HAMMARLANDS KOMMUN BALANSBOK

Relevanta dokument
HAMMARLANDS KOMMUN BALANSBOK

HAMMARLANDS KOMMUN BALANSBOK

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2014

Kommunernas bokslut 2017

Kommunernas bokslut 2016

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut Bokslut 2008, Stadsfullmäktige

Kommunernas bokslut 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

EKONOMIPLAN

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE Tel Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008

FINANSIERINGSDELEN

FINANSIERINGSDEL

Finansieringsdel

Ekonomiska nyckeltal. Åland 2011 Källa: Finlands Kommunförbund

Statistik 2003:

HAMMARLANDS KOMMUN BALANSBOK

Helsingfors stads bokslut för 2012

HAMMARLANDS KOMMUN BALANSBOK

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

FINANSIERINGSDEL

HAMMARLANDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Organ Sammanträdesdatum Nummer Kommunfullmäktige /2016

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ÅSUB Statistik 2001:4. Kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet 1999

Vanda stads bokslut Stadsstyrelsen

Kommunalekonomins utveckling till år Källa: Programmet för kommunernas ekonomi samt Kommunförbundets beräkningar

HAMMARLANDS KOMMUN BUDGET OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅREN Förslaget uppgjort av kommunstyrelsen den

FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK

Bilaga 1 RESULTATRÄKNING

HAMMARLANDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Organ Sammanträdesdatum Nummer Kommunfullmäktige /2017

HAMMARLANDS KOMMUN BUDGET OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅREN Förslaget uppgjort av kommunstyrelsen den

Statsekonomins finansieringsanalys

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

BUDGETUPPFÖLJNING, BELÄGGNING & MÅLUPPFYLLELSE JANUARI-JUNI 2018

BALANSBOK

Nr Bilaga 1 KONCERNRESULTATRÄKNING

HAMMARLANDS KOMMUN BUDGET OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅREN Förslaget uppgjort av kommunstyrelsen den

Föreningen - Asteri malliyritys (fö04)

Statsekonomins finansieringsanalys

Årsredovisning för Barnens Framtid

HAMMARLANDS KOMMUN BUDGET OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅREN

Statsekonomins finansieringsanalys

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Ekonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008

Bryggeri Ab Bock - Wasa Lemlandsvägen Lemland Fo nr: Balansbok

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt

Noter till resultaträkningen:

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009

Not Utfall Utfall Resultaträkning

Vanda stads bokslut Stadsstyrelsen

Statrådets förordning

Bokslut för BRF Morkullan HSB Stockholm

Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel , md

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Aktiebolag Ab - Asteri kirjanpidon tulostusmalli

Årsredovisning. för. Fjällbete i Åredalens ek förening

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE (7) Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

STIFTELSEN HELSINGFORS SVENSKA MUSIKINSTITUT

HAMMARLANDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Organ Sammanträdesdatum Nummer Kommunfullmäktige /2016

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Resultaträkningar. Göteborg Energi

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor

Bilaga 2 Bokslutsdokument och noter

MSEK, 1 september - 30 april 2013/ /2013. Nettoomsättning Kostnader för sålda varor

Slutrapport - Förslag till förändrad kommunstruktur Åland, 28 februari 2017

Bilaga 1 RESULTATRÄKNING. I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1)

ÅRETS SIFFROR. Affärsverken Energi i Karlskrona AB

Grundavtal för KOMMUNALFÖRBUNDET OASEN BOENDE- OCH VÅRDCENTER

Helsingfors stad Föredragningslista 11/ (10) Stadsfullmäktige Kj/

Resultaträkning

Bokslutsdokument RR KF BR. Kollektivtrafiknämnden

Grundavtal Kommunernas socialtjänst k.f. UTKAST VERSION 7. Grundavtal. Kommunernas socialtjänst k.f

Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar

Delårsrapport Januari september 2015

Not Utfall Utfall Resultaträkning

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011

Transkript:

HAMMARLANDS KOMMUN BALANSBOK 2017

HAMMARLANDS KOMMUN VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2017

KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT... 1 1. KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGARNA I DEN... 3 1.1. KOMMUNFULLMÄKTIGE... 3 1. 2. KOMMUNSTYRELSEN... 4 2. ALLMÄNT OM HAMMARLAND... 5 2. 1. Befolkning fördelat på kvinnor och män... 5 2. 2. Folkmängd per by... 5 3. DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN INOM KOMMUNEN... 6 3. 1. Allmänt om den ekonomiska utvecklingen... 6 3. 2. Den ekonomiska utvecklingen inom kommunen... 7 3.3. Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi... 8 3. 3.1. Skatteinkomster... 8 3. 3.2. Landskapsandelar... 10 3.3.5. Likviditet, årsbidrag och soliditet... 11 3.4. Uppskattning av den sannolika kommande utvecklingen... 11 4. KOMMUNENS PERSONAL... 12 4. 1. Friskvårdsaktiviteter... 14 5. REDOGÖRELSE FÖR HUR KOMMUNENS INTERNA TILLSYN ORDNATS... 15 5. 1. Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut... 15 5. 2. Uppnående av målen... 15 5. 3. Ordnandet av riskhanteringen... 15 5. 4. Avtalsverksamhet... 17 5. 5. Bedömning av hur den interna revisionen är ordnad... 17 6. KOMMUNALFÖRBUND OCH SAMFUND... 17 7. KOMMUNSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING OM BEHANDLINGEN AV REDOVISNINGSPERIODENS RESULTAT... 18 RESULTATRÄKNING... 20 BALANSRÄKNING... 21 FINANSIERINGSANALYS OCH NYCKELTAL... 23 FÖRKLARINGAR TILL NYCKELTALEN... 24 SAMMANDRAG FÖR ÅR 2017... 25 DRIFTSEKONOMIDEL... 31 BUDGETENS BINDANDE NIVÅ... 31 C12 CENTRALNÄMNDEN/CENTRALVALNÄMNDEN... 31 C10 REVISORERNA... 32 C11 KOMMUNSTYRELSEN... 33 C20 SOCIALNÄMNDEN... 37 C30 SKOLNÄMNDEN... 47 C30 BIBLIOTEKSNÄMNDEN... 52 C50 FRITIDSNÄMNDEN... 54 C60 BYGGNADSTEKNISKA NÄMNDEN... 56 C70 GEMENSAMMA BRANDNÄMNDEN... 64 C80 LANTBRUKS- OCH SKOGSNÄMNDEN... 68 C89 FINANSIERINGSDEL... 70 INVESTERINGSDELENS UTFALL... 71 NOTER TILL BOKSLUTET FÖR ÅR 2017... 76 FÖRTECKNING ÖVER ANVÄNDA BOKFÖRINGSBÖCKER... 93

KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Hammarlands kommun har rott iland ett ytterligare verksamhetsår. År 2017 var på flera sett ett svårt år. De ständiga reformerna från landskapet där man inte beaktar åsikter från de mindre landskommunerna tär på framtidstro att utveckla kommunen. Resultatmässigt var året sämre. Kommunens resultat är negativt med 44 T. Resultatförsämringen från år 2016 till år 2017 var 581 T. Nästan alla rader i resultaträkningen pekar nedåt för 2017. Den största försämringen orsakas av att köptjänsterna ökade med 411 T samt att skatteinkomsterna och landskapsandelarna sammantaget minskade med 126 T. Trots det här finns det även glädjeämnen. Försäljningen av tomtmark på Öra strand tog fart. Under senaste år sålde kommunen sex tomter och byggnation pågår på de här tomterna för fulla muggar. Som en positiv biprodukt gav tomtförsäljningen även en försäljningsvinst om 143 T. Invånarantalet fortsätter att öka på Öra strand och de boende där kommer att få en fantastisk boendemiljö med närhet till havet både norrut och söderut längs Marsundet. Under 2017 beslöt kommunfullmäktige att för första gången ordna en rådgivande kommunal folkomröstning. Den fråga som ställdes var: Skall Hammarlands kommun fortsätta som självständig kommun? Valdeltagandet blev 52,7 % i valet som ordnades i samband med presidentvalet den 28.1.2018. Ja rösterna blev 59,1 % och nej rösterna 30,7 %. Kommunen har ett ärende under behandling angående Jomala kommuns initiativ till att göra en framställan tillsammans med kommunerna Eckerö, Hammarland, Jomala, Lemland och Lumparland för tillsättandet av en i enlighet med kommunindelningslagens 8, 1 reglerad utredning om ändring av kommunindelning. Frågan skall avgöras slutgiltigt av kommunfullmäktige. Dessutom har landskapsregeringen sänt ett lagförslag på remiss om reform av kommunstrukturen. Lagförslaget går ut på en tvångssammanslagning av bl.a. kommunerna Eckerö, Hammarland, Jomala, Lemland och Lumparland. Lagförslaget skall behandlas under hösten 2018 i lagtinget. Allt det här visar att kommunen idag verkar i en mångfald av kaotiska processer. Från 2018 har även ett nytt landskapsandelssystem införts. Genom landskapsandelssystemet sjunker andelarna för grundskola och socialväsende betydligt. Landkapsandelarna betalas till största delen genom skattekomplettering. Den totala nivån på landskapsandelar kommer att sänkas vilket får följder för kommunernas resultat. Det finns även faktorer i landskapsandelssystemets skattekomplettering som kan innebära överraskningar vad gäller den framtida utvecklingen. Förhoppningsvis blir överraskningarna positiva. Trots att det ekonomiska resultatet försämrats är kommunens ekonomi ännu god. Kommunens egna skulder är endast 5 T. Kassan förbättrades under året med 81 T. Då kommunens uppgifter inte ser ut att få några lättnader genom ändring av lagstiftning blir finansieringen av kommunens verksamhet sannolikt svårare med åren. Invånarantalet ökade under år 2017 från 1508 till 1 547. Ifall inflyttningen till Öra strand fortsätter kommer invånarantalet att öka också i fortsättningen. För kommunens utveckling är inflyttningen av unga nödvändig. Det är alltid roligt när ungdomar uppväxta i Hammarland flyttar tillbaka men det är lika roligt när helt nya invånare väljer att bosätta sig i kommunen. 1

Den personliga känslan är att största delen av det åländska näringslivet går bra. Flera av de större bolagen gör goda ekonomiska resultat vilket bidrar till att sysselsättningen i landskapet är god. I februari 2018 var 589 personer öppet arbetslösa i landskapet Åland och motsvarande siffra ett år tidigare var 576 personer. Det här ger en arbetslöshetsgrad om 3,9 %. I februari 2017 var arbetslöshetsgraden 3,8 %. Den öppna arbetslöshetsgraden i Hammarland var i februari 2018 3,3 %. Motsvarande siffra för 2017 var 3,7 %. Landskapets bokslut för år 2017 är positivt med 16 M. Tack vare att ekonomin i Finland förbättras ökade avräkningsbeloppet och skattegottgörelsen med 28 M från år 2016. Det är en god nyhet att landskapets ekonomi återhämtar sig efter de svåra åren då finanskrisen bröt ut för ca 10 år sedan. Hammarlands kommuns totala verksamhetskostnader om 8 006 T understeg de budgeterade med 358 T. Verksamhetsinintäkterna om totalt 1 029 T översteg de budgeterade med 178 T. Överskridningar av verksamhetskostnader i jämförelse med budget har redovisats inom resultatenheterna för Val 1 T, Revision 1 T, Kollektivtrafik 2 T, Socialförvaltning 22 T, Dagvård av barn 4 T, Annan service för åldringar och handikappade 33 T, Övrig socialvård 3 T, Byggnader och anläggningar 5 T och Miljövård och avfallshantering 3 T. Sammantaget har ansvariga föredömligt klarat av de av fullmäktige fastställda budgetramarna. Att verksamheter kunnat ordnas under den fastställda budgeten har bidragit till att underskottet inte blev större. Nettoinvesteringarna blev under år 2017 98 T. Det att investeringsnivån var så låg bidrog till att kassan förbättrades. Kommunen har planer på att bygga ut kommunens åldringsvård med 15 nya vårdplatser vilka består av både institutionsvård och effektiviserat serviceboende. En byggnadskommitté håller på att ta fram ritningar och kostnadsberäkningar. Investeringarna kommer att medföra att kommunens kassa minskar när investeringarna görs. Trots att förutsättningarna för den kommunala verksamheten har kantats av stor osäkerhet har det här inte påverkat den kommunala verksamheten. Personalen förtjänar ett stort beröm för att servicen håller god kvalitet och att Hammarlands kommun ger den service som lagen förutsätter. Kommunens personal var vid utgången av år 2017 88 personer vilket betyder en minskning med 3 personer från år 2016. Totala antalet omräknat till heltidsarbeten var 74,6 vilket betyder att antalet ökat med 2,2 under året. Slutet av den här mandatperioden börjar hägra. Kanske året före valåret kan medföra att de olika processerna utvecklas i en mera konstruktiv och gynnsam riktning än vad som varit fallet så här långt. Hammarlands kommun kämpar vidare och gör det bästa möjliga av de lägen vi hamnar i. Ett tack till alla förtroendevalda och all personal för det arbete ni gjort för kommunens bästa. Kurt Carlsson kommundirektör 2

1. KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGARNA I DEN 1.1. KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunalvalet hösten 2015 förde med sig en stor förändring i fördelningen av fullmäktigeplatserna. Den största gruppen efter valet är valförbundet mellan Moderat samling r.f. och Samarbetslistan för Åland, vilka fick 6 platser. Då listan inte ställt upp tidigare innebär det att samtliga kan betraktas som nya platser. Under år 2017 har Samarbetslistan haft 5 platser och Moderaterna 1 plats i fullmäktige. Liberalerna på Åland r.f. är efter valet den andra största gruppen med 5 platser. Liberalerna ökade med 1 plats i valet. Valförbundet Hammarlands center och Hållbart initiativ fick 4 platser. Centern förlorade 5 platser i valet och har 4 platser i fullmäktige. Socialdemokraterna och obundna förlorade sina platser i kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige sammanträdde fem gånger år 2017 och behandlade 51 ärenden. Kommunfullmäktiges presidium Ordförande Lars Häggblom, Frebbenby Sam Vice ordförande Josefin Cleve Andersson, Frebbenby Lib Kommunfullmäktigeledamöter Marita Blomqvist, Lillbolstad Stellan Egeland, Sålis Mona Eriksson, Torp Tommy Eriksson, Byttböle Gunnar Gustafsson, Hellesby Johan Holmqvist, Lillbolstad Kerstin Idman, Prestgården Cecilia Jansson, Torp Owe Laine, Postad Lukas Lundström, Strömma Stig A. Mattsson, Frebbenby Tommy Saarinen, Mörby Sjöblom Thord, Kattby Sam Sam C C Lib C Sam M Lib Lib C Lib Sam 3

1. 2. KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen sammanträdde 15 gånger och behandlade 280 ärenden. Kommunstyrelsens presidium Ordförande Tomas Blomberg, Skarpnåtö Vice ordförande Stefan Öström, Bredbolstad Kommunstyrelseledamöter Catrin Häggblom, Boda Robert Järvinen, Kattby Anders T. Karlsson, Bredbolstad Annika Lönnqvist, Drygsböle Anne-Maj Mattsson, Djäkenböle Lib Sam Sam Sam C Lib C 4

2. ALLMÄNT OM HAMMARLAND 2. 1. Befolkning fördelat på kvinnor och män Folkmängd 1.1. 1971 1980 1990 2000 2010 2016 2017 Kvinnor 533 561 599 674 723 747 732 Män 530 615 614 674 740 790 776 Sammanlagt 1 063 1 176 1 213 1 348 1 463 1 537 1 508 2. 2. Folkmängd per by Folkmängd byar 1.1. By 1971 1980 1990 2000 2010 2016 2017 Prästgården 43 174 177 207 208 252 245 Frebbenby 104 136 141 141 188 193 188 Torp 150 151 150 176 165 164 166 Mörby 80 79 83 109 111 120 126 Kattby 63 93 92 92 114 121 112 Bovik 53 50 51 52 81 78 79 Bredbolstad 47 46 45 67 62 65 71 Postad 87 70 67 63 69 73 71 Näfsby 79 86 85 92 81 69 66 Boda 67 49 54 53 64 65 64 Hellesby 31 31 41 54 50 54 54 Lillbolstad 42 30 42 44 50 49 44 Sålis 54 44 42 51 46 52 44 Djäkenböle 40 40 42 41 45 37 35 Strömma 46 25 25 30 37 40 33 Övriga 0 4 11 1 17 27 23 Skarpnåtö 10 17 20 24 25 21 21 Öra 6 8 6 7 6 6 20 Vestmyra 15 13 12 9 13 18 16 Byttböle 16 8 6 11 11 12 13 Drygsböle 7 10 14 14 9 13 9 Kråkböle 13 7 4 4 7 7 7 Äppelö 4 2 1 4 4 1 1 Borgö 2 0 0 0 0 0 0 Torsholma 4 3 2 2 0 0 0 Sammanlagt 1 063 1 176 1 213 1 348 1 463 1 537 1 508 5

3. DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN INOM KOMMUNEN 3. 1. Allmänt om den ekonomiska utvecklingen År 2017 blev ett positivt år i ekonomiskt hänseende för Finland. Efter flera år av stagnation visar år 2017 på en tillväxt av BNP med ca 3,1 % enligt finansministeriets ekonomiska översikt. Förväntningarna för de närmaste åren är att tillväxten skall avta till ca 2 %. Ekonomin stöds av såväl utrikeshandel som av inhemsk efterfrågan. Exporten har förbättrats som ett resultat av tillväxten inom världshandeln och den positiva ekonomiska utvecklingen i flertalet av Finlands viktigaste exportländer. Tack vare tillväxten minskar Finlands offentliga skuld i förhållande till BNP för närvarande och den förväntas gå under 60 % senast år 2019. Trots det visar statsekonomin fortfarande på betydande underskott. Då de ekonomiska konjunkturerna förbättrats finns det anledning att förvänta sig att det kommer att finnas ett tryck på löneförhöjningar. Världsekonomin har utvecklats positivt. Särskilt bra har utvecklingen varit inom euroområdet. Inom världshandeln har nya orosmoln seglat upp. Förenta staterna har infört skyddstullar inom metallindustrin vilka till en början riktats mot Kina. Det här i sin tur har medfört motåtgärder i form av tullar från Kinas sida. Ifall den här protektionistiska politiken fortsätter kan det hämma utvecklingen inom världsekonomin. Oljepriset har börjat stiga vilket har en positiv inverkan på de oljeproducerande ländernas ekonomi. För Finlands del kan det här innebära att handeln med Ryssland ökar. Arbetslöshetsgraden i Finland går för närvarande ner och den uppskattas vara ca 8 %. Landskapsregeringens bokslut för år 2017 visar en stark förbättring med 32 M. Det här beror till stor del på att avräkningsbeloppet från staten ökat med 14 M och skattegottgörelsen med 14 M. Vid årets slut har landskapsregeringen likvida medel motsvarande 59 M. Ålands landskapsregerings bokslut 2016-2017 (M ) Förklaring 2017 2016 Ökn/minsk Ökn/minsk % Resultat före fonderingar och reserveringar 17-16 32 208,8 % Avräkningsbelopp 234 220 14 6,4 % Skattegottgörelse 24 10 14 151,8 % Lotteriskatt 11 11 0 3,0 % Likvida medel vid räkenskapsperiodens början 45 52-7 -13,7 % Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut 59 45 14 31,5 % Den åländska ekonomin har sin säregna utveckling även om beroendet av de närliggande ekonomierna är stort. Den ekonomiska utvecklingen av BNP kan visa relativt tvära kast med anledning av att den åländska ekonomin är förhållandevis liten. Landskapet har fortsättningsvis en nettoinflyttning. En bidragande orsak till att arbetslösheten hålls nere är att antalet pensioneringar ökar. Sjöfarten är traditionellt den största branschen i näringslivet. ÅSUB bedömer i sin ekonomiska översikt hösten 2017 att utvecklingen inom sjöfarten är svag. Under de 6

här åren har det åländska tonnaget minskat rätt kraftigt. Inom passagerarsjöfarten förutspås minskad omsättning. Då bunkerpriset ökar pressas ekonomin inom sjöfarten. I övrigt förefaller det som om den ekonomiska utvecklingen inom näringslivet är positiv och många företag satsar på nya verksamhetsutrymmen. Enligt ÅSUB var Ålands BNP utveckling år 2016 1,6 % och år 2017 ca - 0,3 %. Arbetslöshetsgraden var i landskapet i februari 2017 3,9 % vilket är 0,1 % högre än vid motsvarande tidpunkt år 2016. I december 2017 var inflationen i landskapet Åland 1,8 %. 3. 2. Den ekonomiska utvecklingen inom kommunen Verksamhetsår 2017 visar ett negativt resultat om 44 804,24. I jämförelse med verksamhetsår 2016 innebär det en resultatförsämring med 580 599,08. Kostnaderna har ökat från verksamhetsår 2016 till 2017 med 533 821,47 (7,1 %). Personalkostnaderna ökade med 92 841,49 (2,8 %). Kostnaderna för köp av tjänster ökade med 411 401,15 (13,5 %). Skatteinkomsterna minskade under år 2017 med 84 511,55 (1,9 %). Landskapsandelarna minskade med 41 304,35 (1,4 %). Verksamhetsintäkterna ökade med 89 679,71 (9,6 %). Som sammanfattning kan resultatförsämringen med 581 T beskrivas enligt följande: Köp av tjänster ökade med 411 T (13,5 %) Personalkostnaderna ökade med 93 T (2,8 %) Skatteinkomsterna minskade med 85 T (1,9 %) Landskapsandelarna minskade med 41 T (1,4 %) Understöd ökade med 34 T (7,3 %) Avskrivningarna ökade med 4 T (1,0 %) Finansiella intäkter och kostnader minskade med 6 T (32,2 %) Material, förnödenheter och varor minskade med 8 T (1,3 %) Övriga verksamhetsinkomster ökade med 90 T (9,6 %) Övrigt 2 T 43 % av kommunens verksamhetskostnader består av köptjänster. De här kostnaderna har en benägenhet att variera relativt kraftigt mellan åren. Särskilt kostnaderna för Oasen boende- och vårdcenter och Södra Ålands högstadiedistrikt kan ändra fort. Tabellen visar att kostnaderna för Oasen boende- och vårdcenter minskat med 14 T. Kostnaderna för Södra Ålands högstadiedistrikt har ökat med 121 T samt för Ålands omsorgsförbund med 173 T. Tabell över kostnader för köpservice för åren 2017, 2016 och 2004 1.000 Förklaring Bokslut 2017 Bokslut 2016 Bokslut 2004 Ökning 04-17 Ökning % Oasen boende- och vårdcenter k.f. 373 388 203 170 84% Gullåsen 0 0 88-88 -100% Ålands omsorgsförbund k.f. 870 697 200 670 335% Stiftelsen hemmet 0 0 35-35 -100% Södra Ålands högstadiedistrikt k.f. 1 026 905 586 440 75% Övriga kundtjänster 261 205 118 142 120% Köpservice till kommunens verksamhet 922 846 479 443 93% TOTALT 3 452 3 041 1 709 1 743 102% 7

Totalt blev köptjänsterna 247 T lägre än vad som beräknades i budgeten för år 2017. Kommunens skuldsättning fortsatte att minska under år 2017 med 2 T. Det totala skuldsaldot var vid årets början 7 T och vid slutet av året 5 T. Vid räkenskapsårets slut var skuldsättningen per invånare 3. På grund av det svaga ränteläget är finansieringsnetto endast 13 T. 3.3. Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi År 2017 innebar inte några stora förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi. Under året har kommunen ändrat budgeten under resultatenheten specialomsorger för utvecklingsstörda med 89 T för att möjliggöra en placering. Dessutom har missbrukarvården föranlett en budgetändring motsvarande 55 T. Resultaträkningen visar att den största förändringen i resultatet orsakas av kostnaderna för köptjänster. 3. 3.1. Skatteinkomster Kommunens viktigaste inkomst är skatteinkomsten. Av de totala inkomsterna i resultaträkningen utgör skatteinkomsterna 4 438 T eller 53 %. Inkomstskattesatsen i kommunen under år 2017 var 17,25 %. I genomsnitt var inkomstskattesatsen på Åland 17,61 %. Kommunens skattekraft är under genomsnittet på Åland. Skattekraften per invånare i 2016 års beskattning på hela Åland var 18 486 /invånare då man beaktar enbart kommunalskatten. Motsvarande siffra för Hammarland var 16 126 /invånare (10: de plats). Sottunga har den starkaste skattekraften med beskattningsbara inkomster om 21 762 /invånare. För Mariehamns del är motsvarande siffra 20 477 /invånare. Inkomsterna från kommunalskatten minskade med 54 T eller 1,3 %. Från år 2016 till 2017 var utvecklingen av inkomster svag tillika som riksavdragen i beskattningen ökade för arbetstagares försäkringspremier. Fastighetsskatten avkastade 88 T. 8

