Dokumentation från dialogseminarium kring föräldraskap och familjeliv 20130923, Bibliotekets hörsal, Karlskoga Kompetenta familjer Deltagare: Marie Enarsdotter, socialrådgivare Satelliten Karlskoga Birgitta Nässlander, socialrådgivare Satelliten Karlskoga Johanna Ärlandsback, socionom Karlskoga församling Britta Mörk, församlingspedagog Karlskoga församling Helena Frisk Wesström, samordnare ÖLIF Karlskoga/Degerfors Margareta Johansson, folkhälsochef Örebro läns idrottsförbund Cristina Lantz, socialsekreterare Degerfors Ann-Christine Forsberg, socialsekreterare Degerfors Barbro Åbyhammar, Familjerådgivningen ÖLL Marina Sjödahl, Föreningskonsulent Karlskoga Ann-Katrin Skålberg, lärare Parkskolan Degerfors Carina Israelsson, Verksamhetschef ABF Karlskoga/Degerfors Projektgruppen: Ida Broman, Folkhälsoförvaltningen Karlskoga/Degerfors Cecilia Ljung, Folkhälsoförvaltningen Karlskoga/Degerfors Karin Fröding, Örebro universitet Charli Eriksson, Örebro universitet Introduktion och inledning Ida hälsar alla välkomna och vi gör en kort presentation av vilka som deltar i seminariet. Flera olika verksamheter och funktioner är representerade. Detta dialogseminarium är det 5:e som anordnas inom ramen för forskningsprojektet. Seminariet syftar till att sprida, förankra, diskutera och fördjupa kunskapen från den intervjustudie som gjorts i projektet. Dialog och delaktighet är en viktig del i forskningsprojektet. Ida gjorde en kort genomgång av projektets syfte och olika delar. Seminariets fokus är de verksamhetsintervjuer som gjorts med verksamheter som arbetar med barn, unga, föräldrar och familjer på olika sätt.
Presentation av intervjustudiens uppläggning Kompetenta familjer Karin Fröding har gjort denna intervjustudie och hon inledde med att redogöra för syftet och upplägget för den: Syftet med studien är att belysa olika verksamhetsföreträdares perspektiv på, och erfarenheter av, samspel med föräldrar/familjer. För att besvara syftet har 12 intervjuer genomförts med olika typer av verksamhetsförträdare enligt nedanstående matris. Huvudman Karlskoga Degerfors Länsövergripande Kommunen F-6 skola Barn & utbildnings förv. 7-9 skola 7-9 skola Gymnasium Socialtjänst Socialtjänst ÖLL Barn & ungdoms psyk Familjerådgivning Idéburna organisationer X X X I den första delen av presentationens redogjorde Karin för resultaten från studien med fokus på: Del 1: Verksamheternas struktur och förutsättningar (Bilder från seminariet skickas ut till alla deltagare) Sammanfattning av presentationen, del 1: Verksamheterna har antingen hälsofrämjande, förebyggande eller behandlande arbete som fokus. Utifrån intervjuerna har det framkommit tankar kring vilka förutsättningar som krävs/finns behov av för att kunna bedriva verksamhet för familjer. Några av dessa är: mer tid för familjerna/föräldrarna, ändamålsenliga lokaler, fortbildning för att kunna möta nya utmaningar, stöd och tydlighet från ledning samt ekonomi.
