Inspirationsdag med fokus pa tidiga insatser och familjecentrerat arbetssa tt
|
|
- Filip Max Pettersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Inspirationsdag med fokus pa tidiga insatser och familjecentrerat arbetssa tt Medverkande: Moderatorer: Lars Gelander, verksamhetschef Angereds Närsjukhus & Anita Nilsson, processledare Temagrupp Barn och unga Ing-Marie Wieselgren, projektchef SKL Åsa Lundquist, planeringsledare socialresursförvaltning Göteborg Ellinor Bylund, sektorchef individ- och familjeomsorg/funktionshinder Ulrika Granskog, utvecklingsledare. Umeå kommun och Västerbottens läns landstings primärvård Karolina McPherson, enhetschef Individ- och familjeomsorg i Örgryte-Härlanda Karin Hedin, förskolechef i Hjällbo Linda Sanneving, temaledare första linjen SKL Inledning Lars Gelander, moderator Vårt mål är att alla barn ska lyckas i skolan och då är tidiga insatser en nyckelfaktor. För att samverka kring detta behöver vi fråga oss vilka verktyg vi har och hur dessa kan utvecklas. Vi har bl.a. familjecentrerat arbetssätt men vi behöver också fundera över hur vi förstärker arbetet högre upp i åldrarna. Föräldrar ska veta vem de ska vända sig till vid all typ av problematik och vi ska göra största möjliga nytta. Det kanske kräver att vi är mer utåtriktade och aktiva för att knyta ihop våra organisationer. Tidiga insatser för goda och jämlika livschanser och hälsa i Göteborg Åsa Lundquist, Social resursförvaltning På befolkningsnivå följer hälsan en social gradient som beror på samhällelig hierarki. Det grundar sig i makt, kontroll och resurser och hur dessa är fördelade i samhället. Gradienten innebär att hög utbildning, ekonomi och makt i samhället ger en lägre risk för sjukdom och förtidig död. Den förklarar hälsa till större del än andra betydande faktorer. Åter igen, det här mönstret syns på befolkningsnivå, en individs hälsa kan inte bedömas utifrån social position, däremot kan risken för ohälsa till viss del uppskattas. Rapporten Skillnader och livsvillkor i Göteborg, visar att Göteborg sedan 1992 haft en positiv ekonomisk utveckling men att alla inte fått ta del av den. Bl.a. detta har lett till att de sociala klyftorna och hälsoskillnaderna har ökat. Skillnader finns alltid i ett samhälle
2 men när de blir för stora och den sociala gradienten blir för brant blir det ett problem. Detta har hänt i Göteborg, både mellan och inom stadsdelar. Rapporten syftar till att uppmärksamma frågan och fungera som ett verktyg till hur vi tillsammans kan arbeta för att minska skillnaderna. Ute i verksamheterna ser man naturligtvis en mycket mer nyanserad bild än de statistiska siffrorna och det är viktigt att vi har en balans mellan det individuella och det samhälleliga perspektivet när vi arbetar med de här frågorna och möter individer. Vi måste uppmärksamma olikheterna inom våra stadsdelar och klara av att ha flera bilder i huvudet samtidigt. För att ge störst nytta krävs fördelning av resurser i olika stora doser. Vi ska vända oss till alla men i lite större doser till de som har störst behov. Att minska skillnaderna i hälsa ger vinster för både individer och samhället. WHO liksom OECD, Världsbanken och Internationella Valutafonden lyfter frågan om vikten av att minska de sociala skillnaderna. Om beslutsfattare väljer att investera i hälsa kan skattepengar användas till annat än att lösa de problem som uppstår på grund av social ojämlikhet. Göteborgs stad har som prioriterat målområde att minska skillnaderna i hälsa. Göteborgs rapport kommer troligen att vara i fokus i kommande budget. Vi ser också ett intresse från bolag som Göteborgs Energi och Göteborgs hamn. En förutsättning är att alla arbetar efter samma mål, hur detta ska nås kommer att skapa konflikter. Vi behöver utmana våra system för att utveckla oss mot detta. Vi kan t.ex. fundera över hur vårt styrsystem Rappet fungerar för att bedöma konsekvenser för skillnader i hälsa? Gör en hälsokonsekvensbedömning och ställ dig frågan - Ökar eller minskar detta beslut skillnaderna i livsvillkor och hälsa? - i alla beslut. Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar Ing-Marie Wieselgren, SKL Hur ska man få till det där som alla vill och tänker på? Det är lättare att se tillbaka på det som redan är gjort än det som ska göras. Kanske behöver vi ligga på oss själva lite. Det är viktigt att fundera över hur vi ska bli så snabba att vi hänger med i utvecklingen utan att vi blir så snabba att vi inte tappar greppet. Vi bör göra som idrottarna - hänga på i frontlinjen för att orka hålla tempot. Tänk också på att vissa saker förändras, andra förblir desamma. Människor kommer fortsätta att vara olika och det behövs system som kan möta olika människor. Vi kommer fortsätta att tycka om samvaro och fysisk kontakt. I framtiden kommer vi behöva skilja på saker som kräver att vi är med varandra fysiskt och vad som kan göras över nätet. När vi pratar psykisk hälsa kan vi vara överens om att det kommer vara viktigt att vara behövd. Hjärnan är densamma som på stenåldern men miljön förändras och vi kommer troligtvis umgås mer över nätet i framtiden. Vilka värden kommer att vara viktiga då? Det måste vi tänka på redan nu. Sliter vi ut hjärnan så är den svår att reparera och därför måste vi förstå psykisk ohälsa. Vi är olika och vi måste lära oss att känna efter när vi tagit i för mycket med hjärnan precis som vi gör med kroppen. Forskare varnar för att barn far illa av för mycket skärmtid medan andra visar på positiva effekter för barn att använda dagens teknik. Troligtvis har ingen av dem fel, för att människor
