KALLELSEN SKICKAS TILL ERSÄTTARNA FÖR KÄNNEDOM

Kallelse Kommunstyrelsen Tisdagen den 22 maj 2018 KALLELSEN SKICKAS TILL ERSÄTTARNA FÖR KÄNNEDOM

RAGUNDA KOMMUN KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Datum 2018-05-22 Kommunstyrelsen Plats: Kommunkontoret, Hammarstrand Tid: Tisdagen den 22 maj kl. 08.00 Information 1. Ekonomi. 2. Ks ordförande, oppositionsråd, ansvariga politiker för verksamhetsområden. 3. Kommunchef. Beslut Val av justerare. Förslag på datum för justering; 2018-05-25 kl. 08.00 Ks 44 Budgetramar 2019 Ks 45 Ansvarig nämnd för elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare Ks 46 Förslag till tillägg i delegationsordning för Bygg- och miljönämnden Ks 47 Överenskommelse avseende barn och unga som behöver särskilt stöd Ks 48 Överenskommelse om samarbete vid placering i boende utanför det egna hemmet med tillhörande riktlinjer Ks 49 Makarna AO Olssons minnesfond Ks 50 Tillägg till delegationsordning för kommunstyrelsen Ks 51 Uppsägning samverkansöverenskommelse - Strandliden Ks 52 Förslag till program för besöksnäringen i Ragunda kommun Ks 53 Förslag till lokal biblioteksplan Ks 54 Mål 2018 Samhällsbyggnadsförvaltningen Ks 55 Individärende sekretess Ks 56

RAGUNDA KOMMUN KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Datum 2018-05-22 Svar på revisionsrapport Granskning av bilavtal Ks 57 Svar på revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2017-12-31 Ks 58 Kompletterande svar på revisionsrapporter Ks 59 Omorganisation Integrationsenheten Ks 60 Växla bidrag mot lön Ks 61 Säkerhetsskyddsplan - Ragunda Kommun Ks 62 Årsredovisning 2017 Jämtlands gymnasium Ks 63 Förslag till nya allmänna bestämmelser för förtroendevalda Ks 64 Valärende Ks 65 Bevakningslistan Ks 66 Anmälan av delegationsbeslut Ks 67 Meddelanden Särskilda bilagor Tänk på barnchecken (Kf 6/97) Jonas Andersson ordförande

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-05-22 1 Ks 44 Budgetramar 2019 Budgetprocessen inför 2019 års verksamhetsår har bedrivits i enlighet med följande tidsschema: Förutsättningar ut Januari 2018 Material in från resp förvaltning 20180410 Konsekvensanalyser klara 20180410 Budgetdialoger med politik April 2018 Politiska diskussioner Från april -> beslut Fastställande/beslut KF Juni 2018, KF Nov 2018 De budgetförutsättningar som använts i arbetet behöver nu beslutas, inklusive fördelning mellan förvaltningar. Att notera: Underlaget innefattar en post för politiska prioriteringar. Beslut om denna kan fattas vid senare tillfälle Underlag till beslut Budget 2019, bilaga 1. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås (med bilagt förslag som grund samt de inlämnade förslagen) fastställa budgetförslag 2019 samt föreslå kommunfullmäktige fastslå denna. Beredande tjänsteman Jenny Kriström, ekonomichef

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-05-22 2 Ks 45 BMN Dnr 2018.0116 Ansvarig nämnd för elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare BYGG- OCH MILJÖNÄMNDENS BESLUT Bygg- och miljönämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta att nämnden ansvarar över handläggning och tillsyn enligt lag (2017:425) om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare. ------------------------------------------------------------------------------------------- Ärendebeskrivning Den 1 juli 2017 trädde en ny lag i kraft, lag (2017:425) om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare. Denna lag reglerar bland annat att elektroniska cigaretter inte får säljas till någon under 18 år och att försäljning ska anmälas till kommunen. Den talar även om att det är kommunen som har den omedelbara tillsynen över att denna lag följs vilket innebär att en ansvarig nämnd bör utses. Eftersom den nya lagen faller inom samma område som tobakslagen, som Bygg- och miljönämnden sedan tidigare ansvarar över, bör nämnden även ansvara för att lagen om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare följs. FÖRSLAG TILL BESLUT Bygg- och miljönämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta att nämnden ansvarar över handläggning och tillsyn enligt lag (2017:425) om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare.

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-05-22 3 Ks 46 BMN Dnr 2018.0116 Förslag till tillägg i delegationsordning för Bygg- och miljönämnden BYGG- OCH MILJÖNÄMNDENS BESLUT Bygg- och miljönämnden beslutar att skicka upprättat förslag rörande tillägg och ändring i nämndens delegationsordning till kommunfullmäktige för beslut. --------------------------------------------------------------------------------------------- Ärendebeskrivning Bygg- och miljönämnden har efter beslut i kommunfullmäktige, 2018-02-22, övertagit handläggning av alkoholärenden enligt alkohollagen (2010:1622). Nämnden också fått i uppdrag av kommunfullmäktige att ändra i sin delegationsordning och där delegera handläggning och tillståndsgivning av alkoholärenden. Med anledning av detta föreslås följande tillägg till bygg- och miljönämndens delegationsordning: Ersättare Vid förfall av handläggande miljö- och hälsoskyddsinspektör beslutar verksamhetschef, vid förfall av ordförande beslutar vice ordförande. Bilaga Förslag till tillägg i delegationsordning, bilaga 2.

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-05-22 4 Ks 47 Dnr 2018/274 Överenskommelse avseende barn och unga i behov av särskilt stöd BARN- OCH UTBILDNINGSUTSKOTTETS BESLUT Barn- och utbildningsutskottet och sociala utskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen att anta den reviderade överenskommelsen från Barnarenan 2018-02-02 --------------------------------------------------------------------------------------- Bakgrund En arbetsgrupp tog 2010-2011 fram förslag på överenskommelse mellan dåvarande landstinget (nuvarande Region J/H) och länets kommuner inkl. JGY, kring samverkan avseende barn och unga i behov av särskilt stöd. Överenskommelsen gäller från 1 okt-2012 och har reviderats i jan-2015 och feb-2018. Revideringen har genomförts i det regionala JämtBusnätverket. Barnarenan beslutade 2018-02-02 att rekommendera kommunerna och Region J/H att anta överenskommelsen. Kommunerna själva avgör på vilken politisk nivå som överenskommelsen ska antas och skrivas under. Underlag för beslut JämtBus Dokument, bilaga 3. Följebrev JämtBus, bilaga 4. Underskrift Ragunda kommun, bilaga 5. Förslag till beslut 1. Sociala utskottet och BoU-utskottet föreslår Kommunstyrelsen besluta att anta den reviderade överenskommelsen från Barnarenan 2018-02-02. Beredande tjänstemän Elisabeth Carlander-Blom, Maria Renvall Förvaltningschef Stöd och Omsorg resp. Barn- och Utbildning BESLUT BoU beslutar enligt förslag.

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-05-22 5 Ks 48 Dnr 2018/275 Överenskommelse om samarbete vid placering i boende utanför det egna hemmet med tillhörande riktlinjer BARN- OCH UTBILDNINGSUTSKOTTETS BESLUT Barn- och utbildningsutskottet och Sociala utskottet beslutar att föreslå kommunstyrelsen besluta om att anta överenskommelsen om samarbete vid placering i boende utanför det egna hemmet med tillhörande riktlinjer. ---------------------------------------------------------------------------------------------- Bakgrund Barnarenan beslutade 2018-02-02 att rekommendera länets kommuner och Region J/H att anta den föreslagna överenskommelsen med tillhörande riktlinjer. Den ersätter dokumenten Regional samverkan vid familjehemsplacering för socialtjänst, skola, elevhälsa och hälso- och sjukvård samt Länsövergripande överenskommelse om hälsoundersökning inför placering i familjehem eller Hem för vård eller boende från 2013. Överenskommelsen bygger på aktuell lagstiftning samt riktlinjer i Skolverkets och Socialstyrelsens vägledning och följer till stora delar JämtBus dokumentet. Underskrift av beslutsunderlaget bör ske av person/er som har övergripande ansvar över de verksamheter som omfattas av överenskommelsen. Underlag för beslut Länsövergripande överenskommelse placerade barn, bilaga 6. Länsövergripande riktlinjer placerade barn, bilaga 7. Följebrev placerade barn, bilaga 8. Underskrift Ragunda kommun, bilaga 9. Förslag till beslut 1. Sociala utskottet och BoU-utskottet föreslår Kommunstyrelsen besluta att anta överenskommelsen om samarbete vid placering i boende utanför det egna hemmet med tillhörande riktlinjer. Beredande tjänstemän Elisabeth Carlander-Blom, Maria Renvall Förvaltningschef Stöd och Omsorg resp. Barn- och Utbildning

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-05-22 6 Ks 49 Dnr 2017/315 Makarna AO Olssons minnesfond Bakgrund Barn och utbildningsutskottet tillika beredningsgrupp för fonden har behandlat inkomna ansökningar till Makarna AO Olssons minnesfond efter utlysning på Ragunda kommuns hemsida samt i Ragundabladet. Beredningsgruppen gjorde förra året förtydliganden kring vilka dokument som skall bifogas ansökan. Underlag för beslut Bilaga 1. Ansökningar ur Makarna AO Olssons minnesfond, bilaga 10. Förslag till beslut Beredningsgruppen föreslår Kommunstyrelsen att tilldela stipendier enligt förslag (lämnas vid sittande bord). Beredningsgrupp Makarna AO Olssons minnesfond

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-05-22 7 Ks 50 Dnr 2017/54 Tillägg i delegationsordningen för kommunstyrelsen BARN- OCH UTBILDNINGSUTSKOTTETS BESLUT Barn- och utbildningsutskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen fatta beslut om att delegera planen mot kränkande behandling enligt 6 kap 8 Skollagen. -------------------------------------------------------------------------------------------- Bakgrund Enligt 6 kap. 8 Skollagen ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. I många kommuner delegeras det uppdraget till rektor eller förskolechef. En sådan delegation saknas i Ragunda kommuns delegationsordning. Underlag för beslut Skollagen kap 6. 8 Bilaga Kommunstyrelsens delegationsordning, Förskola/Skola, bilaga 11. Förslag till beslut 1. Barn och utbildningsskottet föreslår att kommunstyrelsen fattar beslut att delegera planen mot kränkande behandling enligt 6 kap. 8 enligt skollagen. Beredande tjänsteman Maria Renvall, förvaltningschef BoU

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-05-22 8 Ks 51 Dnr 2018/104 Uppsägning samverkansöverenskommelse Strandliden SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTETS BESLUT Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att upphäva tidigare beslut om samverkan och hyressätta berörd lokal i likhet med övriga lokaler för näringsverksamhet. --------------------------------------------------------------------------------------------- Bakgrund I en överenskommelse från 2016 (KS 2016/75) om samverkan mellan kommunen, Jämtlands gymnasium och Taktik AB redogörs för dåtida samverkansplaner i gamla köket på Strandliden, den lokal där Taktik allt sedan dess drivit caféverksamheten Navet. Överenskommelsen syftade till att nyttja lokalen som en mötesplats för bland annat UVAS, integration och SFI:s deltagare. För Taktiks del skulle caféverksamheten nyttjas som arbetsträningsarena och syftade inte till att konkurrensutsätta privat näringsliv. Knappt två år senare ser vi nu från kommunens sida att vi dels inte nyttjar mötesplatsen som planerat längre (integration har kommit att nyttja kundcenter i kommunhuset för mottagning av nyanlända och UVAS nyttjar endast caféet sporadiskt vid individarbete men inte för grupp och SFI är på väg till andra lokaler), dels har det inkommit synpunkter från privat näringsliv avseende snedvriden konkurrens då kommunens del i samverkan varit att stå för lokalkostnaderna. Näringslivet anser att detta möjliggör lägre prissättning och därmed minskat kundunderlag hos dem. Underlag för beslut Inkommen skrivelse (dnr 2018/104), bilaga 12. Presidiebeslut från februari 2018, bilaga 13. Förslag till beslut Upphäva tidigare beslut om samverkan och hyressätta berörd lokal i likhet med övriga lokaler för näringsverksamhet. Beredande tjänsteman Elin Dahlin, enhetschef näringsliv och utveckling

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-05-22 9 Ks 52 Dnr KS 2018/256 Förslag till program för besöksnäringen i Ragunda kommun SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTETS BESLUT Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att anta, Program för besöksnäringen i Ragunda Kommun. ------------------------------------------------------------------------------------------- Bakgrund Berörda delar av näringslivs- och utvecklingsenheten har under en tid nu arbetat och skrivit fram ett förslag till Program för besöksnäringen i kommunen, i syfte att synliggöra och strukturera upp olika parters roller och engagemang i frågorna. I arbetet med programmet har detta bland annat passerat en branschträff med näringslivsrepresentanter från branschen. Underlag för beslut Program för besöksnäringen i Ragunda kommun, bilaga 14. Förslag till beslut 1. Skicka programmet vidare till Kommunstyrelsen 2. Återremittera till tjänstemännen Beredande tjänsteman Elin Dahlin, chef Näringslivs- och utvecklingsenheten

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-05-22 10 Ks 53 Dnr 2018/125 Förslag till lokal biblioteksplan SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTETS BESLUT Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta enligt förslag 1 och anta lokal biblioteksplan. ---------------------------------------------------------------------------------------- Bakgrund I enlighet med Bibliotekslagen (2013:801) behöver kommunen ta fram och besluta om en lokal biblioteksplan för hur biblioteksverksamheten i kommunen ska utformas. Lokalt beslutad plan krävs även för att kunna ansöka om pengar från Kulturrådets utlysningar. Underlag för beslut Ordförandebeslut om framtagande av plan, daterat 2018-02-20 samt förslag till lokal biblioteksplan, bilaga 15. Förslag till beslut 1. Föreslå kommunstyrelsen att anta förslag till beslutad plan. 2. Remittera tillbaka förslag till plan till ansvarig tjänsteman. Beredande tjänstemän Elin Dahlin och Eva Lund Näringslivs- och utvecklingsenheten

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-05-22 11 Ks 54 Mål - Samhällsbyggnadsförvaltningen SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTETS BESLUT Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att anta förvaltningsmål enligt bilaga. -------------------------------------------------------------------------- Bakgrund Kommunen ska revidera kommunens övergripande mål. Samhällsbyggnadsutskottet har nu inför detta arbete kommit fram med förslag på mål. Underlag för beslut Bilaga: Förslag till förvaltningsmål, bilaga 16.

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-05-22 12 Ks 55 Individärende Sekretess

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-05-22 13 Ks 56 Dnr REV 2018/2 Svar på revisionsrapport Granskning av bilavtal Kommunstyrelsen har att svara på den granskningsrapport som revisorerna lämnat.

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-05-22 14 Ks 57 Dnr REV 2018/4 Svar på revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2017-12-31. Kommunstyrelsen har att svara på den granskningsrapport som revisorerna lämnat.

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-05-22 15 Ks 58 Kompletterande svar gällande rapporterna - Granskning av upphandlingsrutiner, Granskning av styrning och uppföljning inom individ- och familjeomsorgen och Rutiner för behörigheter IT-system inom äldreomsorgen. Bakgrund Revisionen har tagit del av kommunstyrelsens svar, daterat 2018-03-20. Det framgår inte av beslutet att det fastställts datum för när åtgärderna ska vara vidtagna eller tidpunkt för återrapportering kommunstyrelsen. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen lämnar ett kompletterande svar avseende tidpunkt för åtgärdernas färdigställande och tidpunkt för återrapportering till kommunstyrelsen. Underlag för beslut Tjänstemannaförslag upphandlingsrutiner, bilaga 17. Tjänstemannaförslag IT säkerhet, bilaga 18. Tjänstemannaförslag styrning och uppföljning inom individ- och familjeomsorgen, bilaga 19. Uppföljning av loggar, bilaga 20. Rutiner IT-behörigheter, bilaga 21.

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-05-22 16 Ks 59 Dnr 2018/334 Omorganisation Integrationsenheten Bakgrund Utifrån den analys som gjorts, bland annat i utredningen Framtida hantering av frågor rörande arbetsmarknadsfrågor, försörjning och integration. så framkommer vissa effektiviserings- och besparingsmöjligheter i kommunen. Mängden nyanlända till kommunen minskar och tydliga kopplingar mellan integrationsarbetet och andra kommunala verksamheter kan göras. Bilaga Bildspel Integrationsenheten till Arbetsmarknadsenheten, bilaga 22. Förslag till beslut Flytta in Integrationsenheten under Arbetsmarknadsenheten, genom detta blir den direkta effekten viss neddragning i personal och en mer ändamålsenlig verksamhet. Beredande tjänsteman Håkan Littzell, kommundirektör

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-05-22 17 Ks 60 Dnr 2018/334 Växla bidrag mot lön Bakgrund Genom en utveckling av kommunens Arbetsmarknadsenhet i form av fler praktik-/arbetsträningsplatser och anställningar med stöd samt ett större fokus på kartläggning, individuella planer och stöd till både deltagare, handledare och arbetsplatser så finns möjlighet att erbjuda fler personer sysselsättning. Bilaga Bildspel Växla bidrag mot lön, bilaga 23. Förslag till beslut Besluta om att växla upp försörjningsstödet för 25 personer till anställning på arbetsmarknadsenheten under ett år med anställningsstöd via Arbetsförmedlingen. Beredande tjänsteman Håkan Littzell, kommundirektör

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-05-22 18 Ks 61 Säkerhetsskyddsplan Bakgrund Med anledning av den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde har planeringen för höjd beredskap (civilt försvar) återupptagits hos länsstyrelser, statliga myndigheter och kommuner. Arbetet med civilt försvar skapar ett behov av ett utökat arbete med säkerhetsskydd, vilket i Sverige definieras som skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets säkerhet. Detta ställer höga krav på att de i Säkerhetsskyddslagen beskrivna bestämmelserna avseende informationssäkerhet, tillträdesbegräsning och säkerhetsprövning tillämpas på ett adekvat sätt. Syftet med planen är att den ska vara ett övergripande dokument för Ragunda kommuns säkerhetsskyddsarbete och en vägledning för verksamheternas arbete med säkerhetsskyddet Planen konkretiseras i särskilda anvisningar i separata dokument som fastställs av kommundirektören. Bilaga Säkerhetsskyddsplan, bilaga 24. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås anta Säkerhetsskyddsplan, Ragunda kommun Beredande tjänsteman Lars Amrén, Säkerhetsskyddschef

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-05-22 19 Ks 62 Årsredovisning för Jämtlands gymnasieförbund 2017 Årsredovisning för Jämtlands gymnasieförbund 2017 har överlämnats till kommunen. Bilagor Årsredovisning Jämtlands Gymnasieförbund 2017, bilaga 25. Förslag till beslut Bevilja direktionen för Jämtlands Gymnasieförbund ansvarsfrihet för verksamheten 2017 och överlämna ärendet till fullmäktige för godkännande.

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-05-22 20 Ks 63 Förslag till nya allmänna bestämmelser för förtroendevalda Bakgrund Arbetsgruppen för den framtida politiska organisationen har fått i uppdrag att överlämna nytt förslag på allmänna bestämmelser för de förtroendevalda. Arbetet har haft några ingångsvärden. Vi har eftersträvat att jämka oss med övriga kommuner med liknande förutsättningar gällande nivåer för arvoderingarna samt att koppla arvodet till en kvot av riksdagsarvodet för att underlätta inför framtiden. Vidare har vi eftersträvat att reglera möjligheterna för förtroendevalda på betydande del av heltid när det gäller frånvaro till följd av sjukdom eller föräldraledighet samt kopplat reglerna kring detta till villkor liknande kommunens tjänstemän. Slutligen har en del rättelser utifrån den nya kommunallagen samt att nya bestämmelser för pension för förtroendevalda beslutats av fullmäktige införts. Underlag för beslut Förslag till nya allmänna bestämmelser om ersättning till förtroendevalda, bilaga 26. Förslag till beslut Arbetsgruppen föreslår kommunstyrelsen att godkänna förslaget till nya allmänna bestämmelser och föreslå kommunfullmäktige att anta desamma. För arbetsgruppen Jonas Andersson

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-05-22 21 Ks 64 Valärende Kommunstyrelsen har att välja ny andre vice ordförande i Barn- och utbildningsutskottet efter Annika Nordvall Forsström (c) som avsagt sig uppdraget. Kommunstyrelsen har att välja ny andre vice ordförande i Barn- och utbildningsrådet efter Annika Nordvall Forsström (c) som avsagt sig uppdraget. Kommunstyrelsen har att utse ny ersättare i styrelsen för föreningen Sveriges vattenkraftskommuner efter Annika Nordvall Forsström (c) som avsagt sig uppdraget.

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-05-22 22 Ks 65 Bevakningslista Kommunstyrelsen har att göra ändringar i bevakningslistan. Bilaga.

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-05-22 23 Ks 66 Anmälan av delegationsbeslut. 1. Sociala utskottet 15-20/2018 2. Vård och omsorg nr 63 180/2018 3. Samhällsbyggnadsutskottet nr 1 8/2018 4. KS presidium beslut om projektstöd Cowboytomter 5. Sociala utskottet Yttrande till Inspektionen för vård- och omsorg, Dnr 8.5-6000/2018-5 gällande resultat av egengranskning av ärenden som avser våld i nära relationer.

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-05-22 24 Ks 67 Meddelanden. Redovisning av internkontroll 2017 för Bygg- och miljönämndens verksamhet. BMN 21 2018-03-07, Dnr 2016.0823. JO:s beslut 2018-05-04 Dnr 1526-2018. Verksamhetsberättelse och statistik, Familjerådgivningen Jämtlands län Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats (EMI) Skrivelse från PRO Stugun angående Bergegården

RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen 2018-05-22 25 BEVAKNINGSLISTA 2018 Paragraf Ärende Åtgärd Ansvar Klart Ks 57/12 Fastighetsrapport inkl gräsytor Återrapportering Samhällsbyggnadsförvaltningen Redovisas till Ks 2 ggr/år Ks 7/14 Avgifter o Taxor Vård- och omsorg Årlig uppföljning Sociala utskottet Jan 19 samt Kostenheten Ks 8/14 Riktlinjer, rutiner, nivå Årlig uppföljning Sociala utskottet Jan 19 Anhörigbidrag Ks 24/17 Kompetensförsörjning Återrapportering Kommunchef Maj 18 Ks 65/17 Framtidens politiska styrning Återrapportering KS ordförande Rapporteras vid varje KS Ks 66/17 Reviderade ägardirektiv RetAB Redovisning Kommunchef Maj 18

BUDGETFÖRSLAG 2019 BUDGET PER FÖRVALTNING Fastställd Fastställd Förslag Budget Budget Budget (Belopp i tkr) 2017 2018 2019 1. Politisk verksamhet 3 304,5 3 568,6 3 665,0 2. Kommunledningsförvaltning 26 802,9 20 668,4 20 057,3 Överförmyndarnämnd 184,3 995,2 897,0 3. Samhällsbyggnadsförvaltning 36 935,8 39 966,6 37 882,2 Bygg o Miljönämnd 5 238,5 5 501,1 5 517,8 4. Barn- och utbildningsförvaltning 69 845,0 73 169,2 71 200,0 5. Stöd- och omsorgsförvaltning 134 430,4 139 922,2 136 300,0 6. Skog -1 500,0-4 000,0-1 500,0 7. Trafik 1 100,0 1 000,0 950,0 Nettokostnad KS totalt 276 341,4 280 791,3 274 969,3 8. Gymnasieförbundet 25 000,0 29 000,0 29 000,0 9. Komvux 2 800,0 2 500,0 2 500,0 10. Räddningstjänsten 9 900,0 10 237,0 10 200,0 Nettokostnader övriga 37 700,0 41 737,0 41 700,0 Utbetalning pensioner 10 000,0 9 970,0 9 500,0 Avskrivningar 17 500,0 17 280,0 17 300,0 NETTOKOSTNAD TOTALT 341 541,4 349 778,3 343 469,3 Skatteintäkter 232 082,9 238 766,8 241 971,0 Statsbidrag 119 734,5 120 068,7 123 618,0 SUMMA INTÄKTER 351 817,4 358 835,5 365 589,0 Ränteintäkter -20,0-20,0-22,0 Räntekostnad 4 076,3 1 800,0 1 900,0 Finansnetto 4 056,3 1 780,0 1 878,0 RESULTAT 6 219,7 7 277,2 20 241,7 Prognostiserat antal invånare 5 385,0 5 390,0 5 390,0 Resultat enligt finansiella mål tkr 6 156,8 7 176,7 7 311,8 Resultat enligt finansiella mål % 1,75 2,00 2,00 UTRYMME FÖR POLITISKA PRIORITERINGAR 62,9 100,5 12 929,9

POLITISK VERKSAMHET Budgetförsl 2019 Årsbudg. 2018 Total Personalkostnader 2 735 789,7 2 674 841,0 Bilers, traktam, kurskostnader 287 500,0 273 300,0 Övriga Kostnader 758 823,0 735 418,0 Intäkter -117 000,0-115 000,0 Netto 3 665 112,7 3 568 559,0 10000000 POLITISK VERKSAMHET Personalkostnader 2 735 789,7 2 674 841,0 Bilers, traktam, kurskostnader 287 500,0 273 300,0 Övriga Kostnader 758 823,0 735 418,0 Intäkter -117 000,0-115 000,0 Netto 3 665 112,7 3 568 559,0 10100 KOMMUNFULLMÄKTIGE Personalkostnader 238 472,4 175 173,0 Bilers, traktam, kurskostnader 65 000,0 65 000,0 Övriga Kostnader 80 000,0 82 000,0 Netto 383 472,4 322 173,0 10200 KOMMUNSTYRELSE Personalkostnader 1 164 507,9 1 197 834,0 Bilers, traktam, kurskostnader 96 500,0 82 000,0 Övriga Kostnader 121 200,0 98 500,0 Netto 1 382 207,9 1 378 334,0 10210 SOCIALT UTSKOTT Personalkostnader 306 972,9 291 908,0 Bilers, traktam, kurskostnader 25 000,0 20 000,0 Övriga Kostnader 6 100,0 10 100,0 Netto 338 072,9 322 008,0 10230 BARN- OCH UTBILDN.UTSKOTT Personalkostnader 306 972,9 305 607,0 Bilers, traktam, kurskostnader 10 000,0 10 000,0 Övriga Kostnader 2 705,0 Netto 319 677,9 315 607,0 10240 SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTT Personalkostnader 306 972,9 288 447,0 Bilers, traktam, kurskostnader 10 000,0 15 000,0 Netto 316 972,9 303 447,0 10500 VALNÄMND Personalkostnader 237 668,6 237 333,0 Bilers, traktam, kurskostnader 12 000,0 12 000,0 Övriga Kostnader 13 000,0 9 000,0 Intäkter -117 000,0-115 000,0 Netto 145 668,6 143 333,0 11100 KOMMUNALT PARTISTÖD Övriga Kostnader 176 000,0 176 000,0 Netto 176 000,0 176 000,0

12100 REVISION Personalkostnader 170 669,8 178 539,0 Bilers, traktam, kurskostnader 65 000,0 65 000,0 Övriga Kostnader 359 818,0 359 818,0 Netto 595 487,8 603 357,0 13700 RÅDSVERKSAMHET Personalkostnader 3 552,3 Bilers, traktam, kurskostnader 4 000,0 4 300,0 Netto 7 552,3 4 300,0

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Budgetförsl 2019 Årsbudg. 2018 Total Personalkostnader 14 841 705,3 14 785 990,0 Bilers, traktam, kurskostnader 528 150,0 828 000,0 Övriga Kostnader 8 950 300,0 9 818 005,0 Intäkter -3 366 000,0-3 768 347,0 Netto 20 954 155,3 21 663 648,0 15000000 ÖVERGRIP LEDNING OCH ADM Personalkostnader 1 012 248,0 977 358,0 Bilers, traktam, kurskostnader 15 000,0 15 000,0 Övriga Kostnader 961 300,0 962 400,0 Intäkter -1 000 000,0-1 000 000,0 Netto 988 548,0 954 758,0 92010 KOMMUNÖVERGRIPANDE Personalkostnader 1 012 248,0 977 358,0 Bilers, traktam, kurskostnader 15 000,0 15 000,0 Övriga Kostnader 424 300,0 366 600,0 Intäkter -1 000 000,0-1 000 000,0 Netto 451 548,0 358 958,0 92016 LEASINGBILAR Övriga Kostnader 537 000,0 495 800,0 Netto 537 000,0 495 800,0 92191 OFÖRUTSETT KS Övriga Kostnader 100 000,0 Netto 100 000,0 15200000 SÄKERHETSSAMORDNING Personalkostnader 453 168,0 291 696,0 Bilers, traktam, kurskostnader 14 000,0 13 700,0 Övriga Kostnader 125 700,0 147 500,0 Intäkter -494 000,0-370 000,0 Netto 98 868,0 82 896,0 27510 SÄKERHETSSAMORDNING Personalkostnader 453 168,0 291 696,0 Bilers, traktam, kurskostnader 14 000,0 13 700,0 Övriga Kostnader 125 700,0 147 500,0 Intäkter -494 000,0-370 000,0 Netto 98 868,0 82 896,0 15300000 ÖVERGRIPANDE ADM MM Övriga Kostnader 870 000,0 860 000,0 Netto 870 000,0 860 000,0 13100 KANSLIAVDELNING Övriga Kostnader 145 000,0 135 000,0 Netto 145 000,0 135 000,0

