Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Ransta skola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Ransta skola Ransta rektorsområdes devis är LUST Via Lekfullt lärande sker Utveckling i kunskaper och Social kompetens. Detta leder till Trygghet. Vår vision är att alla är trygga och ingen är utsatt för kränkande behandling. 2009.05.25 1

Innehållsförteckning Inledning och bakgrund 3 Ledningsdeklaration 4 Vision 4 Styrdokument 4 Definitioner och begrepp 4 Förebyggande åtgärder 8 Åtgärder vid upptäckt av trakasserier och kränkande behandling 8 Ansvarsfördelning 9 Kartläggning 10 Resultat av kartläggning 11 Mål och Åtgärder 11 Utbildningsinsatser 12 Uppföljning, utvärdering och revidering 13 Handlingsplan mot mobbning 13 2

Inledning och bakgrund I april 2006 trädde lagen mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Då fick förskolor och skolor en ny skyldighet att arbeta aktivt för att förebygga diskriminering och kränkningar av barn och elever. Syftet med planen ska vara att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Det handlar om elevernas mänskliga rättigheter, om att förverkliga FNs barnkonvention i skolan. Med lagen får elever ett rättsskydd likvärdigt det skydd som finns för skolans anställda. Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en skolmiljö fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Det räcker inte med att arbeta utifrån ett individperspektiv och betrakta problemet som en fråga om enskilda individers attityder och värderingar. Likabehandlingsarbetet kräver helhetssyn. Det innebär bland annat en regelbunden granskning av verksamhetens organisation, arbetsklimat, arbetssätt och beslutseffekter med fokus på de olika diskrimineringsgrunderna. Vi på Ransta skola vill att alla ska känna sig trygga och väl behandlade. Blir någon utsatt för kränkningar, diskriminering, trakasserier, hot, våld eller mobbning ska arbetsgången om hur åtgärder sätts in vara väl förankrad bland elever, vårdnadshavare och personal. De planer som beskriver skolans arbetsgång är Likabehandlingsplanen/Planen mot kränkande behandling, och Krisplanen. De förankras i hela verksamheten vid läsårsstarten och hos elevernas vårdnadshavare på höstens föräldramöten. Revidering av Likabehandlingsplanen samt Planen mot kränkande behandling sker årligen i oktober månad. Som grund för revideringen genomförs en kartläggning av nuläget genom enkäter till elever och vårdnadshavare. 3

Ledningsdeklaration Ransta skola skall vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla kan känna sig trygga och där ingen skall bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Alla som arbetar i skolan, i förskolan och inom skolbarnsomsorgen har ett gemensamt ansvar för att motverka kränkande behandling. Alla barn ska vara välkomna till vår skola. Vi accepterar olikheter och ser det som en tillgång för utvecklingen. Konflikter är en naturlig del av mänskligt samspel som får oss att växa som individer. Vi accepterar inte någon form av våld, hot, trakasserier, rasism eller annan kränkande handling. Stor vikt läggs vid värdegrundsarbetet som utgör grunden för arbetet i skola, förskola och skolbarnsomsorg. Vision Att alla är trygga och ingen är utsatt för kränkande behandling. Styrdokument Diskrimineringslagen som handlar om de fem diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Arbetet skall beskrivas i en likabehandlingsplan. Skollagen 14 a handlar om kränkande behandling som inte är knuten till någon diskrimineringsgrund. Arbetet skall beskrivas i en plan. Skolverkets allmänna råd. Definitioner och Begrepp Följande definitioner och begrepp framgår av diskrimineringslagen och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (prop. 2007/08:95). Direkt diskriminering att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 4

Diskriminering: är när en vuxen i skolan missgynnar en elev och det har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering. Diskriminering kan även ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Indirekt diskriminering att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Indirekt diskriminering: är det om en elev missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Trakasserier Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder sexuell läggning eller ålder. Sexuella trakasserier ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Diskrimineringsgrunder de kategorier av personer eller de karakteristiska som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Kön Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i bland annat språkbruket. 5

