Trafikutveckling i Malmö stad år 2012 Biljana Eriksson

Trafikutveckling i Malmö stad år 2012 Biljana Eriksson Gatukontoret Trafikavdelningen 205 80 Malmö 2013-06-10

Omslagsbild: Kanalbrosnittet Källa: Biljana Eriksson

Innehållsförteckning 1. Inledning 1 2. Trafikmätningsmetoder 1 2.1. Maskinella trafikmätningar 1 2.2. Manuella trafikmätningar 2 2.3. Trafikmätning i trafiksignaler 2 2.4. Faktorer som kan ha inverkan på mätresultaten 2 3. Faktorer som har påverkat trafikutveckling och trafikflöden 3 3.1. Infrastruktursatsningar och vägombyggnader 3 3.2. Befolkningsförändringar, pendling och resvanor 4 4. Kollektivtrafikens utveckling 6 5. Trafikens utveckling i olika snitt 8 5.1. Kommungränssnittet 9 5.1.1 Utveckling av trafiken över Kommungränssnittet och längs ringvägarna 9 5.2 Yttre Ringvägssnittet 12 5.2.1 Utveckling av trafiken över Yttre Ringvägssnittet 12 5.3 Inre Ringvägssnittet 13 5.3.1 Utveckling av trafiken över Inre Ringvägssnittet 13 5.4 Innerstadssnittet 15 5.4.1 Utveckling av trafiken över Innerstadssnittet 15 5.5 Centrala snittet 16 5.5.1 Utveckling av trafiken över Centrala snittet 16 5.6 Kanalbrosnittet 18 5.6.1 Utveckling av trafiken över Kanalbrosnittet 18 5.7 Hamnsnittet 20 5.7.1 Utveckling av trafiken över Hamnsnittet 20 5.8 Västra Hamnsnittet 21 5.8.1 Utveckling av trafiken över Västra Hamnsnittet 21 5.9 Norr-Södra snittet 23 5.9.1 Utveckling av trafiken på huvudgatorna i Norr-Södra snittet 23 5.10 Öst-Västra snittet 24 5.10.1 Utveckling av trafiken på huvudgatorna i Öst-Västra snittet 24 Bilaga 1 Trafikflödeskarta 26 Bilaga 2 Trafikarbete för motorfordon på samtliga vägar inom Malmö Stad 27

Sammanfattning Utbyggnaden av Öresundsbron, Citytunneln samt omläggningen och utvecklingen av stadsbussoch regionbusstrafiken har lett till stora ökningar av kollektivtrafikresandet. Under senare år har det även skett stora satsningar på utbyggnader av cykelbanor. Detta tillsammans med stora insatser för att förändra resvanor har lett till att cykeltrafiken har ökat kontinuerligt. Våra resvaneundersökningar och våra mätningar visar att Malmöborna i allt högre grad går, cyklar och åker kollektivt. Det ökade resandet med kollektivtrafik, gång och cykel påverkar i första hand de centrala delarna av Malmö där vi kan notera en minskad biltrafik. Biltrafiken på ringvägarna och i de yttre delarna av staden har under 2000-talet fortsatt att öka. Totalt sett har resandet i och till och från Malmö ökat kraftigt som en följd av stark befolkningstillväxt, fler arbetsplatser och en utökad betydelse som regionalt centrum för handel, kultur och nöjen. Trafikanterna har under senare år fått vänja sig vid att de stora projekten och andra stora gatuarbeten påverkar bland annat trafikutvecklingen och framkomligheten på gatunätet i Malmö. År 2000 öppnades Öresundsbron och Yttre Ringvägen. Genom Yttre Ringvägens tillkomst har Inre Ringvägens roll som trafikfördelare internt i Malmö kommun förstärkts. Annetorpsvägen kan ses som Inre Ringvägens förläggning i väster med förbindelse mot Limhamn. Hyllievång håller på att bli handels- och evenemangscentrum i södra Malmö med centrum för verksamheter kring stationen. Lorensborgsgatan har förlängts söderut för att kunna binda samman Yttre Ringvägen med Mariedalsvägen/Lorensborgsgatan. Allt detta gör att förändringen av trafiken i våra tio fasta räknesnitt påverkas på ett sätt som gör att förändringen av trafik i mätpunkterna till stor del kan bero på både omflyttning av trafik som på trafikökningar eller trafikminskningar. Detta gör analyserna av trafikens förändringar mer komplexa. Den trafikökning som vi uppmätte under 2000-talet på Trelleborgsvägen, Ystadvägen, Yttre Ringvägen och Väg 11 fortsatte även under år 2012, samtidigt som trafiken på Stockholmsvägen har legat på en ganska oförändrad nivå. Det senare kan även bero på att genomfartstrafiken använder sig av Yttre Ringvägen istället för Inre Ringvägen. Även Väg 11 har varit avlastande för Stockholmsvägen. I Innerstadssnittet, Centrala snittet och Kanalbrosnittet har trafiken minskat under 1990-talet och detta har fortsatt även under 2000-talet. Exempelvis har trafikmängden på Carlsgatan (Carlsgatan öster om Stormgatan/Neptunigatan) minskat med ca 3 000 bilar/medelvardagsdygn sedan år 2004 (12 000 till 9 300), trafiken har hittat andra vägar runt Centralen och mycket av trafiken har flyttats till Jörgen Kocksgatan och Stora Varvsgatan med hjälp av Universitetsbron. Ett annat exempel är Exercisgatan (Exercisgatan norr om Schougens Bro/Östra Förstadsgatan där trafiken har minskat med ca 3 400 bilar/medelvardagsdygn sedan år 2004 (6 400 till 3 000). Som en effekt av åtgärdsprogrammet för att nå miljökvalitetsnormen för kvävedioxid har trafikmängden på Lundavägen (Lundavägen nordost om Östra Förstadsgatan/Sallerupsvägen), minskat med ca 4 300 bilar/medelvardagsdygn sedan år 2004 (18 800-14 500). På grund av bygget av Citytunneln stängdes under år 2005 Suellsbron över Inre Hamnen av för allmän trafik. Under år 2009 öppnades Citadellsvägen, Neptunigatan och Suellsbron. Trafiken över Västra Hamnsnittet ökade med ca 7 500 bilar/medelvardagsdygn under åren 2005-2010 (28 000 till 35 500). Trafiken över Västra Hamnsnittet kan ha påverkats nu när Neptunigatan och Suellsbron har öppnats så att trafiken har minskat (35 500 år 2010 till 27 100 år 2012).

