Vision av nya Smedsby centrum

Vision av nya Smedsby centrum BOKSLUT Kommunstyrelsen 28.3.2017

INNEHÅLL Kommundirektörens översikt... 3 Kommunstyrelsens verksamhetsberättelse... 4 BUDGETUTFALLET Styrdokument med utvärdering... 8 Centralvalnämnden... 12 Revisionsnämnden... 12 Kommunstyrelsen... 13 Bildningsnämnden... 15 Kultur- och fritidsnämnden... 17 Socialnämnden... 19 Vårdnämnden... 21 Samhällsbyggnadsnämnden... 23 Byggnadsnämnden... 26 Västkustens tillsynsnämnd... 27 Kommunstyrelsen Specialsjukvård... 29 Kommunstyrelsen Kommunens andel av primärhälsovård... 29 Kommunstyrelsen Sysselsättning... 30 Kommunstyrelsen Samkommuner och samarbetsområden... 30 Kommunstyrelsen Fastighetsinkomster... 31 Kommunstyrelsen Förtids- och pensionsutgiftsbaserade avgiften (KomPl)... 31 Driftsbudget, verksamhetsbidraget per uppgiftsområde... 32 Investeringsbudgeten, budgetjämförelse... 33 Redovisning av investeringsprojekt som förverkligats under fl era år... 36 Resultaträkning, budgetjämförelse... 37 Finansieringsanalys, budgetjämförelse... 38 Skatteintäkterna 2011... 39 Statsandelarna 2011... 40 BOKSLUTSKALKYLER Resultaträkning... 42 Finansieringsanalys... 43 Kommunens balansräkning... 44 Kommunkoncernens resultaträkning... 46 Kommunkoncernens fi nansieringsanalys... 47 Kommunkoncernens balansräkning... 48 NOTER Noter till kommunens och koncernens bokslut... 51 ACKUMULERAT ÖVERSKOTT OCH SKULDBÖRDA ÅREN 1996, EURO/INVÅNARE SAMT SOLIDITETEN... 64 KORSHOLMS VATTENTJÄNSTVERK... 65 2 ets undertecknande... 71 Beräkningsgrunder för nyckeltalen... 72 Driftsbudget, verksamhetsbidraget per uppgiftsområde, ordinarie budget... 73 Resultaträkning, budgetjämförelse med ordinarie budget... 74 Finansieringsanalys, budgetjämförelse med ordinarie budget... 75 Sysselsättningsöversikt... 76 Befolkningsutveckling... 78 Vattentjänstverket - budgetjämförelse... 79 Revisionsberättelse... 80 Revisionsnämndens utvärderingsberättelse för... 81

Kommundirektörens översikt et för år blev betydligt bättre än förväntat. et uppvisar ett överskott på 2,6 miljoner euro och ett årsbidrag på 10,2 miljoner euro. Under året skedde en anmärkningsvärd upphämtning som bestod av olika delar. Året inleddes med att kommunen genomgick samarbetsförhandlingar med alla sina sektorer. Redan året innan inledde Korsholms kommun samarbetsförhandlingar med vårdnämnden. Förhandlingarna ledde till en rad av åtgärder för att försnabba och förbättra vårdkedjorna, effektivera stödfunktionerna och se över personalbehovet inom hela kommunen. Samarbetsförhandlingarna resulterade konkret i att verksamhetsbidraget i budgeten för sänktes med nästan 1,1 miljoner euro, i bokslutet underskrids sedan verksamtsbidraget med ytterligare 2,2 miljoner euro. En god hushållning har lett till att verksamhetsbidraget minskat rejält, betydligt mer än vad som var målsättningen i samarbetsförhandlingarna. För åren 2017 och 2018 fastställdes att nivån på årsbidraget skall vara ca 10 miljoner euro per år vilket beaktas i budgeten och ekonomiplanen för åren 2017 2019. Då kommunen år 2015 i december budgeterade med ett underskott på 1,4 miljoner euro, så blev detta till slut ett överskott på tidigare nämnda 2,6 miljoner euro. Då man år 2015 trodde att kommunen skulle senast år äta upp sitt ackumulerade överskott, så har kommunen i stället kunnat öka på det. Summan var 31.12. 3,7 miljoner euro. Det höga årsbidraget gjorde att skuldbördan förblev oförändrad medan skuldbördan per invånare sjönk något då invånarantalet ökade. Skatteintäkterna överraskade positivt. Efter budgetändringar hade räknat med att skatteinkomsterna skulle minska med 0,9 procent. I slutändan blev det ett plus på 1,0 procent. Kommunalskatteintäkterna förklarar största delen av denna positiva avvikelse, de ökade med 1,4 % då de under våren beräknades minska med 0,5 %. Statsandelarna ökade med 2,5 miljoner euro vilket är 0,1 miljoner euro mera än vad som ingick i beräkningarna i december 2015. Resultatet är på alla fronter positivt, men publiciteten har däremot varit negativ. Att samarbetsförhandla upplevs som negativt och åtgärderna kommunen vidtagit har inte till alla delar varit populära. Däremot är det till allas fördel att kommunen har en ekonomi som är i balans. Befolkningsmängden har fortsatt öka (preliminärt + 86 personer) och arbetslösheten visar i skrivande stund en begynnande trend på att börja minska. Rurik Ahlberg kommundirektör 3