Även samverkan diskuterades under intervjuerna och där framkom olika perspektiv på detta. Några verksamheter ser sig som en spindel i nätet för samverkan, medan andra inte ser något behov av att samverka med andra aktörer i arbetet med familjer. Samverkan kan också fylla olika funktioner. Den kan antingen vara ärendefokuserad (kring en särskild familj) eller fungera mer som nätverk för informationsspridning och erfarenhetsutbyte. Verksamheterna angav också att den personliga relationen och fysiska närvaron var viktig för att få samverkan att fungera bra. Den personliga relationen och fysiska mötet nämndes också som viktigt och som den bästa metoden när det gäller att sprida information och marknadsföra olika insatser till föräldrar/familjer. Diskussion, del 1 Efter genomgången så fikade vi tillsammans och diskuterade under tiden följande frågor: Vilka verksamheter behöver belysas för att ge en bättre bild av det som pågår idag? Hur kan samverkan mellan verksamheter vidareutvecklas? Hur kan vi bättre synliggöra det som finns? Diskussionerna genomfördes i tre olika grupper. Grupp 1 (Cecilia): Majblommeföreningen kom fram som ett exempel på verksamhet som vore intressant att lyfta mer i familjestödssammanhang. För att få stöd via dem innebär det dock att man som familj måste tydligt redogöra för sin ekonomi, vilket skulle kunna ses om hinder för många. Rädda Barnen som bland annat har föräldratelefon är en viktig aktör (Regionalkontoret finns i Karlstad). Även BRIS har föräldratelefon, ett lättillgängligt stöd för föräldrar. Förslag på andra verksamheter som kan belysas är: Röda Korset, Boende för ensamkommande flyktingbarn (Vida världen och Poeten) samt dessa barns gode män. Samverkan kan ske via föräldramöten (ex. tematiska), men frågan är om vi når alla där? Viktigt är att nå föräldrar där föräldrar och barn redan finns - inte skapa nya arenor utan nyttja de befintliga bättre, samverkan är grund för detta. Hur kan man synliggöra verksamheter såsom Majblomman mer? Förslag är via skolsköterskorna, hemsida där bra sökord behövs. Överlag är det viktigt att synliggöra de kontaktuppgifter som finns till de olika verksamheterna bättre. Att synliggöra vad som finns genom olika befintliga arenor föreslogs, exempelvis via familjerådgivningen, ÖLIF, simhallen, biblioteket m.m. Positivt bemötande lyftes som viktigt i både verksamhetsintervjuerna och enkätstudien med föräldrar. Detta är något alla verksamheter måste ta till sig. Tid för familjen är också en gemensam punkt från dessa två studier.
Grupp 2 (Karin): Samverkan är beroende av en tydlig ledning, annars är det lätt att projekt och samverkan rinner ut i sanden. Det byts ofta ut individer i samverkansprojekt och därför är ledningen så viktig som håller ihop arbetet. Risk att det annars krävs eldsjälar som får hålla i arbetet. Viktigt att diskutera mandat i samverkansprojekt, viktigt att få mandat för det man gör i en grupp. Den generella hälsovården riktar sig tydligt till både föräldrar och barn vad gäller 0-6 år, men den generella hälsovården som riktar sig till barn 10-20 år riktar sig mer till individen/barnet, ex. mötet mellan skolsköterska och barn. Föräldrar inkluderas med information men ej i mötet. Detta gör att det kanske inte är lika lätt att identifiera stöd som riktar sig till föräldrar när barn är mellan 10-20 år. Kan bli svårt att nå föräldrar på den generella arenan. Måste nå föräldrar specifikt. Detta gör också att arenan ser olika ut vad gäller samverkan. En helt annan arena att följa och stödja föräldrar på är på arbetsplatsen. Diskussion kring att arbetsgivare ska, som personalvård, låta föräldrar prata föräldrastöd på arbetstid. Nå föräldrar när de nyss fått barn inom BVC är viktigt. Betydelsen av att det är en ny tid och nya föräldrar lyftes fram. Föräldrar har ofta mycket fokus på sig själva, sin utveckling, sina känslor. Om