Förord Den här rapporten handlar om biltrafikutveckling i Malmö. Rapporten kommer årligen att uppdateras och jag är tacksam för förslag och synpunkter till förbättringar. Denna rapport har upprättats i samverkan med Magnus Fahl.

1. Inledning Denna rapport redovisar biltrafikutvecklingen i Malmö under det senaste året med tillbakablick längre bak i tiden för att få en bild av utvecklingen över längre tid. Redovisningen baserar sig mestadels på de trafikmätningar som genomförs kontinuerligt i Gatukontorets regi. När det gäller kollektivtrafikutvecklingen baseras redovisningen på Skånetrafikens resandestatistik. Som en del av förklaringen till utvecklingen används också data från resvaneundersökningar. Rapporten inleds med en beskrivning av mätmetodik. Därefter redovisas kortfattat olika faktorer som kan ha påverkan på biltrafikutvecklingen såsom större infrastruktursatsningar samt befolknings- och sysselsättningsutveckling. Efter en mer generell redovisning av kollektivtrafikutvecklingen kommer en mer detaljerad redovisning av biltrafikutvecklingen i våra trafikmätningssnitt. För biltrafik finns det mätdata i samtliga snitt. För cykeltrafik finns mätdata endast för Centrala och Kanalbrosnittet. Detta gäller även för kollektivtrafikresenärer. 2. Trafikmätningsmetoder Sedan år 1968 är det Gatukontoret som ansvarar för trafikmätningar på det kommunala vägnätet. Sedan många år tillbaka utförs maskinella mätningar för trafikuppföljning i Malmö i olika snitt. Årligen mäts trafiken i Malmö i ett antal trafikmätningspunkter som utgör olika snitt. Mätsnitten är placerade så att man täcker in trafikens rörelse till och från olika områden i staden. Det finns ca 140 mätpunkter som tillsammans utgör 10 snitt inom staden och mätas med tidsintervall om 3-6 år beroende på trafikmängd, se bild 3. De främsta motiven för att mäta trafik i Malmö är: att ta fram underlag till prognoser och analyser samt planering av gatunätet att kontinuerligt kontrollera utveckling beträffande buller, hastighet och luftkvalité att möjliggöra teknisk planering och prioritering av väghållningsåtgärder för både investeringar och drift underlag för bedömning av olycksstatistik Trafikmätningar i Malmö utförs på våren och på hösten då normal trafiksituation råder. Vårmätningarna påbörjas i april och avslutas när skolorna slutar. Höstmätningarna påbörjas när skolorna börjar och avslutas i oktober-november. Trafiken mäts generellt under en arbetsvecka, men en mätpunkt räknas inte alltid samma vecka varje år. På måndagen läggs maskiner ut, mätningen görs tisdag, onsdag och torsdag och på fredagen tas maskinen bort. Mätningsresultatet för varje mätvecka redovisas som MedelVardagsDygnstrafik (MVD), det vill säga uppmätt medeltrafik under vardagsdygn (mellan tisdag till torsdag). Trafiken mäts även över hel vecka. För insamling av trafikmätningsdata på Malmös gator och vägar använder vi oss av tre trafikmätningsmetoder. Metoderna beskrivs nedan. 2.1. Maskinella trafikmätningar Maskinella trafikmätningar utförs med trafikmätningsmaskiner, som placeras i ett skåp, och att man med hjälp av infrästa slingor i vägbanan registrerar de passerande fordonens klass, hastighet och riktning. På platser som saknar infrästa slingor i körbanan läggs istället gummislangar över körbanan som med hjälp av impulserna registrerar samma parametrar som slingorna. 1

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Flöde, bilar/vardagstimme 2.2. Manuella trafikmätningar Manuella trafikmätningar görs med programmerbara handdosor. För alla manuella trafikmätningar används timanställd personal. De manuella trafikmätningarna sker mellan kl. 06-09 och mellan kl. 15-18 under ett vardagdygn. Normalt räknas trafiken under en arbetsdag mitt i veckan, tisdag, onsdag eller torsdag. Trafikmängderna registreras för varje kvart. Mätningen genomförs för mopeder och cyklar, och även cyklister som bär hjälm registreras. Med hjälp av ett koefficientsystem räknas värdena om till Vardagsdygnstrafik 1 (VDT) för de olika trafikantkategorierna. 2.3. Trafikmätning i trafiksignaler I Malmö har fordonsräkning i trafiksignaler gjorts sedan slutet av 60-talet. Lagring av data började år 1989 när ett PC-baserat övervakningssystem installerades. Med hjälp av trafiksignaler, får man bland annat information om trafikströmmar i olika körfält samt dygns och timflöde. Med hjälp av signalanläggningarna kan årsvariationsdiagram tas fram, eftersom trafikmängderna registreras kontinuerligt under hela året. Trafikinformation kan tas ut i realtid. Trelleborgsvägen år 2007 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Tid Trafikflöde från centrum Trafikflöde mot centrum Diagram 1. Trafikens variation på Trelleborgsvägen söder om Dalaplan under ett vardagsdygn I diagram 1 ovan redovisas trafikens variation under ett vardagsdygn på Trelleborgsvägen sydväst om Dalaplan/Ystadvägen uppdelat på en timmes intervall. Trafikströmmen är som intensivast mellan kl 08.00 och 09.00, medan eftermiddagens trafik är mer utspridd över tiden. 2.4. Faktorer som kan ha inverkan på mätresultaten Mätresultaten från trafikmätningar med maskinella räkningar har vissa begränsningar. Vissa fordon kan missas i registreringen om avståndet mellan fordonen är korta eller om hastigheten är låg till exempel vid köbildning. Fel från mätresultaten med slangar kan även uppstå på breda eller flerfältiga vägar då risken finns att bilarna kör parallellt med varandra och samtidigt passerar slangarna. 2 1 Med hjälp av ett koefficientsystem räknas värdena om till Vardagsdygnstrafik för de olika trafikantkategorierna. Värdena innehåller därför en viss osäkerhet.

