Skolan som mötesplats. Vision för byggnation

Transkript

1 Skolan som mötesplats Vision för byggnation

2 Mål- och styrdokument Det finns flera styrande dokument som ger oss stöd i arbetet med skolans lärmiljöer, till exempel läroplaner, kursplaner och Ramprogrammet för förskole- och skolbyggnader i Göteborgs Stad. En skola som stimulerar alla sinnen, skapar kunskap, utveckling och möjligheter Forskande arbetssätt och en helhetssyn på lärandet med eleverna i fokus skapar relationer, mod och kunskap. Nyfikenhet och kreativitet utmanar och stimulerar alla sinnen. En genomtänkt och föränderlig miljö skapar möjligheter att mötas, utvecklas och främjar en modern kunskapssyn. I läroplanen står till exempel att En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därige nom bidra till att eleverna utvecklar tilltro till sina personliga resurser samt stimulerar deras kreativitet och lust att anta utmaningar och ta ansvar för att omsätta idéer i praktisk verksamhet. Med hjälp av byggnader och närmiljö skapar vi trygga, trivsamma och pedagogiska lärmiljöer som stimulerar, stödjer och utmanar lärande och undervisning. Flexibilitet, trygghet och barnperspektiv är grunden i arbetet. Miljöerna ska vara trygga mötesplatser som erbjuder många olika lösningar att utveckla lärandet. På så sätt ska miljöerna göra det lätt att anpassa lärandet efter situation och innehåll. 2 3

3 Verksamhetsidé för förskola och skola i Göteborgs Stad En gemensam verksamhetsidé ska hjälpa skolorna att nå sina mål. Den kommunala förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och grundsärskolan i Göteborg har en gemensam verksamhetsidé. Syftet med verksamhetsidén är att den ska leda till en högre måluppfyllelse och en utveckling av ledarskapet hos skolledare och lärare. Idén består av tre punkter som lyfts fram ur lokala och nationella styrdokument. Inre motivation och lust att lära Delaktighet och medskapande Helhetssyn Barnperspektivet Barnens och elevernas erfarenheter, intressen och motivation är utgångspunkt för det vardagliga arbetet i förskolan och skolan. Det är barnen vi är till för och de vistas en stor del av sin uppväxt här. Det är därför viktigt att barns och ungas perspektiv är en naturlig del i arbetet. Barnkonventionen beskriver vilka rättigheter som gäller för barn i hela världen. Den har fyra huvudprinciper som vi använder i arbetet med att skapa trygga och trivsamma miljöer i skolan: 4 Alla barn och ungdomar ska behandlas lika. Barns bästa ska beaktas i alla åtgärder som berör dem. Barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Barn ska få komma till tals i alla frågor som rör dem och ska ha möjligheter att påverka. Lokaler Pedagogisk byggvision för grundskolan i Norra Hisingen Våra skolor ska vara självklara mötesplatser och ett modernt kunskapscentra i stadsdelen med goda lärmiljöer för alla under hela skoldagen. De ska kännetecknas av tydligt ledarskap och av en nära och trygg organisation som främjar relationer och lärande. En självklar mötesplats Alla ska känna sig välkomna; elever, personal, föräldrar, föreningsliv och närsamhälle. Lokalerna ska kunna användas till olika verksamheter och för olika syften. De ska vara inbjudande och tillgängliga för olika intressenter under olika delar av dagen. 5

4 Ett modernt kunskapscentra i stadsdelen Skolan ska vara föregångare i modern presentationsteknik, kommunikationsmedier och goda lärmiljöer. Det entreprenöriella lärandet ska genomsyra hela verksamheten. Fritidslokalerna ska vara utformade så att de är både tilltalande och utmanande. De ska kunna användas för de estetiska ämnena under skoldagen, för ett lustfyllt fritidshem under eftermiddagarna och för ett rikt föreningsliv kvällstid. Skolbiblioteket har en tydlig samverkan med stadsdelsbibliotek, även lokalmässigt. Lokalerna ska erbjuda mötesplatser i form av större samlingsrum, men också ge möjlighet till mindre sammankomster och goda samtal i samtalsrum. Lokalerna ska vara välkomnande och tillgängliga för skolans och samhällets alla grupper oberoende av nationalitet, eventuella funtionsnedsättningar och kunskapsnivå. Det ska finnas lokaler som ger möjlighet till avskildhet, trygghet och studiero i anslutning till ordinarie undervisningslokaler. Lokalerna ska ge möjlighet till anpassning och inkludering enligt Skollagens krav. Det ska även finnas möjlighet att inhämta och förmedla information och kunskap på ett varierat och tillfredsställande sätt. Miljön ska vara estetiskt tilltalande och skapa förutsättningar för reflektion och dialog. Lokalerna ska uppmuntra till aktivitet och lärande, enskilt och tillsammans med andra. Till exempel möjlighet att laborera, upptäcka, skapa och kommunicera i skolans alla utrymmen och verksamheter, både inomhus och utomhus under hela skoldagen. Det entreprenöriella lärandet har utrymme att utvecklas genom att lokalerna är estetiskt tilltalande och väcker elevernas lust att lära och lära av varandra. Den tekniska utrustningen är modern och anpassad att användas under hela skoldagen av både elever och personal. Det finns tillgång till god presentationsteknik, trådlöst bredband och det är möjligt att arbeta vid datorer enskilt och tillsammans i grupp under hela dagen. 6 7