föräldrar kan få större förståelse för sina egna känslor kan de också få större förståelse för tonåringens/barnets känslor. Många föräldrar har hamnat i kamp- och tjatfällan. Är Gym ett möjligt samarbetsfält? Till gymmet går både ungdomar och föräldrar. Grupp 3 (Ida): Prestige kan vara hinder för samverkan. Vi måste fråga oss vad vi har i fokus! Vi har alla samma mål och det är att vi som jobbar med familjer vill barn och föräldrars bästa. Sekretess kan ofta ses som ett hinder för samverkan, här gäller det att ha familjerna med sig för att underlätta detta, ex. Nyckeln som är ett samverkansmöte mellan bl.a. socialen, försäkringskassan, arbetsförmedlingen m.fl. och som är överenskommet med klienten vilket gör att sekretessen hävs. Vi måste vara öppna mot varandra som verksamheter och dra nytta av varandras kompetenserbesöka verksamheter, vara generösa mot varandra och inte se varandra som konkurrenter i arbetet. Tillsammans har vi mycket kompetens som bör nyttjas på bästa sätt. Exempel på det är Österledsskolan som samverkan med Svenska kyrkan för att finnas för ungdomarna i vardagen, där de befinner sig. De personliga relationerna är jätteviktiga och underlättar samverkan mellan verksamheter. Vi måste tänka och diskutera tillsammans mellan verksamheterna, seminarier är en bra metod för det. Skolan är en viktig arena för att stödja föräldrarna, eftersom de finns där för barnen och blir därför viktiga för hela familjen. Tehuset Kahtoon i Karlskoga lyftes som en viktig verksamhet för kvinnor/mammor. Där byggs sociala nätverk och man fokuserar på självständighet för kvinnorna, utifrån de kvinnor som lever
med hedersproblematik. De har varit jätteduktiga på att vara tydliga och visa upp sin verksamhet så att den blir känd. Efter fikat redogjorde Karin för resultaten som fokuserar på: Del 2: Verksamheternas perspektiv på föräldrar och barns behov Sammanfattning av presentationen, del 2: Verksamhetsföreträdarna beskrev hur de ser på de behov som finns bland familjerna i kommunen idag. Där framkom bl.a. följande behov: - Tid för familjen och att prioritera sin tid rätt - Stöd: i kontakt med skolan, att utreda sin livssituation, utveckla sina relationer, ta beslut i sitt föräldraskap - Motivation till att göra förändringar - Stärkas i sin föräldraroll - Peppas som förälder, Du är bra - Hitta sina egna resurser Verksamheterna uppgav också hinder de trodde kunde finnas för föräldrar, både för att söka stöd och hinder i föräldraskapet. Dessa var bl.a. negativa erfarenheter av olika myndigheter, otillgänglighet hos verksamheter, personliga trauman, alkohol/droger, dålig självkänsla och stress. Även behov hos barn och unga lyftes i intervjuerna med verksamheterna. Där framkom det att de upplevde att barn har ett större behov av vuxna och närhet till vuxna idag och att det finns ett behov av en väl fungerande familj och vardag för att kunna klara av exempelvis skolgången. Att bli lotsad rätt i behov av stöd och att ha vuxna som lyssnar på deras behov nämndes också. Diskussion, del 2 Frågor som var utgångspunkt för seminariets andra diskussion var Känner ni igen er i resultaten? Vilka ytterligare behov och hinder finns bland barn, ungdomar och familjer och hur kan de bemötas inom er verksamhet? Skolan som arena lyfts som viktig hur ser ni på det? Grupp 1 (Cecilia): Det behövs mer samarbete över gränserna! Det är lättare att ta kontakt när man har ett ansikte på personer som jobbar inom olika verksamheter. Inom idrotten har det funnits problematik kring kontakt med föräldrar med olika kulturella bakgrunder, där både språket och de kulturella skillnaderna gjort att man fått tänkt om i arbetet. För att ledarna bättre ska nå alla föräldrar. I Karlskoga har en person med goda språkliga och kulturella kunskaper anställts för att stötta föreningslivet med detta, inom ramen för samverkan mellan kommunen och idrotten.