3. Faktorer som har påverkat trafikutveckling och trafikflöden 3.1. Infrastruktursatsningar och vägombyggnader Sedan år 2000 har trafiken i Malmö stad påverkats av ett flertal större gatuombyggnader och broarbeten. Både större och mindre gatuarbeten kan påverka bilisterna i vägvalet. Det kan medföra att trafikutvecklingen i trafikmätningspunkterna kan variera något från år till år. Trafikomläggningar på grund av Citytunnelbyggandet har påverkat trafiken kring bland annat Malmö C, Västra Hamnen samt trafiken till och från Gamla staden Trafikdämpande åtgärder på Djäknegatan: sträckan mellan Rundelsgatan och Stora Nygatan har enkelriktats för biltrafik norrut medan busstrafik tillåts i båda riktningar. Händelser som till exempel öppnandet av nya trafikleder och satsningar på kollektivtrafiken har stor betydelse för trafikflödena. År 2005 stängdes Suellsbron över Inre Hamnen av för allmän trafik och ett nytt enkelriktat trafiksystem i slingan Norra Vallgatan-Hovrättsbron-Älvsborgsbron invigdes. Enkelriktningen infördes för att underlätta avvecklingen av trafik norr om Gamla Staden då Suellsbron var avstängd under byggnation av Citytunnelstationen Malmö C. Under år 2009 togs de första stegen för att återgå till ett system med Citadellsvägen-Neptunigatan och Suellsbron återöppnade under år 2011. Norra Vallgatan dubbelriktades mellan Slottsgatan och Gråbrödersgatan. Under år 2008 revs den gamla Sjölundaviadukten. En ny bro byggdes på samma plats. Bron öppnades för trafik under våren 2010. Avstängningen av Sjölundaviadukten har bland annat påverkat trafiken på Flintrännegatans södra del i Östra Hamnen. Under våren 2011 stängdes först norra och sedan södra halvan av körbanan över Segebroarna av för all trafik. Sege trafikplats återöppnades för trafik under år 2012. Ombyggnaden av trafikplatsen kan ha påverkat inpendlingen, trafiken har hittat andra vägar och påverkat flödena där. 1. Öresundsbron 2. Lorensborgsgatan 3. Annetorpsvägen 4. Suellsbron 5. Malmö C 6. Djäknegatan 7. Sjölundaviadukten 8. Segebroarna Bild 1. Större infrastruktursatsningar och vägutbyggnader på olika platser i Malmö som har påverkat biltrafikutveckling och trafikflöden på Malmös gator 3

Antal 1000-tal 3.2. Befolkningsförändringar, pendling och resvanor Förändringar i samhällsekonomi, befolkning och sysselsättning (se diagram 2) har en avgörande påverkan på trafikutvecklingen i Malmö. Sedan slutet av 1980-talet har Malmös folkmängd ökat kontinuerligt. Under samma period har det även skett en ökning av sysselsatta även om denna utveckling har varit mer ojämn. Fler och fler av dem som har ett arbete i Malmö bor dock inte i Malmö. Även de malmöbor som har sin arbetsplats i en annan kommun blir fler. Detta har lett till att pendlingstrafiken har ökat kontinuerligt. 350 Befolkning och sysselsättning i Malmö 300 250 200 150 100 50 0 1976 1982 1988 1994 2000 2006 2012 År Befolkning Sysselsättning Diagram 2: Befolkning och sysselsättning i Malmö under åren 1976 2012 Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningar (AKU) Sedan Öresundsbron öppnades år 2000 möjliggjordes daglig pendling mellan Sverige och Danmark för allt fler människor. Många danskar valde att flytta till Malmö och att arbeta kvar i Danmark. I takt med den ökade pendlingstrafiken har tillgängligheten med kollektivtrafik mellan regionens större orter har ökat väsentligt med hjälp av Öresundstågtrafiken, Pågatågstrafiken och Regionbusstrafiken. Dessa tre utgör tillsammans stommen i Skånes kollektivtrafik. Drygt 40 000 personer pendlar ut från Malmö. Nästan 30 000 personer av dessa pendlar till övriga skånska kommuner. Övriga pendlar till Danmark. In till Malmö pendlar ca 60 000 personer. 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 1994 1993 Utpendling (från Malmö) Inpendling (till Malmö) 30000 20000 10000 0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 70000 Diagram 3: Pendling från/till Malmö. Antalet personer som dagligen pendlar till/från Malmö Källa: SCB 4