Könsöverskridande identitet eller uttryck Att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Skolan har ett ansvar för att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion och annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara ickekonventionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion Funktionshinder Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi Sexuell läggning Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas rättigheter. 6

Följande definitioner och begrepp återfinns i 14 a kap. skollagen Kränkande behandling är ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (även som lappar, fotografier, sms, mms, msn och meddelanden på olika webbcommunities). Kränkande behandling kan delas in i trakasserier annan kränkande behandling. Trakasserier är kränkande behandling som har samband med kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktionshinder etc. Annan kränkande behandling är uppträdande som utan att vara trakasserier och utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund - kränker ett barns eller en elevs värdighet. Det kan vara mobbning, men även enstaka händelser som inte är mobbning. Skolan har en skyldighet att agera så snart någon ur personalen får kännedom om att en elev känner sig kränkt. Skolan ska utreda vad som har hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. 7

Förebyggande åtgärder Vi informerar och diskuterar Likabehandlingsplanen/Planen mot kränkande behandling i klasserna kontinuerligt i början av varje termin aktualiserar planen vid föräldramöten tydliggör vem man vänder sig till när något har hänt strävar efter att undvika situationer där eleverna blir bortvalda, vilket kan innebära att vuxna väljer lag, placeringar i klassrummet, delar in i grupper etc gör likabehandlingsgruppen och kamratstödjarna kända. Två kamratstödjare från klass 3-6 utses varje år, de träffar Likabehandlingsgruppen 1 gång/vecka. I klasserna arbetar man med Lions Quest. Likabehandlingsgruppen genomför klassamtal i två klasser per läsår. Skolans personal ingriper direkt om elever bråkar, kränker, retas etc. Under raster cirkulerar vuxna på skolans område, inne och ute. I samband med att planen revideras genomförs en enkätundersökning och elevernas synpunkter tas tillvara. Åtgärder vid upptäckt av trakasserier och kränkande behandling Vid händelse av att elev kränker, hotar eller brukar våld mot elev Om personal blir vittne till kränkningar där elev kränker elev ingriper man direkt, bryter situationen och värnar om den utsatte. Det innebär bland annat att den utsatte skall tas omhand och inte släppas iväg utan att man har försäkrat sig om dennes tillstånd. Vid behov lotsar man vidare till klassföreståndare. Information om händelsen lämnas alltid till klassföreståndare. Klassföreståndare eller annan vuxen samtalar med den som utsatt annan elev och informerar vårdnadshavare. Kortfattad information skickas av klassföreståndare till likabehandlingsgruppen och rektor för dokumentation. Upprepad kränkning kan (strykas eller byts mot ska el. bör) tolkas som mobbning. Likabehandlingsgruppen följer då Handlingsplanen mot mobbning och polisanmälan kan övervägas. Uppföljningssamtal med elev och vårdnadshavare sker inom en vecka. Ansvar för att det genomförs har den som har haft samtalet. Om kränkningen fortsätter, kallas elev och vårdnadshavare till elevvårdskonferens där åtgärdsprogram upprättas. 8

vuxen kränker, hotar eller brukar våld mot elev Om elev upplever sig kränkt av skolans personal vänder han/hon sig till klassföreståndare, rektor eller likabehandlingsgrupp. Ärendet lämnas till rektor, vilken ser till att utredning påbörjas. Vårdnadshavare informeras. Enskilda samtal förs med dem som varit inblandade. Åtgärder vidtas. Allvarliga hot eller våld leder till polisanmälan. Ärendet dokumenteras och dokumentationen sparas av rektor. Vid behov kontaktas Centrala Resursteamet. Uppföljningssamtal med elev och vårdnadshavare sker inom en vecka. Ansvar för att det genomförs har Likabehandlingsgruppen. elev kränker, hotar eller brukar våld mot skolans personal Ärendet lämnas till rektor, vilken ser till att en utredning påbörjas. Vårdnadshavare informeras. Enskilda samtal förs med dem som varit inblandade. Åtgärder vidtas. Vid allvarliga fall kallas vårdnadshavare så snabbt som möjligt till skolan. Allvarliga hot eller våld leder till polisanmälan. Ärendet dokumenteras och dokumentationen sparas av rektor. Vid behov kontaktas Företagshälsovården. Uppföljningssamtal med elev och vårdnadshavare sker inom en vecka. Ansvaret ligger hos rektor. Ansvarsfördelning Rektor ansvarar för att upprätta ett handlingsprogram för att motverka kränkningar såsom diskriminering och mobbning, att det efterlevs samt årligen utvärderas och revideras. all personal, elever och vårdnadshavare får kännedom om handlingsprogrammet. personalen (utbildas kontinuerligt)kontinuerligt utbildas för att aktivt kunna arbeta mot kränkande behandling. Rektor kan förbjuda tal, affischering, broschyrer, märken etc. som kan uppfattas som kränkande eller förknippas med odemokratiska värderingar inom skolan. Rektor kan också förbjuda aktiviteter som stör den allmänna ordningen inom skolan. 9

