Skola för hållbar utveckling

Relevanta dokument
Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Skola för hållbar utveckling

Skola för hållbar utveckling

Skola för hållbar utveckling

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Skola för hållbar utveckling

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Skola för hållbar utveckling

Teamplan Ugglums skola F /2012

Arbetsplan Åtorpsskolan åk /2019

Skola för hållbar utveckling

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Introduktion för lärare, förskollärare och fritidspedagoger i Götene kommun

Alsjöskolan arbetsplan

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Mål för Norrgårdens förskola läsåret NORMER OCH VÄRDEN. 1 Mål. 2 Arbetssätt. 3. Utvärderingssätt

Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Kvalitetsredovisning 2009

Kvalitetsarbete i förskolan

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Lokal arbetsplan 2010/2011

Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan

LOKAL ARBETSPLAN

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

LOKAL ARBETSPLAN 2011/2012

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Lokal arbetsplan för Grundsärskolan 7-9 läsåret 2015/2016

Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Lillegården 2014

LOKAL ARBETSPLAN

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

Alsjöskolans arbetsplan 2017/2018

Syfte ämnesspecifika förmågor som eleverna ska utveckla genom undervisningen.

Lokal arbetsplan. Läsåret 17/18. Märtagårdens fritidshem

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

Dagens lektion. Genomgång av Hur man utvärderar. Planering av lunch åk 4. Lektion 3 Vt-17

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mjöbäcks skola F-2. Läsåret 2015/2016

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem

Kungsgårdens skolas arbetsplan

Verksamhetsplan Förskolan Fågelsång Förskolan Fågelsång Blåmesvägen Södra Sandby

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Kvalitetsredovisning

Enhetsplan för Nödingeskolan

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan

Verksamhetsplan Arbetsåret

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

Lustigkulles plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Vallhovskolans arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Innehå llsfö rteckning

Lokal arbetsplan 2010/2011

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015

Sätra skola arbetsplan

Kvalitetsdokument Kevinge förskola (läå 2014/2015)

Vretaskolans. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2017/2018

Lokal verksamhetsplan BUF

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Kvalitet på Sallerups förskolor

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. För Wämöskolan Läsåret 15/16

Lekebergsskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

Arbetsplan 2018/2019 Fritidshemmet Eken, Åtorpsskolan

Verksamhetsmål 2016/17

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande

Vision Kompetensutvecklingsplan Ro 3. Fortbildningståget Att minska den digitala klyftan Läsåret

Adolfsbergsskolan F-6 s vision: Lika-unika, stolta barn och vuxna tillsammans för trygghet, glädje och lärande

Sörgårdens arbetsplan 14-15

Senast ändrat

Arbetsplan Stora Vallaskolan 2018/2019

Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Vision Ransberg 2015 Ransberg i världen Världen i Ransberg

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Transkript:

Förnyad ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Byskolan www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se 1

Ladda ner anmälningsformuläret på din dator innan du börjar fylla i det. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom du skriver i dem.) Skolans namn: Skolans verksamhetsform: F-5 Byskolan Skolans län: Skåne län Skolans kommun: Lund Skolans kommunkod: Skolans gatuadress: Fritidsgatan 12 Skolans postnummer: 247 34 Skolans postort: Södra Sandby Skolans telefonnummer: 046-357740 Skolans e-post: Skolans hemsida: byskolan@lund.se http://www.lund.se/byskolan Kontaktperson Namn: Anna Heskebeck Telefon: 046-357750 E-post: anna.heskebeck@utb.lund.se Rektor/förskolechef Namn: Magnus Bokelid Telefon: 046-357742 E-post: magnus.bokelid@lund.se 2