13400 ÖVERGRIPANDE AVGIFTER Övriga Kostnader 725 000,0 725 000,0 Netto 725 000,0 725 000,0 16300000 PERSONALCHEF Personalkostnader 3 392 280,0 3 282 183,0 Bilers, traktam, kurskostnader 456 000,0 678 000,0 Övriga Kostnader 760 100,0 387 000,0 Netto 4 608 380,0 4 347 183,0 92610 PERSONALAVDELNING Personalkostnader 2 720 268,0 2 683 740,0 Bilers, traktam, kurskostnader 456 000,0 448 000,0 Övriga Kostnader 415 100,0 20 000,0 Netto 3 591 368,0 3 151 740,0 92630 FACKLIGA FÖRETRÄDARE Personalkostnader 672 012,0 598 443,0 Övriga Kostnader 80 000,0 95 500,0 Netto 752 012,0 693 943,0 92660 ADM.KOSTNADER PENSION Bilers, traktam, kurskostnader 210 000,0 Netto 210 000,0 92690 ÖVRIGA PA-KOSTNADER Bilers, traktam, kurskostnader 20 000,0 Övriga Kostnader 265 000,0 271 500,0 Netto 265 000,0 291 500,0 16400000 HÄLSOVÅRD Övriga Kostnader 1 170 000,0 1 170 000,0 Netto 1 170 000,0 1 170 000,0 92620 REHABILITERING Övriga Kostnader 170 000,0 170 000,0 Netto 170 000,0 170 000,0 92640 FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Övriga Kostnader 1 000 000,0 1 000 000,0 Netto 1 000 000,0 1 000 000,0 18000000 EKONOMI OCH ADMINISTRATIO Personalkostnader 3 593 796,0 2 972 403,0 Bilers, traktam, kurskostnader 3 000,0 1 500,0 Övriga Kostnader 661 900,0 355 005,0 Netto 4 258 696,0 3 328 908,0 92410 EKONOMIAVDELNING Personalkostnader 3 593 796,0 2 972 403,0 Bilers, traktam, kurskostnader 3 000,0 1 500,0 Övriga Kostnader 661 900,0 355 005,0 Netto 4 258 696,0 3 328 908,0

18500000 IT-ENHET Personalkostnader 4 991 055,2 5 273 181,0 Bilers, traktam, kurskostnader 2 100,0 7 100,0 Övriga Kostnader 3 729 500,0 5 377 100,0 Intäkter -1 872 000,0-1 875 596,0 Netto 6 850 655,2 8 781 785,0 92040 KUNDCENTER Personalkostnader 1 828 407,2 2 285 421,0 Bilers, traktam, kurskostnader 2 100,0 2 100,0 Övriga Kostnader 1 327 600,0 1 360 000,0 Netto 3 158 107,2 3 647 521,0 92310 IT-ENHETEN Personalkostnader 2 860 512,0 2 696 064,0 Bilers, traktam, kurskostnader 5 000,0 Övriga Kostnader 1 819 900,0 3 477 100,0 Netto 4 680 412,0 6 178 164,0 92330 BREDBAND Personalkostnader 302 136,0 291 696,0 Övriga Kostnader 17 000,0 Netto 319 136,0 291 696,0 92340 SERVANET Intäkter -1 872 000,0-1 875 596,0 Netto -1 872 000,0-1 875 596,0 92350 ADSL-NÄT Övriga Kostnader 565 000,0 540 000,0 Netto 565 000,0 540 000,0 22000000 NÄRINGSLIVSUTVECKLING Personalkostnader 698 547,2 674 403,0 Bilers, traktam, kurskostnader 2 500,0 2 500,0 Övriga Kostnader 511 000,0 466 000,0 Netto 1 212 047,2 1 142 903,0 92110 INFORMATION Personalkostnader 698 547,2 674 403,0 Bilers, traktam, kurskostnader 2 500,0 2 500,0 Övriga Kostnader 511 000,0 466 000,0 Netto 1 212 047,2 1 142 903,0 85000000 ÖVERFÖRMYNDARNÄMND Personalkostnader 700 610,9 1 314 766,0 Bilers, traktam, kurskostnader 35 550,0 110 200,0 Övriga Kostnader 160 800,0 93 000,0 Intäkter -522 751,0 Netto 896 960,9 995 215,0

10600 ÖVERFÖRMYNDARNÄMND Personalkostnader 20 405,4 10 755,0 Bilers, traktam, kurskostnader 9 200,0 8 000,0 Övriga Kostnader 10 200,0 11 200,0 Netto 39 805,4 29 955,0 13200 ADM. ÖVERFÖRMYNDARE Personalkostnader 330 828,0 512 919,0 Bilers, traktam, kurskostnader 1 850,0 1 200,0 Övriga Kostnader 147 500,0 47 100,0 Netto 480 178,0 561 219,0 13300 UPPDRAGST. ÖVERFÖRMYND. Personalkostnader 321 488,5 356 198,0 Bilers, traktam, kurskostnader 24 500,0 46 000,0 Övriga Kostnader 3 100,0 1 700,0 Netto 349 088,5 403 898,0 13310 ENSAMKOMMANDE BARN Personalkostnader 27 888,9 434 894,0 Bilers, traktam, kurskostnader 55 000,0 Övriga Kostnader 33 000,0 Intäkter -522 751,0 Netto 27 888,9 143,0

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Budgetförsl 2019 Årsbudg. 2018 Total Personalkostnader 38 225 961,1 38 782 208,0 Bilers, traktam, kurskostnader 579 100,0 564 400,0 Övriga Kostnader 62 608 828,0 65 617 335,0 Intäkter -58 013 889,0-59 496 203,0 Netto 43 400 000,1 45 467 740,0 20000000 BYGG- OCH MILJÖNÄMND Personalkostnader 321,8 82 100,0 Bilers, traktam, kurskostnader 17 100,0 29 000,0 Övriga Kostnader 3 100,0 4 500,0 Netto 20 521,8 115 600,0 10400 BYGG- OCH MILJÖNÄMND Personalkostnader 321,8 82 100,0 Bilers, traktam, kurskostnader 17 100,0 29 000,0 Övriga Kostnader 3 100,0 4 500,0 Netto 20 521,8 115 600,0 20100000 PLAN- OCH BYGGVERKSAMHET Övriga Kostnader 443 000,0 439 000,0 Intäkter -456 500,0-488 500,0 Netto -13 500,0-49 500,0 21510 ADM. PLAN OCH BYGG Övriga Kostnader 116 000,0 113 000,0 Intäkter -2 000,0 Netto 116 000,0 111 000,0 21520 MBK-VERKSAMHET Övriga Kostnader 310 400,0 316 000,0 Intäkter -44 000,0-44 000,0 Netto 266 400,0 272 000,0 21530 FYSISK PLANERING Övriga Kostnader 16 600,0 10 000,0 Intäkter -22 500,0-22 500,0 Netto -5 900,0-12 500,0 21540 BYGGLOVAVGIFTER Intäkter -390 000,0-420 000,0 Netto -390 000,0-420 000,0 20200000 MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD Personalkostnader 4 603 662,5 4 446 606,0 Bilers, traktam, kurskostnader 76 100,0 123 000,0 Övriga Kostnader 297 000,0 329 850,0 Intäkter -745 000,0-822 000,0 Netto 4 231 762,5 4 077 456,0

21530 FYSISK PLANERING Övriga Kostnader 1 000,0 Netto 1 000,0 21570 ÖVR. ADM PLAN OCH BYGG Personalkostnader 2 421 291,2 2 337 759,0 Bilers, traktam, kurskostnader 38 000,0 61 100,0 Övriga Kostnader 121 500,0 133 875,0 Netto 2 580 791,2 2 532 734,0 26010 MILJÖ- O HÄLSOSKYDDSKONTO Personalkostnader 2 182 371,2 2 108 847,0 Bilers, traktam, kurskostnader 38 100,0 61 900,0 Övriga Kostnader 127 100,0 130 475,0 Netto 2 347 571,2 2 301 222,0 26020 INSPEKTIONSVERKSAMHET Övriga Kostnader 5 000,0 5 000,0 Intäkter -5 000,0 Netto 5 000,0 26030 MILJÖTILLSYN Intäkter -425 000,0-475 000,0 Netto -425 000,0-475 000,0 26040 KALKNING Övriga Kostnader 32 400,0 50 500,0 Intäkter -40 000,0-32 000,0 Netto -7 600,0 18 500,0 26060 FÖREBYGGANDE VERKSAMHET Övriga Kostnader 5 000,0 5 000,0 Netto 5 000,0 5 000,0 26530 LIVSMEDELSTILLSYN Övriga Kostnader 5 000,0 5 000,0 Intäkter -150 000,0-165 000,0 Netto -145 000,0-160 000,0 26540 ERS. FRÅN ENSKILDA Intäkter -125 000,0-150 000,0 Netto -125 000,0-150 000,0 20300000 TRAFIK OCH BOSTADSANPASSN Övriga Kostnader 1 279 000,0 1 357 500,0 Netto 1 279 000,0 1 357 500,0 21560 BOSTADSANPASSNING Övriga Kostnader 1 265 000,0 1 343 500,0 Netto 1 265 000,0 1 343 500,0 24800 TRAFIKVERKSAMHET Övriga Kostnader 14 000,0 14 000,0 Netto 14 000,0 14 000,0

22000000 NÄRINGSLIVSUTVECKLING Personalkostnader 606 900,0 585 984,0 Bilers, traktam, kurskostnader 22 000,0 30 000,0 Övriga Kostnader 19 500,0 33 000,0 Netto 648 400,0 648 984,0 22010 NÄRINGSLIV O LANDSBYGDSUT Personalkostnader 606 900,0 585 984,0 Bilers, traktam, kurskostnader 22 000,0 30 000,0 Övriga Kostnader 19 500,0 33 000,0 Netto 648 400,0 648 984,0 22100000 FOLKHÄLSOFUNKTION Personalkostnader 7 478 432,8 6 966 937,0 Bilers, traktam, kurskostnader 5 000,0 Övriga Kostnader 2 644 784,0 2 209 500,0 Intäkter -2 684 000,0-2 817 022,0 Netto 7 439 216,8 6 364 415,0 VERKSAMHET-kod saknas Personalkostnader 520 716,0 Netto 520 716,0 61011 ARBETSMARKNADSÅTGÄRDER Personalkostnader 5 501 142,6 5 596 887,0 Bilers, traktam, kurskostnader 5 000,0 Övriga Kostnader 89 000,0 3 000,0 Intäkter -2 684 000,0-2 700 000,0 Netto 2 906 142,6 2 904 887,0 68000 FERIEARBETE Personalkostnader 240 974,2 231 025,0 Netto 240 974,2 231 025,0 92650 FOLKHÄLSOFUNKTION Personalkostnader 1 215 600,0 1 139 025,0 Övriga Kostnader 2 555 784,0 2 206 500,0 Intäkter -117 022,0 Netto 3 771 384,0 3 228 503,0 22200000 NÄRINGSL- LANDSB BEFR ÅTG Övriga Kostnader 446 600,0 722 600,0 Netto 446 600,0 722 600,0 22020 NÄRINGSLIVSBEFRÄMJ. ÅTG. Övriga Kostnader 446 600,0 722 600,0 Netto 446 600,0 722 600,0 22400000 KULTUR OCH FRITID Övriga Kostnader 1 518 000,0 1 998 000,0 Intäkter -150 000,0-150 000,0 Netto 1 368 000,0 1 848 000,0

22070 HEMSÄNDNINGSBIDRAG Övriga Kostnader 300 000,0 300 000,0 Intäkter -150 000,0-150 000,0 Netto 150 000,0 150 000,0 23400 KULLSTABACKEN, SPÅR O LED Övriga Kostnader 500 000,0 Netto 500 000,0 31000 SPORT & FRITIDSVERKSAMHET Övriga Kostnader 766 000,0 786 000,0 Netto 766 000,0 786 000,0 31500 STUDIEFÖRBUND Övriga Kostnader 400 000,0 400 000,0 Netto 400 000,0 400 000,0 31900 ÖVRIGT STÖD Övriga Kostnader 52 000,0 12 000,0 Netto 52 000,0 12 000,0 22500000 TURISM Personalkostnader 599 712,0 1 347 641,0 Övriga Kostnader 245 500,0 800 410,0 Intäkter -292 500,0 Netto 845 212,0 1 855 551,0 23500 TURISMUTVECKLING Personalkostnader 599 712,0 579 045,0 Övriga Kostnader 173 000,0 653 710,0 Netto 772 712,0 1 232 755,0 25100 DÖDA FALLET Övriga Kostnader 20 000,0 Intäkter -17 500,0 Netto 20 000,0-17 500,0 31601 THAIPAVILJONG DRIFT Personalkostnader 768 596,0 Övriga Kostnader 52 500,0 146 700,0 Intäkter -275 000,0 Netto 52 500,0 640 296,0 23000000 TEKNISK ADMINISTRATION Personalkostnader 2 084 292,0 2 017 344,0 Bilers, traktam, kurskostnader 217 900,0 212 400,0 Övriga Kostnader 1 840 075,0 2 024 300,0 Intäkter -1 361 200,0-1 498 200,0 Netto 2 781 067,0 2 755 844,0 21500 FASTIGHETSREGL, ARRENDEN Övriga Kostnader 53 000,0 62 000,0 Intäkter -19 200,0-15 000,0 Netto 33 800,0 47 000,0

26000 ENERGIRÅDGIVNING Övriga Kostnader 50 000,0 Intäkter -50 000,0 Netto 91920 FASTIGHETSFÖRSÄKRINGAR Övriga Kostnader 930 000,0 961 000,0 Netto 930 000,0 961 000,0 92140 CAFETERIAN Personalkostnader 56 895,0 Övriga Kostnader 95 800,0 Intäkter -141 000,0 Netto 11 695,0 92510 TEKNISK ADMINISTRATION Personalkostnader 2 084 292,0 1 960 449,0 Bilers, traktam, kurskostnader 217 900,0 212 400,0 Övriga Kostnader 857 075,0 855 500,0 Intäkter -440 000,0-390 200,0 Netto 2 719 267,0 2 638 149,0 92530 OH-KOSTNADER VA/RENH Intäkter -902 000,0-902 000,0 Netto -902 000,0-902 000,0 23100000 FÖRVALTNINGSFASTIGHETER Personalkostnader 4 283 562,0 4 919 352,0 Övriga Kostnader 17 432 907,0 20 710 600,0 Intäkter -11 283 500,0-12 170 740,0 Netto 10 432 969,0 13 459 212,0 24700 TRANSPORTMEDEL Övriga Kostnader 713 300,0 702 800,0 Netto 713 300,0 702 800,0 24710 MINDRE MASKINER/HANDVERKT Övriga Kostnader 131 000,0 290 000,0 Netto 131 000,0 290 000,0 25100 DÖDA FALLET Övriga Kostnader 3 500,0 Netto 3 500,0 31601 THAIPAVILJONG DRIFT Övriga Kostnader 3 500,0 Netto 3 500,0 32200 BIBLIOTEK STUGUN Övriga Kostnader 1 500,0 Netto 1 500,0

34100 IDROTTSPLATSER Övriga Kostnader 5 000,0 Netto 5 000,0 44050 LOKALER/SKOLOR Personalkostnader 1 467 045,0 Övriga Kostnader 83 000,0 Netto 1 550 045,0 80210 TILLHANDAH. AV LOKALER Övriga Kostnader 178 000,0 Netto 178 000,0 91010 EGNA FÖRVALTNINGSFHT. Övriga Kostnader 1 394 900,0 845 000,0 Netto 1 394 900,0 845 000,0 91100 FÖRHYRDA FÖRV.FHT Övriga Kostnader 2 998 548,0 3 087 700,0 Intäkter -1 793 800,0-1 806 500,0 Netto 1 204 748,0 1 281 200,0 91310 GRUNDSKOLEFHT Övriga Kostnader 4 087 000,0 4 429 000,0 Intäkter -190 000,0-158 000,0 Netto 3 897 000,0 4 271 000,0 91410 GYMNASIESKOLA DRIFT Övriga Kostnader 414 750,0 442 900,0 Intäkter -2 260 000,0-1 572 000,0 Netto -1 845 250,0-1 129 100,0 91510 FÖRSKOLA Personalkostnader 57 378,0 Övriga Kostnader 734 600,0 1 481 500,0 Intäkter -968 540,0 Netto 734 600,0 570 338,0 91610 SERVICEHUS Övriga Kostnader 4 045 000,0 4 540 700,0 Intäkter -5 969 900,0-6 764 700,0 Netto -1 924 900,0-2 224 000,0 91710 BRANDSTATIONER Övriga Kostnader 5 500,0 4 500,0 Intäkter -450 000,0-441 000,0 Netto -444 500,0-436 500,0 91810 BJÖRKHAMMAR Övriga Kostnader 6 000,0 Netto 6 000,0

91910 UNDERHÅLLSKOSTNADER Personalkostnader 457 344,0 Övriga Kostnader 2 340 709,0 4 586 000,0 Netto 2 340 709,0 5 043 344,0 91990 PERSONALKOSTNADER, FÖRV.F Personalkostnader 1 197 636,0 689 136,0 Övriga Kostnader 11 000,0 6 500,0 Intäkter -314 800,0-400 000,0 Netto 893 836,0 295 636,0 92540 GS-LÖNER Personalkostnader 3 085 926,0 2 248 449,0 Övriga Kostnader 437 000,0 Intäkter -305 000,0-60 000,0 Netto 3 217 926,0 2 188 449,0 92560 ARBETSORDER Övriga Kostnader 119 600,0 13 500,0 Netto 119 600,0 13 500,0 23200000 INDUSTRI- O AFFÄRSLOKALER Personalkostnader 91 452,0 30 120,0 Övriga Kostnader 2 409 800,0 1 977 000,0 Intäkter -2 897 300,0-2 552 640,0 Netto -396 048,0-545 520,0 80110 INDUSTRI- O HANTVERKSHUS Övriga Kostnader 48 000,0 Intäkter -107 200,0 Netto -59 200,0 80210 TILLHANDAH. AV LOKALER Personalkostnader 91 452,0 30 120,0 Övriga Kostnader 2 409 800,0 1 929 000,0 Intäkter -2 897 300,0-2 445 440,0 Netto -396 048,0-486 320,0 23300000 HYRESHUS Personalkostnader 3 698 859,6 3 553 812,0 Bilers, traktam, kurskostnader 108 000,0 35 000,0 Övriga Kostnader 15 816 477,0 15 444 875,0 Intäkter -20 961 889,0-21 184 000,0 Netto -1 338 552,4-2 150 313,0 81610 RAGUNDA HYRESHUS Övriga Kostnader 8 994 516,0 8 430 800,0 Intäkter -18 788 856,0-18 833 000,0 Netto -9 794 340,0-10 402 200,0

81630 RGDA HYRESHUS UNDERHÅLL Personalkostnader 487 285,6 457 344,0 Övriga Kostnader 4 045 400,0 4 057 600,0 Intäkter -35 000,0-20 000,0 Netto 4 497 685,6 4 494 944,0 81660 PERSONALKOSTNADER Personalkostnader 1 676 486,5 1 601 412,0 Bilers, traktam, kurskostnader 15 000,0 15 000,0 Övriga Kostnader 497 000,0 469 000,0 Netto 2 188 486,5 2 085 412,0 81680 ADMINIST/FÖRV.KOSTNADER Personalkostnader 1 250 676,0 1 232 640,0 Bilers, traktam, kurskostnader 90 000,0 15 000,0 Övriga Kostnader 355 375,0 355 375,0 Netto 1 696 051,0 1 603 015,0 81810 AVVECKL.LGH. DRIFT Övriga Kostnader 1 377 186,0 1 566 100,0 Intäkter -2 138 033,0-2 331 000,0 Netto -760 847,0-764 900,0 81830 AVVECKL.LGH. U-HÅLL Övriga Kostnader 460 000,0 490 000,0 Netto 460 000,0 490 000,0 81860 AVVECKL.LGH PERSONAL Personalkostnader 284 411,5 262 416,0 Bilers, traktam, kurskostnader 3 000,0 5 000,0 Övriga Kostnader 87 000,0 76 000,0 Netto 374 411,5 343 416,0 23400000 FRITIDSANLÄGGNINGAR Personalkostnader 59 424,0 217 433,0 Övriga Kostnader 2 026 250,0 2 285 800,0 Intäkter -8 000,0 Netto 2 085 674,0 2 495 233,0 23400 KULLSTABACKEN, SPÅR O LED Övriga Kostnader 2 800,0 Netto 2 800,0 25100 DÖDA FALLET Övriga Kostnader 250 000,0 250 000,0 Netto 250 000,0 250 000,0 30100 NORNAN TJ.KÖP STGN BOLLKL Övriga Kostnader 40 000,0 Intäkter -8 000,0 Netto 32 000,0

31600 THAIPAVILJONG DRIFT,VÄRME Personalkostnader 161 435,0 Övriga Kostnader 300 000,0 Netto 461 435,0 31601 THAIPAVILJONG DRIFT Övriga Kostnader 373 200,0 73 000,0 Netto 373 200,0 73 000,0 34100 IDROTTSPLATSER Övriga Kostnader 580 800,0 486 000,0 Netto 580 800,0 486 000,0 34300 ANLÄGGN.BIDR/CURL./ISBANA Övriga Kostnader 190 600,0 191 000,0 Netto 190 600,0 191 000,0 34400 FORSHALLEN+TENNISPLAN Personalkostnader 59 424,0 55 998,0 Övriga Kostnader 341 200,0 530 800,0 Netto 400 624,0 586 798,0 34500 SIMHALLEN STUGUN Övriga Kostnader 50 000,0 50 000,0 Netto 50 000,0 50 000,0 34820 BAD, KOPPELHÄLLAN Övriga Kostnader 157 650,0 275 000,0 Netto 157 650,0 275 000,0 34830 GERÅBADET+CAMPING Övriga Kostnader 15 000,0 25 000,0 Netto 15 000,0 25 000,0 34840 BADANLÄGGNING MÖRTSJÖN Övriga Kostnader 25 000,0 25 000,0 Netto 25 000,0 25 000,0 34910 ELLJUSSPÅR, BISPGÅRDEN Övriga Kostnader 40 000,0 40 000,0 Netto 40 000,0 40 000,0 23500000 VATTEN OCH AVLOPP Personalkostnader 3 231 078,5 3 132 073,0 Bilers, traktam, kurskostnader 60 000,0 60 000,0 Övriga Kostnader 7 322 943,0 5 849 600,0 Intäkter -10 670 000,0-10 670 000,0 Netto -55 978,5-1 628 327,0 86510 OH-KOSTNADER Övriga Kostnader 534 000,0 534 000,0 Netto 534 000,0 534 000,0

86520 VA-AVGIFTER Intäkter -10 670 000,0-10 670 000,0 Netto -10 670 000,0-10 670 000,0 86530 VATTENVERK Övriga Kostnader 985 900,0 993 000,0 Netto 985 900,0 993 000,0 86540 VATTENLEDNINGAR Övriga Kostnader 171 200,0 785 000,0 Netto 171 200,0 785 000,0 86560 AVLOPPSRENINGSVERK Övriga Kostnader 1 345 500,0 1 725 000,0 Netto 1 345 500,0 1 725 000,0 86570 AVLOPPSLEDNINGAR Övriga Kostnader 725 000,0 804 000,0 Netto 725 000,0 804 000,0 86580 UNDERHÅLL LEDNINGSNÄT Övriga Kostnader 575 000,0 Netto 575 000,0 86581 RENINGSVERK, FAST.UHÅLL Övriga Kostnader 50 000,0 100 000,0 Netto 50 000,0 100 000,0 86590 PERSONALKOSTNADER Personalkostnader 3 231 003,2 3 132 073,0 Bilers, traktam, kurskostnader 60 000,0 60 000,0 Övriga Kostnader 1 150 500,0 908 600,0 Netto 4 441 503,2 4 100 673,0 86599 KAPITALTJÄNST Övriga Kostnader 1 785 843,0 Netto 1 785 843,0 92060 UTREDNINGSAVDELNING Personalkostnader 75,2 Netto 75,2 23600000 RENHÅLLNING Personalkostnader 1 745 085,7 1 758 431,0 Bilers, traktam, kurskostnader 47 000,0 51 000,0 Övriga Kostnader 5 109 592,0 4 535 300,0 Intäkter -6 577 000,0-6 674 000,0 Netto 324 677,7-329 269,0 87100 OH-KOSTNADER Övriga Kostnader 368 500,0 368 500,0 Netto 368 500,0 368 500,0

87200 RENHÅLLNING Övriga Kostnader 2 305 000,0 2 335 600,0 Intäkter -3 734 000,0-3 719 000,0 Netto -1 429 000,0-1 383 400,0 87300 ADMINISTRATION Personalkostnader 1 235 976,0 1 253 196,0 Bilers, traktam, kurskostnader 42 000,0 45 000,0 Övriga Kostnader 193 000,0 183 200,0 Intäkter -2 389 000,0-2 403 000,0 Netto -918 024,0-921 604,0 87600 ÅVC/SOPTIPPAR Personalkostnader 509 109,7 505 235,0 Bilers, traktam, kurskostnader 5 000,0 6 000,0 Övriga Kostnader 1 567 200,0 1 511 000,0 Intäkter -202 000,0-252 000,0 Netto 1 879 309,7 1 770 235,0 87890 KAPITALTJÄNST Övriga Kostnader 584 892,0 Netto 584 892,0 87910 SLAMTÖMNING Övriga Kostnader 91 000,0 137 000,0 Intäkter -252 000,0-300 000,0 Netto -161 000,0-163 000,0 23700000 STÄDLEDARE Personalkostnader 7 427 729,2 7 601 379,0 Övriga Kostnader 815 300,0 890 500,0 Netto 8 243 029,2 8 491 879,0 4071 VERKSAMHET-text saknas Personalkostnader 368 088,0 Netto 368 088,0 40710 LOKALER/DAGHEM Personalkostnader 669 240,8 1 202 045,0 Övriga Kostnader 80 000,0 80 000,0 Netto 749 240,8 1 282 045,0 44050 LOKALER/SKOLOR Personalkostnader 4 269 501,3 4 180 047,0 Övriga Kostnader 352 300,0 375 500,0 Netto 4 621 801,3 4 555 547,0 51280 LOKALER/SERVICEHUS Personalkostnader 1 461 627,0 1 527 376,0 Övriga Kostnader 300 000,0 320 000,0 Netto 1 761 627,0 1 847 376,0

80210 TILLHANDAH. AV LOKALER Personalkostnader 123 134,0 118 776,0 Netto 123 134,0 118 776,0 911 FÖRHYRDA FÖRVALTN. FHT Personalkostnader 13 992,0 Netto 13 992,0 91100 FÖRHYRDA FÖRV.FHT Personalkostnader 41 184,0 53 331,0 Netto 41 184,0 53 331,0 91980 PERSONALUTBILDNING Övriga Kostnader 18 000,0 26 000,0 Netto 18 000,0 26 000,0 91990 PERSONALKOSTNADER, FÖRV.F Personalkostnader 480 962,0 519 804,0 Övriga Kostnader 65 000,0 89 000,0 Netto 545 962,0 608 804,0 23900000 ÖVR ANLÄGGN O VERKSAMHET Personalkostnader 880 431,2 441 915,0 Övriga Kostnader 2 282 000,0 3 387 500,0 Intäkter -182 000,0-22 000,0 Netto 2 980 431,2 3 807 415,0 24300 OFFENTLIG BELYSNING Övriga Kostnader 1 570 000,0 1 345 000,0 Intäkter -160 000,0 Netto 1 410 000,0 1 345 000,0 24900 VÄGHÅLLNING Övriga Kostnader 337 000,0 1 504 700,0 Intäkter -22 000,0-22 000,0 Netto 315 000,0 1 482 700,0 25000 GRÖNOMRÅDEN, LEKPLATSER Personalkostnader 880 356,0 441 915,0 Övriga Kostnader 375 000,0 537 800,0 Netto 1 255 356,0 979 715,0 26001 ENERGIEFFEKTIVIERING Personalkostnader 75,2 Netto 75,2 36000000 BIBLIOTEK Personalkostnader 1 435 017,7 1 535 980,0 Bilers, traktam, kurskostnader 31 000,0 19 000,0 Övriga Kostnader 657 000,0 617 500,0 Intäkter -1 500,0-1 500,0 Netto 2 121 517,7 2 170 980,0

32000 BIBLIOTEK ÖVERGRIPANDE Personalkostnader 1 435 017,7 1 535 980,0 Bilers, traktam, kurskostnader 31 000,0 19 000,0 Övriga Kostnader 282 000,0 242 500,0 Intäkter -1 500,0-1 500,0 Netto 1 746 517,7 1 795 980,0 32100 BIBLIOTEK HAMMARSTRAND Övriga Kostnader 135 000,0 135 000,0 Netto 135 000,0 135 000,0 32200 BIBLIOTEK STUGUN Övriga Kostnader 120 000,0 120 000,0 Netto 120 000,0 120 000,0 32300 BIBLIOTEK BISPGÅRDEN Övriga Kostnader 120 000,0 120 000,0 Netto 120 000,0 120 000,0 55100000 ALKOHOLHANDLÄGGNING Personalkostnader 145 101,0 Intäkter -44 000,0-145 101,0 Netto -44 000,0 26700 ALKOHOL O TOBAKSTILLSTÅND Personalkostnader 145 101,0 Intäkter -44 000,0-145 101,0 Netto -44 000,0