Kommunstyrelsens verksamhetsberättelse för år Allmänt et är uppgjort enligt kommunallagens 13 kapitel. Den i kommunallagen stadgade verksamhetsberättelsen utgörs av denna översikt och utvärderingen av styrdokumentet tillsammans med rapporterna över hur målsättningarna i budgeten uppnåtts per uppgiftsområde. et är uppdelat i 4 huvuddelar, Budgetutfallet omfattar sidorna 8 40 och där redovisas alla utvärderingar av målsättningar och budgetjämförelser, utvärderingen av styrdokumentet är först i denna del. skalkylerna på sidorna 42 49 omfattar de offi ciella resultat- och balansräkningarna jämte fi nansieringsanalyserna för kommunen och kommunkoncernen. Bruttosiffrorna i kalkylerna avviker från budgetjämförelserna då de interna transaktionerna är eliminerade i dessa kalkyler. Efter detta följer noterna på sidorna 52 63 där bokslutskalkylerna redovisas mera detaljerat. Sist fi nns Vattentjänstverkets särredovisade bokslut på sidorna 65 70. Som bilagor, sidorna 73-78, fi nns budgetjämförelser där bokslutet jämförs med den ursprungliga budgeten för samt arbetslöshets- och befolkningsstatistik. Budgetjämförelserna presenteras på den bindningsnivå som kommunfullmäktige fastställt, vilket för driftsbudgetens del innebär verksamhetsbidraget på nämndnivå och för investeringsbudgetens del nettoresultatet per projekt eller projektgrupp. Driftsbudgetens budgetjämförelse är uppbyggd som en förkortad resultaträkning per nämnd, vilket ger mera information än om endast verksamhetsbidraget presenterades. Under året godkändes budgetändringar i drifts- och investeringsbudgeten samt i resultaträkningen och fi nansieringsanalysen. Alla budgetändringar är beaktade i budgetjämförelserna i kolumnen Budget. Resultatet, verksamhetsbidraget och årsbidraget Resultatet för år är ett överskott på 2 647 293,45 euro. Senast kommunen visade ett överskott var i bokslutet 2010. Resultatet är 4 miljoner euro bättre än budgeterat, det budgeterade underskottet var 1 342 000 euro. Denna positiva avvikelse förklaras av att verksamhetsbidraget blev 2,2 miljoner euro mindre än budgeterat, skattefi nansieringen 1,4 miljoner euro större än budgeterat och de fi nansiella kostnaderna 0,2 miljoner euro mindre än budgeterat, allt detta påverkade årsbidraget positivt så att det blev 3,8 miljoner euro större än budgeterat. Då avskrivningarna blev 0,2 miljoner euro mindre än budgeterat uppnås det förbättrade resultatet. Verksamhetsbidragets positiva utveckling förklaras av att kostnaderna på total nivå blev 1,2 miljoner euro mindre än budgeterat och intäkterna blev 1,0 miljon större än budgeterat. Jämfört med föregående år minskar verksamhetsbidraget med 2,1 % (2015: + 1,6 %) medan summan av skatteinkomsterna och statsandelarna (= skattefi nansieringen) ökar med 3,2 % (2015: - 0,1 %), detta innebär att årsbidraget ökar med 109,8 % (2015: - 24,6 %). Överskottet och det ackumulerade överskottet, euro per invånare åren 2011 (se även figuren på sidan 64) År 2011 2012 2013 2014 2015 Överskott/ invånare -46-185 -118-34 -135 137 Ackumulerat överskott/ invånare 536 347 226 191 55 192 4 Det ackumulerade överskottet är drygt 3,7 miljoner euro eller 192 euro per invånare vid utgången av år. Det ackumulerade överskottet per invånare i hela landet var 1 729 euro år 2014 och 1 735 euro år 2015. Årsbidraget är positivt, knappt 10,2 miljoner euro, vilket är en förbättring med drygt 5,3 miljoner euro jämfört med år 2015. Årsbidraget är medel som kan användas till investeringar och amorteringar av lån. Investeringarna uppgick år till nästan 9,4 miljoner euro netto, medan amorteringarna var 5,5 miljoner euro. Budgetjämförelse Under året godkände kommunfullmäktige budgetändringar vid ett sammanträde och kommunstyrelsen vid två sammanträden. I alla budgetjämförelser är budgetändringarna beaktade. I driftsbudgeten sker tre budgetöverskridningar. Centralvalnämndens budget, anslaget för Kommunens andel av primärhälsovård och anslaget för Förtids- och pensionsutgiftsbaserade avgiften överskrids. Vårdnämnden uppnår inte sitt budgeterade verksamhetsbidrag men det uppfyller det avtalade kravet att verksamhetsbidraget skall täcka avskrivningarna. Det budgeterade verksamhetsbidraget underskreds på totalnivå med nästan 2,2 miljoner euro, förverkligandegraden blev 97,8 %. Verksamhetens intäkter var nästan 0,9 miljoner euro större än budgeterat. Verksamhetens kostnader blev 1,2 miljoner euro mindre än budgeterat. Personalkostnaderna underskred budgeten med 2,2 miljoner euro medan köpta tjänster överskred budgeten med nästan 1,3 miljoner euro. Övriga kostnadsslag underskred budget sammanlagt 0,3 miljoner euro. Under våren fördes samarbetsförhandlingar för hela kommunen och dessa förhandlingar kombinerat med en mycket stram budgethållning förklarar att personalkostnaderna underskred budget. Vårdnämnden förde dessutom samarbetsförhandlingar under 2015 som avslutades i januari. Jämfört med den ursprungliga budgeten som godkändes av kommunfullmäktige i december 2015 underskred personalkostnaderna med nästan 2,8 miljoner euro.

Skatterna och statsandelarna (= skattefi nansieringen) infl öt över 1,4 miljoner euro mera än budgeterat, det är skäl att notera att skattefi nansieringen blev 0,2 miljoner euro större än vad som budgeterades ursprungligen. De övriga fi nansiella intäkterna och kostnaderna utföll sammanlagt knappt 0,2 miljoner euro bättre än budgeterat. Avskrivningarna underskrider budget med 0,2 miljoner euro trots att en tilläggsavskrivning på nästan 78 000 euro gjordes. I investeringsbudgeten fi nns sammanlagt sju budgetöverskridningar i storleksordningen 1 962 euro till 46 589 euro. Överskridningarna redovisas i sammandraget över investeringsbudgetens förverkligande. Nettoinvesteringarna på totalnivå underskrider budgeten med drygt 1,8 miljoner euro. Ur fi nansieringsanalysen framgår att verksamhetens och investeringarnas kassafl öde var positivt knappt 0,4 miljoner euro. Detta kassafl öde var senast positivt i bokslutet för år 2003. Ur fi nansieringsanalysen framgår även att ett nytt långfristigt lån på 10 miljoner euro lyftes under året och att 5,5 miljoner euro amorterades på gamla lån. De kortfristiga lånen minskade med 4,5 miljoner euro. Skuldbördan förblev oförändrad vilket underskrider budgeten med 3,5 miljoner euro. Anslutningsavgifter infl öt knappt 0,1 miljoner euro mera än budget eller drygt 0,6 miljoner euro. De likvida medlen minskade 0,8 miljoner euro under året och de likvida medlen var drygt 1,1 miljoner euro vid årsskiftet. Befolkningsökningen under året var enligt preliminära uppgifter 86 personer (2015: 15). Befolkningen vid årsskiftet /2017 uppgick preliminärt till 19 388 personer (2015/: 19 302). I bilaga presenteras antalet invånare och antalet arbetslösa månadsvis för åren 2010 -. Jämförelse med tidigare år (externa transaktioner) Verksamhetens intäkter ökade med 1,9 % eller drygt 0,4 miljoner euro under år. Verksamhetens kostnader minskade med 1,2 % eller drygt 1,5 miljoner euro under år. Under våren fördes samarbetsförhandlingar för hela kommunen och dessa förhandlingar kombinerat med en mycket stram budgethållning förklarar att personalkostnaderna sjönk med nästan 1,7 miljoner euro jämfört med år 2015. Verksamhetsbidraget, som är verksamhetens nettokostnader, minskade med 2,1 % eller drygt 2 miljoner euro under år. Skattefi nansieringen, som är summan av skatteinkomsterna och statsandelarna, ökade under år med drygt 3,2 miljoner euro (+ 3,2 %). Skatteinkomsterna ökade med 1,0 % (+ 0,8 miljoner euro)och statsandelarna ökade med 9,0 % (+ 2,5 miljoner euro). Skatternas och statsandelarnas utveckling under åren 2010 2015 presenteras mera detaljerat på sidorna 39-40. År 2015 genomfördes en statsandelsreform som gör det omöjligt att jämföra statsandelarna med tidigare år annat än på totalnivå. Investeringsutgifterna ökade med 3,1 % eller 0,3 miljoner euro under år. Balansräkningen och finansieringsanalysen Balansräkningens slutsumma den 31.12. är 138,7 miljoner euro (2015: 136,8 miljoner euro). Om resultatet bokförs under eget kapital som räkenskapsperiodens överskott ökar det egna kapitalet till drygt 50,1 miljoner euro. Skuldbördan förblev oförändrad 67,7 miljoner euro medan skuldbördan per invånare sjönk till 3 492 euro per invånare. Senast skuldbördan per invånare minskade var i bokslutet 2005. Skuldbördan per invånare i hela landet var 2 694 euro år 2014 och 2 835 euro och år 2015. Preliminära uppgifter om skuldbördan per invånare i hela landet för är 2 930 euro. Skuldbördans utveckling, euro per invånare åren 2011 (se även figuren på sidan 64) År 2011 2012 2013 2014 2015 Skuldbörda/ 1 708 2 242 2 872 3 292 3 508 3 492 invånare Finansieringsanalysen beskriver hur kommunens verksamhet och investeringar fi nansierats under året. Verksamheten och investeringarna gav ett positivt kassafl öde som uppgick till nästan 0,4 miljoner euro år. Tack vare detta kunde skuldbördan hållas oförändrad medan kassan minskade med 0,8 miljoner då övriga förändringar av likviditeten påverkade kassan negativt nästan 1,2 miljoner euro. Fr.o.m. 2013 fi nns ett nytt nyckeltal under fi nansieringsanalysen, verksamhetens och investeringarnas kassafl öde under 5 år. Detta nyckeltal är negativt knappt 47,6 miljoner euro år medan det 2015 var negativt nästan 52,6 miljoner euro. Verksamhetens och investeringarnas sammanräknade kassafl öde från de olika åren bör inte konstant ligga på minus säger bokföringsnämndens kommunsektion i sin anvisning om nyckeltal. I september 2009 godkände kommunfullmäktige en kommunal borgen på 10 miljoner euro åt Oy Westenergy Ab. Vid årsskiftet var kommunens borgensansvar för detta 7,5 miljoner euro. Den beviljade kommunala borgen åt bolaget uppgår till sammanlagt 80 miljoner euro där Vasa stad står för 40 miljoner euro och Seinäjoki stad för 30 miljoner euro medan Korsholms andel är 10 miljoner euro.. 5

