Allmänt om finansieringen i de kommande kommunerna/landskapen 16.11.2017, Helsingfors Symposium - kommunerna och landskapen efter vård- och landskapsreformen Benjamin Strandberg
Aktuellt i beredningen av vård- och landskapsreformen (ur ekonomisk synvinkel) Ikraftträdandet 2019 2020 inverkar på alla kalkyler Nedskärningen av kommunalskattesatsen preliminärt på samma storleksnivå (-12,3 % -enheter)» Den slutliga nedskärningen beror på kommunernas verkliga kostnadsuppgifter 2018-2019 Olösta frågor ännu i detta skede, bl.a.:» Valfrihetsmodellens slutliga omfattning, ersättningsgrunderna osv.» Upplösandet av flerkanalsfinansieringen» Förändringskostnaderna i landskapen och kommunerna» Överflyttandet av egendom, som garanterar kommunernas ekonomi» Skötsel av sysselsättningen (tillväxttjänsterna) osv 2
Grundläggande vid överförandet Skatteinkomsternas jämnstora minskning (ca. 12,3 % - enheter) orsakar en obalans mellan kostnaderna och inkomsterna i de uppgifter som överförs till landskapen» I en del kommuner är de överflyttade inkomsterna större än kostnaderna för de uppgifter som överförs till landskapen Utan utjämningselement skulle kommunen förlora» Motsvarandevis är i en del kommuner kostnaderna större än inkomsterna för de uppgifter som överförs Utan utjämningselement skulle komunen vinner kommunen Kostnaderna skall överföras i de verkliga kostnadernas nivå (2018 och 2019 års kostnader) 16.11.2017 3
Kommunernas och samkommunernas ekonomi nu och i framtiden De externa inkomsterna och utgifterna enligt resultaträkningen och finansieringsanalysen UPPSKATTNING FÖR ÅR 2017 ca. 44 Md De externa inkomsterna och utgifterna enligt resultaträkningen och finansieringsanalysen SKISS ÖVER ÅR 2020 ca. 24 md Löner 16 md, 36 % Social- och hälsovård 20 md, 47 % (Verksamhetsutg. och investeringar) Skatteinkomster 22 md, 50 % Därav: kommunalskatt 42% samfundsskatt 4 % fastighetssakatt 4 % Andel som överflyttas till landskapen 20 md Övriga personalkostn. 10 % Materialinköp 8 % Köp av tjänster 9 md 22 % Understöd 5 % Låneomkostn. 5 % Investeringar 11 % Övr. utgifter 3 % Undervisningsoch kulturverks. 14 md, 31 % (Verksamhetsutg. och investeringar) Övriga uppgifter 7 md, 16 % Finansiering m.fl.6 % Statsandelar 9 md, 20 % Verksamhetsinkomster 9 md, 20 % Upplåning 6 % Övriga ink. 4 % Löner 8 md, 34 % Övriga personalkostn. 9 % Materialinköp 8 % Köp av tjänster 4 md, 15 % Understöd 5 % Låneomkostn. 11% Investeringar 17% Övr. utgifter 1 % Undervisningsoch kulturverks. 14 md, 58 % (Verksamhetsutg. och investeringar) Övriga uppgifter 7 md, 30 %, Finansiering m.fl. 12 % Skatteinkomster 12 md, 48 % Därav: kommunalskatt 35% samfunsskatt 5 % fastighetsskatt 8 % Statsandelar 2 md, 10 % Verksamhetsinkomster 7 md, 28 % Upplåning 7 % Övriga ink. 7 % 16.11.2017 Källa: FM 28.4.2017/Kommunförbundet
Pargas skatteinkomster år 2016 och skiss över situationen år 2019 16.11.2017 9
Nykarlebys skatteinkomster år 2016 och skiss över situationen år 2019 16.11.2017 10
Kommunernas statsandelar Social- och hälsovård Förskola- och grundläggande utbildning Småbarnspedagogik Bibliotek Kulturtjänster Tilläggsdelar, övriga avdrag & tillägg mm.. Gymnasie-/yrkes YHS-utbildning Handikappsförhöjningar Morgon- och eftermiddagsverksamhet Konstinstitutioner Invandrare förberedande utb. Motion, ungdom Flexibel grundutbildning Påbyggnadsundervisning 11 16.11.2017
Kommunernas statsandelar Social- och hälsovård Flyttas till landskapen Blir kvar i kommunen 12 16.11.2017
Nya statsandelssystemets huvuddrag 1. Utgångsläget är att trygga finansieringen av kommunernas kvarblivande uppgifter Samtidigt bevara betydelsen av bestämningsfaktorerna i statsandelssystemet Behoven och omständigheterna bestämmer statsandelen även fortsättningen Grundlogiken hos utjämningen av statsandelarna på basis av skatteinkomsterna bevaras också, 13 16.11.2017
Nya statsandelssystemets huvuddrag Största delen av pengarna utdelas via statsandelssystemet för basservicen att bestämmas på basis av åldersgrupperna under 16 år Nytt kriterium: främjandet av välfärd och hälsa Det nuvarande kriteriet för självförsörjning i fråga om arbetsplatser föreslås bli slopat Arbetslöshetsgraden ska dessutom flyttas från de kalkylmässiga kostnaderna till tilläggsdelen för statsandelen. 14 16.11.2017