Förutom befolkningsförändringar och pendlingsmönster och valet av färdmedel en av de avgörande faktorerna för trafikutvecklingen i staden. Av dem som pendlar in till Malmö reser 67 % med bil. Kollektivtrafiken står för nästan 30 % av resorna. Tåg 13% Cykel 1% Övrigt 3% Buss 16% Bil 67% Diagram 4: Färdmedelsfördelning för Malmös inpendlare. Källa: Uttag ur Resvanor Syd. N=993 Vart femte år genomförs en underökning där malmöbornas resvanor kartläggs. Drygt 5 000 svar ligger till grund för uppgifterna. Mellan år 2003 och år 2008 minskade andelen bilresor kraftigt, från 52 % till 41 procent, men inga större förändringar kan utläsas vad gäller resor med kollektivtrafik. För övriga färdmedel är förändringarna inte statistiskt säkerställda (se diagram 5). 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 52% 41% 23% 20% 20% 14% 10% 9% 3% 5% 1% 2% Bil Buss Tåg Cykel Till fots Annat 2003 2008 Diagram 5: Malmöbornas färdmedelsval år 2003 och år 2008 Källa: Malmöbornas resvanor och attityder till trafik och miljö 5

4. Kollektivtrafikens utveckling I takt med den tidigare nämnda befolknings- och sysselsättningsökningen samt den ökade pendlingen har Skånetrafiken förändrat och byggt ut kollektivtrafiksystemet. Det har dels skett med hjälp av stora infrastruktursatsningar på järnvägssidan som Öresundsbron, Västkustbanan och Citytunneln och dels med stora satsningar på nya linjenät och nya effektivare fordon både på buss- och tågsidan. I Malmö genomfördes en större linjeomläggning av stadsbusstrafiken år 2005 och ytterligare en omläggning i samband med Citytunnelns öppnande år 2010. I nedanstående diagram visas utvecklingen av resandet i stadsbusstrafiken i Malmö sedan år 2000. Utvecklingen har varit positiv över hela perioden men med en tydlig uppgång i ökningstakten efter det att linjeomläggningen genomfördes år 2005. Ökningen det senaste året är markant och kan bero på en kombination av höjd kvalitet på bussflottan och en fördröjd effekt av Citytunneln. Diagram 6: Utvecklingen av resandet i stadsbusstrafiken i Malmö mellan år 2000-2012 Källa: Skånetrafiken Även när det gäller tågresandet har utvecklingen varit positiv under en lång tid. Nedanstående diagram visar utvecklingen av antalet på- och avstigande vid järnvägsstationerna i Malmö sedan år 2000. Här syns ett tydligt språng mellan år 2000 och 2001 som en följd av Öresundsbron. Effekten av Citytunnelns invigning i december 2010 är också tydlig. Diagram 7: Utvecklingen av tågresandet i Malmö mellan år 2000-2012 Källa: Skånetrafiken 6

Regionbusstrafikens utveckling framgår av nedanstående diagram 2. Här ses en positiv ökning fram till år 2007 som sedan mattas av några år, för att under år 2010 ta ett rejält språng uppåt. Förklaringen till detta språng är dels att den fulla effekten av ett förbättrat linjeutbud med linje 169 och 170 får genomslag detta år, och dels att många resenärer valde buss istället för tåg under tiden för ombyggnaden av Malmö C för anpassning till citytunneln pågick med reducerat tågutbud som följd. Citytunnelns öppnande och den utbudsminskning som gjordes på vissa regionbusslinjer då har lett till att ökningstakten har minskat till förmån för tågtrafiken. 14 000 000 12 000 000 10 000 000 8 000 000 6 000 000 4 000 000 2 000 000 Resandeutveckling för regionbusslinjer som trafikerar Malmö 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 antal resor per år Diagram 8: Resandeutveckling för regionbusslinjer som trafikerar Malmö mellan år 2000-2012 Källa: Skånetrafiken 7 2 Observera att i denna statistik ingår alla resor längs de regionbusslinjer som trafikerar Malmö. Här ingår således resor mellan Vellinge- Trelleborg, Hjärup-Lund etc.

5. Trafikens utveckling i olika snitt Sedan 1968 har trafikmätningar utförts i ett antal trafikräknesnitt. Snitten som utformades 1968 reviderades och gjordes om år 2003, se bild 1 och 2. Bild 2. Trafikräknesnitten i Malmö fram till och med år2002 Bild 3. Trafikräknesnitten i Malmö kommun från och med år 2003 8

Flöde, bilar/medelvardagsdygn 5.1. Kommungränssnittet Genom att följa trafikutvecklingen i Kommungränssnittet fås en uppfattning om hur mycket trafik som kommer in i och lämnar kommunen dagligen. En del av trafiken är genomfartstrafik det vill säga den har inga mål inom kommunen, utan kör bara igenom. De enskilda trafikräknepunkternas placering framgår av bild nedan. Bild 4. Karta över område och de räknepunkter som ingår i Kommungränssnittet 9. Yttre Ringvägen O Öresundsbron 10. Gessievägen S Sjötorpsvägen 11. Tygelsjövägen SV Glostorpsvägen 12. Trelleborgsvägen S Klagstorpsvägen 13. Råvägen S Glostorpsvägen 14. Käglingevägen SO Krombyvägen 15. Törringevägen O Ronnebäcksvägen 16. Svedalavägen NV Ystadsjärnväg 17. Ystadvägen SO Kungshögsvägen 18. Elisedalsvägen SO Hagaviksvägen 19. Ebbarpasvägen S Förebäcksvägen 20. Sallerupsvägen SO Kvisslevägen 21. Särslövsvägen N Mor Marnas väg 22. Yttre Ringvägen S Sunnanå TPL 23. Tullstorpsvägen SV Fortunavägen 24. Väg 11 O Flansbjärs TPL 25. Staffanstorpsvägen O Segevägen 26. Stockholmsvägen NO Sege TPL 27. Lundavägen SV Kalinebron 28. Arlövsvägen N Hakegatan 29. Västkustvägen N Hakegatan 5.1.1 Utveckling av trafiken över Kommungränssnittet och längs ringvägarna Diagram 9 visar förändringen av antalet fordonspassager för hela Kommungränssnittet. Ökningen av trafikmängderna efter år 2000 kan bero på Öresundsbron och öppnandet av Yttre Ringvägen. Exploateringsområden i yttre delarna av staden som till exempel, Svågertorp med varuhus och butiker, har med stor sannolikhet bidragit till ökning av trafiken. 350 000 Biltrafikutvecklingen över Kommungränssnittet 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 1975 1981 1987 1993 1999 2005 2011 År Diagram 9: Biltrafikutvecklingen över Kommungränssnittet mellan år 1975-2012 9