Koncernbokslutet och koncernbalansräkningen Ett fullständigt koncernbokslut innefattande resultaträkning, fi nansieringsanalys och balansräkning har uppgjorts enligt bindande anvisningar från bokföringsnämndens kommunsektion. De jämförelsetal som redovisas här berör koncernbalansräkningen. I kommunkoncernen ingår alla samkommuner kommunen är medlem i samt dotterbolagen Korsholms Bostäder, Smedsby Värmeservice och Havets Hus. Stormossen, Poronkankaan Vesi, Kova login och Kvevlax värmeservice är med som intressesamfund i koncernbokslutet. År uppvisar kommunkoncernen ett överskott på drygt 3 miljoner euro. Det ackumulerade överskottet är större än kommunens, nästan 8,9 miljoner euro. Koncernbalansräkningens slutsumma uppgår till 163,9 miljoner euro (2015: 161,6 miljoner euro). Koncernens skuldbörda ökar med nästan 0,6 miljoner euro till drygt 77,4 miljoner euro eller 3 994 euro per invånare. Koncernens relativa skuldsättning sjunker till 64,1 %. Koncernskuldbördan per invånare i hela landet var år 2014 5 768 euro medan den var 5 975 euro år 2015. Kommunkoncernernas relativa skuldsättning var i hela landet 78,1 % år 2015. Skuldbördans utveckling euro per invånare samt den relativa skuldsättningens utveckling i kommunkoncernen under åren 2011 År 2011 2012 2013 2014 2015 Skuldbörda/ 1 999 2 628 3 413 3 763 3 982 3 994 invånare Relativ skuldsättning, (%) 45,6 52,0 59,8 61,9 65,5 64,1 Den nya kommunallagen som fullt ut träder i kraft under 2017 fokuserar betydligt mera på kommunkoncernen än vad som gällde tidigare. Bl.a. de s.k. kriskommunkriterierna i 118 fokuserar till stor del på kommunkoncernens nyckeltal. För kommunens del är endast ett av de nyckeltal som anges i kommunallagen över den lagstadgade gränsen. Det är kommunkoncernens relativa skuldsättning som överstiger 50 %. Ju lägre värde den relativa skuldsättningen har desto bättre möjligheter har kommunen att klara av återbetalningen av skulder genom intern fi nansiering. Redogörelse för hur kommunens interna kontroll har ordnats Ansvaret för den interna kontrollen Förutom kommunstyrelsen och kommundirektören ansvarar också de som utsetts till redovisningsskyldiga för ordnandet av den interna kontrollen. Kommunstyrelsen godkände i juni 2015 direktiv för den interna kontrollen (Kst 155/8.6.2015). Det förnyade direktivet var en följd av förvaltningsstadgan som trädde i kraft fr.o.m. 1.8.2014. En ny förvaltningsstadga som skall träda i kraft fr.o.m. 1.6.2017 håller på att uppgöras och direktivet för intern kontroll kommer att förnyas under slutet av 2017. Under 2014 uppgjordes en anvisning för förvaltningsförfarande som implementerats i verksamheten, anvisningen kan ses som en praktisk handbok för en god förvaltning i kommunen. Under har arbetet för ibruktagandet av ett nytt ärendehanteringssystem kallat Smeden pågått. Smeden tas i bruk från 2017 och innebär att förvaltningsförfarandet inom kommunen blir ännu mer förenhetligat. Kommunfullmäktige godkände på sitt möte i juni 2014 grunderna för kommunens riskhantering av fi nansiella risker. I enlighet med kommunfullmäktiges beslut behandlade kommunstyrelsen i september (Kst 156/20.9.) kommunens lånestrategi för. Per 31.12. var 40,6 % av skuldbördan bunden till fast ränta eller räntan skyddad via avtal vilket uppfyller kravet om att minst 40 % av skuldbördan skall ha ränteskydd av något slag. Under året har den s.k. recovery audit med tonvikt på momshanteringen som inleddes under 2012 fortsatt. Uppdraget utförs av företaget Qvalia. Fel som uppdagas kan analyseras och ger en möjlighet att korrigera eventuella brister i hanteringen av inköpsfakturor. Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut Lagligheten i kommunens beslutsfattande följs upp genom den övertagningsrätt som stadgas om i kommunallagen 51 samt genom att ta del av protokoll från organen för kommunens samarbetsområden och samkommuner. Uppnående av mål, kontroll över användningen av tillgångar, kompetent och tillförlitlig bedömning av lönsamheten För kommunstyrelsen och nämnderna anges bindande målsättningar vilka utvärderas årligen i kommunens bokslut. För varje uppgiftsområde utses en budgetansvarig tjänsteinnehavare som skall följa med hur verksamheten och ekonomin utvecklas inom uppgiftsområdet. Förutom budgeten och ekonomiplanen styrs verksamhetens utveckling av det styrdokument som godkänns i kommunfullmäktige samt genom ett antal olika strategier som fullmäktige godkänt. 6

