Temagrupp Barn och Unga

Relevanta dokument
Styra och leda i samverkan. för utveckling av familjecentrerat arbetssätt

Västbus Samverkan för barn och ungas bästa

Samordnade insatser för barn och unga

Västbus riktlinjer organisation och uppdrag inom LGSområdet

Västbus riktlinjer uppdrag och organisation inom Göteborgsområdet

Familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Göteborg. Anita Nilsson processledare Jämlikt Göteborg

Målgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet

Det är barns och ungas behov som ska stå i centrum - detta behöver alla hjälpas åt att bevaka.

Samverkanstorget Live LGS Temagrupper - NOSAM

Vägledning för Öppen förskola inom familjecentrerat arbetssätt Göteborgs Stad

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Handlingsplan 2017 NOSAM Lundby

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Bakgrund. Handlingsplanen Gemensam för VGR, de 49 kommunerna och NSPHiG Gemensamma arenan är vårdsamverkan regionalt, delregionalt och lokalt

Temagrupp Barn och Unga arbetar tillsammans för att. Barn och unga ska lyckas i skolan. Arbetsgrupp Specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Västbus hur funkar det?

Samverkanstorget Live LGS Temagrupper - NOSAM

Avtal om familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Lundby

Förslag till reviderade riktlinjer för Västbus*

Temagrupp: Årsrapport 2014 Antagen:

Kompetensutveckling barn och unga

Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt

Idag. Temagrupp barn och unga, frågor att diskutera. Kommun och sjukvård, Samverkan i Göteborgsområdet organisering, struktur och uppdrag

Årsrapport

Handlingsplan för NOSAM barn och unga Västra Göteborg 2017

Hur ska den framtida politiska plattformen i samverkan se ut? Dialogmöte

Handlingsplan för samverkan om barn och ungas psykiska hälsa inom SIMBA-området

Västbus. reviderade riktlinjer 2012*

Samordnad individuell plan

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA

Samordnad individuell plan

Temagrupperna rapporterar. Detta är på gång kring Barn och unga, Mitt i livet, Psykiatri och Äldre

Delregional handlingsplan för Västbus samverkan, i Fyrbodal

Samordnad individuell plan (SIP)

Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne

Inspirationsdag med fokus pa tidiga insatser och familjecentrerat arbetssa tt

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Sammanställning av Västbusdialogen 7 april 2016

Skolans ansvar och uppdrag Var går gränsen? Åsa Ernestam, SKL

Västbus reviderade riktlinjer Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Handlingsplan för NOSAM Östra Göteborg 2018

Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet. Kapitel: Verksamhetsplan Sida 1

Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen?

Dokumentation av arbetsseminarium Barn och ungdomars psykiska hälsa En gemensam målbild

Samverkan mellan kommunen och regionen kring barn med behov av samordnade insatser

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

Årsrapport NOSAM Angered

Västbus reviderade riktlinjer 2012*

Utgångspunkt för den lokala överenskommelsen

SIP Hur svårt kan det vara?! Rapport från projekt Uppföljning av samverkan och processer när (bl.a.) SIP tillämpas 26 april 2019

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Lyckas med SIP-mötet. - Samordnad individuell plan. 26/11/2018 Anette Ståhl och Fanny Eklund

LOKAL JÄMTBUS ÖVERENSKOMMELSE

Samverkan barn och unga verksamhetsberättelse 2013

Samverkan runt barn och unga för psykisk hälsa. Rapport från ett projekt genomfört 2015

Tända gnistor eller släcka bränder? samverkan med behovet i centrum?

Inrapportering av analys och handlingsplan

Psykisk hälsa Lokal handlingsplan

Barn och unga vuxna i utsatt situation. Det lokala arbetet i Närvårdsområde Mark

Idag. Psykisk hälsa. Temagrupp barn och unga, frågor att diskutera

Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR

Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal. Årsberättelse 2015

Från ord till handling

Vänersborg 29 maj Omvärldsspaning - insatser för barn och unga!

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Samordnad individuell plan. Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen.

Samordnad individuell plan (SIP)

Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd (BUS) BarnSam Region Gotland

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Inrapportering av analys och handlingsplan

BUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland

Riktlinje för samverkan mellan utbildnings, vård och omsorgs samt kultur och fritidsförvaltningen

LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM

Förutsättningar för Samverkan och Utveckling

Lokal överenskommelse för vård- och stödsamordning Med utgångspunkt i LGS delregionala överenskommelse

norrbus.overkalix.se

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Barn och unga, med psykisk ohälsa och dess vårdnadshavare ska erbjudas tidiga och samordnade insatser samt optimal hantering på rätt nivå.

Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård

Handlingsplan 2018 Familjecentrerat arbetssa tt

Temagrupp Psykiatri Ordförande: Hugo Wallén Processledare: Edita Paljevic

Rapportera mera.

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

SIP samordnad individuell plan

Anna Melke Fil Dr offentlig förvaltning FoU i Väst/GR

Familjecentrerat arbetssätt Centrum

Rapport. utifrån Västbus riktlinjer. Rapportera mera. våren

Överenskommelse psykisk hälsa 2018

LGS Temagrupp Psykiatri

Nätverkssamordnarna. Patrik Friberg & Paula Örtemark (Socialförvaltningen) Lisa Ahlström Lind & Henrik Rydberg (Skolförvaltningen)

Modellområde Vänersborg

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Temagrupp Barn och Unga

Temagrupp Barn och unga

Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal. Årsberättelse 2013

HANDLINGSPLAN/AKTIVITETSPLAN TILL VERKSAMHETSPLAN 2014 NÄRVÅRDSOMRÅDE ULRICEHAMN REV. DATUM:

Transkript:

Temagrupp Barn och Unga Västbus Barn och unga ska lyckas i skolan Anita Nilsson processledare www.samverkanstorget.se

Samverkansorganiseringen i Göteborgsområdet Västbus Regional styrgrupp Ledningsgruppen för samverkan, LGS Temagrupp Barn och unga Temagrupp Äldre Temagrupp Mitt i livet Temagrupp Psykiatri Västbus Delregional styrgrupp NOSAM Västbus Lokal styrgrupp Västbus Lokal arbetsgrupp www.samverkanstorget.se

Temagrupp Barn och Unga arbetar tillsammans för att Barn och unga ska lyckas i skolan Stärkta friskfaktorer förskola/skola är barnens hälsofrämjande arena Erbjudas förebyggande och tidiga insatser Mötas utifrån ett familjecentrerat arbetssätt Insatser ska i första hand ske i barnets närmiljö

Barn och unga ska lyckas i skolan Familjecentrerat arbetssätt som grund Västbus riktlinjer som stöd och struktur Samordnad individuell plan, SIP, som verktyg Temagrupp Barn och Unga

Temagrupp Barn och Unga verksamhetsplan 2015-16 Mål Familjecentrerat arbetssätt ligger som grund för insatser i samverkan Tidiga och samordnade insatser erbjuds barn och unga Aktivitet Implementerings insatser inspirationsseminarier och workshops Pilot i Västra Gbg ta fram modell för att säkra samverkansprocessen Västbus riktlinjer/sip samt placerade barn Samordnade insatser ska finnas för traumatiserade barn och unga med flyktingbakgrund Handlingsplan Implementeringsinsatser utbildningsinsatser, seminarier och workshops. Ta fram informationsmaterial och mallar. Kartlägga behov av insatser i samverkan

Familjecentrerat arbetssätt Familjerna eller den unge ska alltid uppleva att de kommit rätt med sina frågor. Insatserna för barnet tar sin utgångspunkt i hela familjen och deras levnadsvillkor. Målet är att förbättra uppväxtvillkoren för barnet genom att stärka familjen. Gränsöverskridande samverkan där verksamheterna sätter barn-, ungdoms- och familjeperspektivet främst.

Familjecentrerat arbetssätt Hälsofrämjande perspektiv där människors styrkor lyfts fram och tas tillvara. Barnets/den unges bästa sätts i främsta rummet. Vårdnadshavarna ses som barnets/ den unges viktigaste resurser. Det sociala nätverket runt barnet/den unge ses som viktig resurs för den unge. Arbetssättet anpassas utifrån barnet/den unges mognadsgrad.

Barns behov Specialistnivå 2-3% av barnen är under någon period i behov av mer omfattande insatser. Första linjen. Generellnivå. ca1/4 av barnen är i behov av extra insatser.