Diagram 10, visar flödet på de yttre trafiklederna till och från Malmö tätort: Trelleborgsvägen, Ystadvägen, Västkustvägen, Väg 11 och Stockholmsvägen mellan år 1975-2012. Tillsammans trafikeras dessa infarter av ca 163 000 av de ca 260 000 bilar/medelvardagsdygn som passerar Kommungränssnittet år 2012, det vill säga ca 63 %. Under 2000-talet har belastningen på Stockholmsvägen legat på en ganska jämn nivå. Det kan bero på att genomfartstrafiken använder sig av Yttre Ringvägen istället för Inre Ringvägen och att även Väg 11 har varit avlastande för Stockholmsvägen. Diagram 10: Biltrafikutvecklingen över, Stockholmsvägen, Väg 11, Ystadvägen, Trelleborgsvägen, och Västkustvägen mellan år 1975-2012 I nedanstående diagram visas utvecklingen på Nobelvägen, Inre Ringvägen och Yttre Ringvägen. Sedan Inre Ringvägen övertog Nobelvägens roll som yttre trafikled har trafiken på Nobelvägen minskat i olika takt. Trafiken på Inre och Yttre Ringvägen har ökat successivt under varje år sedan år 1975 med vissa undantag. Diagram 11: Biltrafikutvecklingen över Nobelvägen 3, Inre och Yttre Ringvägen mellan år 1975-2012 10 3 Nobeltunneln byggdes mellan år 2000-2002

Trafik från sydvästra Malmö har också omfördelats från att i större utsträckning passerat genom staden till att i högre grad gå via Inre och Yttre Ringvägen. Förutom den höga framkomligheten på ringvägarna kan detta också förmodas bero på påverkan av olika åtgärder inne i staden exempelvis hastighetssänkning till 40 km/h (se bild 5). Bild 5. Flödeskarta över Nobelvägen, Inre och Yttre Ringvägen under år 2009 11

Flöde, bilar/medelvardagsdygn 5.2. Yttre Ringvägssnittet Yttre Ringvägen öppnades år 2000 och fungerar som förbifart och tillfart för Malmö. Genom Yttre Ringvägens tillkomst förändrades Inre Ringvägens roll som trafikfördelare internt i Malmö. Yttre Ringvägssnittet omfattar trafik som rör sig in- och ut ur Malmö tätort men inte genomfartstrafik. De enskilda trafikräknepunkternas placering framgår av bild nedan. 1. Kalkbrottsgatan S Utsiktsvägen 2. Gottorpsvägen O Yttre Ringvägen 3. Lorensborgsgatan S Gottorpsvägen 4. Pildammsvägen S Vintrievägen 5. Trelleborgsvägen N Yttre Ringvägen 6. Arrievägen S Agnesfridsvägen 7. Käglingevägen SO Stenåldersgatan 8. Ystadvägen NV Yttre Ringvägen 9. Elisedalsvägen S Jägersrovägen 10. Östra Kattarpsvägen O Kvarnbyvägen 11. Klågerupsvägen SO Lindells väg/a P Sjöbergs väg 12. Sallerupsvägen V Yttre Ringvägen 13. Väg 11 O Flansbjärs TPL Bild 6. Karta över område och de räknepunkter som ingår i Yttre Ringvägssnittet 5.2.1 Utveckling av trafiken över Yttre Ringvägssnittet Diagram 12, visar förändringen av antalet fordonspassager för hela Yttre Ringvägssnittet Trafikmängden över snittet har ökat sedan år 2000. Den största ökning av trafiken har skett i närheten av Öresundsbron och Yttre Ringvägen i punkterna Gottorpsvägen öster om Yttre Ringvägen och Lorensborgsgatan söder om Gottorpvägen. Exploateringsområden i sydvästra delen som till exempel den kraftiga utbyggnaden i Svågertorp samt utbyggnader kring Yttre Ringvägen gör att vägarna i området blir mer attraktiva. 170 000 Biltrafikutvecklingen över Yttre Ringvägssnittet 160 000 150 000 140 000 130 000 120 000 110 000 100 000 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 År Diagram 12: Biltrafikutvecklingen över Yttre Ringvägssnittet mellan år 2000-2012 12

Flöde, bilar/medelvardagsdygn 5.3. Inre Ringvägssnittet Inre Ringvägen byggdes under 1970-talet för att avlasta Malmös gator från den genomfartstrafik som då gick rakt igenom staden. Inre Ringvägssnittet fångar upp trafiken som rör sig in- och ut mot centrala Malmö. De enskilda trafikräknepunkternas placering framgår av bild nedan. Bild 7. Karta över område och de räknepunkter som ingår i Inre Ringvägssnittet 1. Kalkbrottsgatan N Skäralidsgången 2. Sunnanväg N Annetorpsvägen 3. Bispggatan N Annetorpsvägen 4. Elinelundsv NO Annetorpsvägen 5. Lorensborgsatan N Annetorpsvägen 6. Pildamsvägen N Annetorpsvägen/Inre Ringvägen 7. Per Albin Hanssons väg N InreRingvägen 8. Trelleborgsvägen N Inre Ringvägen 9. Munkhättegatan S Kungsörnsgatan 10. Eriksfältsgatan S Docentgatan/Gymnasistgatan 11. Ystadvägen NV Poppelgatan/Silverviksgatan 12. Jägersrovägen SO Cypressvägen 13. Amiralsgatan NV Thomsoms väg 14. von Lingens väg V Thomsons väg 15. Sallerupsvägen SO Danska vägen 16. Flygfältsvägen NV Cederströmsvägen (norra) 17. Vattenverksvägen O Segemöllegatan/Flygfältsvägen 18. Västkustvägen SV Spillepengsgatan 19. Spillepengsgatan NV Västkustvägen 5.3.1 Utveckling av trafiken över Inre Ringvägssnittet Inre Ringvägssnittet fångar upp trafik som rör sig in- och ut ur staden i höjd med Inre Ringvägen. Trafikmängden över snittet har med viss variation ökat sedan år 1975. 260 000 Biltrafikutvecklingen över Inre Ringvägssnittet 240 000 220 000 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 År Diagram 13: Biltrafikutvecklingen över Inre Ringvägssnittet mellan år 1975-2012 13