Kommunstyrelsen har under verksamhetsåret följt med hur budgeten förverkligats genom kvartalsvisa budgetuppföljningar och under vissa månader även med månatliga ekonomiska rapporter. Kommunstyrelsen utsåg i 73/5.2.2013 en kommitté för detaljgranskning av sektorernas verksamhet, kommitténs mandat har förlängts (Kst 33/2.2.2015). Kommittén som tagit arbetsnamnet balansgruppen har verkat under. Kommittén verkar som referensgrupp åt kommunstyrelsen i ekonomiska frågor och har under året inför kommunstyrelsens möten bl.a. behandlat alla anställningar tillsvidare och olika investeringsprojekt. Kommunfullmäktige behandlade på sitt möte i september en utvärdering av verksamheten och ekonomin per 30.6.. På mötet i maj (Kfg 36/19.5.) behandlade kommunfullmäktige budgetändringar i budgeten för år. Budgetändringarna innebar att verksamhetsbidraget minskades med drygt 1 miljon euro och var bl.a. ett resultat av samarbetsförhandlingarna som förts under våren. Kommunstyrelsen har på två möten godkänt budgetändringar inom ramen för sina fullmakter. Kommunstyrelsen bedömer att den interna kontrollen utvecklats positivt under året och att den utvecklingen skall fortsätta. Under året har inga brister uppdagats i den interna kontrollen och kommunstyrelsen bedömer att kontrollen fungerat. Balansering av ekonomin Kommunallagens krav om skyldighet att täcka underskott är uppfyllt fr.o.m. bokslutet för år 2002. Det ackumulerade överskottet per 31.12. blir drygt 3,7 miljoner euro om resultatet disponeras enligt kommunstyrelsens förslag. Bedömning av hur målsättningarna har uppnåtts år Kommunstyrelsen bedömer att de av kommunfullmäktige uppställda målsättningarna för år har uppnåtts. En detaljerad genomgång av målsättningarna samt deras förverkligande per uppgiftsområde följer denna översikt. Kommunstyrelsen bedömer att de ekonomiska målsättningar som uppställts av kommunfullmäktige i budgetbesluten har uppfyllts under år, detta gäller både verksamheten och investeringarna. Väsentliga beslut som påverkar de kommande åren I januari godkände kommunfullmäktige (Kfg 4/28.1.) åtgärder för att få kommunens ekonomi i balans med sikte på att kommunen i bokslutet 2017 kan uppvisa ett ackumulerat överskott. Inom ramen för de fullmakter kommunstyrelsen fi ck i samma beslut inleddes i februari samarbetsförhandlingar i enlighet med lagen om samarbete mellan kommunala arbetsgivare och arbetstagare för att uppnå balans i ekonomin. I budgeten för 2017 som godkändes av kommunfullmäktige i november beräknas ett överskott uppstå årligen under perioden 2017 2019. Våren 2015 trädde den nya kommunallagen delvis i kraft där mera bindande krav införts för balanserande av kommunens ekonomi. Defi nitionen av en s.k. kriskommun har även fl yttats till kommunallagen och beräkningarna av de olika kriterierna sker på kommunkoncernivå. De nya bestämmelserna träder i sin helhet i kraft fr.o.m. 1.6.2017. Disponering av årets resultat Kommunstyrelsens förslag till hur räkenskapsperiodens resultat skall disponeras är att resultatet + 2 647 293,45 euro överförs som räkenskapsperiodens överskott till balansräkningen. Efter detta är det ackumulerade överskottet i balansräkningen 3 715 295,10 euro. 7

Styrdokument för 2015 Godkänt av kommunfullmäktige 9.6.2014 (finns i budgetboken för s. 14-15) Styrdokumentet är ett övergripande dokument, vars målsättning är att tydliggöra kommunens prioriteringar. Dokumentet knyter samman kommunens existerande strategier, deras handlingsprogram samt allmänna målsättningar. Styrdokumentet lyfter fram de mest centrala åtgärderna under de närmaste åren. Avsikten är att verka enligt riktlinjerna i den strategiska generalplanen och dokumentet Korsholm 2040 utveckling och välfärdstrender. Tyngdpunkten ligger på stora och långsiktiga helheter som kräver en koordinerad verksamhet över sektorgränserna. Styrdokumentet kopplar de politiska prioriteringarna till budgetbeslutet vilket framhäver beslutsfattarnas roll i processen och ger klara riktlinjer åt tjänstemannakåren. Styrdokumentet behandlas av kommunfullmäktige. Det styr budgetarbetet tillsammans med ekonomiplanen och de mera detaljerade budgetdirektiven och tillfogas budgetboken. Nationella målsättningar och trender som påverkar Kraven på servicens tillgänglighet och kvalitet ökar kontinuerligt. Befolkningstillväxten liksom den förändrade åldersstrukturen skapar ett behov att utveckla både den svensk- och finskspråkiga servicen. Samtidigt kommer den kommunala ekonomin att vara ansträngd och kommunen bör anpassa sig till en minskad statlig finansiering av den kommunala verksamheten. Investeringsbehovet fortsätter vara högt, om än något lägre än under tidigare år. Detta ökar skuldsättningen, avskrivningarna och driftsutgifterna. Kommunen ska sträva till hållbar ekonomi gällande kostnader och investeringar. Staten kommer för sin del att eftersträva samma sak vilket i sin tur också påverkar kommunen negativt. Målet är att genom åtgärder under åren 2015- balansera verksamhetens ekonomi så att fi nansieringen täcker utgifterna och det ackumulerade överskottet kan hållas positivt och växa. Investeringsnivån anpassas under 2015- så att investeringarna kan täckas med årsbidraget och skuldbördan inte mera växer från år. Trots det minskade ekonomiska utrymmet är personalens tillräcklighet och trivsel i nyckelställning för att kommunen skall kunna tillhandahålla den lagstadgade service befolkningen har rätt till. Till de nationella trenderna hör en vilja att åstadkomma en mera enhetlig samhällsstruktur samt en strävan, i enlighet med kommunens klimat- och energistrategi, efter minskade utsläpp och ekosmarta lösningar. Den försämrade bytesbalansen på nationell nivå leder till en starkare politisk efterfrågan på exportorienterad näringsverksamhet. Detta gynnar Österbotten, Vasaregionen och Korsholm med välmående exportnäringar. Den nya omgivningen förutsätter en målinriktad politik som bygger på samarbete mellan näringsliv, utbildning och myndigheter. Hotbilder för regionen och är logistisk isolering, sämre utbildningsutbud, ett sämre samarbetsklimat, ett försvagat energikluster och en ny våg av utfl yttning till större städer. Idag ger ett brett utbud av utbildningsplatser, en ökande befolkning och internationella kontakter i kombination med en växande export en jämförelsevis stark grund för att utveckla den offentliga servicen i takt med kommunens utveckling. Centrala åtgärder åren 2015 och Samhällsplanering - boende, näringsliv, rekreation, trafik räknar med en fortsatt befolkningsökning i hela kommunen. Befolkningen uppgick 31.12.2013 till 19 153 invånare. En befolkningsökning på 1-1,5 %/år torde gå att uppnå om kommunen kan erbjuda mångsidiga och intressanta bostadstomter. Den strategiska generalplanen och dokumentet Korsholm 2040 utvecklings och välfärdstrender utgör en central bas för samhällsplaneringen. Utvärdering: Befolkningen uppgick 31.12.2014 till 19 287 invånare (en befolkningsökning på 0,7 %). Per 31.12.2015 uppgick kommunens befolkning till 19 302 (en befolkningsökning på 0,1 %) och per 31.12. uppgick kommunens befolkning till 19 388 (en befolkningsökning på 0,45 %). Viktigt för välfärden är tillgången till lämpliga boendeformer i livets alla skeden i en trivsam och säker miljö. Den äldre befolkningen i åldern 65-84 år ökar i alla kommundelar vilket ställer särskilda krav på bekymmerslöst boende. skapar genom planändringar förutsättningar för höghusbyggande i kommundelscentra samt beaktar i allt sitt planearbete behovet av olika boendeformer. I Smedsby fortsätter arbetet med en ny delgeneralplan som utgår från idéer som framkommit i centrumplaneringstävlingen. I Tölby-Vikby och Helsingby-Toby görs helhetsöversyner genom nya delgeneralplaner. Även i Kvevlax, Solf och Norra Korsholm fi nns behov att se över planläggningen ur ett helhetsperspektiv. Utvärdering: Delgeneralplanen för Smedsby godkändes av kommunfullmäktige 1.9.. Besvär har anförts över fullmäktiges beslut och kommunen har i november avgett ett utlåtande över besväret till förvaltningsdomstolen. Delgeneralplanen för Tölby-Vikby har vunnit laga kraft. Delgeneralplanen för Karperö-Singsby har påbörjats. Kvevlax delgeneralplan påbörjas 2017, en första visionsplan blir klar på våren 2017. Delgeneralplanen för Helsingby-Toby påbörjas 2018. 8 För att möta målsättningarna gällande boende och näringspolitik förverkligar kommunen markköp som möjliggör nödvändiga kommunala investeringar och nya bostadsområden. utvecklar alla industriområden i kommunen. Speciell tonvikt läggs dock på de nya områdena: logistikcentret, Fågelbergets nya områden och Vikby II. Förutsättningarna för ett företagshotell utreds. Utvärdering: Fågelbergets detaljplan godkändes i KFM den 30.3.2015. Därefter påbörjade man byggandet av vägar och kommunalteknik till området. Från och med våren fanns 29 nya industritomter på området. I följande skede (2018) kommer ytterligare 32 tomter att kunna erbjudas på Fågelberget. Elva tomter längst in på området reserveras för företag inom cirkulär ekonomi.

