Hållbarhetsredovisningen för 2010 kommer att - vad avser miljödelen - granskas i mars 2011 (planerat vecka 10).

Relevanta dokument
Uppföljande revision,

Revision,

Revision, STRÖMSTAD (Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium), Fiskebäckskil (Göteborgs Universitet, Sven Lovén centrum för marina vetensk),

Revisionen resulterade i följande antal avvikelser/förbättringsmöjligheter Standard Större avvikelser Mindre avvikelser

Omcertifieringsrevision den 23 och 24 november 2015.

Revisionen resulterade i följande antal avvikelser/förbättringsmöjligheter Standard Större avvikelser Mindre avvikelser

Rapport från uppföljande revision. Uppdragets omfattning. Revisionsresultat, avvikelser

Rapport från certifieringsrevision, granskning av miljöledningssystem och miljöredovisning

Revision,

Revisionen resulterade i följande antal avvikelser/förbättringsmöjligheter Standard Större avvikelser Mindre avvikelser SS-EN ISO 14001:

Företaget planerar för förbättringar inom området mål och därtill hörande handlingsplaner

REVISIONSRAPPORT. Uppföljande revision, Resultat. Göteborgs Universitet Box GÖTEBORG

Rapport från uppföljande revision. Uppdragets omfattning. Revisionsresultat, avvikelser

Revisionen resulterade i följande antal avvikelser/förbättringsmöjligheter Standard Större avvikelser Mindre avvikelser

Rapport från efterrevision. Uppdragets omfattning. Revisionsresultat, avvikelser

SAMMANSTÄLLNING ÖVER AVVIKELSER OCH ÅTGÄRDER

Revision,

Revision, Göteborgs Universitet,

Rapport från uppföljande revision. Uppdragets omfattning. Revisionsresultat, avvikelser

Uppföljande revision ISO 14001:2004 och EMAS,

rwieitii AflflIDt Svenska Skogsplantor Resultat

Revision,

Revision,

Uppföljande revision ISO 14001,

ISO 14001:2004, GÖTEBORG

Revisionen resulterade i följande antal avvikelser/förbättringsmöjligheter. avvikelser. SS-EN ISO 14001: PEFC SWE 003:3 Entreprenörsstandard

Utfärdare Datum Beteckning Sida RISE Research Institutes of Sweden AB Certification Box BORÅS

Underlag för beslut om projektanslag

Uppföljande revision ISO 14001:2004 och EMAS,

REVISIONSRAPPORT. Resultat. Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Vatten- Miljöcentrum Box Uppsala

REVISIONSRAPPORT Datum/Date

Miljörevision. Ellen Lagrell Miljörevisionsledare Miljöenheten

Revision, Falun (Bergvik Skog Öst AB), hösten 2016

Datum Uppföljande revision ISO 14001:2004 och EMAS,

SAMMANSTÄLLNING ÖVER AVVIKELSER OCH ÅTGÄRDER

Utfärdare Datum Beteckning Sida RISE Research Institutes of Sweden AB Certification Box BORÅS

Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Vatten- Miljöcentrum, Institutionerna för mark och miljö, vatten och miljö samt energi och teknik ISO 14001:2004

SAMMANSTÄLLNING ÖVER AVVIKELSER OCH ÅTGÄRDER

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6

Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar

Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara, Götala, Lanna ISO 14001:

Uppföljande revision ISO 14001:2004 och EMAS,

Intern miljörevision av Naturvetenskapliga fakulteten

Utfärdare Datum Beteckning Sida RISE Research Institutes of Sweden AB Certification Box BORÅS

REVISIONSRAPPORT Datum

Revision, Falun (Bergvik Skog Väst AB), Hösten 2016

Uppföljning och miljörevision

Göteborgs universitet Sid 1 (7) Revisionsrapport Dnr F 8 80/09

Miljöledning och miljörevision vid Göteborgs universitet

Göteborgs universitet Sid 1 (9) Revisionsrapport Dnr F 8 80/11

Uppföljande revision ISO 14001:2004,

Uppföljning och miljörevision


Utfärdare Datum Beteckning Sida RISE Research Institutes of Sweden AB Certification Box BORÅS

REVISIONSRAPPORT Datum/Date

Göteborgs universitet Sid 1 (7) Revisionsrapport Dnr F 8 80/11

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: R31 Revisionsrapport F 8 80/06 5 6

Uppföljande revision avseende ISO och EMAS vid Göteborgs Universitet i november 2016

Revisionsregler. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning antagna av Rådet för FR2000 den

Utfärdare Datum Beteckning Sida RISE Research Institutes of Sweden AB Certification Box BORÅS