1. Delaktighet Beskriv hur ni under den tid som ni har haft utmärkelsen har organiserat verksamheten så att alla barn, elever och personal ges möjlighet att aktivt delta i arbetet med hållbar utveckling. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem.) Så här har vi arbetat med delaktighet: Vi har fortsatt att arbeta med våra fem olika Elevråd, Fadderverksamhet, Likabehandlingsplan, Grön Flagg, Miljö- och skolgårdsarbete, Utvecklingssamtal samt olika gemensamma aktiviteter. Biblioteksrådet har tillsammans med Hälsorådet planerat och genomfört Kropp-o Knopp-dagen, där alla skolans elever deltog och arbetade med olika aktiviteter vid olika stationer. Vidare har de märkt böcker enligt genre, så att andra elever hittar i biblioteket, besökt Bibliotekstjänst i Lund, fått tips om och läst många böcker, erhållit Läsborgarmärken och fortsatt sitt arbete med biblioteksbloggen. Se bifogad länk: http://maja34-dagens.blogspot.se/ Hälsorådet har gjort en film om rörelse och hälsa som visats i klasserna. De har samarbetat med våra kockar i köket och fått ge förslag på menyer. De har illustrerat hur "tallriksmodellen" kan se ut. Kompisrådet har sökt och fått pengar ur Hedda Hylanders fond till en föreläsare i ämnet mobbing, vilket resulterade i en heldag med föreläsningar för både elever, personal och föräldrar. Matematikrådet har valt matematikaktiviteter att presentera och introducera för sina klasskamrater och för andra gången har de ansvarat för en gemensam matematikdag med olika stationer såväl utomhus som inomhus. Miljörådet har uppmuntrat och utmanat alla på skolan att spara, återvinna/återanvända, tänka på sin förbrukning mm samt påbörjat ett arbete med att sätta tydlig skyltning, så att man hittar till olika lokaler på skolan. Eleverna har givits inflytande, inom givna ramar, över sin skoldag utifrån ålder och förmåga och de har haft möjlighet att påverka följande: innehåll vid temaarbete fördjupningsområden veckoplanering och vissa läxor skrivande av egna veckoblad redovisningsformer 3

arbetsformer, arbetsordning och i vissa fall hela arbetsprocessen (från idé via övervägande och framställning till utvärdering) innehåll i Elevens val innehåll i vissa idrottspass val av sånger till sångstund innehåll i rådsverksamheten presentation och genomförande av lektion/arbetspass Strävan är att eleverna tar ansvar för följande: eget lärande, ansvarssysslor, veckoplanering, redovisning, handlingar och ordval samt fysisk miljö. Vid veckans klassråd får eleverna träna sig i att ta ansvar och genom detta ansvarstagande kan de också påverka. Vad har fungerat bra? Det vi har gjort är vi nöjda med. Hur kommer ni att arbeta vidare med att utveckla ert arbete gällande delaktighet? Vi strävar efter att utveckla utvecklingssamtalen med hjälp av Unikum till ett mer levande dokument för både elever och pedagoger. Vi arbetar med att ta fram matriser som förtydligar. Önskemål finns om att skapa mera samarbete mellan råden. Det samarbete som redan har skett har upplevts positivt. Vi kommer att fortsätta med det som fungerar och se till att utveckla och skapa nya metoder för mer delaktighet. Eleverna är mer medvetna om sin egen roll i arbetet, de vet sina mål och arbetar mot dem på ett mera medvetet sätt. Lärarna har bättre koll på elevernas kunskaper och kan på så sätt ge rätt stöd. 4

2. Ny personal Beskriv hur ni under den tid som ni har haft utmärkelsen har arbetat med ny personal. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem) Så här har vi arbetat med ny personal: För nyanställda ges information vid intervjutillfället och då har många redan läst information på vår hemsida, bl a om verksamheten och olika projekt. Det finns en pärm med information för nyanställda och man får en mentor, som även har uppföljningssamtal. Möjlighet att prata med rektor finns naturligtvis också. Mycket information ges också efterhand av kollegor i arbetslaget, som introducerar och välkomnar. Vad har fungerat bra? Det har inte varit så stor utveckling inom detta område. Hur kommer ni att fortsätta arbeta med att utveckla rutiner för ny personal? Just nu ser vi över våra rutiner för nyanställd personal för att säkerställa, att alla får den information som behövs samt att förtydliga vem som ansvarar för att informera om de olika delarna. Dokument (Checklista) bifogas. Idag finns också ett behov av mentorskap för nyutexaminerade lärare och några pedagoger på skolan har gått en högskolekurs om 7,5 hp, som behandlar detta ämne. Några pedagoger går A och B seminarier i Malmö Högskolas regi, där även Rektorer/ skolledare får utbildning i mentorskap. 5