Detaljplanen för Vikby II godkändes i KFM den 15.6.2015. I oktober var vägar och kommunalteknik utbyggt så att de första tomterna var tillgängliga. Marknadsföringen av området sker i samarbete med ett privat företag. Den största tomten på området är utarrenderad från och med sommaren. År ordnades en koncepttävling för det kommande hybridkvarteret i Smedsby centrum. I det vinnande bidraget inrymmer ett företagshotell för små- och mikroföretag. Hybridkvarteret planeras, byggs, ägs och drivs av ett privat företag. I prioritetslistan för allmänna vägar och lättrafi kleder beaktas behovet av ökad trafi ksäkerhet och sammanhängande trafi khelheter. I Smedsby delgeneralplan beaktas behovet av sammanhängande rekreationsleder. Utvärdering: Direktiv för uppgörande av prioritetslistorna för förbättring av allmänna vägar och för lätta trafi kleder längs allmänna vägar godkändes av fullmäktige i maj 2015. Kommunstyrelsen godkände prioritetslistorna i oktober 2015. Prioritetslistorna ligger som grund vid förhandlingar med NTM-centralen men kommunens möjligheter att delta med kommunal fi nansiering är avgörande för förverkligandet. NTM-centralen har på senare tid inte haft budgetmedel för att bygga nya lätta trafikleder eller grundförbättra allmänna vägar. Södra Fulmossvägen mellan Stormossen och Kvevlax industriområde blev klar. Södra Fulmossvägen byggdes inom ramen för förbättring av trafi ksäkerheten längs riksväg E8. Vägen är en kombinerad trafi kled för lätta trafi ken och långsamtgående fordon. Byggandet av vägen resulterade i att det nu fi nns sammanhängande lätta trafi kleder mellan Vasa Vassor och Vasa Petsmo/ Västerhankmo. Detaljplanen Smedsby centrum I godkändes av kommunfullmäktige i december. När planen vinner laga kraft ger det möjligheter att anlägga sammanhängande rekreationsleder. Byggandet förutsätter avtal och samförstånd med privata markägare. förverkligar fi bernät till kommunens fastigheter enligt prioriteringar i projektet Öppet fi bernät i. Utvärdering: Under säkrades det interna fi bernätet i Smedsby så att förbindelsen mellan Ämbetshuset och HVC fungerar även om en fi berkabel grävs av. Projekten med säkring av kommunens fi berkabel vid Vallonia Park, samt fl ytt av fi berkabel bort från Korsholmsvägen (f.d. Riksvägen) med beaktande av den nya centrumplanen slutfördes. Service Kommunen planerar den kommunala servicen i takt med att befolkningen ökar och demografi n förändras. Kommunen följer kontinuerligt med utvecklingen av olika nyckeltal i den elektroniska välfärdsberättelsen samt baserar sitt programarbete på uppdaterade befolkningsprognoser. I den strategiska generalplanen har centrala områden för den kommande tillväxten defi nierats och en utvidgning av den fasta servicen sker främst på dessa platser. Förutsättningarna för kommersiell service stärks genom områdesvis helhetsplanering. Utvärdering: Kommunfullmäktige fattade 30.3.2015 16 ett principbeslut om att kommunen ska gå in för lärcentermodell i kommunens delområde. Som ett led i kommunfullmäktiges principbeslut kan skolorna i Kvevlax, Petsmo, Hankmo, Kuni-Vassor och Veikars sammanslås och en förhandsplanering för ett lärcenter godkändes under. Dagvården har ordnats och utvecklats i kommunens alla delområden. Ökat tryck på dagvårdsplatser har resulterat i områdesvisa lösningar och nya avdelningar för att tillgodose invånarnas behov av dagvård. Inom hälsovårdstjänster har man under året implementerat de åtgärder som föranletts av strukturarbetsgruppens förslag. Mödravården och sjukvårdsmottagningen har centraliserats till huvudhälsovårdscentralen i Smedsby. Under har också ett omfattande Lean-arbete påbörjats tillsammans med socialvårdstjänsterna, där syftet varit att undvika långvarig institutionsvård och speciellt focus lagts på rehabilitering. Vårdtiderna på närsjukhusets avdelningar förväntats minska i och med Lean-arbetet. Öppna vårdens insatser har utvecklats men till alla delar har inte det genomförts. Under senhösten har beslut gjorts att påbörja upphandling av röntgentjänsterna för hela samarbetsområdet. Inom socialvårdstjänster har den ökade ungdomsarbetslösheten märkts bl.a. i en något ökad andel av unga vuxna bland utkomststödsmottagarna under bokslutsåret. Tillgången på psykosocialservice för unga och unga vuxna var något begränsad under året bl.a. på grund av att Folkhälsans tonårspoliklinik upphörde med sin verksamhet under våren. Läget förbättrades något sedan ungdomsstationen i Vasa lyckades rekrytera svenskspråkig psykolog vilket syns som en dubblering av antalet klienter, totalt 66 stycken, för Korsholms del. et för äldreomsorgen visar att antalet klienter inom hemservicen har ökat med 6,5 % och att antalet hemservicebesök ökat med 12 % jämfört med år 2015. Ökningen har främst skett i gruppen över 75 år. Utökningen av besök innebär att besöken blivit kortare vilket försämrar möjligheterna att stödja hemmaboendet. Antalet platser inom serviceboende med dygnetruntomsorg ökade i och med att de kvarvarande 24 vårdhemsplatserna gjordes om till serviceboende med dygnetruntomsorg (Hanneshemmet). Vid närsjukhuset gjordes samtidigt 12 rehabiliteringsplatser om till platser för långtidsvård, vilket ledde till att väntetiderna till serviceboende med dygnetruntomsorg gick ner under den senare halvan av år till i medeltal 3,5 månader. Den lagstadgade väntetiden är max 3 månader vilket betyder att väntetiden fortfarande överskrids. Kommunen utvecklar servicen med ett brukarorienterat perspektiv och vid behov genom nya koncept för att uppnå en god kostnadseffektivitet och brukartillfredsställelse. Nätbaserade lösningar blir allt mer användarvänliga och kan erbjuda allt fl er tjänster oberoende av var man bor. Utvärdering: Kommunens förnyade webbplats möjliggör en smidigare användning av e-tjänster än tidigare. Idag kan man elektroniskt ansöka om dagvårdsplats, anmäla till förskola, söka om bygglov, påtala om brister/åtgärdsförslag rörande lekparker, simstränder m.m. i kommunen, boka tid till laboratoriet och läsa av vattenmätare. Fler tjänster planeras. I det pågående arbetet med en ICT-strategi för utgör digitaliseringen ett fokusområde. 9