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Budgetförsl 2019 Årsbudg. 2018 Total Personalkostnader 74 349 363,7 75 771 008,0 Bilers, traktam, kurskostnader 471 700,0 468 300,0 Övriga Kostnader 9 889 022,0 10 076 000,0 Intäkter -13 510 086,0-13 146 066,0 Netto 71 199 999,7 73 169 242,0 36500000 KULTURSKOLA Personalkostnader 2 490 432,0 2 382 939,0 Bilers, traktam, kurskostnader 42 000,0 41 000,0 Övriga Kostnader 62 500,0 72 500,0 Netto 2 594 932,0 2 496 439,0 33000 KULTURSKOLA Personalkostnader 2 490 432,0 2 382 939,0 Bilers, traktam, kurskostnader 42 000,0 41 000,0 Övriga Kostnader 62 500,0 72 500,0 Netto 2 594 932,0 2 496 439,0 40000000 ÖVERGRIPANDE FÖRSKOLA Personalkostnader 2 318 064,0 1 744 962,0 Bilers, traktam, kurskostnader 29 800,0 25 000,0 Övriga Kostnader 69 000,0 22 000,0 Intäkter -2 935 000,0-1 415 000,0 Netto -518 136,0 376 962,0 40100 ADM/ÖVERGRIPANDE FÖRSKOLA Personalkostnader 2 318 064,0 1 744 962,0 Bilers, traktam, kurskostnader 29 800,0 25 000,0 Övriga Kostnader 64 000,0 17 000,0 Intäkter -1 735 000,0-271 000,0 Netto 676 864,0 1 515 962,0 40740 KVALITETSSÄKR, STATSBIDR Intäkter -200 000,0-194 000,0 Netto -200 000,0-194 000,0 40750 MAXTAXA, STATSBIDRAG Intäkter -1 000 000,0-950 000,0 Netto -1 000 000,0-950 000,0 40770 FAMILJECENTRAL Övriga Kostnader 5 000,0 5 000,0 Netto 5 000,0 5 000,0 40100000 FÖRSKOLA HAMMARSTRAND Personalkostnader 11 395 944,0 11 052 358,0 Bilers, traktam, kurskostnader 54 900,0 57 300,0 Övriga Kostnader 135 700,0 235 750,0 Intäkter -875 000,0-850 000,0 Netto 10 711 544,0 10 495 408,0

40701 FÖRSKOLOR HAMMARSTRAND Personalkostnader 11 395 944,0 11 052 358,0 Bilers, traktam, kurskostnader 54 900,0 57 300,0 Övriga Kostnader 135 700,0 235 750,0 Intäkter -875 000,0-850 000,0 Netto 10 711 544,0 10 495 408,0 40200000 FÖRSKOLA STUGUN Personalkostnader 7 699 104,0 7 739 984,0 Bilers, traktam, kurskostnader 36 600,0 39 000,0 Övriga Kostnader 1 994 022,0 1 999 450,0 Intäkter -802 000,0-742 000,0 Netto 8 927 726,0 9 036 434,0 40705 FÖRSKOLOR STUGUN Personalkostnader 7 699 104,0 7 739 984,0 Bilers, traktam, kurskostnader 36 600,0 39 000,0 Övriga Kostnader 198 662,0 204 450,0 Intäkter -802 000,0-742 000,0 Netto 7 132 366,0 7 241 434,0 40720 FÖRSKOLEKOOPERATIV Övriga Kostnader 1 795 360,0 1 795 000,0 Netto 1 795 360,0 1 795 000,0 40300000 FÖRSKOLA BISPGÅRDEN Personalkostnader 4 489 644,0 4 334 928,0 Bilers, traktam, kurskostnader 17 700,0 15 500,0 Övriga Kostnader 59 000,0 38 000,0 Intäkter -300 000,0-283 000,0 Netto 4 266 344,0 4 105 428,0 40708 FÖRSKOLOR BISPGÅRDEN Personalkostnader 4 489 644,0 4 334 928,0 Bilers, traktam, kurskostnader 17 700,0 15 500,0 Övriga Kostnader 59 000,0 38 000,0 Intäkter -300 000,0-283 000,0 Netto 4 266 344,0 4 105 428,0 44000000 ÖVERGRIPANDE SKOLA Personalkostnader 7 550 952,0 7 114 509,0 Bilers, traktam, kurskostnader 150 000,0 165 000,0 Övriga Kostnader 5 661 500,0 5 604 900,0 Intäkter -7 753 086,0-8 492 766,0 Netto 5 609 366,0 4 391 643,0 44010 ADM / ÖVERGRIPANDE SKOLA Personalkostnader 4 053 912,0 3 737 985,0 Bilers, traktam, kurskostnader 95 000,0 115 000,0 Övriga Kostnader 2 745 500,0 2 768 400,0 Intäkter -7 753 086,0-8 492 766,0 Netto -858 674,0-1 871 381,0

44030 ELEVVÅRD Personalkostnader 3 497 040,0 3 376 524,0 Bilers, traktam, kurskostnader 55 000,0 50 000,0 Övriga Kostnader 416 000,0 436 500,0 Netto 3 968 040,0 3 863 024,0 44040 SKOLSKJUTSAR Övriga Kostnader 2 500 000,0 2 400 000,0 Netto 2 500 000,0 2 400 000,0 44200000 KULLSTA SKOLA Personalkostnader 759,7 Netto 759,7 44010 ADM / ÖVERGRIPANDE SKOLA Personalkostnader 75,2 Netto 75,2 44100 UNDERVISNING Personalkostnader 75,2 Netto 75,2 44130 ELEVASSISTENTER Personalkostnader 252,3 Netto 252,3 44270 FRITIDSHEM Personalkostnader 75,2 Netto 75,2 44300 SÄRSKOLA Personalkostnader 281,8 Netto 281,8 44300000 SKOLAN I HAMMARSTRAND Personalkostnader 20 373 972,0 21 389 981,0 Bilers, traktam, kurskostnader 74 100,0 56 400,0 Övriga Kostnader 1 043 300,0 1 079 400,0 Intäkter -370 000,0-300 000,0 Netto 21 121 372,0 22 225 781,0 44010 ADM / ÖVERGRIPANDE SKOLA Personalkostnader 781 068,0 761 085,0 Bilers, traktam, kurskostnader 1 500,0 Övriga Kostnader 122 500,0 112 400,0 Netto 905 068,0 873 485,0 44100 UNDERVISNING Personalkostnader 16 910 004,0 18 816 475,0 Bilers, traktam, kurskostnader 15 000,0 Netto 16 925 004,0 18 816 475,0

44130 ELEVASSISTENTER Personalkostnader 407 592,0 Netto 407 592,0 44210 LÄROMEDEL Övriga Kostnader 851 800,0 917 500,0 Netto 851 800,0 917 500,0 44270 FRITIDSHEM Personalkostnader 2 275 308,0 1 812 421,0 Övriga Kostnader 16 000,0 Intäkter -370 000,0-300 000,0 Netto 1 921 308,0 1 512 421,0 44290 ÖVRIGT SKOLA Bilers, traktam, kurskostnader 57 600,0 56 400,0 Övriga Kostnader 53 000,0 49 500,0 Netto 110 600,0 105 900,0 44500000 HANSÅKERSKOLAN Personalkostnader 12 050 616,0 12 135 399,0 Bilers, traktam, kurskostnader 38 300,0 43 100,0 Övriga Kostnader 594 000,0 662 500,0 Intäkter -325 000,0-716 000,0 Netto 12 357 916,0 12 124 999,0 44010 ADM / ÖVERGRIPANDE SKOLA Bilers, traktam, kurskostnader 28 800,0 33 600,0 Övriga Kostnader 40 000,0 105 100,0 Netto 68 800,0 138 700,0 44050 LOKALER/SKOLOR Övriga Kostnader 5 000,0 Netto 5 000,0 44100 UNDERVISNING Personalkostnader 10 024 596,0 10 172 280,0 Bilers, traktam, kurskostnader 9 500,0 9 500,0 Övriga Kostnader 2 000,0 20 200,0 Intäkter -391 000,0 Netto 10 036 096,0 9 810 980,0 44210 LÄROMEDEL Övriga Kostnader 450 000,0 462 700,0 Netto 450 000,0 462 700,0 44270 FRITIDSHEM Personalkostnader 2 026 020,0 1 963 119,0 Övriga Kostnader 18 000,0 18 000,0 Intäkter -325 000,0-325 000,0 Netto 1 719 020,0 1 656 119,0

44290 ÖVRIGT SKOLA Övriga Kostnader 79 000,0 56 500,0 Netto 79 000,0 56 500,0 44600000 JÄRÅSKOLAN Personalkostnader 4 868 424,0 6 802 812,0 Bilers, traktam, kurskostnader 26 300,0 24 000,0 Övriga Kostnader 264 000,0 356 500,0 Intäkter -150 000,0-347 300,0 Netto 5 008 724,0 6 836 012,0 44010 ADM / ÖVERGRIPANDE SKOLA Övriga Kostnader 34 500,0 32 500,0 Netto 34 500,0 32 500,0 44050 LOKALER/SKOLOR Övriga Kostnader 8 500,0 10 000,0 Netto 8 500,0 10 000,0 44100 UNDERVISNING Personalkostnader 3 908 160,0 6 152 373,0 Bilers, traktam, kurskostnader 7 000,0 5 000,0 Intäkter -207 300,0 Netto 3 915 160,0 5 950 073,0 44210 LÄROMEDEL Övriga Kostnader 208 000,0 270 000,0 Netto 208 000,0 270 000,0 44270 FRITIDSHEM Personalkostnader 960 264,0 650 439,0 Bilers, traktam, kurskostnader 1 300,0 1 000,0 Övriga Kostnader 2 000,0 4 000,0 Intäkter -150 000,0-140 000,0 Netto 813 564,0 515 439,0 44290 ÖVRIGT SKOLA Bilers, traktam, kurskostnader 18 000,0 18 000,0 Övriga Kostnader 11 000,0 40 000,0 Netto 29 000,0 58 000,0 44900000 SÄRSKOLAN Personalkostnader 1 111 452,0 1 073 136,0 Bilers, traktam, kurskostnader 2 000,0 2 000,0 Övriga Kostnader 6 000,0 5 000,0 Netto 1 119 452,0 1 080 136,0 44300 SÄRSKOLA Personalkostnader 1 111 452,0 1 073 136,0 Bilers, traktam, kurskostnader 2 000,0 2 000,0 Övriga Kostnader 6 000,0 5 000,0 Netto 1 119 452,0 1 080 136,0

STÖD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Budgetförsl 2019 Årsbudg. 2018 Total Personalkostnader 118 116 557,6 128 103 069,0 Bilers, traktam, kurskostnader 1 054 700,0 1 786 000,0 Övriga Kostnader 38 165 224,0 40 922 246,0 Intäkter -21 036 500,0-30 889 137,0 Netto 136 299 981,6 139 922 178,0 50000000 ÖVERGRIPANDE VÅRD/OMSORG Personalkostnader 4 426 920,0 4 377 150,0 Bilers, traktam, kurskostnader 339 200,0 339 200,0 Övriga Kostnader 5 240 600,0 4 437 000,0 Netto 10 006 720,0 9 153 350,0 51010 ADM / ÖVERGRIPANDE VÅRD Personalkostnader 1 763 604,0 1 822 950,0 Bilers, traktam, kurskostnader 335 000,0 335 000,0 Övriga Kostnader 4 967 000,0 4 016 000,0 Netto 7 065 604,0 6 173 950,0 51011 ÖVERGRIPANDE HEMVÅRD Övriga Kostnader 150 000,0 Netto 150 000,0 51020 MAS Personalkostnader 339 864,0 328 152,0 Bilers, traktam, kurskostnader 1 200,0 1 200,0 Övriga Kostnader 7 000,0 7 000,0 Netto 348 064,0 336 352,0 51030 BISTÅNDSENHET Personalkostnader 2 323 452,0 2 226 048,0 Bilers, traktam, kurskostnader 3 000,0 3 000,0 Övriga Kostnader 106 600,0 104 000,0 Netto 2 433 052,0 2 333 048,0 51160 TEKNISKA HJÄLPMEDEL Övriga Kostnader 60 000,0 60 000,0 Netto 60 000,0 60 000,0 51250 MEDICINSKT FÄRDIGBEHANDLA Övriga Kostnader 100 000,0 100 000,0 Netto 100 000,0 100 000,0 50300000 ÖKAD BEMANNING I ÄLDREOMS Personalkostnader 1 712 937,0 Intäkter -1 712 937,0 Netto 51111 HEMVÅRD Personalkostnader 478 500,0 Intäkter -478 500,0 Netto

51270 PERSONALKOSTN SÄBO Personalkostnader 1 234 437,0 Intäkter -1 234 437,0 Netto 50500000 SJUKVÅRD Personalkostnader 14 010 872,2 13 621 132,0 Övriga Kostnader 1 953 300,0 2 453 100,0 Intäkter -478 000,0-548 000,0 Netto 15 486 172,2 15 526 232,0 51130 NATTDISTRIKTSSKÖTERSKA Personalkostnader 3 835 034,8 3 724 953,0 Övriga Kostnader 99 100,0 335 300,0 Intäkter -468 000,0-538 000,0 Netto 3 466 134,8 3 522 253,0 51141 SJUKSKÖT HEMVÅRD H-STRAND Personalkostnader 2 735 308,3 2 666 712,0 Övriga Kostnader 225 100,0 280 800,0 Netto 2 960 408,3 2 947 512,0 51142 SJUKSKÖTERSKOR STUGUN Personalkostnader 1 395 616,5 1 347 555,0 Övriga Kostnader 213 400,0 281 700,0 Netto 1 609 016,5 1 629 255,0 51143 SJUKSKÖTERSKOR BISPGÅRDEN Personalkostnader 1 829 524,5 1 856 379,0 Övriga Kostnader 278 900,0 319 900,0 Netto 2 108 424,5 2 176 279,0 51144 SJUKSKÖTERSKOR BJÖRKHAMMA Personalkostnader 1 885 732,5 1 820 745,0 Övriga Kostnader 271 000,0 369 000,0 Netto 2 156 732,5 2 189 745,0 51160 TEKNISKA HJÄLPMEDEL Övriga Kostnader 600 000,0 600 000,0 Netto 600 000,0 600 000,0 51180 ARBETSTERAPEUT,SJUKGYMNAS Personalkostnader 2 329 655,8 2 204 788,0 Övriga Kostnader 265 800,0 266 400,0 Intäkter -10 000,0-10 000,0 Netto 2 585 455,8 2 461 188,0 51000000 NYVIKSVÄGEN Personalkostnader 19 604 593,9 20 264 617,0 Bilers, traktam, kurskostnader 1 500,0 3 000,0 Övriga Kostnader 218 350,0 215 000,0 Intäkter -528 000,0-420 000,0 Netto 19 296 443,9 20 062 617,0

51220 ÖVERGRIPANDE NYVIKSVÄGEN Personalkostnader 1 438 056,0 1 388 490,0 Bilers, traktam, kurskostnader 1 500,0 3 000,0 Övriga Kostnader 203 350,0 200 000,0 Netto 1 642 906,0 1 591 490,0 51222 NYVIKSVÄGEN, VÅNING 1 Personalkostnader 7 027 213,0 6 613 043,0 Intäkter -264 000,0-210 000,0 Netto 6 763 213,0 6 403 043,0 51223 NYVIKSVÄGEN, VÅNING 2 Personalkostnader 7 055 773,0 6 631 388,0 Intäkter -264 000,0-210 000,0 Netto 6 791 773,0 6 421 388,0 51224 NYVIKSVÄGEN, NATTPERSONAL Personalkostnader 4 083 551,9 5 631 696,0 Netto 4 083 551,9 5 631 696,0 51260 DAGVERKSAMHET/TERAPI Övriga Kostnader 15 000,0 15 000,0 Netto 15 000,0 15 000,0 51500000 HEMVÅRD H-STRAND/BISPGÅRD Personalkostnader 15 949 562,9 16 481 317,0 Bilers, traktam, kurskostnader 11 500,0 14 000,0 Övriga Kostnader 1 376 700,0 1 369 300,0 Intäkter -1 126 000,0-1 026 000,0 Netto 16 211 762,9 16 838 617,0 51110 ÖVERGRIP HEMVÅRD H-STRAND Personalkostnader 957 036,0 684 801,0 Bilers, traktam, kurskostnader 2 500,0 5 000,0 Övriga Kostnader 3 000,0 4 000,0 Netto 962 536,0 693 801,0 51111 HEMVÅRD Personalkostnader 11 754 244,9 12 481 934,0 Bilers, traktam, kurskostnader 9 000,0 9 000,0 Övriga Kostnader 1 231 700,0 1 223 300,0 Intäkter -1 006 000,0-906 000,0 Netto 11 988 944,9 12 808 234,0 51120 ANHÖRIGVÅRD Övriga Kostnader 50 000,0 50 000,0 Netto 50 000,0 50 000,0 51221 NYVIKSVÄGEN, KORTTIDSAVD Personalkostnader 3 238 282,0 3 314 582,0 Övriga Kostnader 92 000,0 92 000,0 Intäkter -120 000,0-120 000,0 Netto 3 210 282,0 3 286 582,0

52000000 BERGEGÅRDEN/HEMV STUGUN Personalkostnader 14 596 193,1 16 361 791,0 Bilers, traktam, kurskostnader 2 000,0 2 000,0 Övriga Kostnader 979 100,0 981 100,0 Intäkter -750 000,0-734 000,0 Netto 14 827 293,1 16 610 891,0 51111 HEMVÅRD Personalkostnader 6 296 353,7 5 862 691,0 Bilers, traktam, kurskostnader 1 000,0 1 000,0 Övriga Kostnader 755 600,0 751 100,0 Intäkter -600 000,0-558 000,0 Netto 6 452 953,7 6 056 791,0 51120 ANHÖRIGVÅRD Övriga Kostnader 60 000,0 42 000,0 Netto 60 000,0 42 000,0 51230 ÖVERGRIPANDE BERGEGÅRDEN Personalkostnader 1 007 856,0 1 009 173,0 Bilers, traktam, kurskostnader 1 000,0 1 000,0 Övriga Kostnader 148 500,0 173 000,0 Netto 1 157 356,0 1 183 173,0 51231 BERGEGÅRDEN/ÄNGEN DAGPERS Personalkostnader 4 613 843,9 5 747 671,0 Intäkter -150 000,0-176 000,0 Netto 4 463 843,9 5 571 671,0 51233 NATTPERSONAL BERGEGÅRDEN Personalkostnader 2 678 139,5 3 742 256,0 Netto 2 678 139,5 3 742 256,0 51260 DAGVERKSAMHET/TERAPI Övriga Kostnader 15 000,0 15 000,0 Netto 15 000,0 15 000,0 53000000 NIPÄNGEN BISPGÅRDEN Personalkostnader 23 338 884,8 22 967 961,0 Bilers, traktam, kurskostnader 12 000,0 10 000,0 Övriga Kostnader 706 700,0 695 200,0 Intäkter -990 000,0-1 140 000,0 Netto 23 067 584,8 22 533 161,0 51111 HEMVÅRD Personalkostnader 5 559 381,7 4 752 592,0 Övriga Kostnader 462 700,0 462 700,0 Intäkter -510 000,0-542 000,0 Netto 5 512 081,7 4 673 292,0

51240 ÖVERGRIPANDE NIPÄNGEN Personalkostnader 1 881 300,0 1 046 694,0 Bilers, traktam, kurskostnader 12 000,0 10 000,0 Övriga Kostnader 229 000,0 217 500,0 Intäkter -480 000,0-598 000,0 Netto 1 642 300,0 676 194,0 51243 NIPÄNGEN, DAGPERSONAL Personalkostnader 11 712 592,7 12 931 103,0 Netto 11 712 592,7 12 931 103,0 51245 NATTPERSONAL NIPÄNGEN Personalkostnader 4 185 610,3 4 237 572,0 Netto 4 185 610,3 4 237 572,0 51260 DAGVERKSAMHET/TERAPI Övriga Kostnader 15 000,0 15 000,0 Netto 15 000,0 15 000,0 54000000 LSS GRUPPBOSTÄDER Personalkostnader 3 092 432,6 4 241 074,0 Övriga Kostnader 1 771 000,0 2 428 400,0 Intäkter -2 067 000,0-3 253 200,0 Netto 2 796 432,6 3 416 274,0 51311 GRUPPBOSTAD ALLÉN Personalkostnader 223 935,7 226 047,0 Övriga Kostnader 2 000,0 Netto 223 935,7 228 047,0 51328 PERSONLIG ASSISTENT Personalkostnader 2 868 497,0 4 015 027,0 Övriga Kostnader 1 751 000,0 2 406 400,0 Intäkter -2 067 000,0-3 253 200,0 Netto 2 552 497,0 3 168 227,0 51329 DAGVERKSAMHET Övriga Kostnader 20 000,0 20 000,0 Netto 20 000,0 20 000,0 54500000 LSS ASSISTANS Personalkostnader 1 506 162,1 2 456 417,0 Bilers, traktam, kurskostnader 87 000,0 78 000,0 Övriga Kostnader 1 564 000,0 980 100,0 Intäkter -8 500,0-8 500,0 Netto 3 148 662,1 3 506 017,0 51118 VERKSAMHET-text saknas Personalkostnader 33 711,9 Bilers, traktam, kurskostnader 12 000,0 Netto 45 711,9

51121 BOENDESTÖD ENL SOL Personalkostnader 365 620,4 365 370,0 Övriga Kostnader 30 000,0 Netto 395 620,4 365 370,0 51125 AVLÖSNINGSLGH, ENL SOL Övriga Kostnader 80 000,0 63 000,0 Netto 80 000,0 63 000,0 51170 PSYKIATRI/BOENDESTÖD Personalkostnader 1 077 233,0 Bilers, traktam, kurskostnader 3 000,0 Övriga Kostnader 93 100,0 Netto 1 173 333,0 51217 VERKSAMHET-text saknas Övriga Kostnader 1 075 000,0 Netto 1 075 000,0 51320 KORTTIDSTILLSYN Övriga Kostnader 250 000,0 240 000,0 Netto 250 000,0 240 000,0 51321 ADMINISTRATION LSS-HANDL Personalkostnader 718 224,0 693 471,0 Netto 718 224,0 693 471,0 51322 LSS, RÅD OCH STÖD Övriga Kostnader 29 000,0 25 000,0 Netto 29 000,0 25 000,0 51323 LEDSAGARSERVICE Personalkostnader 163 349,3 163 544,0 Netto 163 349,3 163 544,0 51324 KONTAKTPERSONER Personalkostnader 159 365,1 156 799,0 Bilers, traktam, kurskostnader 75 000,0 75 000,0 Netto 234 365,1 231 799,0 51325 AVLÖSARSERVICE Personalkostnader 65 891,4 Netto 65 891,4 51327 BOENDESTÖD SÄRSKILD SERVI Övriga Kostnader 100 000,0 559 000,0 Intäkter -8 500,0-8 500,0 Netto 91 500,0 550 500,0

55000000 IFO KONTOR Personalkostnader 8 169 996,0 7 562 547,0 Bilers, traktam, kurskostnader 100 000,0 85 000,0 Övriga Kostnader 1 417 674,0 1 318 336,0 Intäkter -550 000,0 Netto 9 687 670,0 8 415 883,0 55000 ADMINISTRATION IFO Personalkostnader 8 169 996,0 7 562 547,0 Bilers, traktam, kurskostnader 100 000,0 85 000,0 Övriga Kostnader 1 417 674,0 1 318 336,0 Intäkter -550 000,0 Netto 9 687 670,0 8 415 883,0 55200000 INSATSER BARN O UNGD. IFO Personalkostnader 1 259 154,5 1 262 115,0 Bilers, traktam, kurskostnader 412 000,0 355 000,0 Övriga Kostnader 4 809 500,0 3 950 000,0 Netto 6 480 654,5 5 567 115,0 55400 BEHANDLINGSH. BARN O UNGD Övriga Kostnader 4 279 500,0 3 660 000,0 Netto 4 279 500,0 3 660 000,0 55700 FAMILJEHEM, BARN OCH UNGD Personalkostnader 1 095 991,6 1 092 653,0 Bilers, traktam, kurskostnader 372 000,0 300 000,0 Övriga Kostnader 20 000,0 20 000,0 Netto 1 487 991,6 1 412 653,0 55710 KONTAKTFAMILJ/PERSON BARN Personalkostnader 163 162,9 169 462,0 Bilers, traktam, kurskostnader 40 000,0 55 000,0 Netto 203 162,9 224 462,0 56810 ÖPPENVÅRD, BARN O UNGDOM Övriga Kostnader 510 000,0 270 000,0 Netto 510 000,0 270 000,0 55300000 INSATSER VUXNA IFO Personalkostnader 83 161,0 106 048,0 Bilers, traktam, kurskostnader 25 000,0 30 000,0 Övriga Kostnader 2 873 000,0 2 947 000,0 Netto 2 981 161,0 3 083 048,0 55200 BEHANDLINGSHEM, VUXNA Övriga Kostnader 2 545 000,0 2 500 000,0 Netto 2 545 000,0 2 500 000,0 55210 BEROENDEENHETEN Övriga Kostnader 50 000,0 Netto 50 000,0

55600 KONTAKTPERSONER, VUXNA Personalkostnader 83 161,0 106 048,0 Bilers, traktam, kurskostnader 25 000,0 30 000,0 Netto 108 161,0 136 048,0 55800 ÖPPENVÅRD, VUXNA Övriga Kostnader 328 000,0 397 000,0 Netto 328 000,0 397 000,0 55400000 EKONOMISKT BISTÅND IFO Övriga Kostnader 4 500 000,0 5 000 000,0 Intäkter -100 000,0-100 000,0 Netto 4 400 000,0 4 900 000,0 57500 EKONOMISKT BISTÅND Övriga Kostnader 4 500 000,0 5 000 000,0 Intäkter -100 000,0-100 000,0 Netto 4 400 000,0 4 900 000,0 55500000 FAMILJERÄTT Övriga Kostnader 10 000,0 25 000,0 Netto 10 000,0 25 000,0 58510 FAMILJERÄTT Övriga Kostnader 10 000,0 25 000,0 Netto 10 000,0 25 000,0 55700000 ANHÖRIGSTÖD T MISSBRUKARE Övriga Kostnader 40 000,0 50 000,0 Netto 40 000,0 50 000,0 56820 ANHÖRIGSTÖD T MISSBRUKARE Övriga Kostnader 40 000,0 50 000,0 Netto 40 000,0 50 000,0 55800000 ENSAMKOMMANDE Personalkostnader 2 162 760,0 5 596 223,0 Bilers, traktam, kurskostnader 52 500,0 825 300,0 Övriga Kostnader 3 000 100,0 4 747 010,0 Intäkter -4 790 000,0-8 689 500,0 Netto 425 360,0 2 479 033,0 60001 HVB STRANDLIDEN Personalkostnader 1 853 028,0 3 874 321,0 Bilers, traktam, kurskostnader 2 500,0 22 800,0 Övriga Kostnader 368 500,0 1 159 660,0 Intäkter -2 600 000,0-3 520 000,0 Netto -375 972,0 1 536 781,0

60005 ENSAMKOMMANDE 18-21 ÅR Personalkostnader 1 721 902,0 Bilers, traktam, kurskostnader 2 500,0 Övriga Kostnader 441 600,0 1 304 100,0 Intäkter -3 200 000,0 Netto 441 600,0-171 498,0 60012 FAMILJEHEM KONSULTSTÖDD Övriga Kostnader 2 190 000,0 2 281 250,0 Intäkter -2 190 000,0-602 250,0 Netto 1 679 000,0 60013 FAMILJEHEM Bilers, traktam, kurskostnader 50 000,0 750 000,0 Intäkter -821 250,0 Netto 50 000,0-71 250,0 60014 KONTAKTFAMILJ,KONT.PERSON Bilers, traktam, kurskostnader 50 000,0 Netto 50 000,0 60101 FLYKTINGMOTTAGNING Övriga Kostnader 2 000,0 Intäkter -546 000,0 Netto -544 000,0 /0000 VERKSAMHET-text saknas Personalkostnader 309 732,0 Netto 309 732,0 55850000 INTEGRATION Personalkostnader 1 676 832,4 1 954 728,0 Bilers, traktam, kurskostnader 2 000,0 22 500,0 Övriga Kostnader 2 291 000,0 3 781 500,0 Intäkter -4 745 000,0-6 800 000,0 Netto -775 167,6-1 041 272,0 60005 ENSAMKOMMANDE 18-21 ÅR Övriga Kostnader 100 000,0 Netto 100 000,0 60101 FLYKTINGMOTTAGNING Personalkostnader 1 455 984,4 1 954 728,0 Bilers, traktam, kurskostnader 2 000,0 22 500,0 Övriga Kostnader 2 191 000,0 3 781 500,0 Intäkter -4 745 000,0-6 800 000,0 Netto -1 096 015,6-1 041 272,0 /0000 VERKSAMHET-text saknas Personalkostnader 220 848,0 Netto 220 848,0

80000000 ÖVERGRIPANDE KÖK Personalkostnader 8 239 032,1 9 137 012,0 Bilers, traktam, kurskostnader 10 000,0 22 000,0 Övriga Kostnader 286 000,0 286 000,0 Intäkter -35 000,0-40 000,0 Netto 8 500 032,1 9 405 012,0 80020 MÅLTIDSPRODUKTION Personalkostnader 8 239 032,1 9 137 012,0 Bilers, traktam, kurskostnader 10 000,0 22 000,0 Övriga Kostnader 286 000,0 286 000,0 Intäkter -35 000,0-40 000,0 Netto 8 500 032,1 9 405 012,0 80200000 KÖK HAMMARSTRAND Övriga Kostnader 3 220 000,0 2 655 000,0 Intäkter -3 824 000,0-3 116 000,0 Netto -604 000,0-461 000,0 80020 MÅLTIDSPRODUKTION Övriga Kostnader 3 220 000,0 2 655 000,0 Intäkter -3 824 000,0-3 116 000,0 Netto -604 000,0-461 000,0 80400000 KÖK STUGUN Övriga Kostnader 589 600,0 964 600,0 Intäkter -195 000,0-556 000,0 Netto 394 600,0 408 600,0 80020 MÅLTIDSPRODUKTION Övriga Kostnader 589 600,0 964 600,0 Intäkter -195 000,0-556 000,0 Netto 394 600,0 408 600,0 80500000 KÖK BISPGÅRDEN Övriga Kostnader 1 318 600,0 1 638 600,0 Intäkter -1 400 000,0-2 195 000,0 Netto -81 400,0-556 400,0 80020 MÅLTIDSPRODUKTION Övriga Kostnader 1 318 600,0 1 638 600,0 Intäkter -1 400 000,0-2 195 000,0 Netto -81 400,0-556 400,0

Dnr LS/851/2012 JämtBus Barn och unga i behov av särskilt stöd Överenskommelse om länsövergripande samverkan Jämtlands län Gäller från 1 oktober 2012, reviderad version gäller från och med 2018-02-02 (Beslut i Barnarenan)

JämtBus- Överenskommelse avseende barn och unga i behov av särskilt stöd Dnr LS/851/2012 JämtBus - överenskommelse avseende barn och unga i behov av särskilt stöd. En arbetsgrupp tog 2010-2011 fram förslag på överenskommelse för dåvarande landstinget (idag Region Jämtland Härjedalen) och kommunernas samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. Överenskommelsen utgår från en gemensam värdegrund och en gemensam syn på att det enskilda barnets behov alltid ska sättas i centrum. Varje verksamhet ansvarar för att utbilda och informera sin personal om dokumentet JämtBus och dess påverkan på respektive verksamhet. Parter för samverkan är: Region Jämtland Härjedalen, Bergs kommun, Bräcke kommun, Härjedalens kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Strömsunds kommun, Åre kommun, Östersunds kommun samt Jämtlands gymnasieförbund. Överenskommelsen gäller från 1 oktober 2012 och har reviderats i januari 2015 samt i februari 2018. Barnarenan, vilket är en politisk samverkansarena mellan Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner, ansvarar för överenskommelsen. Revidering av överenskommelsen har genomförts i det regionala JämtBusnätverket, vilket är ett samverkansnätverk mellan länets kommuner och Region Jämtland Härjedalen på tjänstemannanivå. Barnarenan beslutade 2018-02-02 att rekommendera kommunerna och Region Jämtland Härjedalen att anta överenskommelsen. Med anledning av att Jämtlands läns landsting och Regionförbundet i Jämtlands län 1 januari 2015 övergick i Region Jämtland Härjedalen rekommenderade Barnarenan att den reviderade versionen av JämtBus-överenskommelsen skulle behandlas politiskt och att den skulle antas i berörda nämnder, såsom socialnämnd, barn-och utbildningsnämnd och regionstyrelsen. Kommunerna/regionen avgör själva på vilken nivå överenskommelsen ska antas/skrivas under. Underskrifter från företrädare för Jämtlands läns kommuner och Region Jämtland Härjedalen läggs som bilaga till överenskommelsen.