Samfundsskatten minskade med 18 T. Under år 2017 blev inkomsten från samfundsskatten 148 T. Det här är en ovanligt stor andel i samfundsskatt och torde vara orsakat av särskilda omständigheter. Den åländska källskatten avkastade 30 T. Tabell över skatteinkomsterna 2016-2017 2017 2016 Ökn./min Ökn. % Skatteform Kommunalskatt 4 171 793 4 226 277-54 484-1,3% Fastighetsskatt 88 112 88 376-264 -0,3% Andel av samfundsskatt 148 337 166 376-18 038-10,8% Åländsk källskatt 29 882 41 607-11 725-28,2% TOTALT 4 438 124 4 522 635-84 512-1,9% Totalt minskade skatteintäkterna med 85 T eller 1,9 %. Skatteinkomsterna överskred det budgeterade med 34 T. Kommunalskatten i blev 57 T under det budgeterade och samfundsskatten 88 T över. Specifikation av skatteinkomsterna Skatteform Ursprunglig budget 2017 Tilläggs- och Budget inkl. omfördelningsbudget 2017 tilläggsbudget 2017 Bokslut 2017 Avvikelse % av budget Kommunalskatt 4 059 536 169 074 4 228 610 4 171 793-56 817 98,7 % Fastighetsskatt 88 500 0 88 500 88 112-388 99,6 % Andel av samfundsskatt 60 000 0 60 000 148 337 88 337 247,2 % Åländsk källskatt 27 000 0 27 000 29 882 2 882 110,7 % TOTALT 4 235 036 169 074 4 404 110 4 438 124 34 014 100,8 % Enligt debiterade skatter för skatteår 2016 har antalet förvärvsören ökat med 2,2 % från skatteår 2015. Antalet förvärvsören Skatteform Inkomstskattesats Förvärvsören Förändrings % Skatteår 2001 16,00 % 13 593 181 6,3% Skatteår 2002 16,00 % 14 218 850 4,6% Skatteår 2003 16,00 % 14 914 169 4,9% Skatteår 2004 16,00 % 15 646 090 4,9% Skatteår 2005 16,00 % 16 344 990 4,5% Skatteår 2006 17,00 % 16 944 053 3,7% Skatteår 2007 17,00 % 18 209 494 7,5% Skatteår 2008 16,50 % 18 892 139 3,7% Skatteår 2009 16,50 % 18 813 436-0,4% Skatteår 2010 16,50 % 20 446 012 8,7% Skatteår 2011 16,50 % 21 188 127 3,6% Skatteår 2012 16,50 % 21 895 776 3,3% Skatteår 2013 16,50 % 23 224 891 6,1% Skatteår 2014 17,25 % 23 387 246 0,7% Skatteår 2015 17,25 % 23 798 278 1,8% Skatteår 2016 17,25 % 24 317 826 2,2% Tabellen nedan åskådliggör den förlust av samfundsskatt som kommunen drabbades av då kommunalskattelagen ändrades år 2001 och en ny fördelning av samfundsskatten infördes. Under många år har den andel av samfundsskatt som 9

kommunen erhåller varit anmärkningsvärt liten. Hammarlands kommun erhöll under år 2016 1,6 % av den totala kommunala samfundsskatten. Mariehamns stad erhöll 58,4 %. Skillnaden i relation till antalet invånare är betydande! Beskattningsbar inkomst från samfundsskatt Skatteform Samfundsskatt Förändring Förändrings % Skatteår 2001 142 742 3 749 12,9% Skatteår 2002 33 798-108 944-76,3% Skatteår 2003 32 233-1 565-4,6% Skatteår 2004 32 233 0 0,0% Skatteår 2005 43 028 10 795 33,5% Skatteår 2006 65 747 22 719 52,8% Skatteår 2007 77 274 11 527 17,5% Skatteår 2008 32 151-45 123-58,4% Skatteår 2009 61 259 29 108 90,5% Skatteår 2010 59 737-1 522-2,5% Skatteår 2011 99 654 39 917 66,8% Skatteår 2012 93 633-6 021-6,0% Skatteår 2013 79 555-14 078-15,0% Skatteår 2014 87 260 7 705 9,7% Skatteår 2015 116 934 29 674 34,0% Skatteår 2016 158 901 41 967 35,9% 3. 3. 2. Landskapsandelar Hammarlands kommuns beroende av landskapsandelarna minskar i takt med att landskapsandelarna dragits ned. År 2017 utgör landskapsandelarna ca 35 % av inkomsterna. Beroendet av landskapsandelarna är stor för finansieringen av kommunens verksamhet som till största delen består av uppgifter vilka utförs i enlighet med lagstiftning som fattats av Ålands lagting. År 2017 blev det sista året för landskapsandelssystemet från 2008. I det här systemet höjdes landskapsandelarna för drift för att bättre motsvara de kostnader som kommunen har för den lagstadgade servicen. Samtidigt slopades landskapsandelen för investeringar inom grundskola, bibliotek, idrott och kultur samt även för det sociala. För år 2018 har lanskapet godkänt ett nytt landskapsandelssystem som till största delen bygger på skattekomplettering. Landskapsandelssystemet har även en utjämning mellan kommunerna vad gäller de så kallade KST-områdena inom socialväsendet. Tillika har landskapet även dragit ner på den totala landskapsandelen med motiveringen att kommunerna i bokslutet för år 2016 gjorde ett överskott och landskapet ett underskott. Kommunerna har inte fått några lättnader i uppgifterna trots att landskapet dragit ner på landskapsandelarna. Totalt minskade landskapsandelarna med 41 T (1,4 %). Landskapsandelen för socialvården ökade med 7 T (0, %). Landskapsandelen för grundskola, bibliotek, kultur, idrott och ungdom minskade med 3 T (0,3 %). Skattekompletteringen ökade 10

med 11 T (2,7 %). Det tveksamma avdraget för Gullåsenreformen kvarstod under år 2017 i form av en sänkning av landskapsandelarna med 205 T. Under år 2017 har kommunen inte sökt finansieringsstöd enligt prövning. LANDSKAPSANDELAR OCH LANDSKAPSINKOMSTER DRIFT 2016-2017 Förklaring 2017 2016 Ökn./min Ökn./min % Allmän landskapsandel 87 709 86 788 921 1,1% Komplettering av skatteinkomster 408 275 397 426 10 849 2,7% Landskapsandel för socialvården 1 570 846 1 563 830 7 016 0,4% Landskapsandel för undervisningsv. 969 877 972 907-3 030-0,3% Finansieringsstöd enligt prövning 0 0 0 Komplettering av kapitalskatt 84 670 88 909-4 239-4,8% Kompensation för åländska avdrag 0 50 668-50 668-100,0% Nedskärning i landskapsandelar -205 005-202 852-2 153 1,1% TOTALT 2 916 372 2 957 676-41 304-1,4% Vid budgetering förekommer inte stora överraskningar vad gäller landskapsandelarna. Landskapsandelarna har i stora drag verkställts enligt budget då de i allmänhet fastställs innan kommunens budget antas. Där mindre avvikelser kan noteras är landskapsandelen för komplettering av kapitalskatt samt landskapsandelen för undervisningsväsendet. Totalt blev landskapsandelarna 24 T högre än budget. Specifikation av landskapsandelarna Förklaring Ursprunglig budget 2017 Tilläggs- och omfördelningsbudget 2017 Budget inkl. tilläggsbudget 2017 Bokslut 2017 Avvikelse % av budget Allmän landskapsandel 87 709 0 87 709 87 708,91-0,09 100,0 % Komplettering av skatteinkomster 408 275 0 408 275 408 274,53-0,47 100,0 % Landskapsandel för socialvården 1 570 846 0 1 570 846 1 570 846,38 0,38 100,0 % Landskapsandel för undervisningsv. 986 217 0 986 217 969 876,79-16 340,21 98,3 % Komplettering av kapitalskatt 44 000 0 44 000 84 670,10 40 670,10 192,4 % Kompensation för åländska avdrag 0 0 0 0,00 0,00 Nedskärning i landskapsandelar -205 005 0-205 005-205 005,06-0,06 100,0 % TOTALT 2 892 042 0 2 892 042 2 916 371,65 24 329,65 100,8 % 3.3.5. Likviditet, årsbidrag och soliditet Kommunens likviditet är fortsättningsvis bra. Kassan förbättrades med 81 T under året. Den 31.12.2017 utgjorde kommunens depositioner totalt 155 kassadagar. Den 31.12.2016 räckte kassamedlen till 158 kassadagar. Årsbidraget för år 2017 blev 389 T. Det här utgör 252 /invånare. Kommunens soliditet avspeglar kommunens förmåga att med sitt egna kapital svara för sina skulder. Soliditets % -en i bokslutet för år 2017 är 93 %. 3.4. Uppskattning av den sannolika kommande utvecklingen Landskapet Åland har dragit ner på kommunens landskapsandelar genom att anta det nya landskapsandelssystemet vilket medför en sänkt landskapsandel för år 2018 om 197 T. Det här innebär sannolikt att underskottet för år 2018 blir större än under år 11