lnom personalpolitiken ligger fokus på hälsosamma arbetsplatser, rekrytering och fortbildning. Utvärdering: Inomhusluftsarbetsgruppen har kontinuerligt följt med den fysiska arbetsmiljön vid kommunens enheter där det fi nns uttalade inomhusluftsproblem. Rekryteringen av personal begränsades i och med att kommunen förde samarbetsförhandlingar under våren. För att upprätthålla och utöka personalen yrkesskicklighet har fortbildning av personalen fortgått enligt utbildningsplanerna. För att förebygga längre tids sjukfrånvaro har fokus lagts på uppföljningen av trepartssamtal. Stadsregionen Kommunreformen tar fasta på livskraftiga stadsregioner. verkar aktivt för en bättre samordning av markanvändningen, boendet och trafi ken samt produktionen och användningen av service över kommungränserna. arbetar för att uppdatera dokumentet Vasaregionens centrala utvecklingslinjer 2011-2014 efter att strukturmodellen för Vasaregionen godkänts. Utvärdering: Vasaregionens strukturmodell 2040 och Vasaregionens livskraftsstrategi 2015 2020 utarbetades under 2014 och 2015. Livskraftsstrategin godkändes i kommunstyrelsen 9.2.. Vasaregionens samarbetsdelegation godkände strukturmodellen i december 2015. medverkar tillsammans med Vasa stadsregion i statens innovationscentersprogram samt deltar i det tillväxtavtal som utarbetats för regionen. Utvärdering: Vasa valdes i mars till tillväxtavtalsstad åren -2018 som en av sex städer i Finland. verkar för att den nya organisationen Vasaregionens turism får en god inledning på sin verksamhet. Målsättningen är att Kvarkens världsarv får ett större nationellt erkännande och marknadsförs internationellt av Centralen för turistfrämjande. Utvärdering: Vasaregionens turisms verksamhet har förbättras från år till år. Då Wasalandia stängdes ändrades strukturen på besökare så att barnfamiljerna blev allt färre. Samarbetet med Powerpark har kompenserat utbudet för barnfamiljer. En medveten satsning på DINKS (dubble income no kids) och konferenser har gett goda resultat. I takt med att privata investeringar i världsarvet ökar tjänsteutbudet, ökar också dess synlighet i Vasaregionens turisms marknadsföring. verkar för att utforma en regional strategi för användning, utveckling och utbyggnad av idrottsanläggningar i Vasanejden. Utvärdering: Planerna för en utvidgning av ishallen har fortskridit under. Ingen gemensam strategi för alla anläggningar har utarbetats. Korsholm lyfter fram frågan om viktiga överkommunala strukturer som är gemensamma för hela Österbotten (t.ex. specialsjukvård, räddningsväsendet, andra stadiets utbildning och förutsättningar för näringslivsutveckling) i samband med kommunreformen. Utvärdering: Staten har påbörjat en landskapsreform som innefattar fl era av dessa verksamheter som idag produceras i olika samverkansorgan i Österbotten. Övrig utveckling av verksamheten Kommunen arbetar för en bättre regional koordinering av kollektivtrafi ken och avsätter medel för ändamålet. Utvärdering: Kommunen deltar i pågående arbete för en bättre koordinering av kollektivtrafi ken. bevakar aktivt kommunens intressen i etapplandskapsplanen för förnybara energikällor. Utvärdering: Delgeneralplanen för Märkenkall vindkraftspark godkändes i kommunfullmäktige 23.2.2017. I alla stora vindkraftsprojekt följer kommunen principen att lokalt ägande skall möjliggöras och att vindkraftsbolagen gentemot markägarna iakttar en rättvis ersättningsprincip. förverkligar utvecklingsplanen för vattentjänster. Utvärdering: Statsrådet beslöt i mars 2015 att förlänga avloppsvattenförordningens övergångsperiod med två år. Samtidigt påbörjade miljöministeriet en beredning av lindrigare bestämmelser för avloppsvattenhanteringen på glesbygden. Riksdagen har godkänt att en reviderad miljöskyddslag träder i kraft 3.4.2017. Revideringen innebär för fastigheter på torra land att det ställs lindrigare reningskrav. Fastigheter som befi nner sig på grundvattenområde eller längs stränder ska uppfylla kraven i miljöskyddslagen och de eventuellt ännu strängare karven som bestämts i kommunala miljöskyddsföreskrifterna. En uppdatering av utvecklingsplanen för vattentjänster har väntat på aviserade ändringar i lagstiftningen. 10 Världsarvsområdet utvecklas som en helhet med högklassiga besökspunkter i Svedjehamn och genom Havets hus invid Replot bro. Kommunen arbetar för att en Världsarvsväg mellan Björkö och Vistan förverkligas. Utvärdering: Faciliteterna i Svedjehamn har förbättrats och besöksantalet ökat. Bolagsstämman för Havets hus beslöt den 15.3.2017 om entreprenörer för bygget. Byggarbetet påbörjas sensommaren 2017. Tre Leaderprojekt är kopplade till förverkligandet av innehållet i Världsarvsporten samt ett projekt tillsammans med Vasa energiinstitut och Muova. En miljökonsekvensbedömning för Världsarvsvägen pågår. Enligt tidtabellen ger kontaktmyndigheten sitt utlåtande i april 2018. har år uppvaktat både Riksantikvarieämbetet i Stockholm och Unescos kontor i Paris gällande projektet.

Under år 2015 vidtas åtgärder för att kunna ta emot 20 fl yktingar år. Utvärdering: Kommunfullmäktige beslöt 3.11. att kommunen har en fortlöpande fl yktingmottagning med 70-100 kommunplatser för kvotfl yktingar eller asylsökande som fått uppehållstillstånd. Kommunen meddelade i slutet av att man har möjlighet att ta emot en ny fl yktinggrupp på ca 20 personer. En grupp bestående av 23 personer anlände i början av februari 2017. För att trygga grundläggande servicefunktioner vid krissituationer, vidtar kommunen behövliga åtgärder i enlighet med kommunens beredskapsplan och de olika centralernas krishanteringsplaner. Utvärdering: Åtgärder har inkluderats i investeringsprogrammet. Uppföljning Kommunen gör i samband med bokslutet en genomgång av hur budgetens skriftliga målsättningar uppfyllts liksom målsättningarna i styrdokumentet. I september varje år presenteras för kommunfullmäktige en mellanrapport över hur de skriftliga målsättningar för pågående år uppfylls. Styrdokumentet samt de mål för verksamheten och ekonomin som nämns under varje nämnd är i nyckelställning för uppföljningen och den interna kontrollen. 11