Dnr LS/851/2012 INNEHÅLL 1 INLEDNING... 6 1.1 Parter för samverkan... 6 1.2 JÄMTBUS Styrdokument för samverkan Barn och unga... 6 2 GRUNDLÄGGANDE UTGÅNGSPUNKTER... 7 2.1 Mål för samverkan... 7 2.2 Målgrupp... 7 2.3 Grundläggande värderingar... 8 3 HUVUDMÄNNENS ANSVAR... 8 3.1 Initiativtagare till samverkan... 8 3.2 Tre nivåer generell nivå, första linjen och specialistnivå... 8 3.3 Generell nivå och första linjen... 9 3.3.1 Definition... 9 3.3.2 Verksamheter med ansvar på generell nivå och första linjen... 10 3.4 Specialistnivå... 12 3.4.1 Definition... 12 3.4.2 Verksamheter med ansvar på specialistnivå... 12 4 OM SAMVERKAN... 14 4.1 Huvudmännens uppdrag... 14 4.2 Samverkansskyldighet... 14 4.3 Samsyn... 14 4.4 Gemensam kompetens- och metodutveckling... 14 4.5 Gemensam planering... 15 4.5.1 Samordnad individuell plan... 15 4.6 Samverkan vid placering utanför det egna hemmet... 15 4.6.1 Länsövergripande överenskommelse om samarbete vid placering utanför det egna hemmet... 15 4.6.2 Utgångspunkt för samverkan vid placering utanför det egna hemmet... 15 4.6.3 Kostnadsfördelning... 15 5 SÄKERSTÄLLA SAMVERKAN... 16 5.1 Barnarenan... 16 5.2 Regionalt Jämtbusnätverk... 16 5.3 Lokala Jämtbusnätverk... 16 5.4 Lokala Jämtbusdokument... 16 6 UPPFÖLJNING AV ÖVERENSKOMMELSEN... 16 6.1 Avvikelser... 16 6.2 Översyn/revidering... 17

JämtBus - Överenskommelse avseende barn och unga i behov av särskilt stöd Dnr LS/851/2012 1 INLEDNING Barn och unga är vår framtid. Alla barn har rätt att växa, lära och utvecklas. En del barn behöver extra stöd, anpassningar och insatser för att denna process ska fungera. Att tidigt hjälpa och stödja barn och unga som är i behov av särskilt stöd är viktigt såväl för barnen och familjen som för samhället. Barns behov ska stå i centrum. Att barn och unga får ett sådant stöd är samhällets viktigaste uppgift. För många av dessa barn krävs insatser från flera olika samhällsfunktioner, inom såväl kommunernas som hälso- och sjukvårdens olika verksamheter. Alla som arbetar med barn och unga har en skyldighet att samverka i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. För att samverkan ska bli effektiv måste den byggas upp med det enskilda barnets behov i centrum, utifrån barnets totala situation. Varje part gör det som den är specialiserad på utifrån sitt samhällsuppdrag. Samstämmighet och samtidighet i insatser ger kraft i samverkan. Alla som möter barn och unga i sitt arbete, eller som är ansvariga för sådana verksamheter, har en viktig roll i att synkronisera insatser till barn i behov av särskilt stöd. Jämtlands län är ett län av kontraster mellan stad och glesbygd och avstånden är långa. Förutsättningarna är olikartade såväl inom länets kommuner som mellan kommunerna. Hälsocentraler finns i alla kommuner medan hälso- och sjukvårdens specialistverksamheter i huvudsak är koncentrerade till Östersund. Att förutsättningarna är skiftande i länet innebär utmaningar för de olika verksamheterna, men det får aldrig utgöra hinder för det enskilda barnet att få det stöd det har rätt till, eller för parternas samverkan kring barnet. Denna överenskommelse är framtagen för att det i länet ska finnas ett gemensamt dokument som ger vägledning för hur en sådan samverkan ska utformas. 1.1 PARTER FÖR SAMVERKAN Region Jämtland Härjedalen, Bergs kommun, Bräcke kommun, Härjedalens kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Strömsunds kommun, Åre kommun, Östersunds kommun samt Jämtlands gymnasieförbund. Överenskommelsen omfattar all hälso- och sjukvård samt kommunal verksamhet som på något sätt arbetar med barn och unga och där huvudmannaskapet utgår från ett offentligt uppdrag enligt lagstiftningen. Detta innebär att även enskilda verksamheter oavsett huvudman omfattas av riktlinjerna i samverkansdokumentet såsom t.ex. fristående skolor, enskilda förskolor, upphandlade verksamheter m.fl. 1.2 JÄMTBUS STYRDOKUMENT FÖR SAMVERKAN BARN OCH UNGA JÄMTBUS är en övergripande överenskommelse om samverkan och styr den samverkan som sker inom område barn och unga. Som komplement till Jämtbus finns överenskommelser och riktlinjer som på ett mer detaljerat plan beskriver samverkan i olika delar. Befintliga överenskommelser/riktlinjer som är gällande inom ramen för Jämtbus: 6

JämtBus - Överenskommelse avseende barn och unga i behov av särskilt stöd Dnr LS/851/2012 Länsövergripande överenskommelse om samarbete vid placering utanför det egna hemmet avser barn och unga, 0-20 år, som placeras utom hemmet med stöd av Socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). 1 Länsövergripande riktlinje för samarbete vid placering i familjehem eller Hem för vård eller boende (HVB) - Avser barn och unga som placeras utom hemmet med stöd av socialtjänstlagen (SoL) eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) 2 Länsövergripande riktlinje för samverkan i form av Barnhälsoteam avser barn i åldrarna 0-6 år 3 Överenskommelse om länsgemensamma rutiner för mottagning i grundsärskola och gymnasiesärskola 4 2 GRUNDLÄGGANDE UTGÅNGSPUNKTER 2.1 MÅL FÖR SAMVERKAN Målet för arbetet kring barn och unga i Jämtlands län är att alla barn och unga ska ges de bästa förutsättningar till en god uppväxt där bästa möjliga hälsa, utveckling och trygghet är viktiga beståndsdelar. Viktigt för att detta ska uppnås är att alla samverkande parter verkar för att: Barn och unga ges ett sådant stöd att de i första hand kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i den undervisningsgrupp de tillhör. Barns utbildningsresultat sätts i fokus då det är en påverkbar faktor, som har stor betydelse för alla barns framtidsutsikter. 2.2 MÅLGRUPP De som berörs av överenskommelsen är barn och ungdomar, 0 20 år, i Jämtlands län som behöver tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter. Inom målgruppen finns stor spridning vad gäller problemtyngd och därmed också när det gäller behov av insatser. Överenskommelsen utgår från ett jämställdhetsperspektiv. Det innebär att flickor, pojkar och barn/ungdomar som inte identifierar sig med något kön ska ha samma förutsättningar att växa upp under goda förhållanden. Varje barn eller ungdom ska erhålla stöd och behandling utifrån sitt specifika behov, oavsett könstillhörighet. Riskgrupper för varje verksamhet att särskilt uppmärksamma: Barn och unga med problematik inom det medicinska -, psykologiska -, psykiatriska -, sociala - och beroendeområdet - var för sig eller i olika kombinationer samt barn och unga med funktionsnedsättning. Barn och unga med vårdnadshavare som har problematik inom ovanstående områden. Barn och unga placerade utanför hemmet Barn och unga med flyktingbakgrund 1 http://www.regionjh.se/forpersonalovrigavardgivareochpartners/samverkankommunregion/avtalochoverensk ommelser/barnochunga.4.7f464a791555012adc8f68a.html 2 Se fotnot 1 3 Se fotnot 1 4 Se fotnot 1 7

JämtBus - Överenskommelse avseende barn och unga i behov av särskilt stöd Dnr LS/851/2012 2.3 GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Parterna ska i samverkan arbeta utifrån följande utgångspunkter: Barnkonventionen FN:s konvention för personer med funktionsnedsättning Barnet/den unge ska alltid ges stöd och möjlighet att komma till tals och att uttrycka sin mening samt få den respekterad. Barn och ungas rätt till delaktighet och inflytande ska alltid beaktas. Vårdnadshavare har huvudansvar för sina barn och ska så långt möjligt ansvara för och vara delaktiga i diskussioner och beslut som rör minderåriga barn. Barnets/den unges livssituation ska ses i sitt sammanhang där delarna ömsesidigt påverkar varandra Barn/unga gynnas av att de vuxna i barnets omgivning samverkar och samarbetar utifrån barnets behov Varje verksamhet utför sitt uppdrag med barnets/den unges bästa för ögonen och med utgångspunkt i det som åligger varje myndighet, enligt gällande lagar och förordningar. Alla barn kan behöva anpassning av den omgivande miljön för att i möjligaste mån kompensera för svårigheter som finns och detta är särskilt viktigt för barn i behov av särskilt stöd. Kommun, hälso- och sjukvård samt enskilda verksamheter ansvarar var för sig för att i tidigt skede identifiera och uppmärksamma barn i behov av stöd. Ett barns eller en ungdoms intressen får aldrig åsidosättas eller fördröjas på grund av att skilda huvudmän har olika verksamhets- och kostnadsansvar. 3 HUVUDMÄNNENS ANSVAR Den grundläggande utgångspunkten för insatser till barn/unga som är i behov av särskilt stöd är att de i första hand ska få behoven tillgodosedda genom insatser i vardagsmiljön d v s hem, skola/förskola och fritid. 3.1 INITIATIVTAGARE TILL SAMVERKAN Den som upptäcker behov eller riskfaktorer hos ett barn har ett ansvar för att initiera en tidig samverkan. Det är viktigt att samverkan utvecklas, fördjupas och ingår som en naturlig del i arbetet. 3.2 TRE NIVÅER GENERELL NIVÅ, FÖRSTA LINJEN OCH SPECIALISTNIVÅ De flesta verksamheter inom kommun och region, såsom förskola/skola-elevhälsa, socialtjänst och hälso- och sjukvård, kan liknas vid en pyramid där en del insatser riktar sig mot alla medborgare, vissa insatser riktar till dem med ett indikerat behov och några insatser riktar sig till en liten del av medborgarna med omfattande behov. 8

JämtBus - Överenskommelse avseende barn och unga i behov av särskilt stöd Dnr LS/851/2012 SPECIALIST- NIVÅ Högspecialiserad vård, myndighet FÖRSTA LINJEN Behandla/stödja, bedöma, remittera/hänvisa GENERELL NIVÅ Identifiera, stödja, anpassa, hänvisa 3.3 GENERELL NIVÅ OCH FÖRSTA LINJEN 3.3.1 Definition Alla barn kommer i kontakt med generell nivå och första linjen i form av t.ex. förskola/skola, elevhälsa, socialtjänstens förebyggande arbete och rådgivande verksamheter, familjecentraler, föräldra- och barnhälsovård, barn- och ungdomspsykiatri, ungdomsmottagning och annan primärvård. 3.3.1.1 Generell nivå Såväl kommunernas som hälso- och sjukvårdens verksamheter har inom sina uppdrag ett ansvar för hälsofrämjande insatser som kan riktas till alla barn och unga. Insatser kan ges allmänt, de kan riktas till olika grupper och de kan aktualiseras av speciella situationer. 3.3.1.2 Första linjen Med begreppet första linjen menas den eller de funktioner eller verksamheter som har i uppgift att först ta emot ett barn, ungdomar eller familjer som söker hjälp för att ett barn har behov av stöd, oavsett om problemen har psykologiska, medicinska, sociala eller pedagogiska orsaker. Första linjen finns för att kunna ge rätt hjälp i rätt tid för barn och unga som exempelvis visar tidiga tecken på, eller har risk för psykisk ohälsa. En lättillgänglig första linje behövs exempelvis för barn och unga med lätt eller medelsvår psykisk ohälsa. Första linjen bygger på ett helhetstänkande utifrån förståelsen att olika faktorer kan påverka varandra och bilda en helhet, så som: Medicinska faktorer Psykologiska faktorer Sociala faktorer Pedagogiska faktorer 9

JämtBus - Överenskommelse avseende barn och unga i behov av särskilt stöd Dnr LS/851/2012 Första linjen svarar för att: Behandla/stödja barn och unga som har lindriga/enkla tillstånd där specialistnivå inte behövs. Att behandla och stödja inom första linjen innebär att den som möter ett barn ger stöd och behandling i enlighet med sin kompetens och verksamhetens uppdrag. Identifiera barn och unga som har behov av insatser. Bedöma svårighetsgrad, orsak och lämplig insatsnivå. Remittera/hänvisa till specialistnivå eller till annan lämplig verksamhet Första linjen svarar för att utifrån sitt uppdrag ha tillgång till de resurser och kompetenser som krävs för att klara av att utreda barns/ungas behov av stöd. När barnet/den unges behov inte är möjliga att tillgodose genom första linjens uppdrag ska specialistnivån initieras. 3.3.2 Verksamheter med ansvar på generell nivå och första linjen VERKSAMHET ANSVARSOMRÅDE Förskola Verksamheten ligger på en generell nivå. Ge de stödåtgärder i förskolemiljön som barnets/den unges behov kräver. Stärka personalens kompetens så att de har de kunskaper som krävs för att tillgodose barnets/den unges behov. Initiera kontakt med specialistnivå om behov uppstår. Barnhälsovård/BVC Barnhälsovården ligger på en generell nivå och ansvarar för det förebyggande medicinska arbetet gentemot förskolebarn. Uppdraget innefattar uppföljande hälsobedömningar av barn 0-5 år (6 år) som inte börjat förskoleklass/skola. Initiera kontakt med specialistnivå om behov uppstår. Föräldra- och barnhälsan Föräldra- och barnhälsan har ett första linjeuppdrag och ansvarar för bl. a. utvecklingsbedömningar av barn 0-5 år (6 år) som inte börjat förskoleklass/skola. Initiera kontakt med specialistnivå om behov uppstår. Skola/elevhälsa Verksamheten ligger på en generell nivå men har ett visst första linje- uppdrag (se punkt elevutredningar/bedömningar) för barn och ungdomar på grundskole- och gymnasienivå. Ge de stödåtgärder i skolmiljön som barnets/den unges behov kräver. Såsom: o Extra anpassningar och särskilt stöd i lärandesituationen för att stödja elevens utveckling mot utbildningens mål. o I Elevhälsans uppdrag ligger att erbjuda stödsamtal, såsom stöd-, motivations- och krissamtal liksom utredande och rådgivande samtal med enskilda elever och deras familjer relaterade till skolsituationen. Elevhälsans 10

JämtBus - Överenskommelse avseende barn och unga i behov av särskilt stöd Dnr LS/851/2012 stödsamtal är inte en hälso- och sjukvårdsinsats. o Enkla sjukvårdsinsatser av elevhälsans medicinska insats. o Elevhälsan kan på rektorns uppdrag göra allsidiga psykologiska/psykosociala elevutredningar/bedömningar. En allsidig utredning/bedömning inom första linjen är främst för att ge en fördjupad förståelse för, och kunskap om, elevens behov. Utredningen/bedömningen ska framförallt tjäna som underlag för åtgärder i lärandemiljön i skolan, men kan också ligga till grund för vidare insatser. Stärka personalens kompetens så att de har de kunskaper som krävs för att tillgodose barnets/den unges behov. Tillhandahålla specialpedagogisk-, psykologisk-, psykosocial- och medicinsk kompetens i syfte att skapa goda lärmiljöer och undanröja hinder för lärande. Erbjuda insatser i form av förebyggande och hälsofrämjande karaktär. Initiera kontakt med verksamheter med ansvar för första linjens vård eller specialistnivå om behov uppstår. Socialtjänst (råd- och stödverksamhet) Verksamheten ligger i huvudsak på specialistnivån men har även förebyggande verksamhet, information och samverkan samt viss gruppverksamhet med allmän inriktning. Till första linjen kan man exempelvis räkna verksamheter som ger råd och stöd utan formell ansökan och beslut. Initiera kontakt med specialistnivå om behov uppstår. Familjecentralsliknande verksamhet Verksamheten ligger på en generell nivå. Utgöra en förebyggande samverkansform mellan hälso- och sjukvården samt kommunen. Utgöra en mötesplats där föräldrar, barn och de olika professionerna kan mötas i ett naturligt sammanhang. Initiera kontakt med specialistnivå om behov uppstår. Ungdomsmottagning (UM) Verksamheten ligger på en generell nivå men arbetar till viss del efter Sveriges kommuner och landstings (SKLs) riktlinjer för första linje psykisk ohälsa. Arbeta förebyggande, främjande och till viss del behandlande avseende den unges psykiska- och fysiska hälsa samt upptäckt av riskbruk hos unga i åldrarna 13-22 år. 11

JämtBus - Överenskommelse avseende barn och unga i behov av särskilt stöd Dnr LS/851/2012 Erbjuda specialistkompetens inom sex- och samlevnadsområdet. Initiera kontakt med specialistnivå om behov uppstår. Primärvård Verksamheten har ett första- linjeansvar för medicinska bedömningar, behandlingar och vid behov remittering till specialist för barn och unga 0-20 år. Initiera kontakt med specialistnivå om behov uppstår. Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) Verksamheten ansvarar för första linjens vård vid psykisk ohälsa för barn och unga 0-17 år. Förebygga, lindra och behandla barnets/den unges besvär. Initiera kontakt med specialistnivå, ex. socialtjänst vid sociala behov eller behandlande nivån inom BuP om behov uppstår. 3.4 SPECIALISTNIVÅ 3.4.1 Definition Specialistnivån ska användas för särskilda behov och vid speciella tillfällen, oftast under en begränsad tidsperiod. Det kan vara när första linjens kompetens behöver kompletteras eller när nödvändiga insatser faller utanför första linjens uppdrag. Specialistnivån har behandlingsansvar, men ska även vid behov ge konsultation till första linjens personal. Brister i första linjen ifråga om kompetens och resurser motiverar inte insatser på specialistnivån. Motsvarande brister inom specialistnivån motiverar heller inte att ansvaret för insatser ligger kvar i första linjen. En vårdnadshavare kan söka hjälp för sitt barn/ungdom på specialistnivån utan att förskolan eller skolan i förväg blivit involverad. Specialistutredningen kan då innebära att skolan måste involveras för en bedömning av elevens svårigheter i skolan. 3.4.2 Verksamheter med ansvar på specialistnivå VERKSAMHET ANSVARSOMRÅDE Socialtjänst (Myndighetsutövning) Erbjuda konsultation till generell nivå/första linjen. Förhandsbedöma, utreda och bedöma barn/unga i åldrarna 0-20 års behov av socialt stöd. Utgöra ett stöd för barn/ungas familj. Erbjuda och bevilja de insatser som barnet/ungdomen bedömts ha behov av. 12

JämtBus - Överenskommelse avseende barn och unga i behov av särskilt stöd Dnr LS/851/2012 Insatser som beviljas enl. socialtjänstlagen är ex. kontaktfamilj, kontaktperson, familjebehandling, familjepedagog, placering i familjehem eller HVB-hem etc. Bedömning görs även om det finns behov av åtgärder enl. LVU. Följa upp de insatser som har beviljats. Initiera kontakt med annan verksamhet om behov uppstår. LSS Erbjuda konsultation till generell nivå/första linjen. Utreda och bedöma barns behov av stöd enl LSS. Erbjuda och bevilja de barn/ungdomar som omfattas av LSS insatser i enlighet med bestämmelserna i LSS. Följa upp de insatser som beviljats. Initiera kontakt med annan verksamhet om behov uppstår. Barn- och ungdomsmedicin Erbjuda konsultation till generell nivå/första linjen. Identifiera barnets/den unges behov. Erbjuda kvalificerad specialistsjukvård, öppen och sluten vård, inom specialiteten barn- och ungdomsmedicin för barn och ungdomar i åldrarna 0-17,99 år. Neonatalvård från och med graviditetsvecka 28. Erbjuda allmän och specifik omvårdnad inom sluten vård för specialiteter ortopedi, kirurgi, öron-näsa-hals, ögon och i vissa fall barn- och ungdomspsykiatri till barn och ungdomar i åldrarna 0-17,99 år. Initiera kontakt med annan verksamhet om behov uppstår. Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) Erbjuda konsultation till generell nivå/första linjen. Ge stöd till barn och ungdomar i åldrarna 0-20 år med medfödda tidigt förvärvade funktionsnedsättningar på neurologisk grund, som ger svårigheter i vardagen. Utgöra en specialistklinik inom länssjukvården som kompletterar övrig hälso- och sjukvård, elevhälsovård, förskola, skola samt socialtjänst. Erbjuda insatser utifrån varje barn/ungdoms specifika behov, egna mål och förutsättningar. Initiera kontakt med annan verksamhet om behov uppstår. Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) Erbjuda konsultation till generell nivå/första linjen. Identifiera, förebygga, lindra och bota psykiska besvär hos barn och ungdomar i åldrarna 0-17,99 år. Erbjuda stöd och behandling för barnets/ungdomens psykiska besvär. Initiera kontakt med annan verksamhet om behov uppstår. 13

JämtBus - Överenskommelse avseende barn och unga i behov av särskilt stöd Dnr LS/851/2012 Ungdomspsykiatrisk mottagning (UPM) Erbjuda konsultation till generell nivå/första linjen. Utgöra ett komplement till BUP och Vuxenpsykiatrin för unga och unga vuxna i åldrarna 16-25 år. Erbjuda stöd och behandling för den unges psykiska problematik. Initiera kontakt med annan verksamhet om behov uppstår. Vuxenpsykiatri Erbjuda konsultation till generell nivå/första linjen. Identifiera den unge vuxnes stödbehov. Erbjuda stöd och behandling för den unge vuxnes (18 år och uppåt) psykiska problematik. Initiera kontakt med annan verksamhet om behov uppstår. 4 OM SAMVERKAN 4.1 HUVUDMÄNNENS UPPDRAG En grundförutsättning för samverkan är att varje huvudman tar ansvar för sitt uppdrag utifrån aktuell lagstiftning. Kommunens yttersta ansvar enligt Socialtjänstlagen innebär inte att andra huvudmän fråntas sitt lagstadgade ansvar. 4.2 SAMVERKANSSKYLDIGHET Enligt Socialtjänstlagen har socialnämnden ansvar för att samverkan kommer till stånd i frågor som rör barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa. En motsvarande skyldighet för andra parter att initiera och medverka i samverkan finns i Hälso- och sjukvårdslagen samt i Skollagen. Det lagstadgade ansvaret medför att de professionella aktörerna skall prioritera inbjudan till samverkansmöte kring enskilda barn och ungdomar i de fall barnet/ungdomen är aktuell för verksamheten. Syftet med samverkansmöten är att få en gemensam helhetsbild, klargöra barnets/den unges/familjens resurser och behov, koppla resurser ur det professionella nätverket till behoven, upprätta en gemensam plan, tydliggöra ansvarsområden samt besluta hur uppföljning ska ske. Anmälningsplikt till socialtjänsten enl. 14 kap. 1 SoL omfattar personal i alla verksamheter vid oro att barn kan fara illa. 4.3 SAMSYN Behov av samsyn uppstår när flera aktörer behövs för att lösa ett problem. Samsyn innebär inte att skillnader mellan de professionellas olika uppfattningar suddas ut. Snarare handlar samsyn om tillit mellan de professionella, en gemensam bild av syfte och mål med arbetet och gemensamma begrepp. Tillit till andras kompetens är viktig mellan aktörer i bas- och specialistnivå men också mellan huvudmän. En nödvändig förutsättning är att det finns välfungerande kontaktytor samt kunskap om varandras uppdrag, resurser och begränsningar. 4.4 GEMENSAM KOMPETENS- OCH METODUTVECKLING Väl fungerande samverkan bygger därför på god kännedom om varandras verksamheter samt respekt för varandras uppdrag. Det är nödvändigt att all personal inom kommunen och hälso- och sjukvården som deltar i samverkan har god kännedom om de förutsättningar som finns för samarbetspartens 14

JämtBus - Överenskommelse avseende barn och unga i behov av särskilt stöd Dnr LS/851/2012 uppdrag. Respektive chefer ansvarar för att samverkan etableras och fungerar. Det är ett gemensamt ansvar att hitta samverkansformer för tillgänglighet till adekvat kompetens på generell nivå. 4.5 GEMENSAM PLANERING 4.5.1 Samordnad individuell plan Enligt lag ska en samordnad individuell plan (SIP) upprättas som dokumentation av samverkan när den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården. Det finns inget som hindrar att även skola och förskola initierar eller deltar i upprättande av samordnad individuell plan om behov av samverkan finns, denna möjlighet bör dock regleras av lokala överenskommelser. Mer information om SIP; manual för samverkansmöten, informationsfoldrar och andra dokument angående SIP barn och unga finns att hämta på www.regionjh.se/sip. 4.6 SAMVERKAN VID PLACERING UTANFÖR DET EGNA HEMMET 4.6.1 Länsövergripande överenskommelse om samarbete vid placering utanför det egna hemmet 15 april 2017 infördes nya bestämmelser i 5 kap. 1 d socialtjänstlagen (SoL) (2001:453) samt 16 kap. 3 hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (2017:30) om att kommun och landsting ska ingå överenskommelse om samarbete avseende barn som vårdas utanför det egna hemmet. En särskild överenskommelse med tillhörande riktlinjer har således upprättats avseende samarbete vid placering utanför det egna hemmet (gäller socialtjänst, förskola/skola och hälso- och sjukvård), se rubrik 1.2. Nedan beskrivs en övergripande utgångspunkt för samverkan vid placering utanför det egna hemmet. Mer detaljerad information återfinns dock i den särskilda överenskommelsen/riktlinjen. 4.6.2 Utgångspunkt för samverkan vid placering utanför det egna hemmet Principer för insatser till barn och unga som är placerade utanför det egna hemmet skiljer sig i grunden inte från dem som gäller för barn och unga som bor i det egna hemmet. Men placerade barns utsatta situation innebär att alla parter behöver ha särskild uppmärksamhet på hur samverkan fungerar och på samordning av uppföljning av barnets situation. Socialnämnden i den kommun som placerat barnet avgör om barnet behöver insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL), Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Skolhuvudmannen i den kommun där barnet är folkbokförd avgör vilka stödinsatser som krävs för att barnet ska kunna nå skolans mål. Hälso- och sjukvården i det län där barnet är folkbokfört avgör om barnet/den unge behöver vård enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Vid placering, såväl inom som utom länet, ska SIP vara konkret avseende de insatser som respektive verksamhet ansvarar för. Planering ska ske i ett tidigt skede. Det ska tydligt framgå vem som gör vad, omfattningen av insatsen, samt var stödet/behandlingen ska ges och hur och när uppföljning och utvärdering ska ske. Huvudprincipen är att respektive huvudman svarar för att insatser inom sitt kompetens- och ansvarsområde och därmed förenade kostnader. 4.6.3 Kostnadsfördelning Principen för kostnadsfördelningen utgår från huvudmännens ansvar enligt gällande lagstiftning. Kostnadsfördelning sker mellan berörda aktörer i varje enskilt fall utifrån ansvaret för insatserna och ska, så långt det är möjligt, vara klarlagd innan placering sker utanför hemmet. Mer information om 15

