Språk- och kommunikationsproblem hos barn, hur upptäcks de och hur kan vi hjälpa? Barbro Bruce, leg.logoped, dr.med.vet. Köpenhamn 3 oktober 2007 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 1
Min vidareutveckling av en språkmodell (Bloom & Lahey 1978) Skriftspråk Språklig medvetenhet Form: fonologi, grammatik Innehåll: symbolförståelse, begrepp, ord Funktion: turtagning, ömsesidighet 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 2
Varför utreda språk- och kommunikationsproblem? föranleder oro hos föräldrar ofta också andra beteendeproblem riskfaktor för skolproblem riskfaktor för sociala problem 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 3
Varför tidig utredning? Den intellektuella (kognitiva) tankeprocessen stimuleras av språket Mellan 1 1/2 år och 4 1/2 år utvecklas språket mest för de flesta - naturligare att då hjälpa de som är sena på traven Att göra sig förstådd och att förstå är viktigt för att må bra och utvecklas 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 4
Barnhälsovårdens språk/talkontroller Nuvarande kontroller av språk/hörsel: Nyfödd: reagerar på ljud 8 mån: hörsel, uppmärksamhet Förslag 18 mån: förståelse, kommunikation, lek 30 mån: + språkförståelse, tidigt ordförråd, verbal start 48 mån: + fonologi och grammatik 60 mån: + språklig medvetenhet 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 5
Språkstörning Uttal och grammatik Brister i språkets form: a) ljudsystem (fonologi): ett, tå, te, pya, pem b) grammatik (morfologi och syntax): Mia åka hem nä Berättar inte sammanhängande, svårt att återberätta, svarar ofta fåordigt Identifieras oftast vid 4-årskontrollen Hög prevalens: mellan 5 och 10% Vid gravare störning lägre prevalens: 1-2% 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 6
Vanliga grammatiska problem infinitiv (leka) i stället för presens (leker) singular i stället för plural (hund hundar) stryker hjälpverb (jag åka jag ska åka) är utesluts ofta (jag hungrig) artiklar (en/ett, den/det) fattas ofta genitiv-s är svårt (Pelle mamma) bisatser innebär svårigheter ordföljdsproblem (jag inte sova) 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 7
Språkstörning Innehåll; förståelse Ofta inte så benägna att lyssna t.ex. vid högläsning på samlingen Förstår ej/missuppfattar instruktioner Ordförrådet magert med dålig struktur Kanske under-/överstimulans behöver stanna upp, smälta, ta till sig Ibland svårt att hitta och få fram ord 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 8
Språkstörning Pragmatik; Samspel & samtal Ger inga/svaga kommunikativa signaler Verbala Icke-verbala (ögonkontakt, kroppsspråk) Svårt läsa av och tolka andras signaler Problem med ömsesidigt samspel Flytande gränsdragning mot autismspektrumstörning 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 9
För kartläggning: www.spraksnabben.se 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 10
Svårigheter vid skolstart Större grupper; kollektiva instruktioner Högre tempo, nya miljöer, regler & rutiner Mötet med skriftspråket; behöver mer tid, mer övning för att lära sig läsa/skriva Arbetsminnesproblem? Koncentrations- och uppmärksamhetsproblem? Färre erfarenheter genom undvikandebeteende Missuppfattningar, utanförskap? Beteendeproblem (externalisering)? Dåligt självförtroende (internalisering)? 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 11
Forts. svårigheter vid skolstart I takt med att skriftspråket blir verktyg för all inlärning större problem för barn med språkstörning: Svårt att söka/hitta information Läsa kritiskt och förstå även mellan orden och raderna (t.ex. inferenser, skämt) Jämföra olika texter, sätta samman till egna berättelser och egen text och integrera med egen kunskap, lösa problem 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 12
Barn med språkstörning behöver: ännu mer språkstimulans på bred front: Språkanvändning (pragmatik) Ordförråd (semantik) Meningsbyggnad (syntax) Kunskap om ordens uppbyggnad (morfologi) Uttal och ljudsystem (fonologi) ökad språklig medvetenhet motivation att kommunicera i tal & skrift 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 13