2017 eftersom neddragningen av landskapsandel inte åtföljts av lättnader i kommunens uppgifter. Det här kommer sannolikt att medföra att kommunen måste se över sina kostnader och även höja skatterna och avgifterna för att balansera kommande bokslut. Situationen kommer ytterligare att förvärras genom att landskapsregeringen framfört att man även inför år 2019 skall sänka de totala landskapsandelarna till kommunerna. Tillika har landskapsregeringen även sänt ett lagförslag på remiss gällande kommunstrukturen på Åland. Genom lagförslaget föreslås att Hammarlands kommun slås samman med kommunerna Eckerö, Jomala, Lemland och Lumparland. Enligt lagförslaget skall sammanslagningen vara genomförd tidigast 2020 eller senast 2022. Enligt den rådgivande folkomröstning som ordnades den 28.1.2018 svarade en klar majoritet att kommunen skall fortsätta som en självständig kommun. Utgående från det torde en kommunsammanslagning frivilligt inte vara möjlig. Huruvida en kommunsammanslagning kan göras med tvång hänvisande till grundlagens bestämmelser om kommunalt självstyre är svårt att bedöma eftersom en sådan fråga slutgiltigt endast kan avgöras av Högsta förvaltningsdomstolen. Parallellt med det här pågår även i Ålands omsorgsförbund k.f.: s regi planer på att genomföra Kommunernas socialtjänst vilket innebär att all socialvård förutom barnoch äldreomsorg flyttas till Ålands omsorgsförbund k.f. Vid planeringen förefaller den största skiljefrågan mellan kommunerna vara den så kallade solidariska finansieringen. Utan solidarisk finansiering uppfylls inte alla de argument som anförts i samband med att lagen om Kommunernas socialtjänst antogs. Kommunens ekonomiska situation är för närvarande bra. Kommunens skuldsättning är obefintlig och kommunen har en bra likviditet. Kommunen har sannolikt ett tryck på att bygga ut servicen inom äldreomsorgen eftersom antalet äldre ökar under kommande årtionde. För att möta det här behovet har kommunen tillsatt en byggnadskommitté med uppgift att bygga ut Hammargården med 15 platser. Platserna skulle bestå av både institutionsplatser och platser för effektiviserat serviceboende. När utbyggnaden är klar torde kommunen ta ställning till ett minskat antal platser i Oasen boende- och vårdcenter k.f. alternativt ett utträde ur förbundet. 4. KOMMUNENS PERSONAL Antalet anställda den 31.12.2017 var 88 personer. Per den 31.12.2016 var motsvarande antal 91 personer. Av dessa är 46 deltidsanställda. Av personalen är 78 personer eller 85,7 % kvinnor. Personalen visar en rätt så ojämn fördelning mellan könen på de olika enheterna. I vårdarbetena inom äldreomsorgen och dagvården av barn består personalen nästan enbart av kvinnor. Inom tekniska består personalen igen helt av män. Även inom skola är personalen till övervägande del kvinnor. En viss ökning av antalet män inom skola kan skönjas. Hammarlands kommun har en jämställdhetsplan och en av målsättningarna är att uppnå större balans i könsfördelning mellan de olika yrkesgrupperna. 12

Könsfördelning mellan enheterna Enhet Kvinnor Män % Kvinnor Kommunkansli 5 5 50,0% Hammargården 18 1 94,7% Handikappservice 3 0 100,0% Dagvård 31 1 96,9% Näfsby skola och bibliotek 21 3 87,5% Tekniska 0 3 0,0% TOTALT 78 13 85,7% Personalens åldersfördelning är jämnt fördelad i alla åldersgrupper vilket är positivt. I kommunen finns i åldersklasserna 50 år och äldre totalt 32 personer. I kommunkansliet finns idag en övervikt i åldersgrupperna 50 år och äldre. Personalens åldersfördelning inom de olika enheterna Enhet -29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60+ år Kommunkansli 1 0 1 7 1 Hammargården 4 5 4 3 3 Handikappservice 0 0 0 2 1 Dagvård 4 12 8 6 2 Näfsby skola och bibliotek 3 5 9 2 5 Tekniska 0 1 2 0 0 TOTALT 12 23 24 20 12 Procentuell fördelning 13,2% 25,3% 26,4% 22,0% 13,2% Antalet sjukskrivningsdagar har minskade från år 2017 med 102 dagar eller 8,4 %. Delar man antalet sjukskrivningsdagar med 365 får man en indikation om att frånvaro med anledning av sjukskrivning utgör 3,0 årslöner. Per anställd utgör det här ca 13 dagar/år. Antal frånvarodagar med anledning av sjukledighet Enhet 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 Ökn 16-17 % Kommunkansli 70 107 58 58 171 43 32 186 405-34,6 % Hammargården 343 405 862 564 597 449 420 367 304-15,3 % Handikappservice 59 0 5 0 37 11 62 56 3 Dagvård 403 422 714 642 501 534 453 399 620-4,5 % Näfsby skola och bibliotek 212 274 220 98 553 106 158 159 233-22,6 % Tekniska 26 7 1 0 3 7 45 73 107 271,4 % TOTALT 1 113 1215 1860 1362 1 862 1 150 1 170 1 240 1 672-8,4 % 13

Antalet frånvarodagar med anledning av moderskaps-, föräldra- och vårdledigheter har ökat från år 2016 till 2017 från 290 dagar till 480 dagar. Antal frånvarodagar moderskaps-, föräldra- och vårdledigheter Enhet 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 Ökn 16-17 % Kommunkansli 203 0 0 332 512 364 585 490 162 Hammargården 0 184 124 19 365 680 453 1 032 1 019-100 % Handikappservice 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Dagvård 65 0 1361 357 553 284 319 578 789 Näfsby skola och bibliotek 212 106 260 283 323 371 137 26 11 100 % Tekniska 0 0 0 0 0 0 0 0 0 TOTALT 480 290 1 745 991 1 753 1 699 1 494 2 126 1 981 66% 4. 1. Friskvårdsaktiviteter Under året har kommunen utökat friskvårdsaktiviteterna med två nya företag för att öka intresset. Kommunen ökade även subventionen för massage från 10,- /gång till 15,- /gång. De aktiviteter som kommunen stöder är styrketräning och gruppaktiviteter i valda företag samt massage hos valfri företagare som kommunen har avtal med. Dessutom subventioneras simning i någon av de två simhallarna på Åland. 14