JämtBus - Överenskommelse avseende barn och unga i behov av särskilt stöd Dnr LS/851/2012 respektive huvudmans ansvar samt principer för kostnadsfördelning återfinns i Länsövergripande överenskommelse om samarbete vid placering utanför det egna hemmet 5. 5 SÄKERSTÄLLA SAMVERKAN 5.1 BARNARENAN Barnarenan är en politisk samverkansarena mellan Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner med syfte att stärka regional samverkan och utveckling mellan kommunerna och Region Jämtland Härjedalen med fokus på frågor som rör barn och unga. Barnarenan är ansvarig för JämtBusöverenskommelsen och uppdragsgivare i många frågor som rör samverkan inom område barn och unga. Mer information om Barnarenan och dess uppdrag finns att läsa på Region Jämtland Härjedalens hemsida 6. 5.2 REGIONALT JÄMTBUSNÄTVERK Det regionala JämtBusnätverket är ett tjänstemannanätverk för samverkan mellan Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner. Nätverkets huvudsyfte är att underlätta samverkan mellan de verksamheter som möter barn och unga samt att säkerställa att JämtBusöverenskommelsen efterlevs och implementeras i verksamheterna. I det regionala Jämtbusnätverket deltar representanter från lokala JämtBusnätverk (se rubrik 5.3), från Region Jämtland Härjedalens område Barn, unga Vuxna samt tjänstemannastöd från Region Jämtland Härjedalens regionala utvecklingsförvaltning. 5.3 LOKALA JÄMTBUSNÄTVERK För att stärka samverkan på lokal nivå uppmanas kommunerna att tillskapa lokala JämtBusnätverk. De lokala JämtBusnätverken syftar till att säkerställa att JämtBusöverenskommelsen efterlevs i kommunen och att en regelbunden strukturerad samverkan sker mellan de verksamheter som möter barn och unga. 5.4 LOKALA JÄMTBUSDOKUMENT Det regionala dokumentet JämtBus utgör underlag för att ta fram en lokal plan där varje huvudman säkerställer samverkan kring barn och unga. 6 UPPFÖLJNING AV ÖVERENSKOMMELSEN 6.1 AVVIKELSER Frågor som rör fördelning av ansvar och/eller kostnader ska så långt det är möjligt lösas i samverkan på verksamhetsnivå. När det gäller frågor som inte kan lösas på denna nivå så lyfts frågorna till nästa nivå i organisationen för beslut om kostnadsfördelning. I de fall frågan inte kan lösas i linjeorganisationen ska rapportering ske till respektive parts ledningsnivå. 5 http://www.regionjh.se/forpersonalovrigavardgivareochpartners/samverkankommunregion/avtalochoverensk ommelser/barnochunga.4.7f464a791555012adc8f68a.html 6 http://www.regionjh.se/forpersonalovrigavardgivareochpartners/samverkankommunregion/samverkansarenor 16

JämtBus - Överenskommelse avseende barn och unga i behov av särskilt stöd Dnr LS/851/2012 Identifierade brister i samverkan rapporteras till närmaste chef som om möjligt vidtar åtgärder i den egna verksamheten. Går frågan inte att lösa där tas frågan vidare till nästa chefsnivå alternativt till dialog mellan berörda chefer. 6.2 ÖVERSYN/REVIDERING Barnarenan svarar för att ta initiativ till att överenskommelsen följs upp och eventuellt revideras årligen. Lämpligen sker uppföljningen via det regionala JämtBusnätverket. 17

JämtBus - överenskommelse avseende barn och unga i behov av särskilt stöd. En arbetsgrupp tog 2010-2011 fram förslag på överenskommelse för dåvarande landstinget (idag Region Jämtland Härjedalen) och kommunernas samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. Överenskommelsen utgår från en gemensam värdegrund och en gemensam syn på att det enskilda barnets behov alltid ska sättas i centrum. Varje verksamhet ansvarar för att utbilda och informera sin personal om dokumentet JämtBus och dess påverkan på respektive verksamhet. Parter för samverkan är: Region Jämtland Härjedalen, Bergs kommun, Bräcke kommun, Härjedalens kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Strömsunds kommun, Åre kommun, Östersunds kommun samt Jämtlands gymnasieförbund. Överenskommelsen gäller från 1 oktober 2012 och har reviderats i januari 2015 samt i februari 2018. Barnarenan, vilket är en politisk samverkansarena mellan Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner, ansvarar för överenskommelsen. Revidering av överenskommelsen har genomförts i det regionala JämtBusnätverket, vilket är ett samverkansnätverk mellan länets kommuner och Region Jämtland Härjedalen på tjänstemannanivå. Barnarenan beslutade 2018-02-02 att rekommendera kommunerna och Region Jämtland Härjedalen att anta överenskommelsen. Med anledning av att Jämtlands läns landsting och Regionförbundet i Jämtlands län 1 januari 2015 övergick i Region Jämtland Härjedalen rekommenderade Barnarenan att den reviderade versionen av JämtBus-överenskommelsen skulle behandlas politiskt och att den skulle antas i berörda nämnder, såsom socialnämnd, barn-och utbildningsnämnd och regionstyrelsen. Kommunerna/regionen avgör själva på vilken nivå överenskommelsen ska antas/skrivas under. För Ragunda kommun Datum: Datum: Befattning: Befattning: ------------------------------------------ -------------------------------------------- Underskrift Underskrift Namnförtydligande Namnförtydligande

Diarienr: RUN/115/2018 LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMARBETE VID PLACERING I BOENDE UTANFÖR DET EGNA HEMMET Avser barn och unga, 0-20 år, som placeras utom hemmet med stöd av socialtjänstlagen (SoL) eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) FÖR SOCIALTJÄNST, FÖRSKOLA, SKOLA (INKL. ELEVHÄLSA) OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Gäller från och med 2018-02-02 (Beslut i Barnarenan)

Länsövergripande överenskommelse om samarbete vid placering i boende utanför det egna hemmet Överenskommelsen avser barn och unga som placeras utanför det egna hemmet med stöd av socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) eller lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Överenskommelsen gäller socialtjänst, förskola, skola, elevhälsa samt hälso- och sjukvården (inkl, barnhälsovården och Barn- och ungdomspsykiatrin, BuP) i Jämtlands län och syftar till att stärka samarbetet mellan verksamheterna vid placering av barn och unga i familjehem eller hem för vård eller boende (HVB). Överenskommelsen bygger aktuell lagstiftning samt på riktlinjer i Skolverkets och Socialstyrelsens vägledning Placerade barns skolgång och hälsa ett gemensamt ansvar. 1 Överenskommelsens form och innehåll följer till stora delar JämtBus länsövergripande överenskommelse avseende samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. 2. 15 april 2017 infördes nya bestämmelser i 5 kap. 1 d socialtjänstlagen (SoL) (2001:453) samt 16 kap. 3 hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (2017:30) om att kommun och landsting ska ingå överenskommelse om samarbete avseende barn som vårdas utanför det egna hemmet. Enligt 11 kap. 3a SoL ska Socialnämnden, om det inte är obehövligt, underrätta Region Jämtland Härjedalen om att ett barn eller en ung person i åldern 18-20 år, i anslutning till att vård utanför det egna hemmet inleds, ska erbjudas en sådan hälsoundersökning som avses i lagen (2017:209) om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Lag (2017:209) om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet reglerar Region Jämtland Härjedalens skyldighet att erbjuda ett barn eller ung person 18-20 år en hälsoundersökning. Överenskommelsen har tagits fram under ledning av Elin Ring, regional utvecklingsledare barn och unga, Region Jämtland Härjedalen. I arbetsgruppen för framtagande av riktlinjen har följande personer deltagit: Magdalena Risselborn, skolsamordnare, Region Jämtland Härjedalen Tommy Lekedal, bitr förvaltningschef, Socialförvaltningen, Östersunds kommun Matz Norrman, verksamhetschef, Individ- och familjeomsorgen, Krokoms kommun Magnus Ahlstrand, verksamhetschef, Individ- och familjeomsorgen, Strömsunds kommun Anneli Olsson, Barn- och utbildningschef, Bergs kommun Mikael Lec-Alsén, områdeschef, Barn unga Vuxna, Region Jämtland Härjedalen Överenskommelsen samt tillhörande riktlinjer ersätter Regional samverkan vid familjehemsplacering för socialtjänst, skola, elevhälsa och hälso- och sjukvård, maj 2013 samt Länsövergripande överenskommelse om hälsoundersökning inför placering i familjehem eller Hem för vård eller boende, december 2013. Information från dessa dokument har infogats i denna överenskommelse samt i tillhörande riktlinjer. Varje verksamhet ansvarar för att informera sin personal om innehållet i överenskommelsen och vid behov genomföra utbildningsinsatser för personal som berörs. Parter för samverkan är: Region Jämtland Härjedalen, Bergs kommun, Bräcke kommun, Härjedalens kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Strömsunds kommun, Åre kommun, Östersunds kommun samt Jämtlands gymnasieförbund. Barnarenan beslutade 2018-02-02 att rekommendera Jämtlands läns kommuner och Region Jämtland Härjedalen att anta överenskommelsen samt tillhörande riktlinjer. Underskrifter från företrädare för Jämtlands läns kommuner och Region Jämtland Härjedalen läggs som bilaga till överenskommelsen. 1 Socialstyrelsen och Skolverket 2013. Placerade barns skolgång och hälsa-ett gemensamt ansvar. Tryck Edita Västra Aros. Artikel 3013-1-2. Finns att beställa genom Socialstyrelsens respektive Skolverkets hemsida. 2 http://www.regionjh.se/politikochinsyn/samverkankommunregion/avtaloverenskommelser/barnochunga

Diarienr: RUN/115/2018 Ordlista Barnarenan är en länsövergripande samverkansarena med fokus på barnfrågor. Deltar i Barnarenan gör presidierna i BuZ och SocSam, dvs. politiker och tjänstemän från Region Jämtland Härjedalen samt länets kommuner. BVC Barnavårdscentral Barnhälsovård - Barnhälsovård organiseras i form av barnavårdscentraler (BVC) med ansvar för de barn som de har inskrivna. Familjehem - Familjehem är ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. Jourhem Jourhem är ett enskilt hem som vid upprepade tillfällen tar emot barn för tillfällig vård och fostran. Genomförandeplan Enligt 11 kap. 3 SoL och 5 kap 1 a SoF ska socialnämnden, när någon behöver vårdas i ett hem för vård eller boende, stödboende eller familjehem, upprätta en upprätta en genomförandeplan för hur vården ska genomföras under en placering. HVB - Med hem för vård eller boende (HVB) avses ett hem inom socialtjänsten som tar emot enskilda för vård eller behandling i förening med ett boende. Om ett sådant hem drivs av ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ krävs dessutom att verksamheten bedrivs yrkesmässigt. Placering enligt lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Tvångslag. Samtycke behöver inte inhämtas, men ska eftersträvas, i frågor som rör barnet. Placering enligt socialtjänstlagen (SoL) Vårdnadshavare samtycker till placering. Samtycke ska inhämtas i frågor som rör barnet. Placeringskommun den kommun vars socialtjänst har tagit beslut om placering enligt SoL eller LVU. SIP Samordnad individuell plan när barnet/den unge har behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård. I många kommuner kan även skolan sammankalla till ett SIP-möte (i det fall lokal överenskommelse finns). Mer information om SIP finns på regionjh.se/sip. Vårdplan Enligt 11 kap. 3 SoL och 5 kap 1 a SoF ska socialnämnden, när någon behöver vårdas i ett hem för vård eller boende, stödboende eller familjehem, upprätta en vårdplan för den vård som socialnämnden avser att anordna. 4

Diarienr: RUN/115/2018 Innehåll INLEDNING... 4 1.1 SAMVERKAN KRING PLACERADE BARN... 4 1.1.1 Styrdokument- JÄMTBUS... 4 1.1.2 Riktlinje för samarbete i samband med placering i familjehem eller Hem för vård eller boende (HVB) 4 1.1.3 Gränsdragning och samverkan... 4 1.2 OM ÖVERENSKOMMELSEN... 5 1.3 UPPFÖLJNING AV ÖVERENSKOMMELSEN... 6 1.4 BARNS BEHOV I CENTRUM (BBIC)... 6 1.4.1 Barnets bästa... 6 2. SAMORDNING VID PLACERING AV BARN OCH UNGA I BOENDE UTANFÖR DET EGNA HEMMET... 6 2.1 PRINCIPEN FÖR SAMORDNING OCH ANSVARSFÖRDELNING INOM RAMEN FÖR DENNA ÖVERENSKOMMELSE... 6 2.2 SAMORDNING OCH ANSVARSFÖRDELNING MELLAN KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST OCH REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN... 6 2.2.1 Inledning... 6 2.2.2 Ansvarsfördelning mellan kommun och region... 7 2.2.3 SIP... 8 2.2.4 Kostnadsfördelning och ansvarsförbindelse... 8 2.3 SAMORDNING OCH ANSVARSFÖRDELNING MELLAN KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST OCH FÖRSKOLA/SKOLA... 9 2.3.1 Inledning... 9 2.3.2 Särskilt stöd i skolan och förskolan... 10 2.3.3 Gränsdragningen mellan socialt/psykologiskt och pedagogiskt stöd i skolan... 11 2.3.4 Ansvarsfördelning mellan placeringskommun och hemkommun... 11 2.3.5 Kostnadsfördelning och ansvarsförbindelse... 12 2.4 AVVIKELSERAPPORTERING... 12 3. HÄLSOUNDERSÖKNING INFÖR PLACERING... 12 3.1 BAKGRUND... 12 3.2 BARNS BEHOV I CENTRUM (BBIC)... 12 3.3 MÅLGRUPP... 13 3.4 HÄLSOUNDERSÖKNING... 13 5

Diarienr: RUN/115/2018 INLEDNING 1.1 Samverkan kring placerade barn 1.1.1 Styrdokument- JämBus JämtBus - överenskommelse om länsövergripande samverkan i Jämtlands län avseende barn och unga i behov av särskilt stöd 3 tydliggör vikten av att samverka för att samtliga barn i Jämtlands län ska få förutsättningar att växa upp under goda förhållanden. JämtBus är en övergripande överenskommelse om samverkan, den berör samverkan vid placering av barn och unga men tydliggör inte hur samverkan ska fungera på en mer detaljerad nivå. 1.1.2 Riktlinje för samarbete i samband med placering i familjehem eller Hem för vård eller boende (HVB) Länsövergripande överenskommelse om samarbete vid placering i boende utanför det egna hemmet är en övergripande överenskommelse om samverkan mellan kommun och region vid placering av barn och unga i familjehem eller HVB. Överenskommelsen innebär att respektive part förbinder sig att fullfölja det ansvar som åligger dem i enlighet med gällande lagstiftning. Som tillägg till överenskommelsen finns nedan nämnda riktlinjer vilka närmare beskriver hur samverkan ska ske i enskilda ärenden. Riktlinjerna beskriver ett bestämt tillvägagångssätt för att säkerställa att samverkan sker inför, i samband med samt under placering av barn och unga enligt socialtjänstlagen (SoL), lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Huvudmännen förbinder sig, vid undertecknande av denna överenskommelse, att så långt det är möjligt följa riktlinjerna. Länsövergripande riktlinje för samarbete vid placering i familjehem eller Hem för vård eller boende (HVB) 0-20 år 1.1.3 Gränsdragning och samverkan Grundinställningen är att samverkan mellan de verksamheter som möter barn och unga ska ske kontinuerligt och att insatser i första hand ska ges förebyggande. Genom att de verksamheter som möter barn och unga tar ansvar för sina respektive uppdrag och samverkar med varandra kan placeringar undvikas. Denna överenskommelse syftar till att tydliggöra samarbetet mellan socialtjänst, förskola, skola (inkl. elevhälsa) och hälso- och sjukvård när ett barn eller en ungdom placeras i familjehem eller HVB. När ett barn placeras i familjehem eller HVB innebär det en stor förändring. I de flesta fall byter barnet förskola eller skola och i många fall innebär det flytt till en ny kommun. För att barnet skall få en bra vistelse på förskolan eller få en bra skolgång samt tillgång till hälso- och sjukvård samt tandvård, är det viktigt att samarbetet mellan socialtjänst, förskola och skola (inklusive elevhälsan) och hälso- och sjukvård fungerar på ett tydligt och rättssäkert sätt utifrån ett gemensamt fokus på barnets bästa. Socialtjänst, förskola, skola och hälso- och sjukvård bör så långt det är möjligt samverka kring placerade barn. 4 Samverkan mellan verksamheterna kräver ett samtycke av barnets vårdnadshavare och den unge (om denne är över 15 år) i det fall barnet är placerat enligt socialtjänstlagen. Forskning visar att barn som växer upp i samhällsvård har sämre fysisk och psykisk hälsa än genomsnittet. Forskningen visar även att placerade barn, trots normal begåvning, underpresterar i skolan. Samtidigt har en lyckad skolgång visat sig vara den starkast skyddande faktorn för en gynnsam utveckling. Många av ungdomens och vuxenårens problem kan kopplas samman med risk- och skyddsfaktorer, som visar sig redan under förskoleåldern. 5 3 http://www.regionjh.se/politikochinsyn/samverkankommunregion/avtaloverenskommelser/barnochunga 4 5 kap. 1 a Socialtjänstlagen (SoL), 5 kap. 8 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), 6 kap. 5 Patientsäkerhetslagen (PSL) och 29 kap. 13 Skollagen. 5 Stefan Kling (2012) Fosterbarns hälsa och Forskningsöversikt Henrik Andershed m fl. Örebro universitet 4

Diarienr: RUN/115/2018 1.2 Om överenskommelsen Denna överenskommelse utgår från aktuell lagstiftning och bygger på Socialstyrelsens och Skolverkets gemensamma vägledning Placerade barns skolgång och hälsa ett gemensamt ansvar. 6 Vägledningen belyser kritiska punkter som kan uppstå inför, under och i avslutningsskedet av en placering. Utifrån dessa kritiska punkter syftar överenskommelsen till att undvika brister och istället skapa goda förutsättningar för att placerade barn ska få den skolgång och hälso- och sjukvård de har rätt till. Vårdnad shavare Förskola /Skola BARNET/DEN UNGE Hälso och sjukvård Socialtjä nst Familjeh em/hvb Överenskommelsen gäller: Vid placeringar i och utanför Jämtlands län, barn och unga 0-20 år. Vid samtliga familjehemsplaceringar och jourhemsplaceringar. Vid placering i hem för vård eller boende (HVB). Oavsett om barnet byter förskola eller skola eller inte, i tillämpliga delar. Alla skolformer från och med förskola. I de fall den unge är över 18 år bör riktlinjen i överenskommelsen användas, men då utifrån den unges egna beslut och önskemål. Placering enligt socialtjänstlagen (SoL) och lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Barn och ungdomar med en sammansatt social och psykiatrisk och/eller neuropsykiatrisk problematik ska särskilt beaktas Överenskommelsen och dess tillhörande riktlinjer utgår från ett jämställdhetsperspektiv. Det innebär att flickor, pojkar och barn/ungdomar som inte identifierar sig med något kön ska ha samma förutsättningar att växa upp under goda förhållanden. Varje barn eller ungdom ska erhålla stöd och behandling utifrån sitt specifika behov, oavsett könstillhörighet. I vårt län bör vi särskilt beakta samiska barn och unga. 6 Socialstyrelsen och Skolverket 2013. Placerade barns skolgång och hälsa-ett gemensamt ansvar. Tryck Edita Västra Aros. Artikel 3013-1-2. Finns att beställa genom Socialstyrelsens respektive Skolverkets hemsida. 5

Diarienr: RUN/115/2018 1.3 Uppföljning av överenskommelsen Överenskommelsen ska följas upp årligen, ansvarig för att initiera uppföljningen är den regionala samverkansarenan Barnarenan. Deltar i uppföljningsarbetet gör berörda tjänstemän i L-IFO. 1.4 Barns behov i centrum (BBIC) Inom ramen för Barns behov i centrum (BBIC), system för utredning och dokumentation inom socialtjänsten, har Socialstyrelsen tagit fram stöddokument för tvärprofessionellt samarbete mellan socialtjänsten, hälso- och sjukvård och tandvård samt förskola och skola. Syftet är att underlätta samverkan mellan verksamheterna. Stöddokumenten tydliggör att både socialtjänst, hälso- och sjukvård samt förskola och skola har ett ansvar för att samverka kring barn som far illa. Socialtjänstens samverkan med tandvården behöver ske utifrån tandvårdens ansvar för regelbundna kontroller av barnets tandhälsa enligt 7 (Tandvårdslagen SFS 1985:25). Samverkan är särskilt viktigt när barnet utreds inom socialtjänsten, om barnet får insatser inom socialtjänstens öppenvård och när barnet är placerat utanför hemmet. 1.4.1 Barnets bästa Överenskommelsen utgår från FN Barnkonventionens artiklar 3 och 12. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. I en ny bestämmelse i Socialtjänstlagen (1 kap. 2 SoL) ska barnets bästa vara avgörande vid beslut och åtgärder som rör vård- och behandlingsinsatser för barn. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. Barnet har rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. Enligt 11 kap. 10 SoL ska ett barn, när en åtgärd rör barnet, få relevant information. Ett barn ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet. Om barnet inte framför sina åsikter, ska hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas på annat sätt. Barnets åsikter och inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad. Ett barn som har fyllt 15 år har rätt att föra sin egen talan i mål och ärenden enligt denna lag. Ett barn som är yngre får höras i domstol, om barnet inte kan antas ta skada av det. 2. SAMORDNING VID PLACERING AV BARN OCH UNGA I BOENDE UTANFÖR DET EGNA HEMMET 2.1 Principen för samordning och ansvarsfördelning inom ramen för denna överenskommelse Denna överenskommelse innebär, som tidigare har nämnts, att respektive part förbinder sig att fullfölja det ansvar som åligger dem i enlighet med gällande lagstiftning. Samverkan mellan parterna är av yttersta vikt för att placerade barn och unga ska få rätt förutsättningar att växa upp under goda förhållanden. Vid diskussion om kostnadsfördelning, utgår huvudmännen från den skrivelse som återfinns i JämtBus 7. Kostnadsfördelning sker således mellan berörda aktörer i varje enskilt fall och utgår från huvudmännens ansvar enligt gällande lagstiftning. 2.2 Samordning och ansvarsfördelning mellan kommunernas socialtjänst och Region Jämtland Härjedalen 2.2.1 Inledning Det är av stor vikt att socialtjänst och hälso- och sjukvård har ett nära samarbete inför och under en placering i syfte att ett barn eller en ungdom ska få sina hälsobehov tillgodosedda både under och efter placeringen. Barn och ungdomar med sammansatt problematik kan ibland behöva stödinsatser i form 7 http://www.regionjh.se/samverkan 6

Diarienr: RUN/115/2018 av annat boende än det egna för stadigvarande boende eller för en längre eller kortare vistelse kombinerat med hälso- och sjukvårdsinsatser. Placering i familjehem Placeringskommunen är den kommun, vars socialtjänst placerar barnet i familjehem. En kommun behåller ansvaret för stöd och hjälp (enligt socialtjänstlagen och LSS) som enskild kan behöva när han eller hon till följd av beslut av kommunen vistas i en annan kommun, t.ex. i ett familjehem. 8 När ett barn eller en ungdom placeras i ett familjehem kommer barnet i normalfallet att folkbokföras i den kommun där familjehemmet är beläget. I det fall barnet folkbokförs i annat landsting/region övergår ansvaret för hälso- och sjukvårdsinsatser till det nya landstinget/regionen. Placering i HVB-hem Placeringskommunen är den kommun, vars socialtjänst placerar barnet i HVB-hem. I det fall barnet placeras i HVB-hem kvarstår i regel folkbokföringen i placeringskommunen och ansvaret för hälsooch sjukvården ligger således kvar hos Region Jämtland Härjedalen. Hälso- och sjukvården ska inför placering i HVB bedöma om personens behov av hälso- och sjukvård ska tillgodoses genom insatser från patientens ordinarie behandlare, inom den ordinarie hälso- och sjukvård som erbjuds på den ort där boendet finns eller inom ramen för den hälso- och sjukvård som erbjuds inom boendet. De grundläggande bestämmelserna om HVB finns inom socialtjänstlagstiftningen och till den delen är HVB-hemmet normalt sett inte vårdgivare. Det förekommer dock att HVB-hem har legitimerad personal som utför arbetsuppgifter utifrån deras formella kompetens detta är således hälso- och sjukvård och aktualiserar då det regelverk som styr denna, bl.a. hälso- och sjukvårdslagen (HSL), patientsäkerhetslagen (PSL), patientdatalagen (PDL) och patientlagen (PL). Detta innebär att HVBverksamheten är att anse som en vårdgivare. Ett annat alternativ är att HVB-hem anlitar t.ex. läkare, psykolog eller sjuksköterska på konsultbasis. Dessa utför då hälso- och sjukvårdsinsatser utifrån sitt eget ansvar som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, ovan nämnda lagstiftning gäller då även för dessa till verksamheten knutna konsulter. 9 2.2.2 Ansvarsfördelning mellan kommun och region Placeringskommunens (socialtjänstens) ansvar vid placering enl. SoL och LVU utanför det egna hemmet Region Jämtland Härjedalens ansvar vid placering enl. SoL och LVU utanför det egna hemmet Sociala insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) Utreda vilket behov av insatser den enskilde har enligt socialtjänstlagen eller LVU, ex: o Placering i familjehem eller HVB-hem o Boende o Stödsamtal Om den enskilde bedöms ha behov av sociala insatser ansvarar och bekostar kommunen dessa (ex. stödinsatser pga missbruk, socialt utåtagerande beteende etc.). Samråda med regionen om behovet av hälsooch sjukvårdsinsatser under placeringen (så snart behovet uppmärksammas). Vid behov rådgöra med regionen om lämplig placering (ex. lämpligt HVB-hem). Hälso- och sjukvårdsinsatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Rådgivning/konsultation till personal inom kommunen. Samråda med kommunernas socialtjänst om behovet av hälso- och sjukvårdsinsatser under insatser. Bedöma vilket behov av insatser den enskilde har enligt HSL, ex: o Bedömning o Utredning (ex. psykologutredning) o Diagnostik o Behandling (ex. ex. KBT, EMDR, DBT etc.) o Rehabilitering Om den enskilde efter den medicinska bedömningen anses behöva hälso- och 8 Socialstyrelsen och Skolverket 2013. Placerade barns skolgång och hälsa-ett gemensamt ansvar. Tryck Edita Västra Aros. Artikel 3013-1-2. Finns att beställa genom Socialstyrelsens respektive Skolverkets hemsida. 9 Socialstyrelsen 2013. Barn och unga i familjehem och HVB-Handbok om socialtjänstens ansvar och uppgifter.. Tryck Edita Västra Aros. Artikel 2013-1-1. Finns att beställa genom Socialstyrelsens hemsida. 7

Diarienr: RUN/115/2018 o I det fall barnet/den unge vid placering i externt HVB-hem har behov av omfattande medicinska insatser i vardagen, ex. kring medicinering eller dylikt ska socialtjänsten verka för att i samråd med regionen, upphandla ett HVB-hem som har den kompetens som efterfrågas av regionen. Upprätta vårdplan/genomförandeplan Vid behov av insatser från både socialtjänsten och regionen, initiera SIP. Verka för att verksamheterna samverkar under placeringstiden (för mer information se Riktlinje för samarbete i samband med placering i familjehem eller Hem för vård eller boende (HVB) 0-20 år). Följa upp insatsen enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen. Underrätta Hälso- och sjukvården om att barnet/den unge ska erbjudas en hälsoundersökning inför placeringen (för mer information se avsnitt 3) sjukvårdsinsatser under placeringen ansvarar för och bekostar regionen dessa. o Hälso- och sjukvården (ex. BUP) ska bedöma om personens behov av hälso- och sjukvård ska tillgodoses: o genom insatser från patientens ordinarie behandlare. o inom den ordinarie hälso- och sjukvård som erbjuds på den ort där boendet finns. o inom ramen för den hälso- och sjukvård som erbjuds på ev. HVB. Vid behov lämna råd till kommunen om lämplig placering (ex. lämpligt HVB-hem). o Regionen avgör om ett HVB-hem har rätt kompetens att tillgodose barnets/den unges behov av medicinska insatser. o I det fall barnet/den unge vid placering i externt HVB-hem har behov av omfattande medicinska insatser i vardagen, ex. kring medicinering eller dylikt ska regionen verka för att socialtjänsten upphandlar ett HVBhem som har den kompetens som efterfrågas av regionen. Upprätta vårdplan. Vid behov av insatser från både socialtjänsten och regionen, initiera SIP. Verka för att verksamheterna samverkar under placeringstiden (för mer information se Riktlinje för samarbete i samband med placering i familjehem eller Hem för vård eller boende (HVB) 0-20 år). Följa upp de hälso- och sjukvårdsinsatser som ges inom ramen för placeringen. Erbjuda hälsoundersökning inför placeringen (för mer information se avsnitt 3). 2.2.3 SIP En placering ska, om den enskilde så önskar, alltid föregås av en SIP där det tydligt framgår både socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens bedömning. 2.2.4 Kostnadsfördelning och ansvarsförbindelse Diskussioner om ansvar och kostnader bör, så långt det är möjligt, ske innan en placering ägt rum. Som stöd i diskussionerna ska huvudmännen specificera vilka insatser som bedöms vara av social karaktär och vilka som bedöms vara av medicinsk karaktär (bilaga 1). Den information som har framkommit i SIP kan utgöra ett bra stöd. Om ett barn eller en ungdom under placering i HVB-hem har behov av insatser som faller inom hälso- och sjukvårdens ansvar ska, som tidigare beskrivits, hälso- och sjukvården bedöma om barnet/den unge ska remitteras till det landsting där HVB-hemmet är beläget eller om hälso- och sjukvårdsinsatserna ska ges vid aktuellt HVB-hem. I det fall hälso- och sjukvårdsinsatserna ska ges vid aktuellt HVB-hem, ska kommunen och regionen göra en överenskommelse om att fördela kostnaderna för placeringen mellan sig. Fördelningen av kostnaden görs utifrån en gemensam bedömning avseende vad och hur stor del som utgör regionens ansvar respektive kommunens ansvar. 8