5 En god lärmiljö för alla under hela skoldagen Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet. (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011) Skolan i stadsdelen ska vara en kreativ och inspirerande ute- och innemiljö för alla under hela skoldagen. Alla ska känna trygghet, delaktighet och sammanhang på hela skolan och under hela skoldagen. Lokalerna ska passa för alla verksamheter, all personal och alla elever under hela dagen. Inomhus- och utomhusmiljön inspirerar till lek och lärande. Lokalerna ska möjliggöra ämnesövergripande arbete under hela skoldagen. Det finns möjlighet till avskildhet och rekreation, samtidigt som det finns möjlighet att mötas i större sammanhang. Lokalernas utformning ger möjlighet till att skapa gemenskap och trygghet i den mindre gruppen, samtidigt som de ger möjlighet att samspela och samverka med andra grupper i större sammanhang. Måltiden en del av lärandet Goda matvanor i skolan bygger på den pedagogiska måltiden med pedagogernas deltagande. Restaurangens utformning är också viktig för hur måltiden upplevs. Maten lagas på plats, det ska dofta mat och sinnena ska väcka och inspirera elevernas matlust. Skollagen lyfter fram att maten ska vara näringsriktig och att de svenska näringsrekommendationerna ska vara vägledande. Idag finns flera exempel på skolor som bygger öppna kök där maten serveras över disk direkt från köket. På så sätt håller vi serveringen tilltalande och ger möjlighet till möten mellan de som lagar maten och matgästerna. Tillräckligt med sittplatser ska finnas så att alla elever kan sitta kvar så länge de behöver för att äta. Med växter, tilltalande avskärmning och bra belysning kan miljön kännas mer mysig och välkomnande. Rena, fräscha och smyckade lokaler bidrar till matlust och trivsel. Ljudmiljön påverkar också måltidsupplevelsen, till exempel att designa ljudmiljön med inslag av porlande vatten och fågelsång kan skapa en lugn och avkopplande miljö. Organisation Miljö Genom att äta på samma tid varje dag främjas elevernas aptit, kroppen blir inställd på mat. Diskinlämning bör vara skyddad från insyn. Det ser trevligare ut och minskar buller från diskmaskin. Restaurangen ska vara trivsam och erbjuda en miljö som bidrar till goda matvanor och relationer mellan elever, lärare och restaurangpersonal. Matglädje och trivsel Ljudplattor i taket, textilier på väggarna och långa gardiner dämpar ljud. Lugn musik och trevlig belysning på bord eller serveringsdiskar dämpar samtalsnivån. Lärare äter tillsammans med elever vuxna förebilder ger lugnare miljö. 8 9

6 Ett tydligt ledarskap och en nära och trygg organisation Lokalerna är utformade så att ledarskapet är nära den lärande organisationen. Administration, elevhälsa och servicefunktioner är en naturlig och tillgänglig del i skolan. Personalen har goda möjligheter att mötas under hela arbetsdagen. Eleverna känner en tillhörighet och trygghet till den grupp och i de utrymmen de vistas. Arbetssätten och lärandet har goda förutsättningar att varieras och anpassas under skoldagen och över tid. Administration, elevhälsa, ledning och service finns nära elever och personal, men också nära varandra. Arbetslagen har egna hemområden där elever och pedagoger kan mötas, arbeta och utvecklas, enskilt och tillsammans med andra. Lokalerna gynnar arbetslagsutveckling då de rymmer bra arbetsplatser med modern teknik. Det finns tillgång att konferera i den egna arbetsenheten och i andra mindre och större konstellationer. Det finns goda möjligheter att arbeta ämnesövergripande och med flexibla gruppsammansättningar. Hållbar utveckling Lokalerna och miljöerna är utformade så att de skapar förutsättningar att planera och bedriva en långsiktig och utvecklande organisation som anpassar sig efter samhällets krav och förändringar. Miljöperspektivet och hållbarhetsperspektivet genomsyrar verksamheten, från organisationsstruktur till det lärande mötet och arbetet. Lokalerna har en inbyggd flexibilitet så att de enkelt kan anpassas efter verksamhetens naturliga gruppvariationer, som storlek, rörelsebehov, åldersanpassningar med mera. Lokalerna har ett inbyggt miljötänk. Det finns goda förutsättningar att källsortera i den vardagliga verksamheten. I lokalerna finns miljöstationer och miljöhusen är nära och tillgängliga för personal och elever. Naturen samspelar med lokalerna och tvärt om. Exempelvis utnyttjas dagsljus och läge. Samtidigt finns enkla och effektiva system att avskärma vid behov. Pedagogiska trädgårdar ger möjligheter att odla och lära om natur och ekologi i ett sammanhang

7 Foto: Scandinav Bildbyrå, Mostphotos.com, SDF Norra Hisingen Tryck: Ale Tryckteam AB Oktober 2014 Anders Andrén, sektorschef Utbildning Göteborgs Stad Grafiska gruppen Det är viktigt att samla in och ta hänsyn till elevernas synpunkter och kunskaper, när vi planerar att bygga om eller bygga nytt, inte minst för att när vi släpper in barnen kan fantastiska saker hända!