3 är olika. Här är det viktigt att hänga med hur ser världen ut? Det är svårt att säga om det är farligt eller inte. Vi behöver kanske istället fokusera på hur det används och vad det ersätter. Att sitta i knät och bläddra i en bok kan man säga är ett grundläggande behov. Hur använder vi de nya alternativen? Det kanske är viktigare att prata med föräldrar om än antal minuter skärmtid. Tidiga insatser är avgörande. Genom att hitta problemen tidigt och se runt problemet så kan vi hjälpa och förebygga. Vi behöver bli duktigare på att se när problemet finns hos individen och när det finns i samhället. Se sammanhanget; miljön, skolan, familjen etc. Världen blir inte enklare, den blir mer komplicerad. Vi måste därför hänga med för att kunna se vad vi ska ge till alla, till några och till några få. Forskning visar att generella insatser är lönsamma men också att det finns risker, att de som har det skapligt tar till sig mer medan de som har det största behovet tar till sig mindre. Det finns då risk för ökande klyftor. Vi behövs alltså hela vägen och vi kommer alltid ha bråttom för att fånga individen just när hen är tillgänglig och motiverad. Om allt annat går att göra dygnet runt så måste sjukvårdsinsatser också hänga med. Använd gärna Tidiga listan som består av nio tidiga insatser/tidig upptäckt som fångar några av de viktigaste områdena för att främja psykisk ohälsa hos unga. Här finns listan: STAN_04nov14.pdf Alla ska kunna uppfylla sina drömmar Hälsa, lärande och trygghet utvecklingsarbete inom första linjen kring barn och ungas psykiska hälsa Ulrika Granskog utvecklingsledare. Umeå kommun och Västerbottens läns landstings primärvård Vi är många aktörer som är med och påverkar barns framtid och ju tidigare det går att sätta stopp på en negativ process, desto bättre. Vinsten hamnar inte alltid hos de som gjort jobbet, men det lönar sig alltid i längden. Tillsammans vill vi bygga ett bättre samhälle, där vi kan se både detaljer och helheten. Umeå är ett praktiskt exempel: Umeå har jobbat för att få fram en bra verksamhet kring familjecentraler. De har varit med i modellområden och ledningssystem där HLT (hälsa, lärande och trygghet) skapades. HLT är en samverkansform för barn mellan 0 16 år. En viktig del i detta arbete är första linjen, den funktion eller de verksamheter som har i uppgift att först ta emot barn, ungdomar eller familjer som söker hjälp för att ett barn mår dåligt, oavsett om problemet har Hälsa Lärande psykologiska, medicinska, sociala eller pedagogiska orsaker. Första linjen ska bygga på ett helhetstänkande, med en förståelse för att psykisk hälsa, medicinska faktorer, sociala faktorer och skolsituation kan påverka varandra och bildar en helhet. Grundläggande för HLT är Trygghet att problemet ska ses i detta sammanhang och att åtgärder ska göras på området och i samverkan med barnen och föräldrarna.
4 För HLT-området finns en övergripande styrgrupp med blandade aktörer och representanter från landstinget, elevhälsan, socialtjänsten och skolan. Under den har vi en lokal ledningsgrupp med chefsfunktioner inom landsting skola/elevhälsa och socialtjänst. De operativa HLT-mötena anordnas av nyckelpersoner från socialtjänst, skola, elevhälsa och hälsocentral. För att ge rätt insats vid rätt tid på rätt plats använder vi en områdesbaserad första linje med synkronisering och identifiering av risk och friskfaktorer. Modellen som används är väldigt enkel och anpassningsbar, vilket har varit framgångsrikt för spridningen av konceptet. HLT möten har en regelbunden struktur. De sker terminsvis under samma tid, plats och dag. Grundstrukturen är en väldigt bra hjälp. Alla verksamheter kan aktualiseras till ett HLT- möte där allt samtycke sker från familjerna. Det är viktigt med ett bra samarbete och en god förståelse för vad socialtjänsten gör. De gör så mycket mer än att omhänderta barn. Det är mycket av det förebyggande arbete som behöver lyftas fram. Uppföljning och mätning: SDQ genomförs för barn som aktualiserats för samverkan. Det är ett verktyg som ska hjälpa till att hitta problemet, vilken typ av problematik man pratar om och få en förståelse för vilka arenor det rör sig om. Resultat av uppföljning: Antalet anmälningar och ansökningar till socialtjänsten har ökat och allt fler områden uppger att man avsätter fast tid för återkoppling till familjen och upprättandet av samordnad individuell plan (SIP). Alla områden uppger att familjerna görs delaktiga i insatserna. SDQ används inför HLT-möten och uppföljning. Med detta sätt att jobba hittar vi fler barn. Det är svårt, men vi är på rätt bana. Det är ett utvecklingsarbete som kräver mod och tålamod