Diarienr: RUN/115/2018 Principen är att frågor om kostnadsfördelning ska diskuteras på chefsnivå. Varje verksamhet bör således säkerställa att en person i chefsled ansvarar för att i förekommande fall diskutera kostnadsfördelning mellan huvudmännen. Överenskommelse om kostnader vid HVB-hemsplacering ska dokumenteras i en ansvarsförbindelse mellan kommunen och regionen (bilaga 2). Kostnaden ska preciseras i det enskilda fallet. Kommunen och regionen upprättar avtal med HVB var för sig. HVB fakturerar parterna separat och enligt upprättade avtal. Behov av placering ska fullföljas utan dröjsmål även om kostnadsansvaret är oklart. I det fall en SIP inte hinner komma till stånd innan en placering skett ska en sådan genomföras senast inom en vecka efter placering Ingen av parterna får avvisa deltagande i SIP och kostnadsansvar med motivering att placering redan ägt rum. Vid akutplacering ska kostnadsfördelningen vara klarlagd senast 10 arbetsdagar efter beslut om placering. HVB-hemmet ska i sin dokumentation tydliggöra vilken information som avser socialarespektive medicinska insatser. 2.3 Samordning och ansvarsfördelning mellan kommunernas socialtjänst och förskola/skola 2.3.1 Inledning Det är av stor vikt att socialtjänst och skola har ett nära samarbete inför och under en placering för att möjliggöra att ett barn eller en ungdom ska kunna tillgodogöra sig en god skolgång. Barn eller ungdomar som placeras kan ha behov av olika former av stöd, det kan vara stöd i form av särskilt stöd enligt skollagen samtidigt som stöd och hjälp enligt socialtjänstlagen ges. Insatser enligt socialtjänstlagen anknyter till ett socialt behov, som inte har koppling till undervisningssituationen, medan insatser enligt skollagen utgår ifrån pedagogiska bedömningar. Placering i familjehem Placeringskommunen är den kommun, vars socialtjänst placerar ett barn eller en ungdom i familjehem. När ett barn eller en ungdom placeras i ett familjehem kommer barnet i normalfallet att folkbokföras i den kommun där familjehemmet är beläget. Av reglerna i SoL följer att den kommun som fattat beslut om familjehemsplaceringen behåller ansvaret för allt stöd och all hjälp som ges enligt dessa lagar. Den nya folkbokföringskommunen kommer dock att bli hemkommun i skollagens mening (29 kap. 6 skollagen), detta medför således ett skifte av ansvarig hemkommun och som huvudregel också en ändring av skolhuvudman. I det fall barnet placeras i den egna kommunen är placeringskommun och hemkommun densamma. Placering i HVB-hem Placeringskommunen är den kommun, vars socialtjänst placerar ett barn eller en ungdom i HVB-hem. I det fall ett barn eller en ungdom placeras i HVB-hem eller ett sådant hem som avses i 12 LVU (särskilt ungdomshem) kvarstår i regel folkbokföringen i placeringskommunen och ansvaret för både stöd och hjälp enligt socialtjänstlagen samt hemkommunens ansvar för att se till att barnet får skolgång, (skolpliktsbevakningsansvar enligt 7 kap. skollagen i de obligatoriska skolformerna och betalningsansvar) ligger således kvar i folkbokföringskommunen. Sedan den 1 juli 2015 gäller att elever som placeras på HVB har rätt att bli mottagen på en grund- eller grundsärskola i vistelsekommunen, dvs. i den kommun där hemmet är beläget (10 kap. 25 och 11 kap. 9

Diarienr: RUN/115/2018 25 skollagen). Det innebär att en elev som är placerad på HVB får sin utbildning av en annan kommunal skolhuvudman än hemkommunen. Av bestämmelserna om interkommunal ersättning i 10 kap. 34 första stycket och 11 kap. 33 första stycket skollagen framgår att en kommun, som i sin grundskola eller grundsärskola har en elev från en annan kommun, ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av elevens hemkommun om elevens skolgång i kommunen grundar sig på bl.a. 10 kap. 25 respektive 11 kap. 25 skollagen. Det betyder att den mottagande kommunens faktiska kostnader för eleven ska ersättas om en elev tas emot med stöd av de angivna paragraferna, vilket inkluderar eventuella kostnader för särskilt stöd. När det gäller gymnasieskolan finns en motsvarande rätt för elever som placerats på HVB att bli mottagna på ett gymnasieprogram i den kommun där de vistas. I skollagen finns bestämmelser om interkommunala ersättning för nationella program och introduktionsprogram. Av bestämmelserna om interkommunal ersättning i t.ex. 16 kap. 50 skollagen följer att den mottagande kommunen ska ersättas av hemkommunen för sina kostnader för elevens utbildning. Om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat, ska den interkommunala ersättningen motsvara anordnarens självkostnad enligt 16 kap. 51 skollagen. Elevens hemkommun, folkbokföringskommunen, har även i dessa fall ett kostnadsansvar för elevens skolgång 10. Det är viktigt att socialtjänsten, om en placering i HVB-hem innebär att eleven byter skola, snarast informerar ansvarig skolhuvudman (inklusive Jämtlands Gymnasieförbund) om placeringen. Vid frivillig placering kräver informationsutlämnandet samtycke från barnets vårdnadshavare. Det är vidare viktigt att skolhuvudmannen blir informerad om att placerad elev övergår från grundskola till gymnasieskola, detta för att elevens skolgång ska komma igång snarast möjligt. 2.3.2 Särskilt stöd i skolan och förskolan Ibland kan en elev vara i behov individinriktade stödinsatser, d.v.s. extra anpassningar eller särskilt stöd. 11 Det särskilda stödet kan t.ex. vara särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång. Ett annat vanligt sätt att ordna särskilt stöd är en extra lärarresurs i klassen eller en elevassistent. Bestämmelserna om särskilt stöd gäller för elever i alla skolformer samt för fritidshemmen. Olika svårigheter kan göra att elever har behov särskilt stöd för att klara kunskapskraven i skolan, exempelvis funktionsnedsättning, psykosocial problematik, psykisk ohälsa, svårigheter i det sociala samspelet, koncentrationssvårigheter samt upprepad eller långvarig frånvaro. När rektorn har fått information om att en elev kan vara i behov av särskilt stöd ska denne inleda en utredning skyndsamt. Samråd ska ske med elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt. När det gäller barn med psykiska funktionsnedsättningar kan det ofta vara nödvändigt att samarbete sker även med andra verksamheter, som socialtjänsten, LSS, barn- och ungdomspsykiatrin och barn- och ungdomshabiliteringen. Om utredningen leder fram till att eleven har behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram upprättas. De särskilda stödinsatserna ska dokumenteras i ett åtgärdsprogram. En viktig princip som gäller i förskolan är att barns behov av särskilt stöd i första hand ska tillgodoses i den ordinarie verksamheten. För vissa barn kan det dock vara nödvändigt med särskilda stödinsatser som komplement. Stödet kan ges som personalförstärkning, antingen till barngruppen generellt eller till det enskilda barnet, eller i form av konsultation och handledning till personalen. Alla elever och barn har samma rätt till stöd i förskola eller skola oavsett vilken kommun de kommer ifrån. Enligt skollagen är det den skolhuvudman där den unge går i skola eller förskola som ska se till att de stödåtgärder som den unge behöver enligt skollagstiftningen kommer till stånd (se bl.a. 3 kap. 4a- 12 och 8 kap. 9 skollagen). Kostnader för sådana stödåtgärder ska normalt hemkommunen (folkbokföringskommunen) stå för. I förarbetena till tidigare lagstiftning har det uttalats att socialtjänstens ansvar kan omfatta särskilda stödinsatser, såsom förstärkningsresurser i skolan. Av 2 10 SKL cirkulär 16:2 11 För mer information, se: https://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/sarskilt-stod-1.243296 10

Diarienr: RUN/115/2018 kap. 1 SoL framgår det dock att socialtjänstens ansvar inte innebär någon inskränkning i det ansvar som andra huvudmän har. 12 2.3.3 Gränsdragningen mellan socialt/psykologiskt och pedagogiskt stöd i skolan Gränsdragningen mellan vad som är sociala insatser som placeringskommunen ansvarar för och vad som är pedagogiskt och annat stöd som skolhuvudmannen ansvarar för kan ibland vara svår att dra och närmare reglering saknas. I vissa fall konstateras att barnets eller den unges behov av hjälp under skoldagen består såväl av sådana insatser som socialtjänsten ansvarar för och för sådant särskilt stöd som skolhuvudmannen ansvarar för, det gemensamma ansvaret kan då lösas genom en gemensamt finansierad resurs. Tydliggörande angående gränsdragningen mellan socialt/psykologiskt och pedagogiskt stöd i skolan går att hämta i RÅ 1994 ref 25 (åtgärder som omfattas av skollagens bestämmelser kan inte ses som en socialtjänstinsats) samt i RÅ 1990 ref 117 (gränsdragningen mellan socialtjänstens ansvar och skolans ansvar). 13 2.3.4 Ansvarsfördelning mellan placeringskommun och hemkommun Placeringskommunens ansvar vid placering av barn eller ungdom enl. SoL och LVU utanför det egna Hemkommunens ansvar vid placering av barn eller ungdom enl. SoL och LVU utanför det egna hemmet hemmet Insatser enligt LSS samt stöd och hjälp enligt Insatser enligt skollagens bestämmelser. socialtjänstlagen 2 a kap. 4 SoL. Erbjuda förskola, förskoleklass, grundskola, Utreda vilket behov av insatser den enskilde har enligt socialtjänstlagen, LVU eller LSS, ex: grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola och gymnasiesärskola. o Placering i familjehem eller HVB-hem Kostnadsansvar för skolgång/förskola. Behovsprövade socialtjänstinsatser under placeringstiden, såsom kontaktperson/kontaktfamilj Utreda barnet/ungdomens behov av särskilt stöd enligt skollagens bestämmelser. Utreda barnets behov av insatser i skolan som omfattas av socialtjänstlagens bestämmelser. Ge stöd som kan motiveras av pedagogiska skäl, exempelvis: Bekosta extra insatser i skolan som åligger placeringskommunen enligt socialtjänstlagen, dvs. insatser som kan behövas av sociala och psykologiska skäl som inte behövs i undervisningssituation eller skolmiljö, exempelvis: o o Resurs i skolan som syftar till att utgöra ett hjälpmedel för barnet att klara av sociala situationer/att kunna fungera överhuvudtaget, dvs. hjälpmedel som eleven inte enbart behöver i undervisningssituation eller i skolmiljön. Ett tydligt exempel på sådant som hör till socialtjänstens insatser är t.ex en resurs som hjälper till med personlig hygien, rörelsehjälp, matning eller kommunikation, dvs. behov av hjälp som eleven inte bara har i skolan, utan även i andra delar av livet. o Speciallärare o Resurs i skolan som syftar till att möjliggöra deltagande i undervisningen. Tillhandahålla placeringskommunen underlag för att denne ska kunna utreda om någon del av barnets behov av särskilt stöd i skolan är av sociala och psykologiska skäl som inte har direkt koppling till undervisningssituationen eller skolmiljön. o o Utredning (inkl. social kartläggning) Åtgärdsprogram 12 SKL cirkulär 13:44 13 Socialstyrelsen och Skolverket 2013. Placerade barns skolgång och hälsa-ett gemensamt ansvar. Tryck Edita Västra Aros. Artikel 3013-1-2. Finns att beställa genom Socialstyrelsens respektive Skolverkets hemsida. 11

Diarienr: RUN/115/2018 2.3.5 Kostnadsfördelning och ansvarsförbindelse Principen är att frågor om kostnadsfördelning ska diskuteras på chefsnivå. Varje verksamhet bör således säkerställa att en person i chefsled ansvarar för att i förekommande fall diskutera kostnadsfördelning mellan huvudmännen. En diskussion mellan socialtjänst och förskola eller skola rörande ansvar för stödinsatser som inte faller inom skolans ansvar enligt skollagen ska så långt det är möjligt, ske innan en placering. Ansvarsfördelningen följer det ansvar skola respektive socialtjänst har för pedagogiska respektive sociala/psykologiska insatser som faller utanför de insatser som är att betrakta som särskilt stöd enligt skollagen. I det fall verksamheterna kommer överens om att socialtjänsten ska bekosta insats, ska verksamheterna göra en överenskommelse avseende kostnadsfördelningen. Överenskommelsen ska dokumenteras i en ansvarsförbindelse mellan verksamheterna (bilaga 2). Kostnaden ska preciseras i det enskilda fallet. 2.4 Avvikelserapportering Vid svårigheter att komma överens eller när man uppfattar att det sker avvikelser från det man kommit överens om, ska detta tas upp med närmaste chef hos respektive huvudman. När avvikelsen rör annan verksamhet ska gemensamt samråd ske. Lokal samverkansgrupp föreslås hantera problem och avvikelser gemensamt eller vid behov ta upp dem på den nivå som har mandat och behörighet att besluta om lösningar/åtgärder. 3. HÄLSOUNDERSÖKNING INFÖR PLACERING 3.1 Bakgrund Rätten till bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa är en av de grundläggande rättigheterna i FN:s konvention om barnets rättigheter. Under senare år har det framkommit i forskning och i uppföljningar att hälsoproblem av såväl fysisk som psykisk karaktär är överrepresenterade hos barn som placeras i familjehem och i hem för vård eller boende (HVB). Bristande tandhälsa har särskilt uppmärksammats. Från den 1 januari 2013 finns det förtydligat i socialtjänstlagen (SoL) att socialnämnden ska verka för att placerade barn får den hälso- och sjukvård som de behöver och att nämnden särskilt ska följa upp barnets hälsa under placeringen. Ett barn som placeras utom hemmet har samma rätt till hälso- och sjukvård som andra barn och för att deras behov ska kunna tillgodoses behöver en heltäckande hälsoundersökning göras i samband med placeringen. För en komplett bild av barnets hälsa och eventuella behov av insatser krävs att också tandhälsan dokumenteras. Personal inom hälso- och sjukvården och tandvården är skyldiga att lämna uppgifter till socialtjänsten i samband med pågående barnavårdsutredning, enligt 14 kap. 1 SoL. Detta kan göras utan samtycke från vårdnadshavaren. Samverkan kring hälsoundersökningar och planering och uppföljning av socialtjänstens insatser kring den enskilde, sker huvudsakligen genom samtycke från vårdnadshavare och/eller den unge. Undantag är när barn eller unga omhändertas enligt 2 LVU (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga SFS 1990:52). 3.2 Barns behov i centrum (BBIC) Inom ramen för BBIC finns flera dokument, för konsultation och utlåtande, som används av socialsekreterare i kontakten med hälso- och sjukvård eller tandvård. Dessa dokument finns på: http://www.regionjh.se/samverkankommunregion/barnochunga. 12

Diarienr: RUN/115/2018 En hälsoundersökning görs enligt anvisningarna i BBIC om oro finns för barnets hälsa, om uppgifter saknas eller om barnet ska placeras. Denna överenskommelse rör i första hand samverkan när barnet ska placeras utanför hemmet. Både hälso- och sjukvården och socialtjänsten har dock ett långtgående ansvar för att alla barn ska få sina behov av hälso- och sjukvård tillgodosedda och verksamheterna bör verka för att BBICs stöddokument efterlevs i sin helhet. Ett behov av hälsoundersökning kan således identifieras vid flera tillfällen än vid en placering, exempelvis inom ramen för en utredning eller under en pågående öppenvårdsinsats. 3.3 Målgrupp Överenskommelsen avser barn som placeras i familjehem, i HVB eller i särskilda ungdomshem. För hälsoundersökning av ensamkommande flyktingbarn i samband med ankomst till en kommun finns särskild överenskommelse. För läkarundersökning av barn som misstänks vara utsatta för misshandel eller övergrepp finns särskild rutin. 3.4 Hälsoundersökning Socialnämnden (eller motsvarande) i länets kommuner ska enligt 3 a SoL, om det inte är obehövligt, underrätta Region Jämtland Härjedalen om att ett barn eller en ung person i åldern 18-20 år, i anslutning till att vård utanför det egna hemmet inleds, ska erbjudas en hälsoundersökning. Region Jämtland Härjedalen ska enligt lag (2017:209) om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet, erbjuda en sådan hälsoundersökning. Denna överenskommelse innebär att socialtjänsten, vid behov av hälsoundersökning för barnet/den unge, ska kontakta den hälsocentral där barnet är listat. Den hälsocentral som har kontaktats ansvarar för att hälsoundersökningen genomförs på lämplig hälsocentral inom Region Jämtland Härjedalen (fortsatt benämnt Region Jämtland Härjedalen alternativt regionen). Distriktsläkare avgör om undersökningen av något skäl istället ska genomföras på barn- och ungdomskliniken. Om så är fallet kontaktas barn- och ungdomskliniken av distriktsläkaren. För bedömning av tandhälsa kontaktas aktuell tandvårdsklinik. Samtycke krävs från vårdnadshavare/den unge (om den unge är över 15 år) vid placering enligt socialtjänstlagen. Hälsoundersökningen genomförs med stöd av de anvisningar som finns inom Barns behov i Centrum (BBIC). Av prop. 2016/17:59 och lagtexten framgår av föreskrifter om hälsoundersökningar kommer att publiceras av Socialstyrelsen, dessa föreskrifter ska följas av parterna. Ingen kostnad ska tas ut i samband med hälsoundersökningen. Rutin för samverkan kring hälsoundersökning återfinns i Riktlinje för samarbete vid placering i familjehem eller Hem för vård eller boende (HVB). 13

Bilaga 1 SPECIFICERINGSUNDERLAG VID DISKUSSION OM ANSVARS-OCH KOSTNADSFÖRDELNING UNDER PLACERING AV BARN ELLER UNGDOM I HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) SOCIALTJÄNSTENS SPECIFICERING AV SOCIALA INSATSER Kommunerna i Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen har överenskommit vad som är respektive huvudmans ansvar vid placering av barn och unga i Hem för vård eller boende (HVB) (För mer information se Länsövergripande överenskommelse om samarbete vid placering i boende utanför det egna hemmet). Som stöd i diskussionen kring ansvars-/kostnadsfördelning bör huvudmännen specificera vilka insatser respektive huvudman ansvarar för (upprättad SIP kan utgöra ett bra stöd) samt göra en gemensam bedömning av ansvarsfördelningen. 1. Socialtjänsten och Hälso- och sjukvården specificerar vilka insatser som ligger inom respektive huvudmans uppdrag. 2. Socialtjänsten och Hälso- och sjukvården bedömer gemensamt hur stor andel av placeringen som utgör sociala insatser och hur stor del som utgör medicinska insatser. Kontaktuppgifter till kommunen/regionen Kommun/adress Kontaktperson Telefonnummer Region Jämtland Härjedalen/adress Kontaktperson Telefonnummer Barnet/den unge Barnet/den unges förnamn och ålder Barnet/den unges vårdbehov (allmänt kända förhållanden) Barnets/den unges behov av sociala insatser under placeringen Behov Mer information (ex. hur ska insatserna ges, motivering) Boende/sysselsättning Daglig omvårdnad Stödsamtal Övrigt Underskrift För Socialnämnden Namn och datum Denna del av specificeringsunderlaget förvaras hos kommunens socialtjänst.

Bilaga 1 SPECIFICERINGSUNDERLAG VID DISKUSSION OM ANSVARS-OCH KOSTNADSFÖRDELNING UNDER PLACERING AV BARN ELLER UNGDOM I HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS SPECIFICERING AV MEDICINSKA INSATSER Kommunerna i Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen har överenskommit vad som är respektive huvudmans ansvar vid placering av barn och unga i Hem för vård eller boende (HVB) (För mer information se Länsövergripande överenskommelse om samarbete vid placering i boende utanför det egna hemmet). Som stöd i diskussionen kring ansvars-/kostnadsfördelning bör huvudmännen specificera vilka insatser respektive huvudman ansvarar för (upprättad SIP kan utgöra ett bra stöd) samt göra en gemensam bedömning av ansvarsfördelningen. 1. Socialtjänsten och Hälso- och sjukvården specificerar vilka insatser som ligger inom respektive huvudmans uppdrag. 2. Socialtjänsten och Hälso- och sjukvården bedömer gemensamt hur stor andel av placeringen som utgör sociala insatser och hur stor del som utgör medicinska insatser. Kontaktuppgifter till kommunen/regionen Kommun/adress Kontaktperson Telefonnummer Region Jämtland Härjedalen/adress Kontaktperson Telefonnummer Barnet/den unge Barnets förnamn och ålder Barnets vård-/behandlingsbehov (allmänt kända förhållanden) Barnets/den unges behov av hälso- och sjukvårdsinsatser under placeringen Behov Mer information (ex. hur ska insatserna ges, motivering) Bedömning Utredning Diagnostik Behandling Rehabilitering Övrigt Underskrift För Region Jämtland Härjedalen Namn och datum Denna del av specificeringsunderlaget förvaras hos hälso- och sjukvården

Bilaga 1 SPECIFICERINGSUNDERLAG VID DISKUSSION OM ANSVARS-OCH KOSTNADSFÖRDELNING UNDER PLACERING AV BARN ELLER UNGDOM I HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) GEMENSAM BEDÖMNING AV ANSVARS-/KOSTNADSFÖRDELNING Nedan anges hur stor del av placeringen som bedöms bestå av sociala insatser och hur stor del som bedöms bestå av medicinska insatser. Bedömningen grundar sig på respektive parts specificering av de insatser som faller inom verksamhetens uppdrag. I det fall Hälso- och sjukvården ska bekosta hälso- och sjukvård på aktuellt HVB-hem ska en separat ansvarsförbindelse upprättas. Placeringsform Andel av placeringen som bedöms bestå av sociala insatser (%) Andel av placeringen som bedöms bestå av medicinska insatser (%) Kommentar Ex. eventuell avvikande åsikt. Underskrift För kommunen För Region Jämtland Härjedalen Namn och datum Namn och datum Denna del av specificeringsunderlaget upprättas i två likalydande exemplar, varav parterna erhåller varsitt.

Bilaga 2 ANSVARSFÖRBINDELSE OM KOSTNADSFÖRDELNING MELLAN SOCIALTJÄNST OCH REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN Ansvarsförbindelse om kostnadsfördelning avseende sociala- och medicinska insatser vid placering utanför det egna hemmet i hem för vård eller boende (HVB) enligt SoL och LVU. Kommunen betalar för de sociala insatserna och Region Jämtland Härjedalen betalar för de medicinska insatserna. Kommunen och Region Jämtland Härjedalen upprättar avtal med HVB var för sig. HVB fakturerar parterna separat och enligt upprättade avtal. Överenskommelse mellan Kommun Kontaktperson Telefonnummer Region Jämtland Härjedalen Kontaktperson Telefonnummer Verksamhet Enhetens namn Adress Telefonnummer Kostnader Vårddygnskostnad totalt enligt avtal varav andel som avser sociala insatser (%) varav andel som avser medicinska insatser (%) Kostnadsfördelning på annat sätt än genom vårddygnskostnad Giltighetstid Ansvarsförbindelsen gäller under tiden Datum för uppföljning Person som placerats Namn Personnummer Överenskommelse om kostnadsfördelning Kommunens kostnad Region Jämtland Härjedalens kostnad Underskrifter Datum För Socialnämnden För Region Jämtland Härjedalen Denna ansvarsförbindelse upprättas i två likalydande exemplar, varav parterna erhåller varsitt.

Bilaga 3 ANSVARSFÖRBINDELSE OM KOSTNADSFÖRDELNING MELLAN SOCIALTJÄNST OCH SKOLA Ansvarsförbindelse om kostnadsfördelning för pedagogiska och sociala/psykologiska insatser i skola vid vård i familjehem. Placeringskommunen betalar för de sociala/psykologiska insatserna och folkbokföringskommunen/hemkommunen betalar för de pedagogiska insatserna i skolan. Överenskommelse mellan Placeringskommun Kontaktperson Telefonnummer Folkbokföringskommun/hemkommun Kontaktperson Telefonnummer Skola Skola namn Adress Telefonnummer Kostnader Total kostnad för särskilt stöd varav andel som avser sociala/psykologiska insatser (%) varav andel som avser pedagogiska insatser (%) Giltighetstid Ansvarsförbindelsen gäller under tiden Datum för uppföljning Person som placerats Namn Personnummer Överenskommelse om kostnadsfördelning Placeringskommunens kostnad Hemkommunens/folkbokföringskommunens kostnad Underskrifter Datum För Socialnämnden För Barn- och utbildningsnämnden Denna ansvarsförbindelse upprättas i två likalydande exemplar, varav parterna erhåller varsitt.