5. REDOGÖRELSE FÖR HUR KOMMUNENS INTERNA TILLSYN ORDNATS Kommunen har ordnat sin interna kontroll genom att kommunstyrelsen antagit ett direktiv för ändamålet. Det här direktivet har antagits av kommunstyrelsen den 15.1.2013. 5. 1. Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut Kommunstyrelsen anser att den interna tillsynen fungerat tillfredsställande vad gäller att iaktta bestämmelser, föreskrifter och beslut. Kommunen har en god hållning till att följa regelverk. 5. 2. Uppnående av målen Kommunstyrelsen har med hänvisning till det redovisade budgetutfallet kunnat konstatera att målen i den av kommunfullmäktige antagna budgeten uppnåtts på ett tillfredsställande sätt. I den mån överskridningar uppstått har godtagbara förklaringar kunnat framställas. 5. 3. Ordnandet av riskhanteringen Kommunstyrelsen kan konstatera att kommunen inte har några omedelbara ekonomiska risker på kort sikt emedan kommunen har en låg skuldsättning, god likviditet och ett positivt eget kapital. På längre sikt utgör det en risk att kommunen får allt mera uppgifter och att finansieringen från landskapet minskar. Särskilt kan placering av klienter medföra synnerligen höga kostnader till vilka det är svårt att hitta finansiering. En riskkartläggning har begärts från kommunens nämnder och följande har framförts. Socialnämnden Eftersom samtliga verksamhetsområden är reglerade och styrda genom lag förutsätter det att personal håller sig uppdaterade vad gäller förändringar och praktisk tillämpning. Ett riskmoment kan således föreligga ifall tiden helt enkelt inte räcker till för berörd personal att hålla sig à jour. Exempel på operativa verksamhetsrisker för socialkansliets del är bland annat begränsningarna på tillgång till extra personal vid exempelvis sjukfrånvaro och personalbyten. Den gråzon som idag finns mellan Ålands hälso- och sjukvård och kommunerna vad gäller att finansiering av tjänster är problematisk. Det finns en uppenbar risk att bedömningar om vem som skall finansiera tjänsten görs på godtyckliga grunder vilket kan medföra att någondera parten får felaktigt påta sig kostnader. 15

Skolnämnden Olycksfall i verksamheten samt även på väg till eller från skolan. Olyckor kan ske under lektionstid och inom skolans områden. Mobbning av elever och lärare kan förekomma och det finns både elever och personal som utsätts för trakasserier. I verksamheten finns risk för konflikter mellan skolan, föräldrar och personal. En ytterligare risk är hot mot elever och skolpersonal. Det är en risk att viktiga avtal, sekretessbelagda handlingar etc. kan hamna i fel händer. En risk utgör också de störningar i verksamheten som kan bli aktuella om nyckelpersoner slutar. En risk är att personskador kan uppstå p.g.a. att redskap eller verktyg är i dåligt skick i t.ex. gymnastik eller slöjdundervisning. Informationsflödet till föräldrar kan utgöra ett riskmoment ifall viktig information inte når fram till berörda barns föräldrar. Även skadegörelse på kvällar och helger utgör en risk för verksamheten. De alltmer krävande upphandlingarna utgör en risk när tillräcklig sakkunskap saknas. Det utgör även en risk att personalen inte har rätt kompetens. Undervisning för elever med annat modersmål än svenska utgör en risk om rutiner saknas, vilket kan leda till att elever går miste om utbildning. Fritidsnämnden Fritidsnämnden bedömer att det finns risk för olyckor speciellt när barn är inblandade. Då gruppstorlekar kan gå uppemot ca 25 barn kan det vara svårt att ha en fullständig överblick av verksamheterna. Enligt lagstiftning finns inte några regler om hur stora grupper en ledare får ha i olika verksamheter. I samband med att kommunen genomförde en upphandling av försäkringar tecknade kommunen en frivillig olycksfallsförsäkring för de barn som deltar i kommunens fritidsverksamhet. Byggnadstekniska nämnden Vid problem med någon av kommunens fastigheter ansvarar i första hand kommunteknikern, som för detta ändamål har en beredskapstelefon. Kommunteknikern i sin tur beaktar och undersöker problemet och kontaktar lämplig part för eventuell reparation eller åtgärd. Fastighetsskötarna i kommunen är tillgängliga ifall akuta skador uppstår vid någon av kommunens fastigheter, på vatten- och avloppsledningsnätet eller vägnätet. Vid mer svårartade problem anlitas företag med jourberedskap inom det aktuella området. Från de större fastigheterna skickas larm via meddelande till fastighetsskötarnas mobiltelefoner vid problem med värme och ventilation. Ett datasystem, Grundfos KAUKO, finns för övervakning av avloppspumpstationerna för avloppsledningen Kattby Östanträsk. Datasystemet avger larm vid fel som rapporteras till förutbestämd mobiltelefon via SMS. Larmen går till fastighetskötare samt till byggnadskontorets mobiltelefon. På övriga pumpstationer finns larm genom en röd lampa som börjar lysa vid hög nivå i stationerna. 16

Nya lagkrav uppkommer kontinuerligt vilka beaktas av tjänstemännen och förtroendevalda i samråd med myndigheter, så som Ålands landskapsregering och Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. Gemensamma lantbruksnämnden De risker som kan förknippas med lantbruksnämndens verksamhet berör närmast personalsituationen. Eftersom verksamheten till stora delar sköts av en person kan störningar uppstå. Detta är i nuläget hanterbart eftersom samarbetet med såväl Jomala som Finströms distrikt är ikraft och utnyttjas. Detta betyder att fler personer är involverade i rutiner och ärenden. 5. 4. Avtalsverksamhet Kommunstyrelsen anser att det inte förekommer några negativa följder med anledning av ingångna avtal i kommunen. Som grundregel är det alltid viktigt då man ingår avtal för längre tid att det finns en uppsägningsklausul som möjliggör för kommunen att säga upp ett oförmånligt avtal. 5. 5. Bedömning av hur den interna revisionen är ordnad Kommunstyrelsen anser att det i Hammarlands kommun inte finns orsak att ha en särskild enhet för den interna kontrollen under kommunstyrelsen. Då kommunens storlek är relativt liten är det tillräckligt att förtroendeorgan, ledande tjänstemän och förmän ansvarar för att den interna kontrollen fungerar inom respektive område. Den interna kontrollen har fungerat tillfredsställande under räkenskapsåret 2017. 6. KOMMUNALFÖRBUND OCH SAMFUND Kommunen är medlem eller aktieägare i följande intressesamfund: Oasen boende- och vårdcenter k.f. K.f. Södra Ålands högstadiedistrikt Ålands omsorgsförbund k.f. Ålands kommunförbund k.f. Ålands miljöservice k.f. Ålands vatten Ab Svinryggens deponi Ab Åda Ab 17

7. KOMMUNSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING OM BEHANDLINGEN AV REDOVISNINGSPERIODENS RESULTAT Kommunstyrelsen i Hammarland föreslår att kommunens underskott för år 2017 om 44 804,24 lämnas kvar på räkenskapsperiodens underskottskonto inom det egna fria kapitalet. Från årsbidraget har man före underskottet avdragit avskrivningar. Det finns anledning för kommunfullmäktige och -styrelsen att ytterligare strama upp den ekonomiska politiken eftersom kommunens budget och ekonomiplan visar på negativa resultat för åren 2018-2020. Inför år 2018 bör kommunen förutom att se över behovet att dra ner på verksamhetskostnader även se på möjligheter att höja uttaxeringen och avgifterna. En fortsatt bra budgetuppföljning är nödvändig för förvaltningarna eftersom det inte finns utrymme för överskridningar. Kommunstyrelsen i Hammarland ger under sommaren 2018 direktiv för uppgörande av budget och ekonomiplan för åren 2019-2021 enligt de ekonomiska förutsättningar som råder. 18