Minnesanteckningar från Ledningens genomgång av miljöledningssystemet vid GU

Revisionsresultat Revisionen har resulterat i ett antal större och mindre avvikelser samt förbättringsmöjligheter enligt följande:

Intern miljörevision av Utbildningsvetenskapliga fakulteten

KOPIA TILL DATUM BETECKNING SIDA RISE Research Institutes of Sweden AB Certification Box BORÅS

Gemensamma förvaltningens miljöråd Ledningens genomgång Protokoll

Intern miljörevision av Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Utfärdare Datum Beteckning Sida RISE Research Institutes of Sweden AB Certification Box BORÅS

Intern miljörevision av Humanistiska fakulteten

Miljöenheten besvarar denna avvikelse

Revision, Göteborgs Universitet, Naturvetenskapliga fakulteten Ullika Lundgren

Reviderad projektplan: Miljöcertifiering av Stockholms universitet enligt ISO och EMAS

Göteborgs universitet Sid 1 (6) Miljörevisionsrapport Dnr M 2015/8

Roller och ansvar för miljöledningsarbetet

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Revisionsrapport F 8 80/05 3 9

SAMMANSTÄLLNING ÖVER AVVIKELSER OCH ÅTGÄRDER

Normerande beslut: Roller, ansvar och befogenheter inom miljöledningssystemet

Göteborgs universitet Sid 1 (6) Miljörevisionsrapport Dnr M 2016/10

Revisionen resulterade i följande antal avvikelser/förbättringsmöjligheter Standard Större avvikelser Mindre avvikelser PEFC SWE 002:3 Skogsstandard

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Utfärdare Datum Beteckning Sida RISE Research Institutes of Sweden AB Certification Box BORÅS

Fakultetsdirektören, fakultetens miljösamordnare, merparten av fakultetens miljösamordnare och övrig intervjuad personal gav ett engagerat intryck

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Omcertifieringsrevision ISO 14001:2004 och EMAS,

Lagar och regler för miljöledningsarbetet

SMF Certifiering AB. Revisionsrapport. Nr 1 PEFC Skogsbruk, 14001

Elisabet Ahlberg, dekanus, ordförande Ann-Christin Thor, fakultetsdirektör Ullika Lundgren, fakultetens miljösamordnare

Uppföljande revision Revisionens resultat och rekommendation till certifieringsinstansen Totalt noterades 4 mindre avvikelser.

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator

Rapport från intern miljörevision

Arbetsplatsträffar sker nu varje månad då handlingsplanen, med indikatorer kopplade till mål och styrkort alltid gås igenom

Planör AB ISO 9001:2008, ISO 14001:2004, OHSAS 18001:

Utfärdare Datum Beteckning Sida RISE Research Institutes of Sweden AB Certification Box BORÅS

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Minnesanteckningar från ledningens genomgång , kl i Vasaparken

ROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Rutin för intern miljörevision

Orana AB. Revisionsrapport. Uppföljande revision nr 2. Denna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek

Transkript:

2010-11-28 375000 1(7) Er referens Eddi Omrcen Kopia till SP Certifiering Box 857 501 15 BORÅS Göteborgs Universitet Box 100 405 30 GÖTEBORG Revision, 2010-11-25--2010-11-26 Resultat GU:s miljöarbete är en naturligt integrerad del i kärnverksamheten. Både forskning och utbildning innehåller miljöinslag. Med ansatsen att bredda perspektivet till hållbar utveckling har man också kunnat öka engagemanget för ledningssystemet. Underliggande finns en stark beredskap att - med hållbarhetsperspektiv - arbeta mycket mer med de tre kärnområdena forskning, utbildning och samverkan med övriga samhället. Potentialen är mycket stor att utveckla detta ytterligare, dock finns fortfarande en tröghet i "portgången" beroende på olika syn på hur man ska definiera hållbar utveckling och hur målen ska sättas. En möjlig lösning kan vara att målarbetet inom dessa tre områden i större grad läggs ute på institutionerna, se även noteringar. Revisionen resulterade i följande antal avvikelser/noteringar Standard Större avvikelser Mindre avvikelser Noteringar SS-EN ISO 14001:2004 1 4 4 EMAS 1 4 4 EMAS III 1 4 4 Totala antalet: 1 4 4 De interna revisionerna syftar till att täcka hela verksamheten inom en treårsperiod. Revisionsplaner följs. De utsedda interna revisorernas kompetens upprätthålls. Hållbarhetsredovisningen för 2010 kommer att - vad avser miljödelen - granskas i mars 2011 (planerat vecka 10). Rekommendation och villkor När företaget genomfört korrigerande åtgärder för de mindre och den större avvikelsen skall övertygande dokumentation redovisas för SP Certifiering. Redovisningen måste ske senast 2011-01-14. Revisionsledaren rekommenderar att certifikat enligt SS-EN ISO 14001:2004 kvarstår och att certifikat enligt EMAS II uppgraderas till EMAS III, under förutsättning att avvikelserna åtgärdas med godkänt resultat. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Postadress Besöksadress Tfn / Fax / E-post SP Box 857 501 15 Borås Västeråsen Brinellgatan 4 504 62 Borås 010-516 50 00 010-516 56 10 info@sp.se

