Hälsopsykologi. 1. Upplevd hälsa. Lektionsplan. 1. Upplevd hälsa. 2. Vad är hälsopsykologi? 3. Konstruktion av hälsa. 4.

Relevanta dokument
eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: 1

Primärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september Klinisk försäkringsmedicin

Placebo och självläkning som

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

Utbildning i Försäkringsmedicin AT-läkare

Är depression vanligt? Vad är en depression?

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

Stress & Utmattningssyndrom

Vad är psykisk ohälsa?

Sjukskrivning i den kliniska vardagen

Information om förvärvad hjärnskada

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Information om försäkringsmedicin. Thomas Edekling

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Åter i arbete efter stress

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

ICF och läkarintyg

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Att leva med smärta - ACT som livsstrategi

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Kommunikation av sjukdom

hjältemodig insats eller

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

Akut och långvarig smärta (JA)

Förslag till Intressepolitiskt program

Oktober Britt Arrelöv, ordförande i SLL:s försäkringsmedicinska kommitté,

Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

INFORMATION OM INVEGA

SF 36 Dimensionerna och tolkning

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Att (in)se innan det går för långt

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd.

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Ändra till startrubrik

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Vård av en dement person i hemförhållanden

Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

När världen kommer till vårdcentralen. Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Jämställd och jämlik vård och behandling

Hur mycket har du besvärats av:

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland Magnus Wimmercranz

Burnout in parents of chronically ill children

Om läkemedel. vid depression STEG 1

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Försäkringsmedicin Medlefors Sida 1

God palliativ vård state of the art

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Om äldre (65 och äldre)

Stress & utmattningssyndrom 2015

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Från epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga

Psykisk ohälsa, år - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

12. Behov av framtida forskning

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Stroke longitudinell studie

Alkoholberoende, diagnos

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus

Seminarium 5b torsdag

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!

Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård

Integrerad beteendehälsa

HFS-temadag Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

Validering i Sörmland

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Grön rehabilitering. Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten

Välkomna till Försäkringsmedicin!

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

RESULTATBLAD. ISI : (max 28)

Våga tala om psykisk ohälsa! Till dig som är äldre eller är närstående till en äldre person

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Jämställd sjukfrånvaro - bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen?

Övergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser

Transkript:

Lektionsplan 1. Upplevd hälsa Hälsopsykologi Mats Lekander Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för psykologi Mats.Lekander@ki.se 2. Vad är hälsopsykologi? 3. Konstruktion av hälsa Social konstruktion Psykologisk konstruktion 4. Sjukdomsbeetende Mats Lekander February 29, 2008 2 1. Upplevd hälsa Upplevd (o)hälsa: för mycket? Konversationen vid bordet var inte livlig. Joachim pratade formellt med fru Stöhr, förhörde sig om hennes hälsotillstånd och hörde med korrekt beklagande att det lämnade åtskilligt övrigt att önska. Hon klagade över slöhet. - Jag är så slö, sade hon utdraget och åbäkade sig obildat. Hon hade haft 37,3 redan när hon steg upp, och hur skulle det bli till kvällen? Sömmerskan bekände samma temperatur men förklarade att hon tvärtom kände sig upprörd, spänd invärtes och rastlös som om något särskilt och avgörande väntade, vilket inte alls var fallet. Mats Lekander February 29, 2008 3 Bergtagen, 1924 Jag hade väl varit där en tio dagar då jag ådrog mig en besvärlig luftrörskatarr av den kalla och fuktiga luften i ligghallarna. Eftersom det fanns två specialister på sjukhuset / var ingenting naturligare än att jag för ordningens skull lät undersöka mina luftrör, varvid jag följde min hustru som just var nedkallad för en sådan undersökning. Överläkaren / knackade på mig och konstaterade hastigt och lustigt en så kallad skuggning, en sjuk punkt på min lunga som i händelse jag hade varit Hans Castorp hade revolutionerat mitt liv. Läkaren försäkrade att det skulle vara mycket klokt av mig att stanna ett halvår och genomgå en kur. Upplevd sjukdom: För lite? Fel bemötande? Sjukskrivnas upplevelse: bemötandet viktigt, ibland lika viktigt för återgång till arbetet som den faktiska rehabiliteringen. Psykisk och psykosocial problematik är aktuell även vid mer biomedicinska sjukdomstillstånd Faktorer som påverkar återgång till arbete är av psykosocial karaktär och relaterade till patientens uppfattning av sjukdomen Brist på två typer av kompetens: försäkringsmedicinsk och handläggning av psykosocial problematik Medicinskt oförklarade symptom och psykologisk problematik Medicinskt oförklarade symptom: ex 84% av patienter med smärta, trötthet, yrsel, sömnproblem och förstoppning i amerikansk primärvårdsstudie (Kroenke & Mangelsdorff, 1989) I hela sjukdomsbördan framstår de psykiska sjukdomarna som det hälsoproblem som skapar den största nedsättningen i funktionsförmåga i Sverige (Socialstyrelsen, 2005). Alexandersson et al, 2005: Problem inom hälso- och sjukvården kring handläggning av patienters sjukskrivning Mats Lekander February 29, 2008 5 Mats Lekander February 29, 2008 7 1