Diarienr: RUN/116/2018 LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMARBETE VID PLACERING I FAMILJEHEM ELLER HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Avser barn och unga, 0-20 år, som placeras utom hemmet med stöd av socialtjänstlagen (SoL) eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) FÖR SOCIALTJÄNST, FÖRSKOLA, SKOLA (INKL. ELEVHÄLSA) OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Diarienr: RUN/116/2018 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 OM RIKTLINJEN... 3 1.2 SAMTYCKE OCH SEKRETESS... 4 1.3 SÄRSKILT OM BARN MED SKYDDADE PERSONUPPGIFTER OCH/ELLER HEMLIG VISTELSEORT... 5 1.4 UPPFÖLJNING AV RUTINEN... 6 2. SAMVERKAN VID PLACERING... 6 2.1 INFÖR BESLUT OM PLACERING... 6 2.1.1 Eventuella frågor om ansvar och kostnader... 6 2.2 GEMENSAMT INFORMATIONSMÖTE... 6 2.2.1 Efter beslut om placering... 6 2.2.2 Inbjudan till informationsmöte... 7 2.3 OM INFORMATIONSMÖTET INTE KAN GENOMFÖRAS INNAN BARNET BÖRJAR I DEN NYA FÖRSKOLAN ELLER SKOLAN 8 2.4 INFORMATIONSMÖTETS INNEHÅLL... 8 2.4.1 Socialtjänstens mötesansvar... 8 2.4.2 Vårdnadshavares, familjehemmets, HVB-hemmets och socialtjänstens ansvar... 9 2.4.3 Mottagande hälso- och sjukvårds ansvar... 10 2.4.4 Avlämnande förskolas eller skolas ansvar... 11 2.4.5 Mottagande förskolas eller skolas ansvar... 11 2.4.6 Samordnad individuell plan (SIP)... 12 2.5 PEDAGOGISK BEDÖMNING OCH HÄLSOBEDÖMNING... 12 2.5.1 Pedagogisk bedömning... 12 2.5.2 Hälsobedömning... 12 2.6 GEMENSAMT UPPFÖLJNINGSMÖTE... 12 2.6.1 Inbjudan till uppföljningsmöte... 12 2.6.2 Socialtjänstens mötesansvar... 13 2.6.3 Förskolan eller skolans ansvar... 13 2.6.4 Hälso- och sjukvårdens ansvar... 13 2.6.5 Samordnad individuell plan (SIP)... 14 2.7 FORTSATT UPPFÖLJNING... 14 2.8 I SAMBAND MED ATT PLACERING UPPHÖR ELLER ÖVERLÄMNING TILL ANNAN FÖRSKOLA ELLER SKOLA... 14 2.9 VID ORO FÖR BARNET... 14 3. HÄLSOUNDERSÖKNING INFÖR PLACERING... 15 3.1 HÄLSOUNDERSÖKNING... 15 3.1.1 Socialtjänstens åtagande... 15 3.1.2 Region Jämtland Härjedalens hälso- och sjukvårds åtagande... 16 3.2 TANDHÄLSA... 16 3.2.1 Samverkan... 16 3.2.2 Socialtjänstens åtagande... 17 3.2.3 Tandvårdens åtagande... 17 2

Diarienr: RUN/116/2018 1. INLEDNING Denna riktlinje skall ses som ett komplement till Länsövergripande överenskommelse för samverkan vid placering i boende utanför det egna hemmet 1 och beskriver ett bestämt tillvägagångssätt (rutin) för att säkerställa att samverkan sker inför, i samband med samt under placering av barn och unga enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). De parter som har skrivit under ovan nämnda överenskommelse förbinder sig, så långt det är möjligt, att följa denna riktlinje i syfte att få tillstånd en fungerande samverkan. 1.1 Om riktlinjen Denna riktlinje syftar till att tydliggöra gränsdragningen mellan socialtjänst, förskola, skola (inkl. elevhälsa) och hälso- och sjukvård vid placering av barn och unga i familjehem eller HVB. Riktlinjen gäller barn och unga i åldrarna 0-20 år När ett barn eller en ungdom placeras i familjehem eller HVB innebär det en stor förändring. I de flesta fall byter barnet förskola eller skola och i många fall innebär det flytt till en ny kommun. För att barnet skall få en bra vistelse på förskolan eller få en bra skolgång samt tillgång till hälso- och sjukvård samt tandvård, är det viktigt att samarbetet mellan socialtjänst, förskola och skola (inklusive elevhälsan) och hälso- och sjukvård fungerar på ett tydligt och rättssäkert sätt utifrån ett gemensamt fokus på barnets bästa. Socialtjänst, förskola, skola och hälso- och sjukvård ska, utifrån rådande sekretesslagstiftning, så långt det är möjligt samverka kring placerade barn. 2 Vårdnad shavare Förskola /Skola Hälso och sjukvård BARNET/DEN UNGE Socialtjä nst Familjeh em/hvb 1 www.regionjh.se/samverkan 2 5 kap. 1 a Socialtjänstlagen (SoL), k kap. 8 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), 6 kap. 5 Patientsäkerhetslagen (PSL) och 29 kap. 13 Skollagen, Offentlighets- och sekretesslagen (OSL). 3

Diarienr: RUN/116/2018 Forskning visar att barn som växer upp i samhällsvård har sämre fysisk och psykisk hälsa än genomsnittet. Forskningen visar även att placerade barn, trots normal begåvning, underpresterar i skolan. Samtidigt har en lyckad skolgång visat sig vara den starkaste skyddande faktorn för en gynnsam utveckling. Många av ungdomens och vuxenårens problem kan kopplas samman med risk- och skyddsfaktorer, som visar sig redan under förskoleåldern. 3 I avsnitt 2 av riktlinjen återfinns rutin för samverkan i samband med placering i familjehem eller Hem för vård eller boende (HVB) och i avsnitt 3 av riktlinjen återfinns rutin för hälsoundersökning samt tandhälsoundersökning inför placering. Länsövergripande överenskommelse för samverkan vid placering i boende utanför det egna hemmet samt Länsövergripande riktlinje för samarbete vid placering i familjehem eller Hem för vård eller boende (HVB) ersätter Regional samverkan vid familjehemsplacering för socialtjänst, skola, elevhälsa och hälso- och sjukvård (framtagen maj 2013) samt Länsövergripande överenskommelse om hälsoundersökning inför placering i familjehem eller Hem för vård eller boende (framtagen december 2013). 1.2 Samtycke och sekretess För alla delar som rör samverkan mellan verksamheterna i denna riktlinje gäller följande: Är ett barn eller en ungdom placerad enligt LVU behöver inte samtycke från vårdnadshavare inhämtas. Socialtjänstens samtycke är tillräckligt. Ett samtycke ska dock alltid eftersträvas. Är ett barn eller en ungdom placerad enligt socialtjänstlagen (SoL) ska socialtjänsten och/eller förskola, skola och hälso- och sjukvård alltid inhämta samtycke från vårdnadshavare och den unge (om denne är över 15 år). En förtroendefull och respektfull relation mellan verksamhet och vårdnadshavare kan i vissa fall vara avgörande för att ett samtycke ska komma till stånd. Inom förskola och viss annan pedagogisk omsorg 79 omfattas uppgifter om enskilds personliga förhållanden av en presumtion för sekretess, vilket innebär att uppgifterna bara får lämnas ut om det står klart att de berörda inte lider men av detta. 80 Inom skolans elevhälsa omfattas uppgifter om enskildas personliga förhållanden också av en presumtion för sekretess. Skolläkare och skolsköterska räknas vidare som en självständig verksamhetsgren inom elevhälsan vilket innebär att det för dem finns en sekretessgräns mot övrig elevhälsopersonal och annan skolpersonal. En sekretessbelagd uppgift i den medicinska delen av elevhälsan kan lämnas ut till annan elevhälsa eller till särskild elevstödjande verksamhet i övrigt inom samma myndighet om det är nödvändigt för att eleven ska kunna få det stöd hon eller han behöver. I första hand ska dock skolpersonalen sträva efter att få samtycke för att lämna uppgifterna från vårdnadshavare 4. Oftast samtycker vårdnadshavare till att sekretess helt eller delvis bryts mellan socialtjänst, förskola, skola (inkl. elevhälsa) och hälso- och sjukvård för nödvändig informationsöverföring, i syfte att barnet 3 Stefan Kling (2012) Fosterbarns hälsa och Forskningsöversikt Henrik Andershed m fl. Örebro universitet 4 Övergångar mellan och inom skolor och skolformer, Skolverket, 2014 4

Diarienr: RUN/116/2018 ska få en bra vistelse på förskolan eller bra skolgång samt kunna utveckla en bra hälsa. I de fall där samtycke inte kan uppnås och där sekretess hindrar att nödvändig information kan lämnas finns sekretessbrytande bestämmelser. Socialtjänsten kan lämna sekretessbelagda uppgifter till en annan socialtjänst eller hälso- och sjukvården, om de behövs för att exempelvis ge ett barn nödvändig vård, behandling eller annat stöd. Samma gäller för hälso- och sjukvården. En sekretessbrytande bestämmelse ska användas restriktivt. 5 1.3 Särskilt om barn med skyddade personuppgifter och/eller hemlig vistelseort Om uppgifter kring barn med skyddade personuppgifter eller hemlig vistelseort röjs kan det leda till svåra konsekvenser för dem. Därför måste det finnas rutiner för hantering av sekretessbelagda uppgifter så att dessa inte kommer ut, eller att barnet utsätts för säkerhetsrisker som skulle kunna undvikas. Polisen kan ge förslag på skyddsåtgärder som ska användas i det enskilda fallet. Socialsekreteraren informerar vid informationsmötet om barnet har skyddade personuppgifter och/eller hemlig vistelseort. Samtycke krävs från vårdnadshavare vid frivillig placering. För att inte riskera att barnets tidigare eller nuvarande bostadsort röjs, deltar inte avlämnande förskola/skola vid informationsmöte. All kontakt mellan skolorna går via socialsekreteraren. Som stöd för förskolans/skolans planering används dokumentet Handlingsplan vid skyddade personuppgifter (bilaga 5). Dokumentet fylls i av förskolan/skolan i samarbete med socialtjänsten. Avlämnande BVC eller skolsköterska överlämnar med stöd av ansvarig socialsekreterare barnets/den unges journal till mottagande BVC eller skolsköterska. Försiktighet ska vidtas. Pedagogiskt överlämningsdokument (bilaga 2) med bilagor överlämnas med stöd av ansvarig socialsekreterare från avlämnande skola till mottagande skola. I dokumentet ska inga uppgifter fyllas i som kan röja barnets tidigare boende. Försiktighet ska vidtas. Socialsekreteraren tar bort alla uppgifter som kan röja barnets tidigare och nuvarande boende. Övrig information om barnet skall delges på samma sätt som för övriga barn. I samtalet under informationsmötet diskuteras vilka som ska få information om barnets situation och om vad. Säkerheten för barnet måste vägas mot tillgängligheten och diskuteras i varje enskilt fall enligt den särskilda handlingsplanen, se ovan. Vid inskolning går förskola/skola, tillsammans med barnet och familjehemmet/hvbhemmet, igenom de särskilda säkerhetsrutiner som gäller för barnet utifrån Handlingsplan vid skyddade personuppgifter (bilaga 5). Anmälan om att barnet misstänks fara illa lämnas i första hand till den socialsekreterare som skolan har kontakt med i ärendet. Socialsekreteraren ansvarar för att anmälan behandlas. En anmälan får dock ej dröja med anledning av att ansvarig socialsekreterare ej går att nå. 5 12 kap. 2 Offentlighets- och sekretesslagen (OSL), 26 kap. 9 första stycket OSL, 25 kap. 12 OSL, 25 kap. 13a OSL. 5

Diarienr: RUN/116/2018 1.4 Uppföljning av rutinen Rutinen ska följas upp årligen i samband med uppföljning av Länsövergripande överenskommelse för samverkan vid placering i boende utanför det egna hemmet. Ansvarig för uppföljningen är den regionala samverkansarenan L-IFO. 2. SAMVERKAN VID PLACERING 2.1 Inför beslut om placering Det är viktigt att samverkan kring barn och unga som placeras i familjehem eller HVB inleds i ett tidigt skede av placeringen (i god tid inför) för att säkerställa att barnet ska få adekvat stöd och behandling. 2.1.1 Eventuella frågor om ansvar och kostnader Det är av stor vikt att det tydliggörs vem som ansvarar för den ekonomiska delen (ex. skolpeng, Bibass, hjälpmedel). En diskussion rörande ansvar/kostnader för insatser i förskola/skola eller hälsooch sjukvårdsinsatser under placeringstiden ska så långt det vara möjligt, ske innan en placering. Principen är att frågor om kostnadsfördelning ska diskuteras på chefsnivå. För mer information, se Länsövergripande överenskommelse om samverkan vid placering i boende utanför det egna hemmet. 6 2.2 Gemensamt informationsmöte 2.2.1 Efter beslut om placering Viktigt för handläggande socialsekreterare att tänka på i början av placeringen För barn tillhörande barnhälsovården ska socialsekreteraren se till att barnet listas på aktuell hälsocentral. Samtycke från vårdnadshavare krävs vid frivillig placering. Placeras barnet i annat län följs rutinen vid det aktuella landstinget. Inför placering underrättar socialsekreteraren Region Jämtland Härjedalen om att en hälsoundersökning ska erbjudas barnet (för mer information om hälso- och tandvårdsundersökning inför placering, se avsnitt 3 i denna riktlinje). Socialsekreteraren säkerställer att ansökan till förskola eller skola görs, om det är en del av socialtjänstens genomförandeplan. o Vid placering i familjehem kommer barnet i normalfallet att folkbokföras i den kommun där familjehemmet är beläget. Av reglerna i SoL följer att den kommun som fattat beslut om familjehemsplaceringen (placeringskommunen) behåller ansvaret för allt stöd och all hjälp som ges enligt dessa lagar. Den nya folkbokföringskommunen kommer dock att bli ansvarig hemkommun i skollagens mening. o Vid placering i HVB-hem kvarstår som regel barnets folkbokföring i den kommun som ansvarar för barnets placering (placeringskommunen). Detta innebär att ansvaret för barnets skolgång kvarstår i folkbokföringskommunen. Det är viktigt att socialtjänsten, om en placering i HVB-hem innebär att eleven byter skola, snarast informerar ansvarig skolhuvudman (inklusive Jämtlands Gymnasieförbund) om placeringen. Vid frivillig placering kräver informationsutlämnandet samtycke från barnets vårdnadshavare. Det är vidare viktigt att skolhuvudmannen blir informerad om att placerad elev övergår från grundskola till gymnasieskola, detta för att elevens skolgång ska komma igång snarast möjligt. 6 www.regionjh.se/samverkan 6

Diarienr: RUN/116/2018 Socialsekreteraren ska sträva efter att så fort som möjligt få till stånd vårdnadshavarens samtycke till överföring av elevhälsojournal eller barnhälsovårdsjournal. Detta för att journalen ska kunna finnas tillhanda på det kommande informationsmötet. 2.2.2 Inbjudan till informationsmöte Syfte Så snart en familjehemsplacering eller en HVB-hemsplacering är bestämd, kallar handläggande socialsekreterare till ett gemensamt informationsmöte mellan socialtjänst, avlämnande förskola eller skola (inkl. gymnasieskola) mottagande förskola eller skola samt familjehemmet eller HVB. Samtycke från vårdnadshavare krävs vid frivillig placering. Deltagare Om barnet har en pågående kontakt, utredning eller insats, inom hälso- och sjukvården ska representant därifrån kallas till mötet. Om barnet och/eller vårdnadshavaren ska delta blir ett ställningstagande i varje enskilt fall. Utifrån barnets mognad och ålder ska barnet ges information, vara delaktig och ha inflytande. Vem som tar ställning till detta är beroende av om placeringen är frivillig eller enligt LVU. För barn tillhörande BVC och/eller förskola MÖTESDELTAGARE För skolbarn Ansvarig Socialsekreterare Ansvarig Socialsekreterare Förskolechef vid avlämnande förskola, som i sin tur bestämmer vem som ska delta på mötet. Mest lämplig är den pedagog som barnet känner bäst. Om barnet inte vistats på förskola under en längre tid bjuds förskolechef in efter bedömning Förskolechef vid mottagande förskola som även kan bjuda med barnets blivande pedagog. Rektor vid avlämnande skola, som i sin tur bestämmer vem som ska delta på mötet. Mest lämplig är den pedagog som barnet känner bäst. Rektor vid mottagande skola, som i sin tur sammankallar skolsköterska och barnets blivande klasslärare/mentor samt vid behov andra funktioner inom elevhälsan. BVC-sjuksköterska vid mottagande Barnavårdscentral. Eventuell kontakt från hälso- och sjukvården (inkl. BuP). Eventuell annan kontakt från hälso- och sjukvården (inkl. BuP). Familjehemmet/HVB Familjehemmet/HVB Barnets vårdnadshavare (utifrån bedömning vid vård enligt LVU) eller legal företrädare. Barnets vårdnadshavare (utifrån bedömning vid vård enligt LVU) eller legal företrädare. Barnet, utifrån bedömning. 7

Diarienr: RUN/116/2018 Tid och plats Socialsekreteraren meddelar tid och plats för informationsmötet. Så långt det är möjligt ska informationsmötet genomföras innan barnet börjar i den nya förskolan eller skolan. Det är viktigt att mötet prioriteras av alla inblandade så att barnet får en så bra planering som möjligt inför placeringen. Vid långa avstånd kan informationsmötet genomföras i form av en telefon-/videokonferens. Även i de fall placeringen inte innebär förskole- eller skolbyte för barnet, genomförs ett informationsmöte så snart som möjligt efter det att placeringen är bestämd. Samtycke krävs vid frivillig placering. Det är viktigt att mottagande förskola eller skola får kännedom om behov finns av extra stöd samt i så fall i vilken form. Även viktigt att förskola eller skola får kännedom om det finns andra insatser via LSS eller socialtjänsten. Om barnet deltar vid mötet Handläggande socialsekreterare ansvarar för att informera barnet samt vårdnadshavare om mötet, dess syfte och vem som kommer att närvara. Överväg om barnet och/eller vårdnadshavaren ska delta i mötet. Bedöm också om barnet ska vara med viss tid eller under hela mötet. Samtycke krävs från vårdnadshavare vid frivillig placering. Barnet ska känna sig trygg och lyssnad till i mötessituationerna. Överväg tillsammans med barnets vårdnadshavare och nätverk om en person barnet känner sig trygg med, ska utses att vara barnets förstärkta röst och öron. Barnet ges rätt att när som under mötet fråga och ge sina synpunkter. Handläggande socialsekreterare ansvarar för att ta kontakt med barnet och eventuellt vårdnadshavare i nära anslutning till mötet för att gå igenom vad som sades på mötet. Om barnet inte deltar vid mötet Om det bedöms som olämpligt att barnet deltar bör ett separat möte hållas med barnet och eventuellt med vårdnadshavare. Om det finns behov av sådant möte bedöms efter barnets mognad och ålder. Formen för detta möte planeras och bestäms av socialsekreterare och rektor. Samtycke krävs från vårdnadshavare vid frivillig placering. 2.3 Om informationsmötet inte kan genomföras innan barnet börjar i den nya förskolan eller skolan Om informationsmötet inte kan genomföras innan barnet börjar i den nya förskolan eller skolan ska socialsekreteraren ge en första information till mottagande förskolechef eller rektor per telefon. Samtycke från vårdnadshavare krävs vid frivillig placering. Socialsekreteraren informerar skolan om barnet har särskilda behov som påverkar barnets vistelse på förskolan eller skolgången, lämnar kontaktuppgifter till familjehemmet/hvb och till avlämnande förskola eller skola samt meddelar tid för gemensamt informationsmöte. 2.4 Informationsmötets innehåll 2.4.1 Socialtjänstens mötesansvar Socialsekreteraren ansvarar för att leda informationsmötet och att innehållet i mötet följer riktlinjen. Som underlag används: Socialtjänstens information till förskola/skola vid familjehem- och HVB-hemsplacering (bilaga 4). 8

Diarienr: RUN/116/2018 BBIC-placeringsinformation. Samtycke till överföring av kopia på elevhälsovårdsjournal (bilaga 4). Samtycke för överföring av kopia på barnhälsovårdsjournal (bilaga 1). Pedagogiskt överlämningsunderlag när barn/elev byter förskola/skola (bilaga 2). Eventuellt handlingsplan för skyddade personuppgifter eller hemlig vistelseort (bilaga 5). Gällande samordnad individuell plan (SIP) 2.4.2 Vårdnadshavares, familjehemmets, HVB-hemmets och socialtjänstens ansvar Klargöra kontaktvägar För att säkerställa att förskolan eller skola, elevhälsan och hälso- och sjukvård fattar rätt beslut kring barnet är det viktigt att socialsekreteraren klargör vårdnadshavarens ansvar, familjehemmets eller HVB:s ansvar samt socialtjänstens ansvar. Som regel ansvarar familjehemmet för den dagliga vården, exempelvis stöd i vistelsen på förskola eller i skolarbetet och beslut kring enklare frågor som exempelvis utflykter. Både vårdnadshavare och familjehem eller HVB ska bjudas in till utvecklingssamtal, om inget annat är överenskommet. Vårdnadshavaren ska alltid informeras och få möjlighet att vara delaktig i beslut som är av betydelse för barnet. Om det finns särskilda förbud eller restriktioner vad gäller kontakter med vårdnadshavaren informerar socialsekreteraren om detta. Vilka som får ta del av uppgiften avgörs av en sekretessbedömning. Detta ska även framgå av dokumentet Socialtjänstens information till förskola/skola vid familjehemsplacering eller HVB-hemsplacering (bilaga 3). Om det sker förändringar under placeringstiden som påverkar ansvarsfördelningen ska socialsekreteraren informera berörda. Information om barnet Samtycke om att utlämna information om barnet krävs från vårdnadshavare vid frivillig placering. Är barnet placerat enligt LVU har socialtjänsten ansvaret och samtycke från vårdnadshavarna är då inte nödvändigt. Ett samtycke ska dock alltid eftersträvas. Socialsekreteraren informerar om det som är av betydelse för barnets vistelse på förskolan eller skolgången utifrån Socialtjänstens information till förskola/skola vid familjehemsplacering eller HVB-hemsplacering (bilaga 3). Informationen förvaras sedan i elevhälsovårdsjournalen. Socialsekreteraren ansvarar för att vårdnadshavare känner till vilken information som skolan fått del av. Samtycke till hälso- och sjukvård För att säkerställa barnets rätt till hälsoundersökningar och vaccinationer, behövs vårdnadshavarens samtycke till att sjukvårdsjournal eller elevhälsojournal överförs till mottagande BVC-sjuksköterska eller skolsköterska. Det är socialtjänstens ansvar att verka för att samtycke kan komma till stånd. Vårdnadshavarens ställningstagande om samtycke meddelas till BVC-sjuksköterskan eller skolsköterskan vid informationsmötet samt via skriftlig kopia av Samtycke till överföring av kopia på elevhälsojournal (bilaga 4). Om det är aktuellt med kontakter med övrig hälso- och sjukvård behöver man i varje enskilt fall komma överens om hur samtycke ska inhämtas. 9

Diarienr: RUN/116/2018 Om det sker förändringar i samtycket ska socialsekreteraren meddela detta. Nytt samtycke inhämtas alltid om barnet får en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Är barnet placerat enligt LVU har socialtjänsten ansvaret och samtycke från föräldrarna är då inte nödvändigt. Ett samtycke ska dock alltid eftersträvas. Tid för uppföljningsmöte Socialsekreteraren ansvarar för att bestämma datum för ett gemensamt uppföljningsmöte med förskola och BVC-sjuksköterska eller skola inklusive elevhälsa samt övriga berörda inom 6 månader efter informationsmötet. Barnets behov avgör om uppföljningsmöte ska hållas inom kortare tid. 2.4.3 Mottagande hälso- och sjukvårds ansvar Barnhälsovårdsjournal Vid byte av förskola är det av stor vikt att barnets hälsojournal överförs till aktuell BVC. Möjligheterna för journalöverföring framgår av SKLs formulär 09:44. BVC-sjuksköterskan ansvarar för att beställa journalen efter att information lämnats från socialsekreteraren om vilken BVC barnet tillhört tidigare. Vårdnadshavarens ställningstagande ska framgå av Samtycke till överföring av kopia på barnhälsovårdsjournal (Bilaga 1). Journalen är en sekretessbelagd handling. I den finns bland annat noteringar om barnets hälsa, vaccinationer, syn- och hörselkontroller, längd- och viktutveckling. Om placeringen sker enligt LVU gör socialtjänsten en bedömning utifrån barnets bästa om elevhälsojournalen får överföras. Samtycke krävs vid frivillig placering. Är barnet placerat enligt LVU har socialtjänsten ansvaret och samtycke från föräldrarna är då inte nödvändigt. Ett samtycke ska dock alltid eftersträvas. Information om barnet I det fall barnet/den unge har en kontakt inom hälso- och sjukvården (utöver eventuell kontakt med BVC-sjuksköterska) informerar den denne om det som är av betydelse för barnets situation i skolan och i familjehemmet/hvb. Samtycke krävs från barnets/den unges vårdnadshavare vid frivillig placering. Uppgifter om egenvård Barnets behandlande läkare bedömer om insatsen kan göras som egenvård och planeras i samarbete med familjehemmet. BVC-sjuksköterskan eller skolsköterskan kan hjälpa till att samordna kontakter mellan behandlande läkare eller, i de fall det saknas, ansvarig läkare för BBIC-undersökningen och respektive förskola eller skola. Om barnet har en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning som kräver medicinering under skoltid, exempelvis vid astma, ADHD, diabetes eller epilepsi, ska alla insatser i förskolan eller skolan planeras tillsammans med familjehemmet eller HVB, samt med barnet och vårdnadshavare, om det bedöms lämpligt. Samtycke krävs från barnets/den unges vårdnadshavare vid frivillig placering. Är barnet placerat enligt LVU har socialtjänsten ansvaret och samtycke från föräldrarna är då inte nödvändigt. Ett samtycke ska dock alltid eftersträvas. 10

Diarienr: RUN/116/2018 Om barnet placeras utanför länet Hälso- och sjukvården ansvarar för att tillsammans med socialtjänsten i det enskilda fallet klargöra och dokumentera hur hälso- och sjukvårdens kontakt med annat landsting ska ske. 2.4.4 Avlämnande förskolas eller skolas ansvar Information om barnet Avlämnande förskola eller skola ger under informationsmötet information om barnets tidigare skolgång utifrån uppgifter i Pedagogiskt överlämningsdokument (bilaga 2). Denna information ska också skickas till den nya förskolan eller skolan och förvaras i elevakt. Samtycke krävs från barnets/den unges vårdnadshavare vid frivillig placering. Om barnet är placerat i HVB-hem När barnet är fortsatt folkbokförd i den placerande kommunen (HVB-hemsplacering) har folkbokföringskommunen skolpliktsbevakningsansvar samt kostnadsansvar för skolgången och ska betala ersättning till den nya skolhuvudmannen. 2.4.5 Mottagande förskolas eller skolas ansvar Introduktion/inskolning i förskolan Förskolechefen eller annan ansvarig vid mottagande förskola ansvarar för inskolningen för barnet. Förskolechefen, eller någon som förskolechefen utser, planerar tillsammans med barnet och familjehemmet, hur inskolningen ska gå till. Utifrån barnets ålder och mognad ska information till barnet lämnas och barnets synpunkter inhämtas. Den information som ges under informationsmötet samt i Pedagogiskt överlämningsunderlag när barn/elev byter förskola/skola (bilaga 2) utgör ett stöd. Introduktion i skolan Rektorn eller annan ansvarig vid mottagande skola ansvarar för introduktionen i den nya skolan. Rektor, eller någon som rektor utser, och barnets mentor planerar tillsammans med barnet och familjehemmet eller HVB hur skolstarten ska gå till. Den information som ges under informationsmötet samt i Pedagogiskt överlämningsunderlag när barn/elev byter förskola/skola (bilaga 2) utgör ett stöd. Skolhälsovårdsjournal Vid byte av skola är det av stor vikt att barnets hälsojournal överförs till aktuell skola. Möjligheterna för journalöverföring framgår av SKLs formulär 09:44. Skolsköterskan ansvarar för att beställa journalen efter att information lämnats från socialsekreteraren om vilken skola barnet gått på tidigare. Vårdnadshavarens ställningstagande ska framgå av Samtycke till överföring av kopia på elevhälsojournal (bilaga 4). Journalen är en sekretessbelagd handling som endast skolsköterska och skolläkare har tillgång till. Om placeringen sker enligt LVU gör socialtjänsten en bedömning utifrån barnets bästa om elevhälsojournalen får överföras. Samtycke krävs vid frivillig placering. Är barnet placerat enligt LVU har socialtjänsten ansvaret och samtycke från föräldrarna är då inte nödvändigt. Ett samtycke ska dock alltid eftersträvas. 11

Diarienr: RUN/116/2018 2.4.6 Samordnad individuell plan (SIP) Om det finns behov av att klargöra respektive verksamhets ansvar kan en samordnad individuell plan (SIP) upprättas i samband med informationsmötet. 2.5 Pedagogisk bedömning och hälsobedömning 2.5.1 Pedagogisk bedömning Den mottagande förskolan gör en pedagogisk bedömning utifrån BBIC-konsultationsdokument för förskolan. Dokumentet skickas ut av socialsekreteraren i samband med kallelse till gemensamt uppföljningsmöte. Den pedagogiska bedömningen ska inkludera alla delar av barnets vistelse på förskolan och görs oavsett om barnet byter förskola eller inte. Samtycke krävs från barnets/den unges vårdnadshavare vid frivillig placering. Den mottagande skolan bör göra en pedagogisk bedömning inom tre månader från det att barnet börjar skolan. Den pedagogiska bedömningen bygger på information från avlämnande skola och hur barnets skolgång fungerat den första tiden i den mottagande skolan samt hur det går för barnet i respektive ämne. Utgångspunkten är att placerade barn ska behandlas som alla andra barn. Om barnet inte har uppnått kunskapskraven eller om det saknas information om barnet, kan den mottagande skolan göra en pedagogisk utredning. Utredning och åtgärdsprogram från den tidigare skolan kan användas som del av utredningen. 2.5.2 Hälsobedömning I samband med placering i familjehem eller på HVB ska barnet erbjudas en hälsoundersökning. Samtycke krävs från barnets/den unges vårdnadshavare vid frivillig placering. Socialsekreteraren skickar läkarutlåtande till BVC-sjuksköterskan och skolsköterskan om samtycke föreligger. Hälsoundersökningen bör följas upp av BVC-sjuksköterskan eller skolsköterskan inom 3 månader. Samtycke krävs från barnets/den unges vårdnadshavare vid frivillig placering. 2.6 Gemensamt uppföljningsmöte 2.6.1 Inbjudan till uppföljningsmöte Handläggande socialsekreterare kallar till ett gemensamt uppföljningsmöte mellan socialtjänst, mottagande förskola eller skola (inkl. gymnasieskola), hälso- och sjukvård samt familjehemmet eller HVB. Samtycke från vårdnadshavare krävs vid frivillig placering Deltagare För barn tillhörande BVC och/eller förskola MÖTESDELTAGARE För skolbarn Ansvarig Socialsekreterare Ansvarig Socialsekreterare Förskolechef vid mottagande förskola, som i sin tur bestämmer vem mer som ska delta på mötet. Mest lämplig är den pedagog som barnet känner bäst. Rektor vid mottagande skola eller annan ansvarig, som i sin tur sammankallar skolsköterskan och barnets klasslärare/mentor samt vid behov andra funktioner inom elevhälsan. 12

Diarienr: RUN/116/2018 BVC-sjuksköterska vid mottagande Barnavårdscentral. Eventuell kontakt från hälso- och sjukvården Eventuell kontakt från hälso- och sjukvården (inkl. BUP). Familjehemmet/HVB Familjehemmet/HVB Barnets vårdnadshavare (utifrån bedömning vid placering enligt LVU) eller legal företrädare. Barnets vårdnadshavare (utifrån bedömning vid placering enligt LVU) eller legal företrädare. Barnet, utifrån bedömning (utifrån bedömning vid placering enligt LVU). Tid och plats Uppföljningsmötet genomförs senast sex månader efter informationsmötet. Barnets behov avgör om uppföljningsmötet ska hållas inom en kortare tid. Samtycke krävs från barnets/den unges vårdnadshavare vid frivillig placering. 2.6.2 Socialtjänstens mötesansvar Socialsekreteraren ansvarar för att leda uppföljningsmötet och att innehållet i mötet följer denna riktlinje. Samtycke krävs från barnets/den unges vårdnadshavare vid frivillig placering. Socialsekreteraren informerar om det har skett förändringar i placeringen som påverkar: o Barnets vistelse i förskolan eller skolan o Vårdnadshavarens, familjehemmet eller HVB och/eller socialtjänstens ansvar o Vårdnadshavarens samtycke till hälso- och sjukvård Om det bedöms som olämpligt att barnet deltar på mötet, på grund av barnets hälsa eller situationen i övrigt, skall ett separat möte genomföras tillsammans med barnet. Formen för detta möte planeras och bestäms av socialsekreteraren. 2.6.3 Förskolan eller skolans ansvar Förskolechefen och pedagogen informerar om barnets vistelse i förskolan utifrån BBICkonsultationsdokument samt barnets eventuella behov av särskilt stöd i förskolan. Om särskild handlingsplan har upprättats ska innehållet delger och diskuteras vid mötet. Samtycke krävs från barnets/den unges vårdnadshavare vid frivillig placering. Rektor, skolsköterska och pedagog informerar om barnets skolgång utifrån BBICkonsultationsdokument samt om barnets eventuella behov av stöd i skolan. Om åtgärdsprogram har upprättat ska innehållet delges och diskuteras vid mötet. Skolsköterskan informerar om journalöverföring har fungerat, om genomfört hälsobesök samt planering framåt. När barnet är fortsatt folkbokfört i den placerande kommunen, deltar en representant från avlämnande skola vid uppföljningen. Samtycke krävs från barnets/den unges vårdnadshavare vid frivillig placering. 2.6.4 Hälso- och sjukvårdens ansvar BVC-sköterskan informerar om journalöverföringen har fungerat, delger om genomfört hälsobesök, om hälsoundersökning har genomförts samt planering framåt. Samtycke krävs från barnets/den unges vårdnadshavare vid frivillig placering. Eventuell övrig representant från hälso- och sjukvården (inkl BUP) informerar om det som är av betydelse för barnets situation i skolan och i familjehemmet eller HVB. Samtycke krävs från barnets/den unges vårdnadshavare vid frivillig placering. 13