5 Förebyggande/tidiga insatser för barnets bästa utifrån Västbus riktlinjer Elinor Bylund, sektorchef individ- och familjeomsorg/funktionshinder Västbus riktar sig till barn och unga upp till 20 år med psykisk och social problematik, som behöver tvärprofessionell kompetens från flera samverkande aktörer. Inom målgruppen finns stor spridning vad gäller problemtyngd och därför krävs det att problemen möts på olika nivåer. Den preventiva paradoxen kan användas som ett exempel för att visa på att insatser är viktiga även där inte riskgrupperna finns; i normalgruppen finns det fler barn som löper risk att hamna i problem än i riskgrupperna. Västbus har tidigare mest förknippats med barn med stora problem. Västbus jobbar nu på olika nivåer, igenom alla delar i triangeln. Västbus arbetar med ett familjecentrerat arbetssätt som grund, med Västbus riktlinjer som stöd och med SIP och Västbusmöten som verktyg. Västbus aktuellt Nytt informationsmaterial till föräldrar och professionella Ny handlingsplan med inriktning på kompetensutveckling och brukarmedverkan Åtgärder utifrån avvikelserapporten. Fyra aspekter behöver vi arbeta bättre med: Vägen in för familjerna med sina frågor är otydlig och oklar både för familjen och för verksamheterna. Det brister i kunskap om varandras verksamheter vilket leder till att familjer skickas mellan elevhälsan, vårdcentraler, BUP och habiliteringen. Brister i basnivåns förutsättningar för att uppfylla sina uppdrag. Många vårdcentraler saknar möjligheten att fylla sin roll som första linjen. Det är ett systemfel som leder till allvarliga konsekvenser för barn och deras vårdnadshavare. Brist på kunskap hos ingående parter om Västbus riktlinjer och samordnad individuell plan (SIP). Istället för att kalla till Västbusmöte försöker verksamheter att klara problemen själva. Återkoppling mellan verksamheterna brister vilket påverkar barnet negativt. Familjer blir inte erbjudna Västbusmöten eller SIP. Barn med mycket komplexa behov får vänta orimligt länge på insatser. Avvikelserna visar på att det främst orsakats av ansvarsfrågor som bollas mellan kommun och sjukvård. Vi behöver samlas för att se hur vi kan tillgodose behoven på ett bättre sätt. Hur kan vi göra så att färre personer faller mellan stolarna? En sak är att vi behöver prata med varandra och vi behöver mötas.
6 Goda exempel: Barn och ungdomsplanen Karolina McPherson, enhetschef, IFO Örgryte-Härlanda m.fl. Vi arbetar utifrån en barn- och ungdomsplan där barnhälsosamverkan är det övergripande paraplyet. Genom att arbeta familjecentrerat mot en familjecentral får vi ökad kunskap om varandras arbete och kan möta föräldrar och deras behov. Vi arbetar också med Västbus, föräldrastöd och har anställt en samordnande socialsekreterare. Koordinatorsrollen är en mycket viktig funktion i hela barnhälsoplanen. Vi arbetar med skolan som hälsofrämjande arena där vi utgår ifrån barn- och ungdomsplanen i vår ledningsstruktur. Det finns en styrgrupp av enhetschefer från olika verksamheter och en arbetsgrupp (medarbetare från kulturskolan, elever, föräldrar, kyrkan m.fl.) som arbetar i skolan. Fokus ska ligga på faktorer som gör att barnet vill komma till skolan. Vi har skapat trivselgrupper, lovverksamheter, rastverksamheter och en idrottsförening för att öka kamratskap, elevnärvaro och trivsel utifrån en omfattande handlingsplan. Ett specialteam finns som komplement och stöd för elever med hög frånvaro. Vår framgång ligger i koordinatorerna och att vi har byggt in samverkan i en form av ledningsstruktur.
7 Goda exempel: Barnhälsoteamet i Hjällbo Karin Hedin, enhetschef förskola Barnhälsoteamet i Hjällbo är ett konkret och lokalt exempel på där man kommit en bra bit i samverkansarbetet. Här arbetar vi med en enkel och beprövad samverkansmodell. I teamet ingår tre förskolechefer varav en är sammankallande, två specialpedagoger som arbetar med handledning och stöd, en förskollärare från öppna förskolan, en skol- och förskolepsykolog och en representant från resursenheten. Vi har också möjlighet att adjungera vid behov. Genom denna samverkan stärker vi anknytningen mellan föräldrar och barn. Vi tittar på barnets unika kompetens och använder arbetsformer där familjen är delaktig. Vi skickar inte runt familjen utan är en del i processen. Vi har samsyn i arbetet med familjerna och träffas en gång i månaden. Deltagarna är fasta och har kalendarium per termin. Vi arbetar i samråd med föräldrar, träffas där det är enkelt för familjen. Initiativ kan komma från olika håll, t.ex. kan BVC initiera träff när barnen är riktigt små och redan då få med förskolan som då har större möjlighet att ge rätt plats och rätt stöd från början när det är dags för barnet att börja förskola. Förskolan erbjuder också eget utformat föräldrastöd. Vår framgångsfaktor är att vi har trygghet och tillit till varandras professioner. Vi har engagerad personal, gemensamma prioriteringar och kontinuitet över tid. Hur kan vi veta att vi gör nytta att mäta försa linjen Linda Sanneving, temaledare första linjen SKL Vi har sett varför vi ska göra insatser och