Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 HALLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2014
LJUSARE TIDER I SIKTE PÅ HALLANDS ARBETSMARKNAD Den svenska arbetsmarknaden har stått sig mycket väl de senaste åren i en internationell jämförelse. Detta trots den konjunkturella svackan. Statistik visar att sysselsättningen i landet har ökat under en längre period och under hösten 2013 har den största ökningen skett bland ungdomar. Även om världsekonomin stabiliserats något antas efterfrågan från länderna i södra Europa förbli svag de kommande åren. I huvudsak är det den inhemska efterfrågan som förväntas driva på utvecklingen under 2014. En majoritet av länets arbetsgivare förväntar sig att efterfrågan på deras varor och tjänster kommer att öka under prognosperioden. Arbetsförmedlingen bedömer därför att sysselsättningen i Hallands län ökar med 1 100 personer under 2013 och med ytterligare 1 500 personer under 2014. Det är framför allt inom den privata tjänstesektorn som de flesta nya arbetstillfällena kommer. (Läs mer om denna sektor längre fram i foldern.) Det dröjer dock till slutet av 2014 innan vändningen på arbetsmarknaden kommer alla grupper till del och arbetslösheten minskar. I slutet av 2013 bedöms antalet arbetslösa i Hallands län vara ungefär 10 400 personer, vilket är en ökning med 130 personer jämfört med 2012. Till utgången av 2014 beräknas arbetslösheten minska något och hamna på 10 100 personer. JOBBEN PÅ DEN HALLÄNDSKA ARBETSMARKNADEN Den halländska arbetsmarknaden karaktäriseras av en bred branschstruktur. Det återspeglas bland annat i att de jobb som anmäls till Arbetsförmedlingen i Hallands län återfinns inom en mängd olika områden. Flest platser anmäldes inom området finansiell verksamhet och företagstjänster. Näst flest platser anmäldes inom vård och omsorg. Därefter följde handel samt hotell och restaurang. De yrkesgrupper som förekommer mest är undersköterskor och sjuksköterskor, vårdbiträden, förskollärare, grundskollärare köks- och restaurangbiträden och lagerpersonal. Ungefär fyra av tio platser som anmäldes till Arbetsförmedlingen under 2013 återfanns inom yrken där det krävs universitets- eller högskoleutbildning. Hälften av platserna krävde gymnasiekompetens, medan bara drygt var tionde plats fanns inom ett yrke utan krav på särskild yrkesutbildning. Exempel på sådana yrken är tidningsdistributör, köks- och restaurangbiträde, vaktmästare samt grovarbetare inom bygg- och anläggning. Inom dessa yrken är konkurrensen om jobben ofta mycket stor. Handeln, hotell och restaurang samt vård och omsorg är särskilt viktiga för ungdomar då många ingångsjobb finns inom dessa branscher. ARBETSGIVARNA EFTERFRÅGAR PERSONER MED UTBILDNING Det är framförallt inom yrken som kräver gymnasial eller eftergymnasial utbildning som sysselsättningen förväntas att öka under 2014. I genomsnitt sker tre av fyra anställningar inom yrken som kräver eftergymnasial utbildning. De flesta arbetsgivare kräver också gymnasiekompetens även för arbeten som inte kräver en yrkesutbildning eller specifika yrkeskunskaper. Därför är det viktigt, oavsett inriktning på utbildningen, att ha slutbetyg från gymnasiet.