Skolan är en viktig arena för föräldrarna, vilket angetts både i enkäten och i föräldraintervjuer. Hur kan vi tillmötesgå föräldrarnas önskan/behov? Vilken roll har man egentligen som skolpersonal? Skolan bör ändå se sig i ett större sammanhang och kunna slussa vidare familjer vid behov. Kunskap om bemötande blir viktigt hos alla verksamheter, då det är grunden och även det som föräldrar ser som en av de viktigaste faktorerna för att stärkas i sin roll. Diskussion fördes kring att nå de familjer som inte kom på föräldramöten. Ett exempel som lyftes är de öppna föräldramöten, där ingen start och sluttid finns utan föräldrarna får komma mer som drop-in för att träffa personalen. Fördel med det är att pedagogen träffar alla föräldrar, nackdelen är att föräldrar inte träffar varandra och möjlighet till nätverk och erfarenhetsutbyte försvinner. Det är viktigt att samverka utifrån olika arenor för att nå familjerna ett exempel är samverkan mellan skolsköterska och ÖLIF gällande överviktiga barn. Ett annat gott exempel är IOR/ Pinocchio i Degerfors (kring barn som riskerar att utveckla ett normbrytande beteende) där samverkan sker mellan skola och socialtjänsten och arbete sker både i hem och skola. Gruppen lyfte att det vore intressant att titta mer på resultaten från enkäten utifrån ett jämlikhetsperspektiv och se hur behov och önskemål skiljer sig åt mellan olika grupper av föräldrar. Grupp 2 (Karin): Gruppen var samstämmig kring att de känner igen sig i resultaten. Närvarande vuxna både hemma och i skolan behövs. Det verkar vara en brist på det i vissa fall. Diskussion kring att föräldrar har egna behov och barnen har stora behov av vuxna och det är lätt att det kan bli en kamp mellan detta. Egen tid, vår tid och barnen är egen tid diskuteras och hur det har förändrats över tid. De som slår sig till ro i föräldraskapet och njuter av det har lättare att vara närvarande med barnen. Diskussion kring individualism sett ur ett samhälleligt problem. Skolan viktig som arena för föräldrastöd. Fältsekreterare saknas som bollplank runt barnen, de saknas av både skolpersonal och föräldrar. Grupp 3 (Ida): Om familjen har praktiska bekymmer eller känslomässiga bekymmer blir bemötandet olika från verksamheterna. Bemötande av familjers behov är också olika om behovet lyfts av individerna själva eller om det är verksamheternas om uppmärksammar/antar att behov finns. Hur kan man stötta de familjer som är gömda och papperslösa - vilka behov har de? Samspel mellan föräldrar som par är viktigt för familjen och för att man ska kunna stötta varandra i föräldraskapet. Exempel på det är PREP som Svenska kyrkan erbjuder som fokuserar på friskvård för relationer (ny kurs våren 2014). Kyrkan har en låg tröskel för att skapa insatser efter de behov som uppkommer. Exempel på det är den grupp av konfirmandföräldrar som fått en egen gruppverksamhet för att få kunskap för att i sin tur kunna stötta barnen i deras livfrågor. Vi måste fokusera på att stärka föräldrarna för att de ska hitta det bästa för sitt barn.
Samverkan med skolan är avgörande för att nå föräldrar på bästa sätt. Avslutning Seminariet har gett flera viktiga perspektiv och erfarenheter kring familjestödsarbetet och behov och förutsättningar som krävs för det. Intervjuresultatet som presenterats kommer att kompletteras med de diskussioner som deltagarna deltagit i under seminariet. Några av de reflektioner som kommit från deltagarna visar att många upplevde att det varit ett intressant och trevligt möte, särskilt viktigt då det ger en bra möjlighet att träffa andra som jobbar med dessa frågor och få ansikten på varandra. Att få tid för att träffas i personliga möten över verksamhetsgränserna och diskutera tillsammans är viktigt för samverkan och utveckling av arbetet. Charli avslutade seminariet med att läsa ur dikten Vårt land, som visar på vikten av att människor får komma till tals. Tack alla till alla som deltog vid seminariet! Sammanställt av: Ida Broman Folkhälsoutvecklare/lokal projektsamordnare