Diagram 14: Biltrafikutvecklingen på huvudgatorna i Inre Ringvägssnittet mellan år 1975-2012 Ovan visas hur trafikräknepunkterna i Inre Ringvägssnittet har utvecklat sig de senaste åren. Trafikmängden på Lorensborgsgatan (Lorensborgsgatan norr om Annetorpsvägen) har ökat med ca 6 000 bilar/medelvardagsdygn sedan år 2003 (5 700 till 11 800). Exploateringsområden i Hyllie som handels- och evenemangscentrum har med sannolikhet bidragit till ökning av trafiken. 14

Flöde, bilar/medelvardagsdygn 5.4. Innerstadssnittet Genom att följa trafikutvecklingen i Innerstadssnittet fås en uppfattning om hur mycket trafik som kommer in- och ut ur Innerstaden dagligen. De enskilda trafikräknepunkternas placering framgår av bild nedan. Bild 8. Karta över område och de räknepunkter som ingår Innerstadssnittet 1. Limhamnsvägen NO Köpenhamnsvägen 2. Erikslustvägen NO Köpenhamnsvägen 3. Köpenhamnsvägen V Major Nilssonsgatan/Bellevuevägen 4. Bellevuevägen N John Ericssons väg 5. Mariedalsvägen N John Ericssons väg 6. Pildammsvägen S Carl Gustafs väg 7. Södra Förstadsgatan N John Ericssons väg/dalaplan 8. Nobelvägen SV Spårvägsgatan/Lönngatan 9. Lantmannagatan N Ystadvägen 10. Lönngatan SO Norra Grängesbergsgatan 11. Amiralsgatan O Östra Farmvägen/Norra Grängesbergsgatan 12. Industrigatan SO Östra Farmvägen 13. Sallerupsvägen NV Singelgatan/ Scheelegatan/ 14. Södra Bulltoftavägen NO Hornsgatan/Åsgårdsgatan 15. Lundavägen NO Hornsgatan 16. Stockholmsvägen NO Hornsgatan 17. Frihamnsviadukten S Carlsgatan 18. Grimsbygatan V Västkustvägen 19. Carlsgatan O Frihamnsallén 5.4.1 Utvecklingen av trafiken över Innerstadssnittet Trafiken över snittet under 90-talet kan förklaras med bland annat krisen på 1990- talet i Sverige och satsningarna som då genomfördes för att minska trafikflödet till och från stadskärnan med olika förbättringar för bland annat cykeltrafik. Den kraftiga utbyggnaden i Västra Hamnen kan ha påverkat trafiken över snittet så att trafiken har ökat något de senaste två åren. 400 000 350 000 300 000 Biltrafikutvecklingen över Innerstadssnittet 250 000 200 000 150 000 100 000 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 År Diagram 15: Biltrafikutvecklingen över Innerstadssnittet mellan år 1975-2012 15

Flöde, bilar/medelvardagsdygn 5.5. Centrala snittet Valet av mätpunkterna har varit sådant att dessa punkter bildar en ring innanför de stora huvudgatorna i centrala delen av staden. De enskilda trafikräknepunkternas placering framgår av bild nedan. Bild 9. Karta över område och de räknepunkter som ingår i Centrala snittet 1. Citadellsvägen V Skeppsbyggaregatan 2. Slottsbron V Slottsgatan 3. Kung Oscars väg NV Linnéplatsen 4. Regementsgatan V Fersens väg 5. Erik Dahlbergsgatan O Carl Gustafs väg 6. Östra Rönneholmsvägen NO Carl Gustafs väg 7. Pildammsvägen N Carl Gustafs väg 8. Smedjegatan O Rådmansgatan 9. Södra Förstadsgatan N Carl Gustafs väg 10. Claesgatan NO Spårvägsgatan 11. Ystadsgatan V Nobelvägen 12. Amiralsgatan NV Nobelvägen 13. Ronnebygatan NV Nobelvägen 14. Spånehusvägen V Nobelvägen 15. Sorgenfrivägen NV Nobelvägen 16. Industrigatan NV Nobelvägen 17. Celsiusgatan NV Nobelvägen 18. Sallerupsvägen NV Nobelvägen 19. Vårgatan V Nobelvägen 20. Lundavägen NO Östra Förstadsgatan/Sallerupsvägen 21. Drottninggatan NO Östra Förstadsgatan 22. Slussgatan O Exercisgatan 23. Exercisgatan N Schougens Bro/Östra Förstadsgatan 24. Slussbron V Exercisgatan 25. Carlsgatan O Stormgatan/ Neptunigatan 26. Nordenskiöldsgatan S Klaffbron 27. Skeppsbyggaregatan N Citadellsvägen 5.5.1 Utveckling av trafiken över Centrala snittet Trafiken över Centrala snittet har minskat de senaste 10 åren. Den största anledningen är att trafiksituationen kring Centralen har förändrats på grund av att Citytunneln byggts. Kommunens satsningar på utbyggnad av gång- och cykelnätet, har sannolikt bidragit till att gång- och cykeltrafik har ökat. Satsningar på förbättrad kollektivtrafik med omläggning av stadsbussnätet och en utvecklad regionbusstrafik samt utbyggnader av tågtrafiken har bidragit till ett ökat kollektivtrafikresande. Som följd av detta har bilberoende minskat i de centrala delarna av staden. 300 000 Biltrafikutvecklingen över Centrala snittet 250 000 200 000 150 000 100 000 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 År Diagram 16: Biltrafikutvecklingen över Centrala snittet mellan år 1975-2012 16