FÖRBÄTTRA DINA MÖJLIGHETER TILL ARBETE För den som saknar fullständiga gymnasiebetyg finns det goda möjligheter att läsa in gymnasiekompetens eller utbilda sig till ett yrke på någon av landets många folkhögskolor. Inom den kommunala vuxenutbildningen finns också möjlighet till studier på grundläggande eller gymnasial nivå. Ett annat utbildningsalternativ är att studera på någon av landets yrkeshögskolor. Yrkeshögskolorna har i allmänhet en nära kontakt med olika företag vilket gör att eleverna ofta kommer ut i arbete snabbt. I Hallands län finns ett flertal yrkeshögskoleutbildningar inom olika områden. Ett annat sätt att öka sina jobbchanser är att läsa en utbildning på högskola eller universitet. Körkort är en annan faktor som öppnar möjligheter till många jobb. Om arbetstillfällena på hemorten är få bör man överväga alternativet att under en period flytta till en annan del av Sverige eller utlandet. Att tänka brett och pröva på ett arbete som man kanske tidigare inte tänkt sig kan öppna upp stora möjligheter. All yrkeserfarenhet är bra oavsett vad man tänker satsa på senare i livet. BRANSCHUTVECKLING PRIVATA TJÄNSTER Den privata tjänstesektorn omfattar en mängd olika branscher. Här ingår till exempel handel, företagstjänster, transport, hotell och restaurang. Eftersom de olika branscherna har olika inriktningar varierar utvecklingen mellan branscherna. Sammantaget visar dock Arbetsförmedlingens undersökning hösten 2013 på en ökad optimism bland dessa företag. Under 2014 förväntas sysselsättningen inom sektorn att öka i Hallands län. Inom den privata tjänstesektorn finns arbetstillfällen inom många olika yrkesområden. Här ryms såväl kvalificerade arbeten, som kräver högskoleeller universitetsutbildning, som många enklare ingångsyrken. I den stora och breda näringsgrenen företagstjänster efterfrågas bland annat IT-konsulter, revisorer och redovisningsekonomer, mjukvaru-, systemutvecklare och programmerare samt ingenjörer och tekniker. Ett yrke som arbetsgivarna anger att det råder brist på är företagssäljare, framförallt med teknisk inriktning. Hallands län har en stor besöksnäring där hotell- och restaurangbranschen utgör ett viktigt inslag på många orter. Det finns en stor efterfrågan på personer som vill arbeta inom branschen, i synnerhet under sommarmånaderna. Arbetsgivare i branschen anger att det råder brist på bagare, konditorer och kockar, samt hovmästare med erfarenhet. Även handeln är stor i länet och här finns många arbetstillfällen året runt. Försäljare utgör den näst största yrkesgruppen i länet men konkurrensen om jobben är stor. Det råder ett överskott på försäljare, både inom dagligvaruhandeln och inom fackhandeln.
Exempel på andra överskottsyrken i den privata tjänstesektorn är lagerarbetare, administratörer, sekreterare och vaktmästare. OFFENTLIG SEKTOR Omkring en tredjedel av alla sysselsatta i Hallands län arbetar inom den offentliga sektorn. Här återfinns flera av de stora yrkesgrupperna i länet, som vård- och omsorgspersonal, förskollärare och grundskollärare. Sysselsättningen inom offentlig sektor har ökat de senaste åren och även för 2014 är bedömningen en svagt ökande sysselsättning. Bedömingen är att sysselsättningen ökar inom statlig verksamhet och kommunal sektor, men minskar inom landstinget. På lång sikt finns det ett stort och ökande rekryteringsbehov inom den offentliga sektorn. Det kommande rekryteringsbehovet beror delvis på att en relativt stor andel av de anställda kommer att gå i pension. I synnerhet är antalet äldre inom grundskolan hög. En del av rekryteringsbehovet beror också på att länets befolkningsstruktur förändras. De kommande 10 till 15 åren förväntas andelen unga (0-19 år) och äldre (65 år eller äldre) att öka i befolkningen. Sammantaget innebär dessa demografiska förändringar att behovet av arbetskraft inom skola, vård och omsorg kommer att öka det kommande decenniet. I dagsläget råder det brist på läkare och sjuksköterskor (såväl grundutbildade som specialistutbildade), vidareutbildade undersköterskor, tandläkare, förskollärare, yrkeslärare till gymnasiet och grundskollärare. Andra yrkesgrupper som utmärker sig med en hög brist är socialsekreterare och civilingenjörer. Det finns även ett stort rekryteringsbehov av soldater i länet. I flera av länets kommuner upplever man problem med att rekrytera och behålla personer med högskole- eller universitetsutbildning inom olika yrkesområden. Yrken med många sökande och stor konkurrens om jobben inom den offentliga sektorn i Hallands län är barnskötare, vårdbiträden