Problems of language and communication in children Identification and intervention Barbro Bruce Disputation den 23 februari 2007 Doktorsavhandling Kan beställas på tel.: 046-172776 el. mail till: margaretha.tegling@med.lu.se 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 14
Hypoteser Språkförståelse och språkanvändning för kommunikation utgör grunden i språket och utvecklas tidigare än den språkliga strukturen, dvs. ljudsystem och grammatik Problem med språklig förståelse och användning kan identifieras innan och kvarstå efter att den språkliga strukturen är färdigutvecklad, dvs. upp i skolåldern kan förutspå framtida bestående språkproblem kan avhjälpas/lindras genom att samtala, vilket är både själva problemet och verktyget för att utveckla språklig förmåga 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 15
Frågeställningar (studie I, II) Hur kan språk- och kommunikationsproblem identifieras: i tidig ålder (studie I)? Är det möjligt att vid 1½ års ålder identifiera vilka barn som kommer att ha betydande språkproblem vid 4½ år? Hur går man till väga? i skolålder (studie II)? I vilken omfattning förekommer språkliga problem hos ungdomar som har problem med uppmärksamhet och/eller aktivitetskontroll, dvs. ADHD? Vilka språkliga problem rör det sig i så fall om? 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 16
Metod Studie I (longitudinell) 58 barn 18-22 mån. 30 flickor, 28 pojkar 6 olika barnavårdcentraler 43 barn vid 4½ år Studie II 76 ungdomar med svår ADHD 13 flickor, 63 pojkar (M=11 år) diagnostiserade av neuropsykiatriska teamet, BUP Lund, 2000-2002 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 17
Metod vid 1½ år (studie I) Bedömningsprotokoll av kommunikationsförmåga vid 1½ Expressiv förmåga t.ex. peka, uttrycka vilja, år produktion av ljud, ord, (Bruce et al., 2003), en version för professionella munmotorik och en för föräldrar (uttrycksförmåga) Förståelse Samspelsförmåga Lek t.ex. reagera på ljud, förstå ord, satser t.ex. ta emot tröst, ge ögonkontakt, förmåga till turtagning t.ex. vara fokuserad på leken, hantera leksaker adekvat, föreställningslek/låtsaslek 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 18
Metod vid 4½ år (studie I) Vid uppföljningen (4½ år) bedömdes pragmatik (språkanvändning), semantik (ordförråd), fonologi (ljudsystem), grammatik och språkförståelse Nelli (Holmberg & Sahlén, 1986) Språklig snabbscreening av förskolebarn (Bruce & Wigforss, 1998), nu: Språksnabben (Bruce, Lavesson & Wigforss, 2006) Fonemtestet (Hellquist, 1991) Gramba - preliminär version (Hansson & Nettelbladt, 2005) Test for Reception Of Grammar (TROG; Bishop, 1998) 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 19
Metod (studie II) Föräldrafrågeformulär: FTF (5-15 år) (Kadesjö et al., 2004) Domäner Motorik grov (7), fin (10) Subdomäner med antal frågor Exekutiva funktioner uppmärksamhet (9), impulsivitet (13), planera/organisera (3) Perception spatial (5), tid (4), kropp (5), form (4) Minne (11) Språk förståelse (5), expressiv förmåga (13), kommunikation (3) Inlärning läsa/skriva/räkna (13), generell inlärning (6), problemlösning (10) Social förmåga (27) Känslor och beteende externalisering resp. internalisering (33) 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 20
Resultat (studie I) Statistiskt säkerställt medelstarkt samband mellan kommunikationsbedömningen vid 1½ år och språktesten vid 4½ år Förmåga till språkförståelse och symbollek bidrog mest till sambandet 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 21
Resultat (studie II) Språkförståelse och kommunikation vållar ungdomar med ADHD större problem än uttals- och uttrycksförmåga Språkfrågor finns även i andra domäner, t.ex. exekutiva funktioner (lyssnar inte, svarar utan att tänka efter ) inlärning (förstå instruktioner, matte, formulera sig i skrift, läsa ) social kompetens (följa regler, välja vad man säger, uttrycka känslor ) Språkdomänen samvarierar med allt utom motorik Läs- och skrivsvårigheter är mycket vanliga vid ADHD 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 22
Intervention - behandling Noggrann kartläggning av muntlig och skriftlig språkförmåga Utgå från barnets förmåga på egen hand och tillsammans med, dvs. med hjälp och leta efter nära och nåbara mål (Vygotsky) Leta efter övningar som motsvarar enkelt, lite och ofta än komplicerat, mycket och sällan (citat av M. Granlund) 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 23