Flöde, bilar/medelvardagsdygn Flöde moped- och cykel/ Vardagsdygn Bil samt moped-och cykeltrafikutvecklingen över Centrala snittet och Västra Hamnsnittet 225 000 200 000 175 000 150 000 125 000 100 000 75 000 50 000 25 000 0 2003 2005 2007 2009 2011 År Västra Hamnsnittet, bil Centrala snittet, bil Västra Hamnenssnittet, moped och cykel Centrala snittet, moped- och cykel Diagram 17: Bil samt moped-och cykeltrafikutvecklingen över Centrala snittet och Västra Hamnsnittet år 2003-2012 Diagram 18: Antal mopedister, cyklister, bilresenärer och kollektivtrafikresenärer i Centrala snittet mellan kl 6-9 och kl 15-18 år 2010-2012 17

Flöde, bilar/medelvardagsdygn 5.6. Kanalbrosnittet Kanalbrosnittet består av ett antal trafikräknepunkter som täcker alla in- och utfartsvägar till området till Gamla staden. Punkterna är fördelade på de kanalbroar som omringar Gamla Staden. Valet av punkterna har varit sådant att de ger en bild av trafikutvecklingen för hela Gamla Staden. Föra att kunna följa trafikutvecklingen i Kanalbrosnittet räknas trafiken, maskinellt och manuellt, årligen i 12 olika punkter. De enskilda trafikräknepunkternas placering framgår av bild nedan. Bild 10. Karta över område och de räknepunkter som ingår i Kanalbrosnittet 1. Slottsbron V Slottsgatan 2. Kung Oscars väg V Fersens väg 3. Fersensbro S Stora Nygatan 4. Morescobron N Regementsgatan 5. Amiralsbron N Drottninggatan 6. Paulibron S Stora Nygatan/Stora Promenaden 7. Carolibron V Exercisgatan 8. Schougensbro V Exercisgatan 9. Slussbron V Exercisgatan 10. Petribron N Norra Vallgatan 11. Mälarbron N Norra Vallgatan 12. Älsborgsbron N Norra Vallgatan 13. Hovrättsbron N Norra Vallgatan 5.6.1 Utveckling av trafiken över Kanalbrosnittet Oljekrisen som inleddes i mitten av 70-talet minskade också resandet över snittet fram till år 1985. Konjunkturuppgången under slutet av 80-talet kan ha medverkat till ökningen av trafikmängden. Förändringen av trafiken över broarna kan även bero på omflyttning av trafiken på grund av pågående arbete vid Centralen. Satsningar på kollektivtrafik och utbyggnaden av gång- och cykelnätet, har sannolikt bidragit till ett ökat resande med gång, cykel och kollektivtrafik. 200 000 Biltrafikutvecklingen över Kanalbrosnittet 150 000 100 000 50 000 0 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 År Diagram 19: Biltrafikutvecklingen över Kanalbrosnittet år 1975-2012 18

Diagram 20: Bil samt moped-och cykeltrafikutvecklingen över Kanalbrosnittet år 2003-2012 Diagram 21: Antal mopedister, cyklister, bilresenärer och kollektivtrafikresenärer i Kanalbrosnittet mellan kl 6-9 och kl 15-18 år 2010-2012 5.7. Hamnsnittet Genom att följa trafikutvecklingen i Hamnsnittet fås en uppfattning om hur mycket trafik som kommer in- och ut ur Hamnområdet dagligen. De enskilda trafikräknepunkternas placering framgår av bild nedan. 19

Flöde, bilar/medelvardagsdygn 1. Varvsbron NO Mariedalsvägen 2. Nordenskiöldsgatan S Bassänggatan 3. Carlsgatan O Stormgatan 4. Carlsgatan O Frihamnsallén 5. Grimsbygatan V Västkustvägen 6. Borrgatan O Lodgatan 7. Lodgatan N Borrgatan 8. Flintrännegatan NV Västkustvägen 9. Spillepengsgatan NV Västkustvägen Bild 11. Karta över område och de räknepunkter som ingår Hamnsnittet 5.7.1 Utveckling av trafiken över Hamnsnittet Under perioden år 2004 till år 2012 har en viss omfördelning av trafiken skett. Trafikmängden på Carlsgatan (Carlsgatan öster om Stormgatan/Neptunigatan) har minskat med ca 3 000 bilar/medelvardagsdygn sedan år 2004 (12 000 till 9 300). 120 000 Biltrafikutvecklingen över Hamnsnittet 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 År Diagram 22: Biltrafikutvecklingen över Hamnsnittet mellan år 1975-2012 5.8. Västra Hamnsnittet Genom att följa trafikutvecklingen i Västra Hamnsnittett fås en uppfattning om hur mycket trafik som kommer in- och ut ur Västra Hamnen. De enskilda trafikräknepunkternas placering framgår av bild nedan. 20 15