3. Kompetensutveckling Beskriv hur ni under den tid som ni har haft utmärkelsen har arbetat med kompetensutveckling. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem) Så här har vi arbetat med kompetensutveckling: Vi har haft olika cirklelutbildningar: Läsa och Skriva - cirkel, ASL (Att Skriva sig till Läsning)-cirkel samt vidareutvecklingen av dessa till SLRD ( Skriva Läsa Räkna med Datorns hjälp). Vi har sett över kompetenser i arbetslagen i enlighet med Lgr11 och översyn och kvalitetshöjning pågår. Vi har haft kompetensutveckling i skriftlig pedagogisk planering. Den har varit skoloch ämnesövergripande i Södra Sandby under mottot Vi lär av varandra. Intern kompetensutveckling i digitala hjälpmedel och lärtavlor, film- och fotoarbete med Macdatorer har också genomförts. Kompetensutveckling har hållits i ämnet bedömning, där alla lärare har läst boken Bedömning för lärande samt fått två halva kompetensutvecklingsdagar med föredrag av Christian Lundahl. Ytterligare en föreläsning om bedömning har getts av Dylan William. Arbetet med samtalscirklar i ämnet "Bedömning för lärande" är i gång. All fritidshempersonal har fortbildats med föreläsning och grupparbeten om "Offensiva fritidshem" av Lars Andersson. Några pedagoger har utbildats i mentorskap (7,5 hp på Malmö högskola) för att bli mentorer åt nyutexaminerade lärare under deras introduktionsår. A och B Seminarirer har hållits för att vi bättre ska kunna handleda lärarstuderande. Vi har haft ett mycket uppskattat och givande föredrag av Lisbet Pipping under temat mobbing. Det vände sig till både elever, lärare och föräldrar. Miljöutbildning har hållits med inrikting på Fairtrade och vilka val man gör. Arbetsmiljö - information har getts från hörselenheten till all personal. Vad har fungerat bra? Utbildning är alltid givande, oberoende av om det är inom egna nätverk eller genom externa personer, som utbildningen sker. Hur kommer ni att fortsätta arbeta och utveckla ert arbete med kompetensutveckling? - utöka tillgången till fler digitala hjälpmedel såsom datorer och ipads - prioritera ämnen som kräver specifikt materiel t ex musikinstrument och laborativt materiel inom NO-ämnena - diskutera och arbeta med riktlinjer för hur man använder sociala medier t ex vad som gäller, när elever lägger ut foton och filmer av varandra på nätet 6

- fortsätta påbörjat arbete med en arbetsgrupp av pedagoger, som kan påverka vår fortbildning, denna grupp har träffats vid två tillfällen 7

4. Samverkan med omvärlden Beskriv hur ni under den tid som ni har haft utmärkelsen har informerat och delat med er av era erfarenheter av arbetet för en hållbar utveckling och hur samarbetet med omvärlden har fungerat. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem.) Så här har vi arbetat med samverkan med omvärlden: Vi har haft ett mycket givande projekt under två år med fyra andra länder i Europa genom Comenius. Vi hade ett besök här och vi har även besökt övriga fyra länder. Temat "Picnic in my neighbourhood" involverade de flesta av skolans ämnesområden. Bifogar omdöme angående slutrapporten. Vi har byggt upp ett Matematek, där mer än 400 personer från såväl Sverige som utlandet varit på studiebesök, ett utbyte som ger bra input. Presentation av Matemateket bifogas. Nätverk med Naturskolan, Kulturskolan och Skapande skola har vi i perioder. Nätverk med skolor i område Lund Öster har vi en gång/månad, då vi arbetar med Lgr11, bedömning och framtagande av matriser. Nätverk finns också mellan Fritidshemmen resp Förskoleklasserna i område Lund Öster/Sandby med regelbundna möten för utbyte av erfarenheter och viss fortbildning. Vad har fungerat bra? Det vi gjort fungerar bra. Hur kommer ni att fortsätta arbeta och utveckla ert arbete med samverkan med omvärlden? Stärkta av alla goda erfarenheter har vi just ansökt om att delta i ett multilateralt matteprojekt med stöd av Comenius. Underlag för nytt projektet bifogas. 8