hur vi kan göra. Nu måste vi fundera på hur vi ska se att vi gör nytta. Utvecklandet av första linjen har varit omfattande. Det började med att öka tillgängligheten till barnpsykiatrin. Många hamnade också hos BUP fast det kanske inte hade behövts om det hade funnits hjälp att få tidigare. Av den anledningen skapades fösta linjen. Man behövde komma bort från sjukvården och komma ut till de kommunala verksamheterna för att fånga upp de som var lite för friska för specialistinsatser. Nu berör arbetet vad första linjen verkligen ska handla om. Första linjen ska ta emot barn med indikerad psykisk ohälsa. Runt om i Sverige arbetar man på olika sätt med detta och därför behöver vi titta på vad första linjen har kommit att bli. Vilka söker hjälp? Varför söker de? Hur mår barn och unga? Vilken hjälp får de? Är den hjälpen effektiv? Dessa frågor är utgångspunkterna för hur vi ska mäta första linjen. Om vi inte mäter är det svårt att veta. Om vi inte vet, hur kan vi då säkerställa att barn får den hjälp de behöver? Samtliga presentationer från dagen finns tillgängliga på Dokumenterat av Julia Allheim och Johanna Froode, Göteborgs universitet
Barn- och Ungdomsplan
Barn- och Ungdomsplan Kartläggning 2011 samverkan Beslut rubriker Arbete påbörjas Gemensam budget 3 miljoner Framåt.. Barn- och Ungdomsplan ORGANISATION: VI ARBETAR TILLSAMMANS! Barnhälsosamverkan
Läs merTemagrupp Barn och Unga
Temagrupp Barn och Unga Västbus Barn och unga ska lyckas i skolan Anita Nilsson processledare www.samverkanstorget.se Samverkansorganiseringen i Göteborgsområdet Västbus Regional styrgrupp Ledningsgruppen
Läs merVästbus riktlinjer uppdrag och organisation inom Göteborgsområdet
Västbus riktlinjer uppdrag och organisation inom Göteborgsområdet Delregional styrgrupp Västbus Reviderad 2015-10-28 Temagrupp Barn och Unga www.samverkanstorget.se I Göteborgsområdet samverkar Västra
Läs merHandlingsplan 2017 NOSAM Lundby
Handlingsplan 2017 NOSAM Lundby Temagrupp barn- och unga 2016-11-28 Handlingsplanen för NOSAM Lundbys temagrupp barn och unga för 2017 är ett levande dokument och uppdateras löpande under året. NOSAM`s
Läs merHLT- strukturerad samverkans modell
HLT- strukturerad samverkans modell Mellan förskola/skola, elevhälsa, socialtjänst och hälsocentral för att främja förebyggande och tidiga insatser för barn 0-16 år och deras familjer. HÄLSA LÄRANDE- TRYGGHET
Läs merTidiga och samordnade insatser
Tidiga och samordnade insatser Regeringsuppdrag 2017-2020 Förbättra samverkan mellan elevhälsan/skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten så att barn och unga (från förskoleklass och uppåt) får
Läs merUtökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR
Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR Den första kontakten med familjen Barnmorskemottagningar Familjecentraler Öppna förskolor BVC En viktig roll: Lansera utökade hembesök Ha god
Läs merDet är barns och ungas behov som ska stå i centrum - detta behöver alla hjälpas åt att bevaka.
VÄSTBUS PÅ VÄSTRA HISINGEN - SAMVERKAN FÖR BARN OCH UNGAS BÄSTA Sammanfattning om Västbus Vad och för vem? Västbus är en överenskommelse med riktlinjer om samverkan för barn och unga, 0-20 år, med sammansatt
Läs merMålgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet
Målgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet Delregional styrgrupp Västbus Reviderad 2016-03-17 Temagrupp Barn och Unga I Göteborgsområdet samverkar Västra Götalandsregionen,
Läs merVästbus Samverkan för barn och ungas bästa
Västbus Samverkan för barn och ungas bästa Regionalt övergripande riktlinje som gäller samtliga 49 kommuner och regionen. Reglerar samverkan kring barn och unga med psykisk/psykiatrisk och social problematik.
Läs merVästbus riktlinjer organisation och uppdrag inom LGSområdet
Västbus riktlinjer organisation och uppdrag inom LGSområdet Fastställd av delregional styrgrupp för Västbus inom LGS 2013-12-05 Vi samverkar i LGS-området Bakgrund Målgruppen för Västbus är barn och unga
Läs merFamiljecentrerat arbetssätt - Familjecentral Samverkanstorget.se
Inspirationsseminarium tisdag 3 juni 2014 Familjecentrerat arbetssätt - Familjecentral Samverkanstorget.se Medverkande: Moderator - Lars Gelander verksamhetschef Angereds Närsjukhus Ing-Marie Wieselgren
Läs merStyra och leda i samverkan. för utveckling av familjecentrerat arbetssätt
Styra och leda i samverkan för utveckling av familjecentrerat arbetssätt 1 Program för dagen 8.30 kaffe och smörgås 9 Inledning Jämlikt Göteborg och Temagrupp Barn och Unga 9.30 Föreläsning Mikael Lövström
Läs merResultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt
Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt Göteborgsområdet Hösten 2014 2014-12-18 www.samverkanstorget.se Önskvärt läge Barnperspektivet genomsyrar samverkan Familjer ska veta vart de ska
Läs merSamordnade insatser för barn och unga
Samordnade insatser för barn och unga Nationell nivå Synkronisering av samhällets alla insatser för barn och unga som har eller riskerar att drabbas av psykisk ohälsa Insatserna behöver utvecklas för att
Läs merVästbus hur funkar det?