Ekonomisk överblick År Invånare 31.12 Skattesats % Löner, driftsekon. /inv. Förändr. i lönesumman % Verksamhets bidrag /inv. Årsbidrag /inv Invester. netto, /inv. Lånestock /inv. 1985 1 232 17,00 251 1 202 128 67 248 1986 1 208 17,50 278 8,7 1 357 169 127 232 1987 1 207 17,50 307 10,4 1 395 248 547 494 1988 1 198 17,50 353 14,1 1 591 278 174 459 1989 1 214 17,50 384 10,1 1 744 273 561 620 1990 1 213 18,00 470 22,5 1 948 194 337 837 1991 1 232 18,00 529 14,3 2 132 126 379 1 050 1992 1 259 18,00 528 2,0 2 113 53 184 1 210 1993 1 290 19,00 482-5,7 1 621 139 57 1 124 1994 1 300 19,00 460-4,6 1 462 430 267 1 018 1995 1 299 18,50 516 10,8 1 499 509 326 941 1996 1 283 17,50 561 11,7 1 604 446 243 827 1997 1 319 16,50 585 5,4 1 668 609 334 585 1998 1 332 16,00 784 6,4 1 646 672 172 518 1999 1 333 16,00 735-6,2 1 801 650 374 459 2000 1 348 16,00 835 14,8 2 090 421 250 400 2001 1 351 16,00 916 10,0 2 304 391 383 356 2002 1 373 16,00 974 8,1 2 408 612 784 316 2003 1 379 16,00 1 013 4,4 2 605 286 552 287 2004 1 365 16,00 1 090 6,1 2 715 427 122 252 2005 1 387 16,00 1 124 4,8 2 990 26 115 221 2006 1 423 17,00 1 117 2,0 2 952 366 172 188 2007 1 409 17,00 1 205 6,8 3 189 183 136 174 2008 1 440 16,50 1 330 11,3 3 402 1 093 630 154 2009 1 463 16,50 1 455 10,0 3 629 810 584 133 2010 1 508 16,50 1 520 7,1 3 706 550 286 115 2011 1 526 16,50 1 512 2,5 3 711 802 260 98 2012 1 522 16,50 1 538 1,4 4 033 534 914 84 2013 1 540 16,50 1 661 9,3 4 188-5 580 66 2014 1 532 17,25 1 711 2,5 4 210 409 399 47 2015 1 537 17,25 1 762 3,3 4 150 464 268 27 2016 1 508 17,25 1 795 0,0 4 333 641 294 5 2017 1 547 17,25 1 830 0,4 4 509 252 63 3 1 200 Årsbidrag /inv. 1 000 800 600 400 200 0-200 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 19

RESULTATRÄKNING Budget 2017 1.1-31.12.2017 1.1-31.12.2016 Ökn % Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter 339 818 365 594,96 335 002,40 9 % Avgiftsintäkter 315 600 305 852,19 330 473,19-7 % Understöd och bidrag 29 893 38 636,00 42 834,51-10 % Övriga verksamhetintäkter 165 670 318 417,35 230 510,69 38 % 850 981 1 028 500,50 938 820,79 10 % Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden -2 832 593-2 830 789,03-2 706 527,95 5 % Lönerbiskostnader Pensionskostnader -558 939-546 296,37-552 496,45-1 % Övriga lönebikostnader -125 285-87 950,91-113 170,45-22 % Köp av tjänster -3 699 255-3 452 362,19-3 040 961,04 14 % Material, förnödenheter och varor -598 462-570 972,03-578 603,22-1 % Understöd -531 817-496 221,17-460 111,98 8 % Övriga verksamhetskostnader -18 297-21 613,71-20 512,85 5 % -8 364 648-8 006 205,41-7 472 383,94 7 % Verksamhetsbidrag -7 513 667-6 977 704,91-6 533 563,15 7 % Skatteinkomster 4 404 110 4 438 123,88 4 522 635,43-2 % Landskapsandelar 2 892 042 2 916 371,65 2 957 676,00-1 % Finansiella intäkter och kostnade Ränteintäkter 10 100 10 860,45 15 828,08-31 % Övriga finansiella intäkter 1 100 2 500,19 3 740,07-33 % Räntekostnader -88-55,67-334,27-83 % Övriga finansiella kostnader -120-295,21-44,42 565 % 10 992 13 009,76 19 189,46-32 % Årsbidrag -206 523 389 800,38 965 937,74-60 % Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -434 496-434 604,62-430 142,90 1 % Nedskrivningar Extraordinära poster Extra ordinära intäkter Extra ordinära kostnader Räkenskapsperiodens resultat -641 019-44 804,24 535 794,84-108 % Ökning(-) eller minskning(+) av avskrivningsdifferens Ökning(-) eller minskning(+) av reserver Ökning(-) eller minskning(+) av fonder Räkenskapsperiodens överskott -641 019-44 804,24 535 794,84-108 % RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamhetsint./verksamhetskostnader % 12,8 % 12,6 % Årsbidrag/Avskrivningar % 89,7 % 224,6 % Årsbidrag /invånare 252 641 Invånarantal 1 547 1 508 20

BALANSRÄKNING AKTIVA 31-12-2017 31-12-2016 A BESTÅENDE AKTIVA 8 090 611,06 8 284 880,65 I Immateriella tillgångar 75 936,77 106 638,40 1 Immateriella rättigheter 2 Övriga utgifter med lång verkningstid 75 936,77 106 638,40 3 Förskottsbetalningar II Materiella tillgångar 7 585 597,23 7 749 165,19 1 Mark- o vattenområden 665 959,64 632 244,36 2 Byggnader 3 914 501,61 4 049 184,56 3 Fasta konstruktioner och anordningar 2 852 819,28 3 015 355,58 4 Maskiner o inventarier 51 223,84 35 090,41 5 Övriga matriella tillgångar 6 Förskottsbetalningar och 101 092,86 17 290,28 pågående nyanläggningar III Placeringar 429 077,06 429 077,06 1 Aktier och andelar 429 077,06 429 077,06 2 Masskuldebrevslånefordringar 3 Övriga lånefordningar 4 Övriga fordringar B FÖRVALTADE MEDEL 8 539,08 4 766,52 1 Statens/landskaps uppdrag 896,00 672,00 2 Donationsfonders särskilda täckning 7 643,08 4 094,52 3 Övriga förvaltade medel C RÖRLIGA AKTIVA 3 774 709,39 3 612 928,46 I Omsättningstillgångar 1 Materiella förnödenheter 2 Varor under tillverkning 3 Färdiga produkter/varor 4 Övriga omsättningstillgångar 5 Förskottsbetalningar II Fordringar 257 333,25 176 949,08 Långfristiga fordringar 0,00 0,00 1 Kundfordringar 2 Lånefordringar 3 Övriga fordringar 4 Resultatregleringar Kortfristiga fordringar 257 333,25 176 949,08 1 Kundfordringar 91 869,92 77 699,60 2 Lånefordringar 3 Övriga fordringar 63 077,33 42 506,62 4 Resultatregleringar 102 386,00 56 742,86 III Finansiella värdepapper,, 2 650 000,00 2 400 000,00 1 Aktier och andelar 2 Placeringar i penningmarknadsinstrument 2 650 000,00 2 400 000,00 3 Masskuldebrevslånefordringar 4 Övriga värdepapper IV Kassa och bank 867 376,14 1 035 979,38 AKTIVA TOTALT 11 873 859,53 11 902 575,63 21

PASSIVA 31-12-2017 31-12-2016 A EGET KAPITAL 11 019 213,76 11 064 018,00 I Grundkapital 3 883 729,93 3 883 729,93 II III IV Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Överskott från tidigare räkenskapsperioder 7 180 288,07 6 644 493,23 V Räkenskapsperiodens underskott/överskott -44 804,24 535 794,84 B C AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER 1 Avskrivningsdifferens 2 Reserver AVSÄTTNINGAR 1 Avsättningar för pensioner 2 Övriga avsättningar D FÖRVALTAT KAPITAL 7 643,08 4 094,52 1 Statens/landskapsuppdrag 2 Donationsfondernas kapital 7 643,08 4 094,52 3 Övrigt förvaltat kapital E FRÄMMANDE KAPITAL 847 002,69 834 463,11 I Långfristigt 3 602,46 5 403,76 1 Masskuldebrev 2 Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar 3 Lån från offentliga samfund 3 602,46 5 403,76 4 Lån från övriga kreditgivare 5 Erhållna förskott 6 Skulder till leverantörer 7 Övriga skulder 8 Resultatregleringar II Kortfristigt 843 400,23 829 059,35 1 Masskuldebrevslån 2 Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar 3 Lån från offentliga samfund 1 801,30 1 801,30 4 Lån från övriga kreditgivare 5 Erhållna förskott 744,53 487,75 6 Skulder till leverantörer 335 323,22 350 876,95 7 Övriga skulder 109 849,22 102 722,25 8 Resultatregleringar 395 681,96 373 171,10 PASSIVA TOTALT 11 873 859,53 11 902 575,63 BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Soliditetsgrad, % 93 % 93 % Relativ skuldsättningsgrad, % 10 % 10 % Ackumulerat överskott T 7135 7180 Ackumulerat överskott /invånare 4612 4761 Lån /invånare 3 5 Lånestock 31.12, T 5 7 Invånarantal 1547 1508 22