Oro för barn BVC Öppna förskolan Förskolan Socialtjänst Mimikfattig, allvarlig bebis Spädbarn med lite mimik, svåra att få kontakt med Dålig närvaro i förskolan Frånvaro hos inskrivna barn i förskolan Anknytningsproblem Passiva spädbarn, slappa muskler Utåtagerande, aggressivitet Barn som är ute vind för våg Dålig viktuppgång Tysta barn som inte tar kontakt med andra barn eller vuxna Tysta och osäkra barn Svårt att nå de som mest behöver föräldrastöd Frågor kring utveckling Barn som slåss, puttas och skapar konflikter Ej respekt för vuxna eller andra barn Många barn med svårigheter. Föräldrarna förstår inte hur de ska hantera info från ex. BNK Uteblivna besök Dålig hygien (föräldrar o barn) Oroliga föräldrar som har svårt att släppa barnet Föräldrar som släpper uppmärksamheten på barnet för länge Barn som inte leker med andra barn Brist på empati Språkproblem Sen språkutveckling Språkproblem Psykisk sjukdom, nedstämdhet hos föräldrar Missbruk Svagbegåvade föräldrar Barn som inte fungerar i grupp Misstro och oförståelse från

Varför samverka? Ungdomsverksamhet Fritidsgårdar BUP Öppen förskola Elevhälsa SiS Tandvård MHV Ungdomsmottagning Polis Socialtjänst BVC Primärvård HVB Förskola Frivilligorganisationer Vuxenpsykiatri Skola

Brukarens roll förstärks Priokraven inför 2015 har lyft brukarperspektivet ännu tydligare genom att innefatta detta som grundkrav för fortsatt ersättning. Patienter, brukare och anhörigas inflytande och delaktighet ska fortsätta utvecklas på individnivå och hur deras synpunkter på verksamhetsnivå ska inhämtas, följas upp och användas för fortsatt kvalitetsutveckling. Ny Patientlag 2015 stärker brukarens ställning Ett ökat patientinflytande har eftersträvats under många år. Patientlagen ger en möjlighet att driva på utvecklingen och arbeta mer aktivt med nya arbetssätt, bemötande och kommunikation som ökar kvaliteten i mötet med patienten.

FÖRSKOLA Handlingsprogram SKOLA Elevhälsa Åtgärdsprogram MVC & BVC Vårdplan HABILITERINGEN Aktivitetsplan Barnets plan FUNKTIONSSTÖD Individuell plan BUP Vårdplan Individ- & Familjeomsorg Genomförandeplan

Målgrupp Västbus riktlinjer Barn och unga vuxna till och med 20 år med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik, som behöver tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter Stor spridning vad gäller problemtyngd och där med behov av insatser Riktlinjerna gäller både vid förebyggande/tidiga insatser och specialistinsatser För barnet är det en rättighet att mötas med resurser utifrån sina behov

Västbus Gäller alla offentliga verksamheter som möter barn och unga. Målgruppen är alla barn och unga mellan 0-20 år med sammansatta behov och behov av samordning. Är ett verktyg vid förebyggande, tidiga insatser och specialistinsatser.

När behövs Västbusmöte? När den egna verksamheten inte ensam kan tillgodose behovet av stöd. Alla som arbetar med barn och unga kan om familjen samtycker initiera och kalla till ett Västbusmöte. Tillsammans med familjen, och utifrån deras behov, beslutar ni vilka som skall kallas.

Delaktighet - SIP/Västbus Familjens delaktighet ska vara centralt i SIP/Västbusarbetet. Familjen ska ges möjlighet att vara delaktig i hela arbetet, även vid planering av möten. Barn ska vara delaktiga utifrån ålder och mognad. (Barn kan vara delaktiga på olika sätt).

SIP och Västbus, hur hänger de ihop? SIP är verktyget - den gemensamma planen Västbus reglerar samverkan och ger rutiner för samverkan på individnivå

Familjecentrerat arbetssätt, SIP och Västbus, hur hänger de ihop? Familjecentrerat arbetssätt är vår gemensamma grund i allt samverkansarbete SIP är verktyget - den gemensamma planen Västbus reglerar samverkan och ger rutiner för samverkan på individnivå

För vems skull?

Nu tar vi ett steg till! Socialtjänst BUM/BUSC BUP HAB Skola elevhälsa SAMVERKAN Förskola Familjecentral UM MVC BVC VC

Affisch Barns utveckling (Psynk)

FILM om Alex

Arbetsmaterial och mer information www.samverkanstorget.se Västbus www.vgregion.se/vastbus Mer om SIP hos SKL/Psynk www.psynk.se

Har ni frågor, synpunkter eller funderingar? Hör av dig! Anita.b.nilsson@vgregion.se