Alla som arbetar i skolan ansvarar för att aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt vara observant om elever drar sig undan eller uteblir från skolan dokumentera. Vårdnadshavarna ansvarar för att stå bakom skolans värdegrund och därmed också arbeta för att Likabehandlingsplanen/Planen mot kränkande behandling efterlevs av det egna barnet/barnen. Lpo 94 kap. 2.4 fastställer att skolan och vårdnadshavarna har gemensamt ansvar för elevernas skolgång och att de tillsammans skall skapa de bästa förutsättningarna för barnens och ungdomars utveckling och lärande. Kartläggning I vårt arbete med Likabehandlingsplanen/Planen mot kränkande behandling började vi med att kartlägga skolans nuläge genom en enkät till samtliga elever. Kamratstödjarna utformade frågeformuläret. I förskoleklassen genomförde kamratstödjarna undersökningen genom intervjuer. På låg- och mellanstadiet genomförde klasslärarna undersökningen. Frågorna handlade om trivsel och trygghet i förskoleklass, skola och fritids. Det fanns också frågor kring konkreta miljöer som matsal, korridorer, omklädningsrum etc. samt frågor om eleven känner till någon annan elev som inte har det bra på skolan eller om någon elev bestämmer mer än de övriga. En enkät med samma frågeställningar skickades hem till vårdnadshavarna. Undersökningen var inte anonym, detta för att ge en möjlighet att följa upp de frågor där vi fått svar som väcker oro. Under läsåret har Likabehandlingsgruppen haft kontinuerliga klassamtal i årskurserna 2 och 4. I övriga årskurser har klasslärarna arbetat med Lions Quest eller Charlie. En sammanställning av de samtal som förts under läsåret har legat till grund för arbetet med denna plan. De incidenter som har rapporterats på arbetsenhetskonferenser har också varit underlag. Vi har också tillsammans med eleverna gjort en genomgång av skolans ordningsregler. 10

Resultat av kartläggning Samtliga elever besvarade enkäten. Enkäten till vårdnadshavarna har besvarats av 85%. När det gäller svaren från åk 6 har vi valt att inte ta med dem i de åtgärder som ska vidtas inför höstterminen 2009. Klassläraren kommer att ta med sig svaren till de avslutande utvecklingssamtalen för att på så sätt följa upp elevernas synpunkter. Glädjande är att samtliga elever har sagt sig vara trygga på fritidshemmet. De platser på skolan, där elever känner sig otrygga och oroliga, är korridorer, omklädningsrum samt i klassrum. Många elever angav att det är hög ljudnivå i matsalen, vilket upplevs som jobbigt (strykas?). Cirka 10% av eleverna tycker inte om att gå till skolan. Två har angett att de är rädda för någon vuxen och tre stycken är rädda för annan elev. En brist i kartläggningen är att det saknas en fråga om elevtoaletterna. Mål och åtgärder Åtgärder efter kartläggning Nulägesanalys: Elever har uppgivit att de inte trivs i skolan. Mål: Alla elever ska trivas i skolan. Åtgärd: Likabehandlingsgruppen samtalar enskilt med eleverna, för att få en uppfattning om orsaker till otrivsel. Samråd sker med klassläraren, vårdnadshavarna kontaktas. Kontinuerlig uppföljning kommer att ske under nästa läsår. Ansvarig: Rektor Utvärdering: Det finns fortfarande elever som inte trivs i skolan. Samtal pågår. Nulägesanalys: Elever har uppgivit att de är rädda för annan elev eller vuxen i skolan. Mål: Alla elever skall vara trygga i skolan. Åtgärd: Likabehandlingsgruppen samtalar enskilt med eleven, samråd sker med klassläraren och vårdnadshavaren. Kontinuerlig uppföljning kommer att ske under nästa läsår. Ansvarig: Rektor 11