FINANSIERINGSANALYS OCH NYCKELTAL Kassaflödet i verksamheten Budget 2017 1.1-31.12.2017 1.1-31.12.2016 Årsbidrag -206 523 389 800,38 965 937,74 Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel -20 000-142 558,67-7 718,40 Kassaflödet i verksamheten -226 523 247 241,71 958 219,34 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter -563 200-263 300,36-461 725,12 Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster tillgångar bland bestående aktiva 105 000 165 524,00 18 518,40 Kassaflödet för investeringarnas del -458 200-97 776,36-443 206,72 Verksamhetens och invest. kassaflöde -684 723 149 465,35 515 012,62 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar av utlåningen Ökning av utlåning Minskning av utlåning Förändringar av lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån -1 801-1 801,30-1 801,30 Förändringar av kortfristigalån -31 913,63 Förändrigar i lånebeståndet -1 801-1801,30-33714,93 Förändringar av eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Förändringar av förvaltade medel och förvaltat kapital -224,00 224,00 Förändringar av omsättningstillgångar Förändring av fordringar -80 384,17 122 813,48 Förändringar av räntefria skulder 14 340,88-61 306,27 Övriga förändringar av likviditeten -66 267,29 61 731,21 Kassaflödet för finansieringens del -1 801-68 068,59 28 016,28 Förändring av likvida medel -686 524 81 396,76 543 028,90 Förändring av likvida medel -686 524 81 396,76 543 028,90 Likvida medel 31.12. 2 313 476 3 517 376,14 3 435 979,38 Likvidamedel 01.01. 3 000 000 3 435 979,38 2 892 950,48 FINANSIERINGSKALKYLENS NYCKELTAL Verksamhetens och investerngarnas kassaflöde under 5 år -1 077-711 Intern finansiering av investeringar, % 148 % 209 % Låneskötselbidrag 20994 % 45247 % Kassamedel 31.12, T 3 517 3 436 Kassautbetalningar/år T 8 272 7 936 Likviditet, kassadagar 155 158 Invånarantal 1 547 1 508 23

FÖRKLARINGAR TILL NYCKELTALEN Resultaträkningens nyckeltal Verksamhetskostnader/verksamhetsint. % = 100 * Verksamhetsintäkter/ Årsbidrag/Avskrivningar % Årsbidrag /invånare Verksamhetskostnader = 100 * Årsbidrag/Avskrivningar och nedskrivningar = Årsbidrag/Invånarantal Balansens nyckeltal: Soliditetsprocent Relativ skuldsättningsgrad Lånestock 31.12 Lån /invånare =(Eget kapital + Ackumulerad avskrivningsdifferens + Frivilliga reserveringar + Uppskrivningar av anläggningstillgångar) / Hela kapitalet - Erhållna förskott) = (Främmande kapital - Erhållna förskott) / Driftsinkomster Främmande kapital (Erhållna förskott + Skulder till leverantörer + Resultatregleringar + Övriga skulder) = Lån/Invånarantal Finansieringskalkylens nyckeltal Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde för bokslutsåret och de fyra föregående åren Intern finansiering av investeringar % = 100 * Årsbidrag /Egen anskaffningsutgift för investeringar Låneskötselbidrag = (Årsbidrag + Räntekostnader) / Kassamedel 31.12, (Räntekostnader + Låneamorteringar) = (Bland finansieringstillgångarna upptagna placeringar i penningmarknadsinstrument, skuldebrevsfordringar, finansiella värdepapper samt pengar och banktillgodohavanden) Kassautbetalningar/år, M = Verksamhetskostnader + Återkrävd moms + räntekostnader + Övriga finansiella kostnader + Investeringar i anläggningstillgångar + Ökning av utgivna lån + Minskning (amortering) av långfristiga lån) Likviditet, kassadagar = 365 dgr * Kassamedel / Kassautbetalningar 24

SAMMANDRAG FÖR ÅR 2017 Radetiketter Bokslut 2016 Ursprunglig budget 2017 Fastställd budget 2017 Bokslut 2017 Anv. % Över/under C1 HAMMARLANDS KOMMUN 535 794,84-641 019-641 019-42 334,24 6,6 % 598 684,76 C12 CENTRALNÄMNDEN/ CENTRALVALNÄMNDEN Extern -600,00-600,00 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -600,00-600,00 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -600,00-600,00 Intern -15,00-15,00 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -15,00-15,00 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -15,00-15,00 C10 REVISORERNA Extern -4 436,95-5 355-5 355-6 040,59 112,8 % -685,59 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -4 436,95-5 355-5 355-6 040,59 112,8 % -685,59 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -4 436,95-5 355-5 355-6 040,59 112,8 % -685,59 Intern -117,00-146 -146-154,00 105,5 % -8,00 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -117,00-146 -146-154,00 105,5 % -8,00 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -117,00-146 -146-154,00 105,5 % -8,00 C11 KOMMUNSTYRELSEN Extern -362 265,76-384 921-384 921-353 752,66 91,9 % 31 168,34 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -362 265,76-384 921-384 921-353 752,66 91,9 % 31 168,34 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 47 761,48 48 670 48 670 54 191,89 111,3 % 5 521,89 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -397 974,72-420 768-420 768-399 218,26 94,9 % 21 549,74 A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -12 052,52-12 823-12 823-8 726,29 68,1 % 4 096,71 Intern 138 039,50 150 745 150 745 140 212,34 93,0 % -10 532,66 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN 138 039,50 150 745 150 745 140 212,34 93,0 % -10 532,66 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 153 190,00 167 610 167 610 155 604,00 92,8 % -12 006,00 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -15 150,50-16 865-16 865-15 391,66 91,3 % 1 473,34 C20 SOCIALNÄMNDEN Extern -3 686 199,69-4 123 304-4 292 378-4 153 657,89 96,8 % 138 720,11 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -3 686 199,69-4 123 304-4 292 378-4 153 657,89 96,8 % 138 720,11 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 417 264,49 309 537 309 537 315 743,18 102,0 % 6 206,18 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -4 036 643,01-4 370 150-4 539 224-4 402 259,14 97,0 % 136 964,86 A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -66 821,17-62 691-62 691-67 141,93 107,1 % -4 450,93 Intern -124 741,04-133 230-133 230-129 076,82 96,9 % 4 153,18 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -124 741,04-133 230-133 230-129 076,82 96,9 % 4 153,18 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 71 388,00 81 905 81 905 81 905,00 100,0 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -196 129,04-215 135-215 135-210 981,82 98,1 % 4 153,18 C30 SKOLNÄMNDEN Extern -2 188 122,84-2 438 784-2 438 784-2 313 452,19 94,9 % 125 331,81 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -2 188 122,84-2 438 784-2 438 784-2 313 452,19 94,9 % 125 331,81 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 18 920,65 13 923 13 923 40 738,24 292,6 % 26 815,24 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -2 131 379,70-2 377 389-2 377 389-2 279 681,96 95,9 % 97 707,04 A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -75 663,79-75 318-75 318-74 508,47 98,9 % 809,53 Intern -42 433,89-50 327-50 327-44 806,53 89,0 % 5 520,47 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -42 433,89-50 327-50 327-44 806,53 89,0 % 5 520,47 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 11 800,00 11 860 11 860 11 800,00 99,5 % -60,00 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -54 233,89-62 187-62 187-56 606,53 91,0 % 5 580,47 C40 BIBLIOTEKSNÄMNDEN Extern -66 560,46-84 219-84 219-82 247,23 97,7 % 1 971,77 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -66 560,46-84 219-84 219-82 247,23 97,7 % 1 971,77 A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER 145,17 36,29 36,29 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -61 818,88-79 402-79 402-77 466,55 97,6 % 1 935,45 A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -4 886,75-4 817-4 817-4 816,97 100,0 %,03 Intern -2 096,00-2 699-2 699-2 491,00 92,3 % 208,00 A3000 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUN -2 096,00-2 699-2 699-2 491,00 92,3 % 208,00 A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER -2 096,00-2 699-2 699-2 491,00 92,3 % 208,00 25