Verksamhetsorgan: Redovisningsskyldig: CENTRALVALNÄMNDEN Kanslichef Solveig Söderback 2015 CENTRALVALNÄMNDEN Budget % av budget % av bokslut 2015 Verksamhetens intäkter: 30 391 Försäljningsintäkter 0 0 0,0 % 30 391 Verksamhetens intäkter sammanlagt: 0 0 0,0 % Verksamhetens kostnader: -32 859 Personalkostnader 0-330 1,0 % -2 434 Köp av tjänster 0-43 1,8 % -445 Material, förnödenheter och varor 0 0 0,0 % -1 107 Övriga verksamhetskostnader 0 0 0,0 % -36 846 Verksamhetens kostnader sammanlagt: 0-373 1,0 % -6 454 VERKSAMHETSBIDRAG 0-373 5,8 % Verksamhetsorgan: Redovisningsskyldig: REVISIONSNÄMNDEN Revisionsnämndens ordförande Leif Bengs 2015 REVISIONSNÄMNDEN Budget % av budget % av bokslut 2015 Verksamhetens kostnader: -9 139 Personalkostnader -9 200-9 852 107,1 % 107,8 % -22 914 Köp av tjänster -25 300-21 742 85,9 % 94,9 % -92 Material, förnödenheter och varor -500 0 0,0 % 0,0 % 0 Understöd 0 0 0 Övriga verksamhetskostnader 0-552 -32 145 Verksamhetens kostnader sammanlagt: -35 000-32 146 91,8 % 100,0 % -32 145 VERKSAMHETSBIDRAG -35 000-32 146 91,8 % 100,0 % Revisionsnämndens utvärderingsberättelse fogas till bokslutet. 12

Verksamhetsorgan: Redovisningsskyldig: KOMMUNSTYRELSEN Kommundirektör Rurik Ahlberg Korsholm erbjuder en högklassig och lättillgänglig service. Bindande målsättningar för år Åtgärd/Mått Målnivå för år Utvärdering för år Korsholm deltar i digitaliseringen av de offentliga tjänsterna för att göra dem mera användarorienterade. En ICT-strategi för kommunen uppgörs för att utveckla och utöka användningen av elektroniska tjänster inom verksamhetsområdena. Godkänd strategi inom. Arbetet påbörjat. Godkänns 2017. Kommunens vision och strategi förnyas. Korsholmsstrategin omarbetas med nytt målår 2030 utgående från bestämmelser i den nya kommunallagen. En politisk kommitté tillsätts och utarbetar ett förslag för behandling i kommunfullmäktige juni 2017. Politisk kommitté tillsatt och arbetar enligt tidtabell. Genomgång av organisationsstrukturen. Organisationen förnyas från 1.6.2017 enligt den nya kommunallagen. Förslag till förnyad organisation utarbetas i politisk kommitté för beslut inom år. Förslag utarbetat. Beslut fattas våren 2017. Korsholm har en hållbar ekonomi. Bindande målsättningar för år Åtgärd/Mått Målnivå för år Utvärdering för år Budget och ekonomiplan - 2018 samt investeringsprogram 2020 som ger en hållbar ekonomi också på sikt. Årsbidragets nivå. En balanserad samordning av investeringsprojekt. Positivt årsbidrag i ordinarie budget. Utvecklingssektionen ger förslag till samordning av nya investeringsprojekt inom basservicen och sektoröverskridande projekt. Årsbidraget positivt i bokslut. Gjorts för t.ex. skolcentrum och Kvevlax lärcenter. Korsholm har en balanserad befolkningstillväxt. Bindande målsättningar för år Korsholm har en befolkningstillväxt. Åtgärd/Mått Målnivå för år Utvärdering för år Årlig befolkningstillväxt. Invånarantal 19 400. Invånarantal 19 388. Positiv befolkningstillväxt i alla delområden. Korsholm för en aktiv och innovativ näringspolitik. Bindande målsättningar för år Åtgärd/Mått Målnivå för år Utvärdering för år Korsholm marknadsför företagsområden. Aktiv marknadsföring i egen regi. Kommunen kan dela ut företagstomter på Fågelberget och Vikby II. Förverkligats delvis. Vikby II marknadsförs aktivt våren 2017. 13

Verksamhetsorgan: Redovisningsskyldig: KOMMUNSTYRELSEN Kommundirektör Rurik Ahlberg 2015 KOMMUNSTYRELSEN Budget % av budget % av bokslut 2015 Verksamhetens intäkter: 30 098 Försäljningsintäkter 22 000 59 466 270,3 % 197,6 % 0 Avgiftsintäkter 0 5 075 9 459 Understöd och bidrag 0 0 0,0 % 613 864 Övriga verksamhetsintäkter 586 338 596 146 101,7 % 97,1 % 653 422 Verksamhetens intäkter sammanlagt: 608 338 660 687 108,6 % 101,1 % 2 229 Tillverkning för eget bruk 0 0 0,0 % Verksamhetens kostnader: -2 281 700 Personalkostnader -2 273 120-2 198 697 96,7 % 96,4 % -1 996 076 Köp av tjänster -1 859 748-2 037 108 109,5 % 102,1 % -74 709 Material, förnödenheter och varor -92 800-78 582 84,7 % 105,2 % -338 132 Understöd -358 000-297 473 83,1 % 88,0 % -325 344 Övriga verksamhetskostnader -384 670-291 968 75,9 % 89,7 % -5 015 962 Verksamhetens kostnader sammanlagt: -4 968 338-4 903 828 98,7 % 97,8 % -4 360 311 VERKSAMHETSBIDRAG -4 360 000-4 243 141 97,3 % 97,3 % -394 568 Avskrivningar -205 887 14

Verksamhetsorgan: Redovisningsskyldig: BILDNINGSNÄMNDEN Bildningsdirektör Denice Vesterback Bindande målsättningar för år Åtgärd/Mått Målnivå för år Utvärdering för år Åtgärder i enlighet med rapporten om skol- och dagvårdsvårstrukturen i Korsholm. Åtgärder i enlighet med rapporten vidtas i den ordning det är möjligt. Förverkliga möjlig sammanslagning av skolor så att skolbyggnader kan samanvändas effektivare så att man med ett mindre antal skolor kan skapa goda lärmiljöer utan att det görs betydande investeringar i byggnaderna. Inga skolor har dragits in. Förhandsplanering för Smedsby skolcentrum och Kvevlax lärcenter har färdigställts och presenterats. I planeringen har lärmiljöer och samanvändning prioriterats. Biblioteket utreder om det är möjligt att ta i bruk mobilt nätverk i bokbussen för att kunna utveckla biblioteksprogrammet som används i bokbussen. Tillsammans med bibliotekssystemets leverantör testa vilka tekniska lösningar som krävs för att ta i bruk mobila nätverket i bokbussen. Biblioteksprogrammet i bokbussen färdigställs så att utlåningen börjar fungera online, dvs samlings- samt låneuppgifter skulle vara i realtid även i bokbussen. Onlineprogrammet har utretts och programmet för bokbussen kan börja testas under våren 2017. Göra en helhetsöversyn över biblioteksverksamheten ur både service- och ekonomisk synvinkel. Tillsätta en arbetsgrupp för att utreda användningsgrad och kostnader vid fi lialbiblioteken. Arbetsgruppen bör också se över olika sätt att bedriva biblioteksverksamhet. Rapport över åtgärder färdigställs. Rapporten har påbörjats våren 2017. Presenteras inför budgetbehandlingar hösten 2017. Utbildningsstyrelsen beräknas i september 2015 ge ut grunderna för gymnasiets nya läroplan. Lärarkåren vid Korsholms gymnasium utarbetar förslag till läroplan som godkänns av gymnasiets direktion i mars. Läroplanen tas i bruk för åk 1 hösten. Läroplanen har tagits i bruk 1.8.. Förberedelser för digital studentexamen. Testning av digitala prov. Antal prov som testats. 3 digitala prov skrevs i studentexamen. Proven testades i samtliga ämnen. Anpassa Korsholms gymnasium för ökad undervisning med hjälp av modern informationsteknik. Lärarna tillämpar ny pedagogik som ny informationsteknik möjliggör. 100 % av studerandena använder egen dator. Studerande använder datorer, nära 100%. Bärbar dator är ett normalt verktyg idag för studerande. Bärbar dator blir ett normalt verktyg för de studerande. Alla studerande i alla årskurser har egen bärbar dator. Klassrummens grundutrustning och de möjligheter som den nuvarande tekniken erbjuder bör utvecklas ytterligare. Gemensamma kurser med andra gymnasier. Öka antalet gemensamma kurser. Antalet gemensamma kurser har ökats under. 15