Flöde, bilar/medelvardagsdygn 1. Varvsbron NO Mariedalsvägen 2. Skeppsbyggaregatan N Citadellsvägen 3. Klaffbron V Nordenskiöldsgatan Bild 12. Karta över område och de räknepunkter som ingår Västra Hamnsnittet 5.8.1 Utveckling av trafiken över Västra Hamnsnittet Under perioden år 2004 till år 2010 har trafiken över Västra Hamnsnittet ökat med ca 18 000 bilar/medelvardagsdygn. Citadellsvägen har varit avstängd vid Centralen och den kraftiga expansionen av arbetsplatser och bostäder i Västra Hamnen är främsta skälet. Trafiken över snittet kan ha påverkats nu när Neptunigatan och Suellsbron har öppnats så att trafiken har minskat något. 40 000 Biltrafikutvecklingen över Västra Hamnsnittet 30 000 20 000 10 000 0 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 År Diagram 23: Biltrafikutvecklingen över Västra Hamnsnittet mellan år 1975-2012 21 Under år 2005 stängdes Suellsbron över Inre Hamnen av för allmän trafik. Trafiken som tidigare gick över Suellsbron har fått välja andra vägar. Avstängningen av bron kan ha påverkat trafiken på Skeppsbyggaregatan norr om Citadellsvägen. Trafiken ökade från 4 700 år 2005 till 7000 bilar/medelvardagsdygn år 2008. 15

Flöde, bilar/medelvardagsdygn 25 000 Biltrafikutvecklingen över Västra Hamnsnittet 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År Varvsbron NO Mariedalsvägen Skeppsbyggaregatan N Citadellsvägen Klaffbron V Nordenskiöldsgatan Diagram 24: Biltrafikutvecklingen över Västra Hamnsnittet mellan år 2003-2012 Ovan visas hur räknepunkterna i Västra Hamnsnittet har utvecklat sig de senaste åren. En kraftig ökning har skett på alla punkterna, med Klaffbron och Varvsbron som de dominerande till- och från farterna till området. En anledning till ökningen i snittet är att Universitetsbron öppnades år 2004 vilket möjliggjorde genomfart mellan nordöstra och nordvästra delarna av Malmö. Under år 2009 togs det första steget för att återgå till ett system med Citadellsvägen- Neptunigatan och Suellsbron åter öppnades. 5.9. Norr-Södra snittet 22 Norr Södra snittet fångar upp den trafik som rör sig i norr- och södergående riktning. Snittet ligger nordost om Amiralsgatan i de centrala delarna av staden. De enskilda trafikräknepunkternas placering framgår av bild nedan.

1. Drottninggatan O Amiralsgatan 2. Föreningsgatan NO Amiralsgatan 3. Nobelvägen NO Amiralsgatan 4. Östra Farmvägen N Amiralsgatan 5. Scheelegatan NO Amiralsgatan 6. Thomsons väg NO Amiralsgatan 7. Agnesfridsvägen NO Amiralsgatan 8. Husievägen SO Husie Kyrkoväg 9. Kvarnbyvägen N Husievägen 10. Fårabäcksvägen S Klågerupsvägen 11. Sallerupsvägen NV Kvisslevägen Bild 13. Karta över område och de räknepunkter som ingår Norr-Södra snittet 5.9.1 Utveckling av trafiken på huvudgatorna i Norr-Södra snittet Under de senaste åren har snittet haft en jämn nivå på ca 110 000 bilar/medelvardagsdygn. Diagram 25: Biltrafikutvecklingen på huvudgatorna i Norr-Södra snittet mellan år 1975-2012 5.10. Öst-Västra snittet Öst-Västra snittet fångar upp den trafik som rör sig i öst-västlig riktning. De enskilda trafikräknepunkternas placering framgår av bild nedan. 23

Bild 14. Karta över område och de räknepunkter som ingår Öst-Västra snittet 1. Klaffbron V Nordenskiöldsgatan 2. Nordenskiöldsgatan S Klaffbron 3. Citadellsvägen V Gibraltargatan 4. Slottsbron V Slottsgatan 5. Regementsgatan V Fersens väg 6. Erik Dahlbergsgatan V Fersens väg 7. Östra Rönneholmsvägen V Fesens väg/pildammsvägen 8. Carl Gustafs väg NV Pildammsvägen 9. John Ericssons väg V Pildammsvägen 10. Stadiongatan V Pildammsvägen 11. Ärtholmsvägen V Pildammsvägen 12. Annetorpsvägen V Pildammsvägen 13. Henriksdalsvägen V Pildammsvägen 14. Almviksvägen V Pildammsvägen 15. Vintrievägen V Pildammsvägen 16. Yttre Ringvägen V Pildammsvägen 17. Naffentorpsvägen V Pildammsvägen 18. Borrebackevägen V Pildammsvägen 19. Kyrkvallavägen O Gamla Borrebackevägen 20. Sjötorpsvägen V Tygelsjövägen 5.10.1 Utveckling av trafiken på huvudgatorna i Öst-Västra snittet Under de senaste två åren har snittet haft en jämn nivå på ca 160 000 bilar/medelvardagsdygn. Tillväxten i Västra Hamnen kan ha påverkat trafiken över snittet så att trafiken har ökat något sedan år 2003. Diagram 26: Biltrafikutvecklingen på huvudgatorna i Öst-Västra snittet mellan år 1975-2012 24 15

Diagram 27: Biltrafikutvecklingen på huvudgatorna i Öst-Västra snittet mellan år 1975-2012 25

Trafikflödeskarta Bilaga 1 År 2010 26

Trafikarbete för motorfordon på samtliga vägar inom Malmö Stad Bilaga 2 Personbilar: ca 4 000 000 FordonsKm/MVDT Bussar i linjetrafik: ca 70 000 FordonsKm/MVDT Övrig tung trafik: ca 300 000 FordonsKm/MVDT Diagram 28: Det totala trafikarbetet för motorfordon på samtliga vägar i Malmö Källa: Gatukontorets GIS databas med 2010-års MVDT mättningar och uppskattningar, Ramböll 27