2010-11-28 375000 2(7) Resultatet från denna uppföljande kontroll av miljöledningssystemet enligt EMAS kommer att ligga med som underlag för bedömning av nästa årliga hållbarhetsredovisning. Revisionsledaren rekommenderar att godkännandet kvarstår med villkoret att avvikelser åtgärdas med godkänt resultat. Uppdragets omfattning Certifikat Certifikatsnamn Standard/Kravdokument Revision/Aktivitet 3750 M Göteborgs universitet SS-EN ISO 14001:2004 Uppföljande revision 3750 E Göteborgs universitet EMAS Uppföljande revision 3750 E Göteborgs universitet EMAS III Uppgraderingsrevision Revisions- /aktivitetsdatum Omfattning (dagar) Revisionslag 2010-11-25--2010-11-26 4 Bengt Jonsson (revisionsledare) Gunnar Brundin (revisor) Denna revision omfattar uppdraget enligt ovan. Revisionen har genomförts genom intervjuer med personal samt granskning av dokument. En revisorsdag innefattar förberedelser, revision, upprättande av rapport samt uppföljning av åtgärder mot eventuellt lämnade avvikelser. Revisionsplanen fastställdes vid det inledande mötet. Planen följdes under revisionen. Rapporten (inkl avvikelser/noteringar) presenterades och överlämnades vid det avslutande mötet. Revisionsrapporten återfinns dessutom på era sidor på SP Certifierings kundwebbplats. Några förändringar i organisationen, som bedöms påverka certifikat, har inte konstaterats vid revisionen. Avvikelser och noteringar Uppföljning av avvikelser från föregående revision visar att dessa är tillfredsställande åtgärdade utom GB1.

2010-11-28 375000 3(7) AvvikelseId: GB1 Klassning: Större Beskrivning: Universitetsbiblioteket. Se tidigare avvikelse GB 1. Antagna miljömål har ännu inte ändrats och är fortfarande inte kvantifierade så att man kan avgöra huruvida man nått målen. Not. Vid halvårsuppföljningen aktualiserades uppdraget att utveckla bibliometriska metoder för att mäta antal publicerade artiklar inom hållbar utveckling. Kanske kan den processen målsättas. Däremot kan ett mål att öka antalet artiklar vara svårt att påverka för UB. Man bör i första hand sträva efter att formulera mål som handlar om den egna "affärsidén", dvs. vilken roll och vilket uppdrag man har inom forskning, utbildning och/eller samverkan. AvvikelseId: BJo1 Beskrivning: Geovetarcentrum och Upphandlingsenheten: Handlingsplaner saknar utpekade ansvariga för miljömålen. AvvikelseId: BJo2 Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2004, 4.4.2; EMAS, 4.4.2; EMAS III, Bilaga II Beskrivning: Besökta institutioner: Implementeringen av miljöledningssystemet bland personal/forskare/studenter varierar kraftigt. AvvikelseId: GB2 Beskrivning: IT-fakultet. Ex. Inst. för tillämpad IT. Det är delvis oklart hur målarbetet skall genomföras och följas upp i praktiken för exempelvis målet om att integrera hållbar utveckling i forskningen. Det framgår otydligt vad målet innebär - "Mätmetod:Antal forskningsseminarier med hållbar IT". Hur många seminarier? Hur följer man upp de på GU-nivå formulerade huvudindikateorerna och övriga indikatorer? Vilka handlingsprogram finns kopplade till dessa och hur följs handlingsprogrammen upp?