Verksamhetsorgan: Redovisningsskyldig: BILDNINGSNÄMNDEN Bildningsdirektör Denice Vesterback Bindande målsättningar för år Åtgärd/Mått Målnivå för år Utvärdering för år Korsholms gymnasium utarbetar en tydlig profi l för sin verksamhet. Profi leringsarbetet inleds. Profi lieringsarbetet har inletts. Antalet tillvalsämnen i högstadiet ses över så att alla erbjudna kurser kan genomföras och att de följer en mera strategisk inriktning. Antalet tillvalsämnen blir färre men mera strategiska. Skolan var tvungen att se över verksamheten efter de sparkrav som ålagts enheten våren. Skolan har utgående från givna ramar erbjudit tillvalsämnen. Tillvalsämnena blev färre. Musikinstitutet täcker större del av sina kostnader med inkomster. Höjning av täckningsgraden 5 procentenheter per år i 3 år framåt. Minst 25 %. Målsättningen har uppnåtts. Färdig plan för Smedsby skolområde, inklusive kulturhuset, Nannygården, gymnasiet, ungdomsgården och idrottsområden. Planen klar senast 15.6.. Förhandsplanering över Smedsby skolcentrum godkändes i KST 25.10. 197. Färdig plan för Kvevlax lärocenter (skol- och dagvårdshelhet). Planen klar inom. Förhandsplanering för Kvevlax lärcenter godkändes i KST 14.6. 123. 2015 BILDNINGSNÄMNDEN Budget % av budget % av bokslut 2015 Verksamhetens intäkter: 526 310 Försäljningsintäkter 591 900 836 895 141,4 % 159,0 % 2 266 574 Avgiftsintäkter 2 390 000 2 393 288 100,1 % 105,6 % 236 155 Understöd och bidrag 87 150 171 927 197,3 % 72,8 % 223 290 Övriga verksamhetsintäkter 175 500 206 161 117,5 % 92,3 % 3 252 328 Verksamhetens intäkter sammanlagt: 3 244 550 3 608 272 111,2 % 110,9 % 195 Tillverkning för eget bruk 0 0 0,0 % Verksamhetens kostnader: -25 218 210 Personalkostnader -25 458 520-24 982 526 98,1 % 99,1 % -6 450 543 Köp av tjänster -6 449 830-6 627 156 102,7 % 102,7 % -925 899 Material, förnödenheter och varor -966 080-1 000 311 103,5 % 108,0 % -1 620 854 Understöd -1 669 100-1 474 752 88,4 % 91,0 % -5 323 316 Övriga verksamhetskostnader -5 301 020-5 326 574 100,5 % 100,1 % -39 538 822 Verksamhetens kostnader sammanlagt: -39 844 550-39 411 319 98,9 % 99,7 % -36 286 299 VERKSAMHETSBIDRAG -36 600 000-35 803 047 97,8 % 98,7 % -405 536 Avskrivningar -366 218 16

Verksamhetsorgan: Redovisningsskyldig: KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Fritidschef Caroline Lund Bindande målsättningar för år Åtgärd/Mått Målnivå för år Utvärdering för år Upprätthålla och underhålla kommunala motions- och fritidsanläggningar för att främja god hälsa och välmående hos kommuninvånarna Investeringsbudgeten. 65 000 euro fördelas av nämnden för upprätthållande och utvecklande av anläggningar. Målet uppnåddes inte. Investeringsanslaget som godkändes i fullmäktige var 40 000 euro, varav drygt 25 000 euro användes för upprätthållande och utveckling av anläggningar. Upprätthålla och fortsätta utvecklandet av ungdomsinformationstjänster. Ungdomsportalen Decibel. 3000 frågor ställs. Besökarantalet ökar till 450 000. Frågornas antal var 2 198. Besökarantalet var 581 762. Erbjuda invånarna jämlik tillgång till ett mångsidigt kulturutbud. Projekten Kavata kamrater och Karska kompisar. Tidsresor för högstadieelever. Konstverkstäder för lågstadieelever. Projekten och evenemangen genomförs enligt plan. Målen uppnåddes delvis. Tidsresorna ordnas pga feståret Finland 100 i januari 2017. Vuxeninstitutet skapar ett rikt och ändamålsenligt kursutbud baserat på kommuninvånarnas behov. Kursförslagsblanketter sänds ut till föreningar och andra grupper inom mars månad. Via Vuxeninstitutets webbplats kan kommuninvånarna fortlöpande sända in förslag till kurser och föreläsningar. Utveckling av samarbete med föreningar för att bättre fånga upp behov. Erbjuda minst 30 % nya kurser. Målet uppnåddes. Ca 31 % kan betecknas som nya av det antalet kurser som erbjöds på vårterminen samt av höstens läsårs- och kortkurser. Utveckla vuxeninstitutet till en betydande fortbildningsanordnare för kommunens personal. Utvecklingsprojekt med andra institut i Svenskfi nland där man utvecklar verksamhetsoch samarbetsmodeller för fortbildning inom kommunen. Öka antalet fortbildningskurser med 30 %. Målet uppnåddes inte. Antalet uppdragskurser var 25 vilket är samma nivå som året innan. Ingen fi nansiering beviljades för utvecklingsprojektet. Förbättra vuxeninstitutets verksamhet på ett tidsenligt sätt Aktivt deltagande i kompetensutveckling, intressebevakning och i nationella och internationella utvecklingsprojekt. All heltidsanställd personal engageras i utvecklingsverksamhet på ett ändamålsenligt sätt. Målet uppnåddes. Vuxeninstitutets kostnader bibehålls på en låg nivå. Genom regelbunden, sektorvis uppföljning av hur undervisningstimmar förverkligas i relation till timplanen. 2 200 timmar förverkligas av heltidsanställda lärare och de resterande 9 000 av timlärare. De till statsandel berättigade och förverkligade timmarna ska uppgå till minst de nuvarande 11 200. Målet uppnåddes inte p.g.a. sparåtgärder. Under året förverkligades 10645 undervisningstimmar inom den statsandelsberättigade verksamheten. Vuxeninstitutet täcker större del av sina kostnader med inkomster. Minst 5 procentenheter per år i tre år framåt. Minst 40 %. Målet uppnåddes. 40 % av kostnaderna täcktes av inkomster. 17