Västbus hur funkar det? Anna Melke FoU i Väst/GR Psynk/SKL Vad är Västbus? Överenskommelse VGR + 49 kommuner 2005, 2012 Riktlinjer om samverkan kring vissa barn och unga Värderingar om barnfokus Gäller
Läs merTemagrupp Barn och Unga
Sammanställning av workshop den 11 september 2014 Temagrupp Barn och Unga Hur kan vi förbättra för barn och unga att få tidiga insatser? 2014-10-23 www.samverkanstorget.se Önskvärt läge - framtid Samverkan
Läs merFamiljecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Göteborg. Anita Nilsson processledare Jämlikt Göteborg
Familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Göteborg Anita Nilsson processledare Jämlikt Göteborg 20170911 Samverkansplattform Barn och unga ska lyckas i skolan! Temagrupp Barn och Unga Familjecentrerat
Läs merBRA START I LIVET. Barn- och ungdomsplan. Örgryte-Härlanda.
Örgryte-Härlanda Barn- och ungdomsplan Alla barn och ungdomar i Örgryte-Härlanda ska få en god start i livet. Planen fokuserar på de områden där vi tillsammans har störst behov av utveckling för att nå
Läs merPlats och tid: Kommunhuset, Nordmaling Anna-Karin Nilsson (m), ordförande Margareta Gustavsson (s), vice ordförande Lena Norgren (L)
1(8) Plats och tid: Kommunhuset, Nordmaling 08.30 12.00 Beslutande: Anna-Karin Nilsson (m), ordförande Margareta Gustavsson (s), vice ordförande Lena Norgren (L) Övriga deltagare: Harriet Hedlund (s),
Läs merGlobalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen?
Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen? Familjecentrerat arbetssätt för goda uppväxtvillkor Seminarium 4:6 Onsdag 18maj, klockan 13:15-14:15 Medverkande: Bo Niklasson sektorschef, Göteborgs
Läs merSyftet men handlingsplanen
för psykisk hälsa BAKGRUND År 2016 slöt regeringen och SKL överenskommelse som syftar till att stärka regioner i arbetet med att främja psykisk hälsa samt göra gemensamma handlingsplaner Syftet men handlingsplanen
Läs merVägledning för Öppen förskola inom familjecentrerat arbetssätt Göteborgs Stad
Vägledning för Öppen förskola inom familjecentrerat arbetssätt Göteborgs Stad 1 Inledning Denna Vägledning för öppna förskolorna inom Göteborgs Stad är framtagen med syfte att tydliggöra rollen och uppdraget
Läs merHandlingsplan 2018 Familjecentrerat arbetssa tt
Handlingsplan 2018 Familjecentrerat arbetssa tt SDF Östra Göteborg 2018-03-19 Barn och unga ska lyckas i skolan! Övergripande mål familjecentrerat arbetssätt att alla barn ska lyckas i skolan Inledning
Läs merArvika Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6
ABCD Arvika Kommun Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6 ABCD Arvika Kommun Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Organisation och resurser (elevhälsa och socialtjänst)
Läs merVästbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal. Årsberättelse 2013
Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal Årsberättelse 2013 Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal Uppdrag Den delregionala ledningsgruppens uppdrag är att kontinuerligt och enligt Västbus
Läs merHandlingsplan för NOSAM Östra Göteborg 2018
Handlingsplan för Östra Göteborg 2018 Uppdrag :s uppdrag är att gemensamt definiera och arbeta utifrån behoven i närområdet samt att arbeta med de uppgifter som beskrivs under -info i LGS:s samverkansplan.
Läs merUtvecklingsråd barn och unga i utsatt situation Minnesanteckningar
Utvecklingsråd barn och unga i utsatt situation Minnesanteckningar Tid: Plats: Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Omfattning: 36 46/2013 Närvarande: Ordinarie deltagare Malin Camper Boråsregionen/Sjuhärads
Läs merSammanställning av Västbusdialogen 7 april 2016
Sammanställning av Västbusdialogen 7 april 2016 Delregionala styrgrupp Västbus har bjudit in till årlig Västbusdialog med ordförande i NOSAM barn och unga samt sammankallande i lokal arbetsgrupp Västbus.
Läs merTemagrupp Barn och Unga arbetar tillsammans för att. Barn och unga ska lyckas i skolan. Arbetsgrupp Specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
Temagrupp Barn och Unga arbetar tillsammans för att Barn och unga ska lyckas i skolan Arbetsgrupp Specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi www.samverkanstorget.se Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet
Läs merSSPFR/ Sociala insatsgrupper
SSPFR/ Sociala insatsgrupper En del av västbasarbetet på Tjörn Handläggare: Strategisk samverkansgrupp Datum: 2014-01-27 Tjörn Möjligheternas ö Bakgrund Tjörns kommun har en tradition samarbete över förvaltningsgränserna.
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers
Läs merLOKAL JÄMTBUS ÖVERENSKOMMELSE
Dokumenttyp: Rutin/Instruktion Giltighetstid: Årligen Beslutad av: Barn och utbildningsnämnden Dokumentansvarig: Verksamhetschef Barn och elevhälsan Line Uski Torpe Gäller från: 2017-05 Diarienr: BUN 2017.48/690
Läs merLGS Temagrupp Psykiatri
LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM
LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM Avser barn i åldrarna 0-6 år FÖR FÖRSKOLA, SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I JÄMTLANDS LÄN FRÅGOR ATT HA MED SIG: Fristående förskolor
Läs merKompetensutveckling barn och unga
Kompetensutveckling barn och unga Förutsättningar att arbeta med barn och unga utifrån modellen för Vård- och stödsamordning www.samverkanstorget.se Kort bakgrund Med kartläggning gällande behov utifrån
Läs merBarnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15
Barnhälsa Fjärås-Gällinge förskolor Kungsbacka kommun Verksamhetsår 2014/15 1 Arbetet med barnhälsa utgår från förskolans vision; Verksamheten ska genomsyras av en barnsyn med tilltro till barnets egen
Läs merDe flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.