Forts. behandling Poängtera att också läsa och skriva är kommunikation! Berätta, förmedla, förklara, fråga Läs tyst för att hitta svar på det man undrar över el. tror/vet något om Läs för någon som lyssnar Processkrivning: berätta och ta hänsyn till om det uppfattas rätt innan du börjar skriva 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 24
Strategier Ökad förförståelse, allmän stimulans Metakognitivt förhållningssätt; fråga sig själv: Vad vet/tror jag om detta? Vad menar den som säger/skriver egentligen? Verkar det rimligt? Avläs (monitorera) den egna förståelsen, både det man förstått och det man inte förstått 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 25
Frågeställningar (studie III, IV) Hur mycket stöd och stimulans får barn med språkstörning i samtal med kamrater med typisk (normal) språkutveckling (studie III) som är jämnåriga? som är yngre men på liknande språklig utvecklingsnivå, dvs. språkligt jämlika? sin logoped (studie IV) i: fri konversation? träning av grammatik? 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 26
Metod (studie III) Dialogerna (ca 15 min.) spelades in på video, transkriberades och analyserades i antal ord per minut och yttrandemedellängd Yttrandena kodades enligt Initiativ och responsanalys (Linell et al., 1988) : Responsegenskaper, dvs. hur yttrandet anknyter bakåt Initiativegenskaper, dvs. hur yttrandet för dialogen framåt 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 27
Resultat (studie III) I samtalen mellan barn med språkstörning och jämnårig kamrat med typisk (normal) språkutveckling är responsiviteten högre, dvs. man lyssnar och anknyter mer till varandra yngre språkligt jämlik kamrat med typisk språkutveckling introducerar barnen med språkstörning fler samtalsämnen förekommer fler ämnesbyten, minimala responser och yttranden som riktas till någon utanför dialogen och samtalen blir mindre sammanhängande 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 28
Resultat (studie III) Ömsesidig påverkan mellan samtalspartnern och barnet med språkstörning Positivt samband: Det som håller ihop dialogen: responsivitet Det som splittrar dialogen: byte av samtalsämne och yttranden som riktas till någon utanför dialogen 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 29
Metod (studie IV) 15 min. fri konversation och 15 min. grammatikträning spelades in på video och transkriberades Analys av antal ord per minut och yttrandemedellängd Logopedens yttranden analyserades avseende: om de kräver ett svar (fråga, uppmaning) el. ej (påstående) om de anknyter till barnets yttrande vilken strategi de använde för att få barnet att prata 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 30
Resultat (studie IV) Fri konversation (jmf. med grammatikträning) Logopeden anknyter mer till barnet och ger mer feedback Barnen med språkstörning pratar mer och har genomsnittligt längre meningar Grammatikträning (jmf. med fri konversation) Logopederna använder oftare de grammatiska strukturer, som valts ut för varje barn som mål för träningen Logopeden ger barnet fler uppmaningar 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 31
Konklusioner (studie III och IV) III: Barn med språkstörning har nytta av att leka med kamrater i olika ålder och språkutvecklingsnivå: med de jämnåriga stimuleras de att både lyssna och samtala med de yngre språkligt jämlika vågar de ta fler initiativ, men samtalen blir korta och osammanhängande IV: Barn med språkstörning behöver både fria samtal och grammatikträning: vid fri konversation ger logopeden barnet mycket stöd och barnet pratar både mer och i längre satser vid grammatikträning stimulerar logopeden barnets språk 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 32
Litteraturtips Bjar, L. & Liberg, C. (red.) 2003. Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. Bjar, L. (red.) 2006. Det hänger på språket! Lärande och utveckling i grundskolan. Lund:Studentlitteratur. Hagtvet, B. E. (2004). Språkstimulering. Stockholm: Natur & Kultur. Nettelbladt, U. & Salameh, E-K. (red.) 2007. Språkutveckling och språkstörning hos barn. Lund: Studentlitteratur. Svensson, A-K. Språkglädje. Språklekar i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 33