2010-11-28 375000 4(7) AvvikelseId: GB3 Beskrivning: Humanistisk fakultet. Ex. institutionen för svenska språket. Enligt fakultetens miljömål för integrering av hållbar utveckling i grundutbildningen skall 15 % av lärarna vid årets slut ha gått kurs i kompetensutveckling arrangerat av GMV. Detta mål kommer inte att nås. Inom institutionen har ej tillräckliga åtgärder vidtagits för att hantera denna situation. AvvikelseId: GB4 Beskrivning: Samhällsvetenskaplig fakultet. Ex. institutionerna för globala studier respektive psykologi. Enligt fakultetens miljömål för integrering av hållbar utveckling i grundutbildningen skall "samtliga studenter beredas möjlighet att erhålla kunskap om hållbar utveckling". Inom institutionerna råder en oklarhet om vad målet innebär och hur man skall arbeta för att nå målet. Uppdrag har inom detta målområde lagts ur på pedagogiska utvecklingskommittén samt på dekanus. Det kan finnas anledning att även tydliggöra vad institutionerna kan/får göra inom ramen för detta mål. Det finns ett egenvärde i att institutionerna formulerar vilka egna initiativ de vill ta genom att formulera och följa upp egna mål och/eller handlingsprogram.

2010-11-28 375000 5(7) AvvikelseId: GB5 Beskrivning: Övergripande för hela GU. Universitetet har på övergripande nivå formulerat miljömål inom de tre kärnområdena forskning, utbildning och samverkan med övriga samhället. Konkretiseringen av de tre målen för att de ska kunna mätas eller utvärderas görs sedan på fakultetsnivå. Erfarenheten från revisionen visar att det i många fall är svårt för institutionerna att hantera de konkretiserade mål som bestämts på fakultetsnivå, se avvikelser/noteringar skrivna på humanistisk, samhällsvetenskaplig och IT-fakulteterna. Engagemanget och drivkraften för att på institutionsnivå arbeta med dessa mål som kommer "uppifrån" tycks inte heller vara optimal. Dessa tre områdena berör ju själva kärnan i institutionernas arbete - vilken samhällsnytta gör man och vilken roll har man i samhällsutvecklingen? Kanske både mål och handlingsprogram skall formuleras - och följas upp - mer konsekvent på institutionsnivå? (detta sker redan på exempelvis naturvetenskaplig fakultet) Därigenom får institutionen ett direkt ansvar för målarbetet. Dessutom behöver man då inte dubbelarbeta eftersom kvalitetssäkring av kärnverksamheten och hållbarhetsarbetet hänger ihop. AvvikelseId: GB6 Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2004, 4.4.6; EMAS, 4.4.6; EMAS III, Bilaga II Beskrivning: Samhällsvetenskapliga fakulteten. Det är i viss mån oklart hur journalföring av farligt avfall skall ske. Idag samlas alla transportdokument i en pärm. Det kan vara lämpligt att ta fram en blankett för detta som anger datum, mängd och typ av avfall som då kan förvaras tillsammans med transportdokumenten. AvvikelseId: GB7 Kravdokument: SS-EN ISO 14001:2004, 4.4.6; EMAS, 4.4.6; EMAS III, Bilaga II Beskrivning: Samhällsvetenskapliga fakulteten. En ombyggnad har gjorts av fastigheter i Haga. Hur har en sådan process hanterats i ledningssystemet? Ex. Inköp av tjänster och material, effekter på energianvändning, mm. Hur säkerställs att man vid större ändringar undviker en situation där man kastar in jästen efter degen i ugnen?

2010-11-28 375000 6(7) Sammanställning över antal avvikelser och noteringar Standard: SS-EN ISO 14001:2004 Kravnr Avvikelse id Större Mindre Notering 4.3.3 BJo1, GB1, GB2, GB3, GB4, GB5 1 3 2 4.4.2 BJo2 1 4.4.6 GB6, GB7 2 Summa: 1 4 4 Standard: EMAS Kravnr Avvikelse id Större Mindre Notering 4.3.3 BJo1, GB1, GB2, GB3, GB4, GB5 1 3 2 4.4.2 BJo2 1 4.4.6 GB6, GB7 2 Summa: 1 4 4 Standard: EMAS III Kravnr Avvikelse id Större Mindre Notering Bilaga II BJo1, BJo2, GB1, GB2, GB3, GB4, GB5, GB6, GB7 1 4 4 Summa: 1 4 4 Information Denna rapport kommer att granskas av SP Certifiering, som kan meddela avvikande bedömning. Via er inloggning på SP Certifierings kundwebbplats, https://revision.splogin.se, har ni tillgång till revisions- och certifieringsinformation så som offerter, revisionsplaner, rapporter, certifikat, certifikatsbilagor, statistik m.m som gäller er certifiering. Där finns också certifikatsmärken och faktablad. Rapportering av eventuella avvikelsers korrigerande åtgärder görs där, på sidan "Revisioner". Offentlig information om certifikat finns på www.sp.se samt på www.certifiering.nu. Rapport kan endast skapas och godkännas av namngiven revisionsledare med behörighet i SP Certifierings Kundwebbplats och görs där tillgänglig i pdf-format.

2010-11-28 375000 7(7) SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Certifiering Bengt Jonsson