Övningsmaterial 1. Samsyn I arbete med en elevhälsobaseradmodell för tidiga insatser ska olika professioner från olika verksamheter arbeta tillsammans. Det finnas olika sätt att se på begrepp, målgrupper
Läs merIdag. Temagrupp barn och unga, frågor att diskutera. Kommun och sjukvård, Samverkan i Göteborgsområdet organisering, struktur och uppdrag
Idag Kommun och sjukvård, Samverkan i Göteborgsområdet organisering, struktur och uppdrag Temagrupp barn och unga, frågor att diskutera www.vardsamverkan.se/goteborgsomradet LGS Temagrupper NOSAM Samverkan
Läs merForum jämlik stad. Nå dem som behöver det mest. 30 augusti 2017
Forum jämlik stad Nå dem som behöver det mest 30 augusti 2017 Upplägg av förmiddagen 9.00 Ge varje barn en god start i livet 9.10 Hembesöksprogram i Rinkeby - Åsa Heimer 10.00 Fika 10.30 BVC:s hembesök
Läs merHandlingsplan för samverkan om barn och ungas psykiska hälsa inom SIMBA-området
2013-11-15 Handlingsplan för samverkan om barn och ungas psykiska hälsa inom SIMBA-området Inledning För att på bästa sätt arbeta med barn och unga och dennes familj i centrum, behövs en god samverkan
Läs merJämlikt Göteborg en god start i livet
Jämlikt Göteborg en god start i livet Mötesplats IFO 8 november 2018 Nina Åkeson, Ann-Marie Halvorsson, Åsa Fritzson, Hannah Pihlton, Anna Jacobsson Mål: Göteborg ska vara en jämlik stad Göteborgs stads
Läs merBarnhälsoplan Grimstofta förskoleenhet 2017
Grimstofta Förskoleenhet Barnhälsoplan Grimstofta förskoleenhet 2017 Upprättad 2017-01-18 av specialpedagog: Eleonor Larsson och Eva-Karin Oldén. Revideras Våren 2018 Fastställd av förskolechef: Sofie
Läs merNärvarosatsningen Ett samverkansarbete i AFH Utbildning/Individ- och Familjeomsorg
Närvarosatsningen Ett samverkansarbete i AFH Utbildning/Individ- och Familjeomsorg SDF AFH - Askim Frölunda Högsbo Antal invånare, ca 58 000 Från Högsbohöjd i norr till Billdal i söder Några skillnader
Läs merFamiljecentrerat arbetssätt Centrum
Familjecentrerat arbetssätt Centrum Handlingsplan 2019 Ett samarbete som finansieras till lika delar av Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen Övergripande mål Det övergripande målet för familjecentrerat
Läs merPolicy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ
Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merHandlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa
POLICY Antagen av Reviderad datum Paragraf 1(6) Lotta Österlund Jansson Socialchef 0555-422 77 lotta.osterlund-jansson@grums.se Handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa 2(6) Handlingsplan
Läs merLokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017
Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma
Läs merSamverkansrutiner mellan skola och socialtjänst. Barn från 1 år till utgången av gymnasiet
Samverkansrutiner mellan skola och socialtjänst Barn från 1 år till utgången av gymnasiet Bakgrund till samverkan Samverkansrutinerna är utarbetade utifrån ett uppdrag av förvaltningsledningen inom bildningsförvaltningen
Läs merVästbus reviderade riktlinjer 2012*
Västbus reviderade riktlinjer 2012* Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik *Ersätter
Läs merHLT HANDBOK. Hälsa Lärande Trygghet. Vägledning och riktlinjer
HLT HANDBOK Hälsa Lärande Trygghet Vägledning och riktlinjer Strukturerad samverkansmodell för barn och unga, mellan Umeå kommun och Region Västerbotten Illustratör Nadia Svanborg Innehållsförteckning
Läs merBarns psykosociala ohälsa
Barns psykosociala ohälsa Vägledning för pedagoger www.sollentuna.se Den här vägledningen har tagits fram på initiativ av, och samverkan mellan, representanter från förskolor, Barnoch utbildningskontoret
Läs merHandlingsplan för NOSAM barn och unga Västra Göteborg 2017
Handlingsplan för NOSAM barn och unga Västra Göteborg 2017 NOSAM:s uppdrag är att gemensamt definiera och arbeta utifrån behoven i närområdet samt att arbeta med de uppgifter som beskrivs under NOSAM-info
Läs merGemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Historien Uppdrag lämnat oktober 2010
Läs merMotionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan
MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår
Läs merTemagrupp: Årsrapport 2014 Antagen:
Temagrupp: Årsrapport 2014 Antagen: 2014-12-04 Sammanfattning Temagrupp Barn och Unga har under 2014 träffats sex halvdagar och en heldag. Deltagare i temagruppen under året; Ordförande Lars Gelander Angereds
Läs merDokumentation av arbetsseminarium Barn och ungdomars psykiska hälsa En gemensam målbild
Dokumentation av arbetsseminarium Barn och ungdomars psykiska hälsa En gemensam målbild 2011-11-03 1 Barn och ungdomars psykiska hälsa Workshop kring målbilder och visionsarbete Processledare Marthe Vakoufari,
Läs merHela staden socialt hållbar
Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara
Läs merBra uppväxtvillkor i Karlsborg
Bra uppväxtvillkor i Karlsborg Barn och utbildningsförvaltningen och Socialförvaltningen startar ett samarbetsprojekt runt Social hållbarhet för barn och ungdomar i Karlsborgs kommun 2016 01 14 Bra uppväxtvillkor
Läs merStrategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Barnhälsoplan Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning
Läs merProjekt Fotosyntes. Anders Nordgren Tel
Projekt Fotosyntes De gröna växterna har den unika förmågan att fånga solens strålningsenergi. På samma sätt har barn den unika förmågan att utvecklas med stöd av den energi omgivande vuxna utstrålar.