5. Måluppfyllelsen (valfritt antal) Beskriv hur ni under de senaste tre år som ni har haft utmärkelsen har arbetat med måluppfyllelse kopplat till aktuella styrdokument. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem) Vårt första mål: Delaktighet Nätverk och samverkan med andra klasser och skolor. Utveckla elevernas delaktighet. Så här har vi arbetat med målet: Vi har arbetat med nätverk för pedagogerna både i skolan och på fritidshemmen. Eleverna arbetar med sina respektive fadderklasser vid olika tillfällen under läsåret. Elevernas delaktighet märks särskilt i vår rådsverksamhet och även i respektive klass, där man planerar eget arbete, se under punkten delaktighet. Vad har varit bra? eget ansvar och delaktighet i sin utbildning. Vad kan vi utveckla och hur ska vi göra det? Framför allt att tydliggöra elevernas Utvärdera, tillföra och bearbeta. Vårt andra mål: Personal Mentorer/faddrar för nyanställd personal. Så här har vi arbetat med målet: Nya rutiner är under utarbetande, så att inget ska missas. Vi utarbetar en "lathund", där alla delar finns med samt vem som ansvarar för vad, t.ex. rektor, skolsekreterare, arbetslag, mentor. Vad har varit bra? Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? Bra med rutiner så att man inte missar. Utvärdera, tillföra och bearbeta. Vårt tredje mål: Kompetensutveckling Bli bättre på att delge varandra när någon varit på utbildning. Så här har vi arbetat med målet: Den som varit på utbildning/fortbildning får tid under våra veckomöten för att redovisa genom att t ex berätta, visa bildspel eller använda någon annan digital presentationsmetod. Vad har varit bra? Bra att utbildningen kommer fler till del. Andra kan då också bli motiverade att söka kompetensutveckling, utbildning/föreläsning som är givande. 9

Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? Fortsätta påbörjade "goda spiraler". Vårt fjärde mål: Samverkan med omvärlden Göra fler studiebesök, knyta vänskolor till sig framför allt från andra länder. Så här har vi arbetat med målet: Vi har haft ett mycket givande projekt med fyra andra länder under två år i Comenius regi. Det gav absolut mersmark, då det var givande för såväl elever som lärare på många plan. På fritidshemmen har vi gemensamma aktiviteter på loven och vid Fritidshemmens dag. Vad har varit bra? Att se andra i samma situation samt hur man löser saker på så vitt skilda sätt är utvecklande. Det blir en sorts fortbildning, som ger inspiration och ödmjukhet för vad andra gör och även reflektion över sitt eget arbete. Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? såväl i närmiljön som med andra länder. Fortsätta med samverkan på olika plan, Vårt femte mål: Hälsa Lagad mat på skolan. Så här har vi arbetat med målet: All mat till alla barn/elever i By ansvarsområde (tre förskolor, sex fritidshem, en F-5-skola) tillagas på Byskolan. Sedan tidigare har maten till de tre förskolorna redan tillagats här. Byskolans kockar har stort intresse av att tillaga näringsriktig och ekologisk mat. 2011 tilldelades de pris för störst andel (94,6%) ekologisk mat i Lunds kommun. Lunds kommun uppnådde dessutom som helhet bäst placering i landet. Se länk: http://www.skolmatensvanner.se/byskolan-i-sodra-sandby-nice/ Vad har varit bra? Barnen uppskattar maten och frågar ofta om ingredienserna samt ger förslag på maträtter. Varje dag finns alternativa maträtter att välja mellan samt en riklig grönsaksbuffé. Sedan tidigare finns målet, att alla ska välja minst två grönsaker/måltid och det känns inte som om det behöver vara ett svårt val, eftersom det alltid finns något i grönsaksväg alla kan tänka sig. Byskolan har sedan starten av det egna matlagandet haft köttfria dagar utan att någon kommenterat detta, då alternativen varit goda. En av de populäraste maträtterna har varit spenatlasagne som många elever dessutom bett om recept på. Eleverna har varit delaktiga i att rösta fram "önskeveckomatsedlar", då de önskat maträtter men även har måst tänka på vad maten innehåller. Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? Fortsätta påbörjade "goda spiraler". 10

Förnyad ansökan 6. På vilket sätt har barnen och eleverna gjorts delaktiga i arbetet med Hållbar utveckling. (Skriv i det grå fälten. Det expanderar allteftersom ni skriver i dem.) Så här har vi arbetat med barnens och elevernas delaktighet i arbetet med Hållbar utveckling Vi har inte medvetet pratat med eleverna om arbetet med Hållbar utveckling, utan vi försöker hela tiden få tanken att genomsyra det arbete vi gör. Som ex kan nämnas värdegrunden och planen mot kränkande behandling, miljöarbetet, samt elevernas eget ansvar. Bifogar 2012 års gällande "Plan mot kränkande behandling". Vad har fungerat bra? Vad kan utvecklas? Att medvetandegöra för alla vad vi faktiskt gör. Bifoga gärna dokument som stöd för er ansökan Ifylld ansökan med ev. bilagor skickas via e-post till skolverket@skolverket.se Ytterligare information kan fås via e-post av eva.engdell@skolverket.se 11