och elevassistenter. INDUSTRI Den svenska industrin har upplevt en tuff period. Svensk industri är starkt exportberonde och en förklaring till den förhållandevis dämpade utvecklingen är att den Europeiska ekonomin är fortsatt svag. Industriföretagen möts också av en hård internationell konkurrens där effektivisering och rationaliseringar är nödvändiga för att kunna konkurrera. Det finns dessutom mycket ledigt produktionsutrymme inom industrin. Arbetsförmedlingen bedömer dock att antalet sysselsatta inom industrin kommer att stabiliseras under 2014. Många av länets industriföretag har svårt att rekrytera arbetskraft med den kompetens de söker. Det råder en påtaglig brist på ingenjörer av olika slag, konstruktörer och erfarna verktygsmakare samt styr- och reglertekniker. Ett annat problem på några års sikt är att många personer i branschen kommer att gå i pension, samtidigt som för få unga människor läser
industriutbildningar på gymnasiet. Ingenjörer och tekniker återfinns bland de tio största yrkesgrupperna i länet. Det råder överskott på maskinoperatörer inom den grafiska industrin och pappersvaruindustri samt processoperatörer inom trä-, pappersmassa-, ståloch metallindustri. BYGGNADSVERKSAMHET Utvecklingen har stabiliserats inom byggbranschen och sysselsättningen ökade under 2013 efter ett mycket tufft 2012. Företagen i branschen är nu betydligt mer positiva än hösten 2012 och tror på en ökad efterfrågan det närmaste året. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen kommer att öka relativt starkt i Hallands län under 2014. Inom sektorn återfinns länets fjärde största yrkesgrupp, byggnads- och anläggningsarbetare. Ett stort problem inom byggbranschen är att det finns ett överskott på lärlingar inom flera yrkesområden, som tillexempel snickare och installationselektriker, samtidigt som det råder brist på erfarna och yrkeskunniga hantverkare. Störst brist råder det på VVS-montörer, byggnadsplåtslagare och golvläggare. Det råder också brist på byggnadsingenjörer och byggnadstekniker. Däremot finns det ett överskott av grovarbetare inom bygg- och anläggningsbranschen. JORD- OCH SKOGSBRUK Andelen sysselsatta inom jord- och skogsbruk samt fiske är högre i länet än i riket men utgör ändå en liten andel av den totala sysselsättningen. I Hallands län arbetar ungefär 2,6 procent av de förvärvsarbetande inom denna näringsgren. Utvecklingen inom jordbruket fortsätter att gå mot verksamheter i större anläggningar med kostsamma investeringar i avancerande maskiner. Det medför att inträdet på denna arbetsmarknad blir svår, vilket är problematiskt. Medelåldern är nämligen hög och en stor andel av de yrkesverksamma är egenföretagare. Den tekniska utvecklingen i branschen visar sig genom att arbetsgivarna efterfrågar tekniskt intresserade personer som både kan köra och reparera olika typer av maskiner. Inom jord- och skogsbruk är konkurrensen från omvärlden stor. Sysselsättningen inom branschen bedöms förbli oförändrad under 2014. Arbetsgivarna inom jord- och skogsbruket upplever brist på skotar- och skördarförare, men ett överskott på skogsarbetare. SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING I HALLANDS LÄN (JÄMFÖRT MED 4:E KVARTALET ÅRET INNAN) Bransch/näring Utveckling till Utveckling till kvartal 4 2013 Kvartal 4 2014 Privata tjänster Offentliga tjänster Industri Byggnadsverksamhet Jord- och skogsbruk Summa Hallands län + 1 100 + 1 500
YRKESKOMPASSEN Yrkeskompassen navigerar dig dit jobben finns. Mer om framtidsutsikterna för olika yrken hittar du på arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen. Brist Förskollärare Läkare Specialistsjuksköterska Tandläkare Speciallärare Yrkeslärare Civilingenjör Företagssäljare Byggnadsplåtslagare Bagare/konditor Överskott Lagerarbetare Vaktmästare Försäljare, dagligvaror Försäljare, fackhandel Barnskötare Elevassistent Administratör Processoperatör, trä-, pappersmassa och stål och metallverk Maskinoperatör, trä-, grafisk- och pappersindustri Massör/frisör/hudterapeut Det här är en bedömning av arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i länet under 2014. En längre version av prognosen kan du läsa på webbplatsen arbetsformedlingen.se/prognoser. Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst fem anställda. I Hallands län har 540 arbetsställen intervjuats. Vi har även intervjuat representanter för olika verksamhetsområden i kommuner och landsting samt ett antal statliga arbetsgivare. Resultatet av den genomförda undersökningen utgör basen för bedömningarna i prognosen.