Utvärdering: Det finns fortfarande elever som har uppgivit att de är rädda för annan elev eller vuxen i skolan. Samtal pågår. Nulägesanalys: Många elever är otrygga i omklädningsrummet till idrotten. Mål: Alla elever ska känna sig trygga i omklädningsrummet. Åtgärd: En vuxen person ska alltid finnas med i anslutning till omklädningsrummet när elever byter om. Klart: Till höstterminens start 2009. Ansvarig: Rektor Utvärdering: Det finns fortfarande elever som har uppgivit att de är otrygga i omklädningsrummet. En vuxen finns alltid med i anslutning till omklädningsrummen. Nulägesanalys: Elever är otrygga i korridorerna. Mål: Alla elever ska känna sig trygga i korridorerna. Åtgärd: En vuxen ska finnas med i korridorerna vid lektionernas början och slut. Klart: Höstterminens start 2009. Ansvarig: Rektor Utvärdering: Det finns fortfarande elever som har uppgivit att de är otrygga i korridorerna. Åtgärderna räcker inte till. Annan lösning krävs. Nulägesanalys: Eleverna upplever försämrade arbetsförhållanden i klassrummen med hög ljudnivå och verbala kränkningar. Mål: Alla elever ska ha arbetsro och inte bli kränkta. Åtgärd: Inom klassens ram ska ordningsreglerna förankras. Samtal om arbetsron skall föras. Klart: Höstterminens start 2009. Ansvarig: Klassläraren Nulägesanalys: Eleverna upplever att ljudnivån i matsalen är stressande. Mål: Alla elever ska få matro. Åtgärd: Tillsammans med eleverna i elevråd och miljöråd hitta lösningar på problemet. Klart: Höstterminens start 2009. Ansvarig: Rektor Utbildningsinsatser Personalen får lära sig om nyheterna i lagstiftningen mot kränkande behandling. Målet är att alla anställda ska känna till sina och skolans skyldigheter utifrån 12

lagstiftningen. Ansvarig för genomförandet är rektor och de lärare som genomgått högskoleutbildningen. Ska genomföras vid höstterminens start. Nya kamratstödjare väljs varje år genom rådgivande röstning. Målet är att genomföra en utbildning vid varje läsårsstart. 13

Uppföljning, utvärdering och revidering Enkätundersökning genomförs i oktober varje år. Utvärdering i utvecklingssamtalen 2 gånger per år. Planen revideras efter enkätundersökningarna. Handlingsplan för likabehandlingsgruppen vid trakasserier, kränkande behandling eller mobbning Teamet träffar kamratstödjarna regelbundet, anteckningar förs och arkiveras som ej offentlig handling. Kartläggning av det som hänt genom Samtal med den drabbade Enskilda samtal genomförs av två vuxna utan förvarning med den/de som utfört handlingen. Förslag på hur man kan uttrycka sig vid samtalet: Vi vet vad du håller på med, att du har, vi har haft ögonen på dig, vet du varför vi har kallat på dig? Informera om lagen gällande trakasserier, kränkande behandling och mobbning och att vi kommer att se till att handlingen upphör. Fråga eleven vad han/hon ska göra, låt eleven ge konkreta förslag. Gör en överenskommelse med eleven om att berätta om samtalet och händelsen hemma. Bestäm tid för uppföljning. Kontakta hemmet. Uppföljning. Dokumentera. Om handlingen fortsätter görs en vidare kartläggning. Tänk på att skilja på beteende och person, och att inte gå in på personangrepp. 14