Kostnaderna för de överförda uppgifterna försvinner från kommunerna Till staten överförs 500 miljoner euro, resten kvarstår hos kommunerna Den andel som motsvarar kommunernas kvarstående uppgifter (ca 1/3, 3 md euro ca. 5,8 md euro överförs ) Kvarstår hos kommunerna, inga förändringar Den del av de överförda kostnaderna (på riksnivå) som inte täcks med överförda samfundsskatte- och statsandelsinkomster, dras av från kommunalskatten, 11,1 md euro eller 12,37 % Kostnader Samfundsskatt Statsandel inkl. statsandelsutjämning Fastighetsskatt UKM statsandel Finansieringsandelar Kommunalskatt Dessutom som separat utjämning 4. Gradvis övergångsutjämning åren 2019 2023 5. Förändring i kommunens ekonomiska balans p.g.a. reformen max. +/- 100 euro/invånare år 2024 Statsandelssystemet som utjämnare av de förändringar som reformen orsakar: 1. Utjämningsprocenterna förändras 2. Fastighetsskatten tas med i utjämningen 3. Utjämningsbegränsning, 60 % I enskilda kommuner motsvarar de överförda kostnaderna och inkomsterna inte varandra Den ekonomiska balansen förändras Behov av att utjämna den förändring som reformen orsakar kommunen 15
Sote förändringsbegränsarens viktigaste funktion är att pga av denna har kommunernas sote-utgifter åren 2018-2019 direkt och varaktig effekt på den nya kommunens statsandelar även alltså efter då reformen träder i kraft från år 2020 och framåt. 16 [pvm]
Kommunernas sote-utgifter 2018-2019 Lönar det sig för kommunerna att spara eller slösa? Berörda parterna har motstridiga intressen: Svaret beror på vilken part som tillfrågas. De berörda parterna i vård- och landskapsreformen Staten Landskapen (nuv. sjukvårdens samkommuner) Kommunerna (pga förändringsbegränsaren) Kommuninvånarna Incitament för kommunernas sote-kostnader 2018-2019 MINSKA! ÖKA! MINSKA! ÖKA! / MINSKA! Sanna Lehtonen 31.10.2017
Hur få en bild över ekonomin år 2020? Ekonominyckeln hjälper Ekonominyckeln flyttar bort kostnader och inkomster enligt de nuvarande förslagen OBS! Riktgivande Nästa uppdatering enligt nya kommunen år 2020 i februari 18 16.11.2017
Kommunens ekonomi nu och skiss av år 2020 19 16.11.2017
Det ekonomiska spelrummet efter reformen Spelrummet minskar samtidigt som soteutgifterna försvinner från kommunalekonomin? Utmaningarna att anpassa administrationen och den centralt styrda stödtjänsterna Hur betala skulderna som förblir i kommunen med minskade inkomstströmmar? Hur nyinvesterar kommunen i framtiden? 20 16.11.2017
Den relativa skuldsättningsgraden kommer att stiga i alla kommuner Kommunens balansräkning 31.12.2015 Källa: Komunernas preliminära bokslutsuppgifter, Statistikce( ) Finlands Kommunförbund 2017 (1000 ), välj kommun från resultaträkningen Kortfristigt 8 226 8 226 Masskuldebrevslån 0 0 Lainat rah.- ja vak.laitoksilta 2 626 2 626 Lån från offentliga samfund 414 414 Lån från övriga kreditgivare 0 0 Erhållna förskott 95 95 Leverantörsskulder 1 613 1 613 Anslutningsavgifter och övriga skulder 969 969 Resultatregleringar 2 509 2 509 PASSIVA TOTALT 65 850 65 850 Soliditetsgrad, % 56,6 56,6 Likvida medel: 1000 euro 3 302 3 302 euro/invånare 481 481 Lånestock: 1000 euro 21 236 21 236 euro/invånare 3090 3090 Relativ skuldsättningsgrad, % 62,5 165,3 21 16.11.2017
20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel 1991 2021, md (uppskattningar enligt hållbarhetsberäkningen) Lånestock Likvida medel 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Samkommunernas lån antas överflyttas till landskapen år 2020, ca. 3,4 md euro 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 5.9.2017/hp Källa: Åren 1991 2016 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2017 2021 enligt FM 4.9 2017
TACK FÖR VISAT INTRESSE! Benjamin Strandberg Asiantuntija Sakkunnig Kuntatalous Kommunalekonomi Suomen Kuntaliitto ry Finlands Kommunförbund rf Toinen linja 14, 00530 Helsinki, Finland +358 9 771 2082, +358 50 594 0603 Benjamin.Strandberg@kuntaliitto.fi www.kunnat.net www.kommunerna.net http://alueuudistus.fi/sv/framsida