Ökad användning av komplementäroch alternativmedicin (KAM) Evidenbaserad praktik inom KAM? (från 7 på måfå utvalda böcker) Ofta åsiktsbaserad Tillstånd (ex) Antal rekommenderade behandlingar (KAM) Stockholmare 1987 22% Stockholmare 2000 Stora skillnader i rekommendationer för givet tillstånd Beroende 120 AIDS/HIV 69 Artrit 131 78% KAM Ej KAM 51% 49% KAM Ej KAM Behandling med evidens rekommenderas ofta ej Astma 119 Cancer 133 Kranskärlssjukdom 71 Har med bemötande att göra? (Nja ) Men: längre konsultationer och inplanerade återbesök Diabetes m. 89 Huvudvärk 78 Från Ernst, 2006 Mats Lekander February 29, 2008 8 Sjukdomskänsla ej samma sak som påvisbar sjukdom Ej sjuk Upplevd (självskattad) hälsa Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Mår ej bra Mår bra - Mycket bra - Ganska bra - Varken bra eller dåligt - Ganska dåligt - Dåligt Sjuk Mats Lekander February 29, 2008 10 Mats Lekander February 29, 2008 11 Må dåligt och risk för hjärnblödning Risk Självskattad hälsa Förutsäger framtida sjuklighet och dödlighet Ex. Mossey and Shapiro, 1982: SRH (self-rated health) hos äldre kanadensare bästa markör för sju-årsöverlevnad Kvinnor skattar sin hälsa som något sämre än vad män gör, särskilt vid yngre ålder Lämpligt utkomstmått vid kliniska prövningar Klinisk användbarhet? Riskfaktorer Emmelin et al, 2003 Varför förklarar självskattad hälsa framtida hälsa så väl? Mats Lekander February 29, 2008 13 Mats Lekander February 29, 2008 17 2

Patient- och klinikerperspektiv på hälsa 2. Vad är hälsopsykologi? NE: hälsopsykologi psykologins bidrag till det tvärvetenskapliga forskningsområdet beteendemedicin. Det omfattar sålunda betydelsen av psykologisk kunskap för att förstå hälsa och vård samt sjukdomars etiologi och behandling. beteendemedicin, tvärvetenskapligt forsknings- och tillämpningsområde med inriktning på hälso- och sjukdomsfrågor. Inom beteendemedicinsk forskning arbetar man med att utveckla och samordna medicinska, samhällsvetenskapliga och beteendevetenskapliga kunskaper som är av betydelse för vår förståelse av hälsa och sjukdom. Mats Lekander February 29, 2008 20 Mats Lekander February 29, 2008 21 Psykoneuroimmunologi Biopsykosociala modellen BIO PSYKO HÄLSA SOCIAL Tracey, Nature Rev Neurosci 2002 Mats Lekander February 29, 2008 22 Mats Lekander February 29, 2008 23 3. Konstruktion av hälsa/ohälsa Sjukdom som social konstruktion Samhällets värderingar och sociala koder avspeglas i en diagnos En sjukdom är ingen neutral konsekvens av biologiska faktorer Sjukdomen finns ändå på riktigt! Ex: Överansträngning - neurasteni - kroniskt trötthetssyndrom - utbrändhet Mats Lekander February 29, 2008 25 Mats Lekander February 29, 2008 26 3

Checker shadow Checker shadow Checker shadow Checker shadow Sjukdom som psykologisk konstruktion Yttre signaler (syn) Sjukdomskänsla (diffusa symptom) Känslor ska få oss att ändra beteende Lycka/glädje: upprepa beteende Sjukdomskänsla: vara stilla, spara energi Förväntningar och tidigare erfarenheter påverkar våra subjektiva upplevelser Våra sinnesintryck bearbetas alltså aktivt Yttre signaler (t ex syn) Kroppsliga signaler (t ex smärta, kroppsuppfattning) Mats Lekander February 29, 2008 27 Mats Lekander February 29, 2008 32 4

Inre signaler (smärta) Framgrångsrik placebo mot smärta ökar aktiviteten i främre cingulum - racc, ett område för smärtkontroll - i likhet med distraktion och hypnos Fysisk och psykisk smärta Men att bli socialt försmådd tycks också göra ont Placebo: Distraktion, placebo, hypnos: Petrovic, Kalso, Petersson & Ingvar, Science, 2002 Mats Lekander February 29, 2008 33 Eisenberger et al 2003 Mats Lekander February 29, 2008 34 Fysisk och psykisk smärta Eller att se andra ha ont 4. Sjukdomsbeteende Trötthet/ökad sömn Svaghet Nedsatt stämningsläge Intresse för omgivningen Intresse för mat och sex Önskan att vara stilla Mats Lekander February 29, 2008 35 Mats Lekander February 29, 2008 36 4. Sjukdomsbeteende Trötthet/ökad sömn Svaghet Nedsatt stämningsläge Intresse för omgivningen Intresse för mat och sex Önskan att vara stilla Aktivitet Aptit Minne Trötthet Sömn Smärta Nedstämdhet Symptomen förklaras av inflammationspåverkan på hjärnan Mats Lekander February 29, 2008 37 5

Självskattad hälsa Subjektiv uppfattning Upplevelse av sjukdom: evolutionärt perspektiv Upplevelse av sjukdom Trötthet, smärta, lågt stämningsläge Sjukdomsbeteende Inflammatoriska cytokiner Tillfrisknande Lekander et al 2004, Janzsky et al 2005 etc February 29, 2008 Mats Lekander 40 Upplevelse av sjukdom Fysisk och mental hälsa Sjukdomssignaler Förväntningar, tidigare kunskap Symptomperception Upplevelse/konstruktion av sjukdom Mats Lekander February 29, 2008 41 6