Läs merChecklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP
Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Aktivitet Hur? Verktyg ja nej Finns det en överenskommelse om samarbete mellan socialtjänst och sjukvård där ansvarsfördelning en framgår? Varje
Läs merVälkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa
Välkomna! Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Tema- ledsna och oroliga barn Skellefteå 19.10 2011 Umeå 20.10 2011 Lycksele 26.10 2011 Program för dagen
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM
LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM Avser barn i åldrarna 1-6 år FÖR FÖRSKOLA, SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I JÄMTLANDS LÄN LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN
Läs merSIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne
SIP - Samordnad individuell plan Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne Agenda Vad är det som gäller Syftet med SIP Hur gör man en SIP Film från SKL Styrande dokument Ramavtal Lokal överenskommelse
Läs merBarn och unga, med psykisk ohälsa och dess vårdnadshavare ska erbjudas tidiga och samordnade insatser samt optimal hantering på rätt nivå.
Upprättat av Utfärdsdatum Sida 1 av 7 SIMBA- teamen inom ramen för SIMBA-modellen för tidiga och samordnade insatser för barn och unga med psykisk ohälsa Inledning För att på bästa sätt ge barn, unga och
Läs merKvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser
n Bilaga 2 Dnr 13-401/6081 Sida 1 (7) 2013-09-10 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för specialpedagog/speciallärare... 1 Innehållsförteckning...
Läs merSkottlands modellen Vad innebär den? Varför är den intressant för oss i Sverige? Barndagen Karlskrona den 29 november 2017
Skottlands modellen Vad innebär den? Varför är den intressant för oss i Sverige? Barndagen Karlskrona den 29 november 2017 Kjerstin Bergman Nationell samordnare regionalt utvecklingsarbete BoU Skottland
Läs merSkolans ansvar och uppdrag Var går gränsen? Åsa Ernestam, SKL
Skolans ansvar och uppdrag Var går gränsen? Åsa Ernestam, SKL asa.ernestam@skl.se PSYNK 2012 2014 www.skl.se/psynk BUP Ungdomsverksamhet FriGdsgårdar Primärvård Elevhälsa SiS Tandvård Socialtjänst Öppenförskola
Läs merFoto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN SKOLNÄRVARO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE. för barn och ungdomars psykiska hälsa
Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN SKOLNÄRVARO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa Bakgrund Den här samverkansplanen har tagits fram i samarbete med berörda verksamheter
Läs merFolkhälsa i Angered NOSAM
Folkhälsa i Angered NOSAM 2017-03-23 Vad är folkhälsa? Hälsa är ett individuellt mått, d.v.s. en persons fysiska och psykiska tillstånd Folkhälsa är ett mått på en befolknings samlade hälsotillstånd En
Läs merSamverkan barn och unga verksamhetsberättelse 2013
Västbus Skaraborg Samverkan barn och unga verksamhetsberättelse 2013 Bakgrund Vårdsamverkan Skaraborg är en samverkansgrupp mellan Skaraborgs Sjukhus, Primärvården Skaraborg och kommunerna i Skaraborg.
Läs merRiktlinjer för barnhälsoteam i Örebro län
Riktlinjer för barnhälsoteam i Örebro län Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte med barnhälsoteam... 3 Centrala begrepp... 3 Barnhälsoteam... 3 Främjande arbete... 3 Förebyggande arbete... 4 Barnhälsoteamens
Läs merProjektplan En skola för alla Mariestad
Projektplan En skola för alla Mariestad Sektor utbildning 2018-02-23 Inledning Barn och unga i Mariestads kommun ska växa upp under trygga och goda förhållanden. Alla barn och unga ska ges möjlighet till
Läs merGrundläggande främjande framgångsfaktorer som bildar ramverk för arbetet inom de verksamheter som möter barn och unga
Jämlikt Göteborg Vägledning för att främja skolnärvaro: Grundläggande främjande framgångsfaktorer som bildar ramverk för arbetet inom de verksamheter som möter barn och unga 2018-05-18 Versionshantering
Läs merVästbus. reviderade riktlinjer 2012*
Västbus reviderade riktlinjer 2012* Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik *Ersätter
Läs merBarn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun
Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument
Läs merAnna Melke Fil Dr offentlig förvaltning FoU i Väst/GR
Anna Melke Fil Dr offentlig förvaltning FoU i Väst/GR Undersökningen Uppdraget Mer kött på benen om Västbus praktik Hur upplevs Västbus av professionella och familjer? Olika tolkningar > olika användning?
