. I kapprummet byter man till inneskor, som skapar en mjukare miljö och lägre kostnader Rum för trä, textil, metall, hem- och kostkunskap, bild och musik lokaliseras i möjligaste mån mitt i skolan - och i anslutning till entrén. På så vis sjuder skolan naturligt av liv och lust. 5

Tillsammans med biblio- och mediatek placeras alltså dessa praktisk - estetiska ämnen i ett hjärta mitt i byggnaden. Här finns plats för stormöten, avkoppling, fritidsverksamhet, studier, utställ-ningar och mycket mera. Visuella kontakter och utblickar är ett kännetecken. Pausrum, café, ateljéer och verkstäder skapar ett levande allrum, som leder till skolans andra ytor, arbetstorg etc. Matsalar fleranvänds. Där så är möjligt sker skolmåltiderna ute i verksamheten, i hjärtat eller på arbetstorgen, och kan användas för hem- och kostkunskap, fritidsverksamhet och måltider. Arbetstorg Skolans hjärta interagerar med arbetsplatserna på de kringliggande arbetstorgen. Dessa möjliggör flytande övergångar mellan olika arbetsmoment och möbleras med bl. a grupprum. Arbetsytorna och lokalerna är flexibla till storlek och innehåll och därigenom möjliga att ändra; dels utifrån olika pedagogiska behov och lärsituationer, dels utifrån olika individuella behov. Lokalerna ges på så vis karaktär, funktionalitet och flexibilitet både som skollokaler och förskolelokaler och kan på så vis över-brygga förändrad pedagogik och "ålderspucklar". Skolans arbetstorg och övriga lokaler kan bilda rum med olika karaktär och funktion. Det ska finnas rum för föreläsning i större grupper, rum för enklare laborativt arbete och rum där personalen kan planera och förbereda sitt arbete. Det ska finnas studierum för att underlätta enskilt arbete och akustiskt avskilda rum av varierande storlek och form för arbete i grupp. Dessa rum ska även passa för avkoppling. Viktigt är att gruppera rummen sinsemellan, så att god synkontakt nås mellan rummen. Eventuella väggar eller dörrar bör glasas för att underlätta överblick och kontakt. Samtidigt ska passage genom skolan kunna ske utan att man stör andra delar av verksamheten. Ett bra ljudklimat krävs för en harmonisk arbetsmiljö. 6

Den sociala miljön Skolan som social helhetsmiljö och gemensam arbetsplats för alla unga och vuxna, oberoende av fysiska och psykiska förutsätt-ningar, ska karaktärisera lokalernas utformning. Lokalerna ska utformas, så att de kan användas för såväl fritidsverksamhet, som andra verksamheter och aktiviteter i det kringliggande samhället. Skolan har som uppgift att undervisa hela människan - Tanken - Känslan och Viljan. Det ställer stora krav på en vacker, spännande och annorlunda arbetsmiljö som manar till handling, uppmuntrar till experiment, stimulerar kreativitet och ger sinnliga upplevelser. Skolans uppgift handlar förutom kunskapsförmedling, även om trygghet, gemenskap, personlig utveckling och lusten att lära. Lokalerna måste därför anpassas till barns och elevers olika förut- sättningar och intressen. Såväl personal som elever behöver också trivsamma, ljusa och inbjudande pausrum. Det är viktigt att dessa ligger centralt och lättillgängligt. Personal och elever bör i möjligaste mån ha gemensamma pausrum, cafeterior etc. Både elever och personal har behov av utrymmen, som ger lugn, stillhet och rekreation. En skola ska vara tillgänglig, öppen, luftig och inbjudande. Skolans utformning bör uppmuntra ansvarstagande för den gemensamma miljön - på så sätt kan vackra och naturliga material användas. 7

Samverkan och demokrati SkolModellens tankesätt kring pedagogik och lokaler ska i fortsättningen ligga till grund för framtida renoveringar och byggnationer. Skolan är en arbetsplats där både anställd personal och elever omfattas av arbetsmiljölagstiftningen. Det demokratiska arbetet bland barn, elever, föräldrar och anställda är viktigt. Med utgångspunkt i SkolModellen ska därför lokalförändringar ske i samverkan med skolans elever, föräldrar, ledning och anställda samt med arbetsmiljöombud och de fackliga organisationerna. Handikapporganisationerna, brukarråd och lokala skolstyrelser har en viktig och naturlig roll i ett sådant arbete. Berörd utbildningsnämnd ansvarar för helhetskonceptet och dess tillämpning kring varje skolas om-, till- och nybyggnation under den totala byggtiden och processen. Slutord SkolModellen stärker rektorer och personal i arbetet att förverkliga de skolpolitiska målen. SkolModellen ger stöd, att genomföra förändringar av skollokalerna och tydliggöra förväntat resultat beträffande ytor och utrustning. 8

Styrdokument - Skollagen -Läroplaner Utbildningsplan Prioriterade Målområden # Språkutveckling # Demokrati # Natur o Teknik # Hälsa 9

SkolModellen har bra arbetsmiljö och är tillgänglig för alla. I SkolModellen arbetar vi med miljövänliga material och miljövänlig flexibel teknik. EL - adresserbar belysning -trådlösa nätverk LUFT - VÄRME - kombinerad luftväxling # återvinning # självdrag - golvvärme MATERIAL - återvinningsbara - allergianpassade - förvaltningseffektiva -tåliga 10

I SkolModellen sker verksamhet utomhus. I SkolModellen ligger natur och miljö till grund för lärandet. De skiftande naturtyperna tas tillvara för både lek och undervisning. SkolModellen har uterum för alla årstider. Den yttre miljön utvecklas i en pedagogisk process. 11

I SkolModellen möts alla av en tydlig entré. I SkolModellen möter alla en välkomnande reception. och 12

mötesplatser för alla, öppna eller i tysta rum. I SkolModellen har alla inneskor. 13

I SkolModellen arbetar vi med verkstäder och ateljéer kring ett hjärta. bild textil lera trä metall och 14

t ex NO. eller pentry för hem- o kostkunskap, fritids- och måltiderna. I SkolModellen äter vi på arbetstorgen. 15

I SkolModellen interagerar mediatek i hjärtat med arbetsplatser i arbetstorg. 16

I SkolModellen är arbetsytorna flexibla arbetstorg. 17

I SkolModellen möblerar vi med grupprum och arenor, av olika storlek och typ. 18

I SkolModellen har lokalerna - karaktär, - funktionalitet och flexibilitet både som skollokaler och förskolelokaler för att överbrygga ålderspucklar. Lokalerna har flytande övergångar mellan olika arbetsmoment. Visuella kontakter och utblickar är ett kännetecken. hjärtat är ett levande allrum med plats för stormöten, avkoppling, fritids-, studier, utställningar och mycket mera. Ateljéer bildar nischer till hjärtat, för att understryka vikten av olika typer av färdigheter, och ge förutsättning för interaktion. 19

Skolan i Aten. Rafael Först eftertanke, sedan hårt arbete. Ior i Nalle Puh. 2005 03 08 rev A 2005 11 21 20