Läs merBakgrund. Handlingsplanen Gemensam för VGR, de 49 kommunerna och NSPHiG Gemensamma arenan är vårdsamverkan regionalt, delregionalt och lokalt
Bakgrund Överenskommelsen mellan regeringen och SKL om Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Syftar till att stärka kommuner och regioner att främja psykisk hälsa och ömsesidigt arbeta
Läs merSocialtjänstens arbete brukar delas upp i
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Samverkansrutin Barn- och ungdomsenheten Hagfors och VISIT, Landstinget i Värmland 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Barn-
Läs merHandlingsplan gällande barn i behov av särskilt stöd i Nässjö kommun.
Handlingsplan gällande barn i behov av särskilt stöd i Nässjö kommun. Nässjö kommun organiserar sin förskoleverksamhet utifrån att den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan.
Läs merSamverkanstorget Live LGS Temagrupper - NOSAM
Samverkanstorget Live LGS Temagrupper - NOSAM 2015-09-21 www.samverkanstorget.se 10 år - Samverkansorganisationen i backspegeln 2005 2006 2007 2011 2014 2015 Ett utvecklingsarbete under parollen Linjen
Läs merBarn och elevhälsoplan i Gullspångs kommun
Barn och elevhälsoplan i Gullspångs kommun 2017-2018 Vision Tillsammans tar vi ansvar för att alla ska nå målen Inledning Målet är att barn och unga i förskola och skola ska ha möjlighet att nå de mål
Läs merSamordnad individuell plan
Samordnad individuell plan Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Schema 13.00 Information om SIP Kaffe forts. info SIP Workshop Återsamling 16.30 Avslut Bakgrund, sammanhang Lag om överenskommelse
Läs merKänner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015
BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket
Läs merSamordnad individuell plan. Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen.
Samordnad individuell plan Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Schema Förmiddagsgrupp Eftermiddagsgrupp 8.30-10.00 Information om SIP 13.00 14.30 10.00 10.20 Kaffe 14.30 14.50 10.20 11.20
Läs merPsykisk hälsa. Aktuellt. Arbetsmodell för samordnade insatser. Socialchefsnätverket, GR Yvonne Witzöe Margareta Antonsson.
Aktuellt Psykisk hälsa Arbetsmodell för samordnade insatser Socialchefsnätverket, GR 2018-03-02 Yvonne Witzöe Margareta Antonsson Kommuner och landsting rekvirerar nu årets medel för Överenskommelsen psykisk
Läs merMellan Sollentuna kommun och berörda parter inom Landstinget har följande avtal angående lokal BUS-samverkan träffats. Avtalet omprövas årligen.
2014-12-05 Avtal angående lokal BUS samverkan i Sollentuna kommun 2014-2015 Mellan Sollentuna kommun och berörda parter inom Landstinget har följande avtal angående lokal BUS-samverkan träffats. Avtalet
Läs merRapport. utifrån Västbus riktlinjer. Rapportera mera. våren 2014 2014-12-04
2014-12-04 Rapport Rapportera mera våren 2014 utifrån Västbus riktlinjer Sammanställt av: Anita Nilsson, processledare Temagrupp Barn och Unga Madeleine Nilsson, processledare Västbus i Mölndal 1 Bakgrund
Läs merPsykisk hälsa, ohälsa. Rapport om pågående arbete.
Psykisk hälsa, ohälsa Rapport om pågående arbete ing-marie.wieselgren@skl.se www.uppdragpsykiskhälsa.se Ing-Marie Wieselgren och Zophia Mellgren Kort information och lite diskussion: 1. Handlingsplanen
Läs merKvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser
Bilaga 2 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser...
Läs merBarnhälsoplan. Piratenområdets förskoleenhet Upprättad Gäller till Fastställd av Förskolechef BHT i Piratenområdet
Piratenområdets förskolor Barnhälsoplan 2017 Upprättad 2017-01 Gäller till 2018-01 Fastställd av Förskolechef BHT i Piratenområdet Förskolorna i Piratenområdet ska vara det självklara valet vid val av
Läs merAnsvar och uppdrag. Elevhälsans insatser har ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande.
Senast uppdaterad 2016-02-29 Ansvar och uppdrag Elevhälsan Elevhälsan är en del av skolans lärandeuppdrag och en resurs för hälsofrämjande skolutveckling, så här står det i dokumentet:. Skolans uppdrag
Läs merTidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen
Tidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen Ett socialt investeringsprojekt med plattform på familjecentralen i Klockaretorpet, Norrköping. Samverkan mellan social- och utbildningskontoret
Läs merModellområde Vänersborg
Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Spår 1 Från tanke till handling! Spridningskonferens 26 april 2012 Spår 1 Analys och strategi Uppbyggnad och start av arbetet
Läs merGemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne
Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne Innehåll Sid. Gemensamma grundläggande värderingar 3 Bas- och specialistnivå förtydligande av ansvar 3-4 Samverkan 4-5 Samverkan
Läs merLagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Läs merFÖRSKOLANS STÖDENHET BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. www.stockholm.se/sodermalm
FÖRSKOLANS STÖDENHET BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING www.stockholm.se/sodermalm Förskolans stödenhet Inom Förskolans stödenhet finns olika resurser samlade för barn i behov
Läs merGemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Uppdrag lämnat oktober 2010 från Samrådsorganet
Läs mer