Diarienr: RUN/116/2018 2.6.5 Samordnad individuell plan (SIP) Vid behov upprättas en samordnad individuell plan (SIP), som tydliggör vars och ens fortsatta ansvar. Initiativet till SIP kan tas av socialtjänst och hälso- och sjukvård, i många kommuner kan även förskola/skola ta initiativ till SIP (om lokala överenskommelser finns). Även barn/föräldrar kan initiera en SIP. Samtycke till SIP krävs från barnets/den unges vårdnadshavare vid frivillig placering. 2.7 Fortsatt uppföljning Socialsekreteraren bjuder in till ett gemensamt uppföljningsmöte minst en gång per läsår (se avsnitt 2.6, gemensamt uppföljningsmöte). Utöver detta bestäms tider och former för fortsatt uppföljning utifrån de behov som finns kring barnets skolgång och hälsa. Vid behov upprättas en Samordnad individuell plan (SIP). 2.8 I samband med att placering upphör eller överlämning till annan förskola eller skola I god tid innan en placering upphör behöver en planering göras. Socialsekreteraren ansvarar för att kalla till och leda planeringsmötet. Barnets nuvarande förskola eller skola medverkar i planering inför avslut. Viktigt att barnet får göra ett bra avslut vilket underlättar introduktionen i eventuell ny förskola eller skola. Vid överlämning till annan förskola eller skola bidrar dessa med pedagogisk dokumentation och eventuell övrig dokumentation samt medverkar vid överlämningsmöte till mottagande skola eller skola. Finns en mottagande förskola eller skola medverkar den i planeringen och förbereder sitt mottagande. Samtycke krävs från barnets/den unges vårdnadshavare vid frivillig placering. Överlämning ska också planeras från avlämnande BVC till mottagande BVC. 2.9 Vid oro för barnet Vid misstanke om att barnet far illa i familjehemmet eller HVB, i samband med umgänge med vårdnadshavare/föräldrar eller på grund av eget beteende, ska förskolan/skolan och hälso- och sjukvården enligt anmälningsskyldigheten (14 kap. 1 SoL), göra en anmälan till socialtjänsten i den kommun som genomfört placeringen. En kopia av anmälan bör för kännedom skickas till socialtjänsten i vistelsekommunen. Socialtjänsten ska kontaktas om: barnet har hög frånvaro i förskolan eller skolan eller om vistelsen på förskolan eller skolgången på annat sätt inte fungerar barnets fysiska eller psykiska hälsa försämras barnet/ungdomen visar tecken på missbruk eller annat normbrytande beteende. det finns oro för hur barnet har det i familjehemmet eller HVB det finns oro för hur barnet påverkas av umgänge med förälder/vårdnadshavare 14

Diarienr: RUN/116/2018 3. HÄLSOUNDERSÖKNING INFÖR PLACERING 3.1 Hälsoundersökning Enligt 1 lag (2017:209) om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet ska Region Jämtland Härjedalen på initiativ av socialnämnden erbjuda en hälsoundersökning i anslutning till att vård av ett barn, eller en ung person i åldrarna 18-20 år utanför det egna hemmet inleds. Socialnämndens skyldighet att, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta hälso- och sjukvården om att en hälsoundersökning ska erbjudas regleras av 11 kap. 3 a SoL. Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner har överenskommit att socialtjänsten ska beställa hälsoundersökning på lämplig hälsocentral inom Region Jämtland Härjedalens hälso- och sjukvård (fortsatt benämnt Region Jämtland Härjedalen alternativt regionen). Samtycke krävs från barnets vårdnadshavare vid frivillig placering. Är barnet placerat enligt LVU har socialtjänsten ansvaret och samtycke från föräldrarna är då inte nödvändigt. Ett samtycke ska dock alltid eftersträvas. Distriktsläkare avgör om undersökningen av något skäl i stället ska genomföras på barn- och ungdomskliniken. Om så är fallet kontaktas barn- och ungdomskliniken av distriktsläkaren. För bedömning av tandhälsa kontaktas aktuell tandvårdsklinik. Hälsoundersökningen genomförs med stöd av de anvisningar som finns inom Barns behov i Centrum (BBIC). Ingen kostnad ska tas ut i samband med hälsoundersökningen. 3.1.1 Socialtjänstens åtagande Inhämta samtycke till hälsoundersökning samt till inhämtande av journaler och överföring av uppgifter (bilaga 8) från vårdnadshavare och när det är motiverat även barnet. Konsultera vid uppmärksammat behov av hälsoundersökning medicinsk kompetens per telefon eller vid gemensamt möte. Vid byte av hälso- och sjukvård i samband med placering översända blankett för beställning av rekvirering/överföring av journaler (bilaga 9) till vårdkoordinator inom Region Jämtland Härjedalen. Samtyckesblankett ska bifogas (bilaga 8). Om samtycke inte är nödvändigt ska detta framgå av blanketten. Aktuellt vid byte från/till hälsocentral utanför Region Jämtland Härjedalen (inom Region Jämtland Härjedalen har hälso- och sjukvården tillgång till samma datasystem). Beställa tid för undersökning genom att översända blankett för initiering av hälsoundersökning (bilaga 7) till aktuell hälsocentral. Samtyckesblankett ska bifogas (bilaga 8). Om samtycke inte är nödvändigt ska detta framgå av blanketten. Tillhandahålla konsultationsdokument och annan information av betydelse för undersökningen. Informera om vad som gäller kring ansvarsfördelning familjehem/institution, socialtjänst och vårdnadshavare, om det finns särskilda restriktioner som är viktiga att känna till med hänsyn till barnets säkerhet samt om barnet har särskilda svårigheter. Om behov finns beställa tid för telefonsamtal med undersökande läkare inför besöket. Säkerställa närvaro vid besöket av förälder, vårdnadshavare eller annan person som känner barnet väl. Tillsammans med hälso- och sjukvården (och vid frivillig placering, vårdnadshavarna) bestämma hur det fortsatta samarbetet ska se ut kring barnet. Upprätta samordnad individuell plan (SIP) vid behov. 15

Diarienr: RUN/116/2018 Vid placering vid HVB eller SIS-institution uppmärksamma hur det fortsatta samarbetet ska se ut med barnets barnhälsovård och/eller övriga vårdkontakter. Göra gemensam planering med institution och barnets aktuella vårdkontakter. Vid behov upprätta SIP. 3.1.2 Region Jämtland Härjedalens hälso- och sjukvårds åtagande Erbjuda ansvarig socialsekreterare tid för konsultation per telefon eller vid gemensamt möte. Om placeringen innebär att barnet byter hälso- och sjukvård, ta emot blankett för beställning av rekvirering/överföring av hälsojournaler (bilaga 9) tillsammans med bifogad samtyckesblankett (bilaga 8), från ansvarig socialsekreterare. Vårdkoordinatorn rekvirerar/översänder i förekommande fall journaler (gäller när aktuell journalinformation inte kan hämtas av undersökande läkare från Cosmic). Vid behov av hälsoundersökning emotta blankett för underrättelse av undersökning (bilaga 7) tillsammans med bifogad samtyckesblankett (bilaga 8) från ansvarig socialsekreterare och erbjuda undersökningstid inom en månad. Socialtjänsten ska kontakta den hälsocentral där barnet är listat. Den hälsocentral som har kontaktats ansvarar för att hälsoundersökningen genomförs på lämplig hälsocentral inom Region Jämtland Härjedalen Erbjuda socialtjänsten telefontid hos undersökande läkare före besöket. Följa anvisningarna gällande hälsoundersökning inom ramen för BBIC alternativt Socialstyrelsens föreskrifter angående hälsoundersökningar. Sända skriftligt utlåtande till socialtjänsten inom två veckor efter genomförd undersökning. Utlåtandet ska vara utfört i enlighet med den mall som finns framtagen inom ramen för BBIC, vara utförligt och avse såväl akuta som långsiktiga hälso- och sjukvårdsbehov. Tillsammans med socialtjänsten (och vid frivillig placering, vårdnadshavare) bestämma hur det fortsatta samarbetet ska se ut kring barnet. Vid behov upprätta SIP. Vid placering vid SIS-institution efterfråga hur barnets behov av hälso- och sjukvård kommer att tillgodoses under placeringen och planera samarbete inför, under och efter avslutad placering tillsammans med socialsekreterare och institution. Vid behov upprätta SIP. Vid placering i HVB-hem planera hur barnets behov av hälso- och sjukvård ska tillgodoses under placeringen. 3.2 Tandhälsa Folktandvården ansvarar för att alla barn och ungdomar mellan 3-19 år får den tandvård de har rätt till. Varje månad kontrolleras alla barn och unga som finns registrerade hos Folktandvården och hos privata vårdgivare i länet, mot folkbokföringsregistret. De som är folkbokförda i länet och som inte finns registrerade hos någon vårdgivare följs upp genom att närmaste Folktandvårdsklinik kallar till ett besök. Folktandvården har tydliga rutiner för att följa upp barn som av olika skäl inte finns med på deras listor. Folktandvården har även rutiner för att följa upp barn och unga som vid upprepade tillfällen uteblir från besök och för att vid oro för att barn far illa göra anmälan till socialnämnden. 3.2.1 Samverkan Folktandvårdens rutiner utgör en grund för samverkan med socialtjänsten. Överenskommelsen innebär att socialtjänsten i första hand tar kontakt med aktuell tandvårdsklinik för att få uppgifter om det aktuella barnet. Om barnet har följt den normala besöksrutinen finns redan nödvändiga uppgifter vid kliniken och någon extra undersökning är sannolikt inte nödvändig. Socialtjänsten ska få tillgång till uppgifterna under förutsättning att samtycke har inhämtats från vårdnadshavare och i vissa fall barnet. 16

Diarienr: RUN/116/2018 Om barnet av någon anledning inte har fått den tandvård som varje barn har rätt till kan det saknas fullständiga uppgifter hos Folktandvården. Socialtjänsten kan då initiera en undersökning. Undersökningen ska i första hand genomföras av barnets hemklinik. Det är i varje enskilt fall socialtjänsten som avgör om man vill initiera en undersökning. 3.2.2 Socialtjänstens åtagande Ta in samtycke från vårdnadshavare om undersökning samt eventuell överföring av tandvårdsjournaler Beställa tid för undersökning på anvisad blankett (bilaga 7). Om behov finns av att inför en undersökning översända journaler behöver inte flera av länets Folktandvårdskliniker kontaktas. Alla kliniker har tillgång till varandras journaler. Privata utförare har dock egna journalsystem. Om barnet/den unge tidigare bott på en annan ort utanför länet och därmed varit aktuell hos annan utförare så bör detta meddelas den tandläkare som ska utföra undersökningen så att denne själv kan ta kontakt med aktuell klinik för bedömning av vilken information som behöver inhämtas. Socialsekreteraren ansvarar för att inhämta samtycke från vårdnadshavare, och när det är motiverat även från barnet/den unge, att ta del av uppgifterna om barnet. I de fall barnet är placerat med stöd av LVU får dock socialnämnden ta de kontakter som krävs utan samtycke från vårdnadshavare eller barnet/den unge. Säkerställa närvaro vid besöket av förälder/vårdnadshavare eller annan lämplig person. I samverkan med tandvården planera för hur barnet ska gå sina behov av tandvård tillgodosedda. I det fall barnets flytt innebär byte av klinik ansvara för att den nya kliniken får kännedom om barnet och att man där beställer uppgifter från den tidigare kliniken. Samtycke från barnets/den unges vårdnadshavare krävs vid frivillig placering. Är barnet placerat enligt LVU har socialtjänsten ansvaret och samtycke från föräldrarna är då inte nödvändigt. Ett samtycke ska dock alltid eftersträvas. 3.2.3 Tandvårdens åtagande Lämna uppgifter till socialtjänsten om barnets tandhälsa under förutsättning att samtycke finns. Samtycke från barnets/den unges vårdnadshavare krävs vid frivillig placering. Är barnet placerat enligt LVU har socialtjänsten ansvaret och samtycke från föräldrarna är då inte nödvändigt. Ett samtycke ska dock alltid eftersträvas. Erbjuda undersökningstid så snart som möjligt, besked om tid ges omgående. Sända skriftligt utlåtande till socialtjänsten i enlighet med de anvisningar som finns inom ramen för BBIC, inom två veckor efter genomförd undersökning. Undersökningen ska vara kostnadsfri. Vid behov samverka med socialtjänsten för att planera barnets fortsatta tandvård. Vid behov samverka med mottagande klinik för att barnet ska få behövlig vård. 17

Bilaga 1 SAMTYCKE TILL ÖVERFÖRING AV KOPIA PÅ BARNHÄLSOVÅRDSJOURNAL Vid flytt till annan kommun och/eller vid byte av BVC är det stor betydelse att barnhälsovårdsjournalen följer ditt barn till den nya barnhälsovårdscentralen. Journalen är en sekretessbelagd handling som endast BVC-sjuksköterska och BVC-läkare har tillgång till. I den finns information om vaccinationer, syn- och hörselkontroller, längd- och viktutveckling samt andra uppgifter om ditt barns hälsa. Barnets namn: Rekvirerande BVC, namn och adress: Personnummer: Avlämnande BVC, namn och adress: Kopia på barnhälsovårdsjournalen får överlämnas till BVC-sjuksköterskan vid mitt barns nya BVC Ja Nej Vårdhavarens namnteckning Namnförtydligande Vårdhavarens namnteckning Namnförtydligande Tillfälligt ansvarigs namnteckning Namnförtydligande/befattning Ort Datum

Bilaga 2 PEDAGOGISK ÖVERLÄMNINGSUNDERLAG NÄR BARN/ELEV BYTER FÖRSKOLA/SKOLA Personuppgifter Överlämnande förskola och avdelning/skola och klass Ansvarig mentor/kontaktperson, namn och telefon Barnets/Elevens förnamn och efternamn Personnummer Vårdnadshavare Har informerats om överlämningsunderlaget Vårdnadshavare Har informerats om överlämningsunderlaget Ja Nej Ja Nej Barnet/eleven har informerats om överlämningsunderlaget Ja Nej Mottagande förskola och avdelning/ skola och klass Ansvarig mentor/kontaktperson, namn och telefon Vårdnadshavare har samtyckt till att information lämnas till mottagande förskola/skola En Båda Ingen Eleven har samtyckt till att information lämnas till mottagande skola (efter ålder och mognad) Ja Nej Om samtycke saknas överlämnas information, efter individuell prövning, till mottagande förskola/skola med stöd av generalklausulen (10 kap. 27 ) Bifogade dokument/bilagor Särskild handlingsplan för förskolan Betyg IUP Studieplan för eleven Skriftliga omdömen/måluppfyllelse Resultatprofil NP årskurs Närvaroöversikt Skol- och elevutredning Åtgärdsprogram Utvärdering av åtgärdsprogram Övriga utredningar Beslut om anpassad studiegång Beslut om särskild undervisningsgrupp Övriga dokument och protokoll

Barnets/elevens situation Barnets/elevens utredda behov. Vad förskolan/skolan har gjort för att möta barnets/elevens behov. Anpassningar, hjälpmedel och övrigt stöd. Barnets/elevens aktuella situation i förskolan/ i undervisningen delaktighet, motivation, arbetsinsats, ansvarskänsla, samarbetsförmåga, starka sidor, svårigheter etc. Barnets aktuella situation i andra sammanhang än undervisning i grupp, med kamrater etc. Information om ev. annat modersmål än svenska vistelsetid i Sverige, om barnet haft modersmålsstöd i förskolan, om eleven följt kursplanen i svenska som andraspråk, styrkor/svagheter i det svenska språket, förutsättningar att nå målen i övriga ämnen etc. Övriga upplysningar av betydelse Datum Ansvarig för sammanställningen, namn och titel

Bilaga 3 SOCIALTJÄNSTENS INFORMATION TILL FÖRSKOLA/SKOLA VID FAMILJEHEMS- ELLER HVB-HEMSPLACERING Kontaktuppgifter och eventuella restriktioner Barnets förnamn och efternamn Vårdnadshavare, namn, adress, telefon Personnummer Vårdnadshavare, namn, adress, telefon Familjehem/HVB-hem, namn, telefon och adress Lagstöd och typ av placering Har barnet skyddade personuppgifter eller hemlig vistelseort Ja Nej Finns förbud/restriktioner kring förskolans/skolans kontakt med barnets vårdnadshavare/förälder eller kring vem som får hämta barnet? Ja Nej Om ja, beskriv: Uppgifter om barnets nuvarande hälsa och utveckling, av betydelse för barnets situation i förskolan/skolan Långvarig sjukdom/funktionsnedsättning Ja Nej Ej känt Allergier Ja Nej Ej känt Medicinering Ja Nej Ej känt Återkommande sömnsvårigheter, huvudvärk, Ja Nej magont eller andra psykosomatiska besvär Ej känt Utagerande problematik Ja Nej Ej känt Oro, ängslan Ja Nej Ej känt Missbruk Ja Nej Ej känt Tidigare trauma Ja Nej Ej känt Beskriv barnets styrkor Om ja, beskriv: Om ja, beskriv: Om ja, beskriv: Om ja, beskriv: Om ja, beskriv: Om ja, beskriv: Om ja, beskriv: Om ja, beskriv: Barnets särskilda intressen Övrigt

Vårdnadshavare har samtyckt till att information lämnas till mottagande förskola/skola En Båda Ingen Eleven har samtyckt till att information lämnas till mottagande skola (efter ålder och mognad) Ja Nej Barnet/eleven har informerats om innehållet i informationen Ja Nej Om samtycke saknas överlämnas information, efter individuell prövning, till mottagande förskola/skola med stöd av generalklausulen (10 kap. 27 ) Datum Ansvarig för sammanställningen, Namn och titel

Bilaga 4 SAMTYCKE TILL ÖVERFÖRING AV KOPIA PÅ ELEVHÄLSOVÅRDSJOURNAL Vid flytt till annan kommun, byte av skola eller övergång till gymnasiet är det av stor betydelse att elevhälsovårdsjournalen följer ditt barn till den nya skolan. Journalen är en sekretessbelagd handling som endast sjuksköterska och skolläkare har tillgång till. I den finns information om vaccinationer, syn- och hörselkontroller, längd- och viktutveckling samt andra uppgifter om ditt barns hälsa. Elevens namn: Rekvirerande skola, namn och adress: Personnummer: Avlämnande skola, namn och adress Kopia på elevhälsovårdsjournalen får överlämnas till skolhälsovården på mitt barns nya skola Ja Nej Vårdnadshavarens namnteckning Vårdnadshavarens namnteckning Elevens underskrift (efter ålder och mognad) Tillfälligt ansvarigs namnteckning Namnförtydligande Namnförtydligande Namnförtydligande Namnförtydligande/befattning Ort Datum

Bilaga 5 HANDLINGSPLAN VID SKYDDADE PERSONUPPGIFTER ELLER HEMLIG VISTELSEORT (enligt skolverkets förslag i skriften Unga med skyddade personuppgifter) Allmän information Barnets/elevens namn: Barnets/elevens personnummer: Grupp/klass: Vårdnadshavare Vårdnadshavare Eventuell kontaktperson Skyddet Vem/vilka i familjen omfattas av skydd? Vilken typ av skydd har de? Vem/ vilka skyddas barnet/eleven från? Finns det några särskilda risker som skolan/förskolan måste beakta i sin planering? Är det något personalen ska vara extra uppmärksam på? Vilka ska informeras om barnets situation och vad ska de veta? Rektorn/förskolechef: Kontaktperson: Mentor/klassföreståndare: Vilken information ska övrig personal få? Har ni diskuterat med vårdnadshavaren och barnet/eleven hur man ska förhålla sig till frågor från exempelvis kamrater? Ja Nej Praktiska frågor i verksamheten INTERNET/DATORER Får barnet/elevens namn finnas med på internet? (Gäller även sidor där det krävs inloggning för att komma åt uppgifterna) Ja Nej Ska barnet/eleven kunna logga in på skolans datorer? Ja Nej Om ja, med vilket namn? Ska barnet/eleven ha tillgång till e-post? Ja Nej Om ja, hur ska kontot fungera? Ska barnet/eleven kunna logga in på en lärplattform? Ja Nej Om ja, med vilket namn? SKOLSKJUTS, BUSSKORT OCH BIBLIOTEKSKORT Har eleven rätt till skolskjuts? Ja Nej Om ja, vem registreras kortet på? Ska eleven ha bibliotekskort? Ja Nej Om ja, hur registreras det? NÄRVAROLISTOR/KLASSLISTOR Får barnet/eleven finnas med på närvarolistor/klasslistor? Ja Nej Om ja, vilken information ska finnas med?

Bilaga 5 UTFLYKTER, STUDIERESOR, ETC Får barnet/eleven följa med på utflykter eller studieresor? Ja Nej Om ja, vad ska personalen tänka på? Vill vårdnadshavaren få information inför varje utflykt, studiebesök? Ja Nej Om ja, på vilket sätt? FOTOGRAFERING Får barnet/eleven finnas med i en skolkatalog eller gruppfotografier? Ja Nej AKUTA SITUATIONER Vad ska barnet/eleven göra om den som hotar kommer till skolan/förskolan? Har barnet/eleven fått information om hur hon eller han snabbt kan komma i kontakt med någon i personalen? Ja Nej Vad ska personalen göra om en hotfull situation uppstår? Vem kontaktas? Hur? DOKUMENTATION Finns det någon tidigare dokumentation av barnets/elevens kunskaper, utveckling etc? (Individuell utvecklingsplan, individuell studieplan, notering om hälsobesök, utredningar, åtgärdsprogram, beslut om anpassad studiegång m.m.?) Ja Nej Om ja har familjen med sig den? Om inte, vem kontaktar den verksamhet som barnet/eleven tidigare varit inskriven i? Hur ska elevens betyg hanteras? Vill familjen regelbundet få kopior av den dokumentation som rör barnet/eleven? Ja Nej VILKEN INFORMATION HAR VÅRDNADSHAVAREN/BARNET/ELEVEN FÅTT? Har eleven fått en rundvandring på skolan? Ja Nej Har eleven fått information om hur rastvakterna ser ut? Ja Nej Har vårdnadshavaren fått information om gällande sekretessbestämmelser? Ja Nej Har barnet/eleven fått information om gällande sekretessbestämmelser? Ja Nej Har vårdnadshavaren fått information skolans/förskolans rutiner för skyddade personuppgifter? Ja Nej Har barnet/eleven fått information skolans/förskolans rutiner för skyddade personuppgifter? Ja Nej Datum och underskrift Ansvariga för sammanställningen Namn och titel Namn och titel

Bilaga 7 UNDERRÄTTELSE Hälsoundersökning Underrättelsen sänds till aktuell hälsocentral/tandvårdsmottagning Bedömning av tandhälsa Aktuell hälsocentral/tandvårdsmottagning Bedömningen avser Namn Personnummer Vårdnadshavare Vårdnadshavare Vid en utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd får nämnden enligt 11 kap 2 Socialtjänstlagen konsultera sakkunniga, samt i övrigt ta de kontakter som behövs. Inför en placering av ett barn eller en ungdom i familjehem eller i hem för vård eller boende ska socialnämnden som regel inhämta uppgifter om barnet/ungdomens hälsa. Enligt 1 lag (2017:209) om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet ska Region Jämtland Härjedalen (enligt överenskommelse i första hand Primärvården) efter underrättande av socialnämnden erbjuda en hälsoundersökning i anslutning till att vård av ett barn, eller en ung person i åldrarna 18-20 år utanför det egna hemmet inleds. BBICs konsultationsdokument bifogas Samtycke från barn/vårdnadshavare bifogas Samtycke från barn/vårdnadshavare har ej erhållits, hälsoundersökning skall dock ske med stöd av bestämmelserna i lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Beställare Socialsekreterare Kommun Telefon e-postadress Postadress

Bilaga 8 SAMTYCKE till hälsoundersökning och bedömning av tandhälsa samt till inhämtande av journaler och till överföring av uppgifter. Samtycket avser Namn Personnummer Vi/Jag samtycker härmed till att socialtjänsten, i samband med att vårt barn är föremål för utredning enl. 11 kap. 1 SoL och/eller är aktuellt för placering i familjehem/hvb, initierar en hälsoundersökning och en bedömning av tandhälsan. Undersökningen genomförs enligt anvisningar i Barns Behov i Centrum (BBIC). Vi/jag samtycker också till att socialtjänsten inför hälsoundersökningen begär att hälso- och sjukvårdens vårdkoordinator rekvirerar samt överför de journaler som bedöms vara lämpliga till behandlande läkare. Vi/Jag samtycker också till att socialtjänsten inför undersökningen rekvirerar (kopior på) de journaler som bedöms vara nödvändiga från skolhälsovården. Vi/jag ger även samtycke till att socialtjänsten överför den erhållna informationen till aktuell BVC/skolhälsovård/behandlande läkare. Samtycket är frivilligt och kan alltid återkallas av den enskilde. Journaler som kan vara aktuella Förlossningsjournal Komplett BVC-journal Komplett skolhälsovårdsjournal Tandvårdsjournal Övriga journaler Tidsperiod för samtycke fr.o.m - t.o.m Ort, datum Barnet/den unge (Barn/ungdomar från 15 år ska ge sitt samtycke) Handläggande socialsekreterare Kommun Vårdnadshavare/underskrift Namnförtydligande Vårdnadshavarens/underskrift Namnförtydligande

BESTÄLLNING rekvirering/överföring av journaler Aktuellt om barnet/den unge byter hälso- och sjukvård i samband med placering och/eller hälsoundersökning Till Vårdplatskoordinator Region Jämtland Härjedalen Box 654 831 83 ÖSTERSUND Beställningen avser Barnets namn Personnummer Handläggande socialsekreterare Namn på behandlande läkare Kommun Tjänsteställe för behandlande läkare Samtycke från barn/vårdnadshavare bifogas Samtycke från barn/vårdnadshavare har ej erhållits, hälsoundersökning samt rekvirering/överföring av journaler skall dock ske med stöd av bestämmelserna i lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Underskrift handläggare

Länsövergripande överenskommelse om samarbete vid placering i boende utanför det egna hemmet Överenskommelsen avser barn och unga som placeras utanför det egna hemmet med stöd av socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) eller lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Överenskommelsen gäller socialtjänst, förskola, skola, elevhälsa samt hälso- och sjukvården (inkl, barnhälsovården och Barn- och ungdomspsykiatrin, BuP) i Jämtlands län och syftar till att stärka samarbetet mellan verksamheterna vid placering av barn och unga i familjehem eller hem för vård eller boende (HVB). Överenskommelsen bygger aktuell lagstiftning samt på riktlinjer i Skolverkets och Socialstyrelsens vägledning Placerade barns skolgång och hälsa ett gemensamt ansvar. Överenskommelsens form och innehåll följer till stora delar JämtBus länsövergripande överenskommelse avseende samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. 15 april 2017 infördes nya bestämmelser i 5 kap. 1 d socialtjänstlagen (SoL) (2001:453) samt 16 kap. 3 hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (2017:30) om att kommun och landsting ska ingå överenskommelse om samarbete avseende barn som vårdas utanför det egna hemmet. Enligt 11 kap. 3a SoL ska Socialnämnden, om det inte är obehövligt, underrätta Region Jämtland Härjedalen om att ett barn eller en ung person i åldern 18-20 år, i anslutning till att vård utanför det egna hemmet inleds, ska erbjudas en sådan hälsoundersökning som avses i lagen (2017:209) om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Lag (2017:209) om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet reglerar Region Jämtland Härjedalens skyldighet att erbjuda ett barn eller ung person 18-20 år en hälsoundersökning. Överenskommelsen samt tillhörande riktlinjer ersätter Regional samverkan vid familjehemsplacering för socialtjänst, skola, elevhälsa och hälso- och sjukvård, maj 2013 samt Länsövergripande överenskommelse om hälsoundersökning inför placering i familjehem eller Hem för vård eller boende, december 2013. Information från dessa dokument har infogats i denna överenskommelse samt i tillhörande riktlinjer. Varje verksamhet ansvarar för att informera sin personal om innehållet i överenskommelsen och vid behov genomföra utbildningsinsatser för personal som berörs. Parter för samverkan är: Region Jämtland Härjedalen, Bergs kommun, Bräcke kommun, Härjedalens kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Strömsunds kommun, Åre kommun, Östersunds kommun samt Jämtlands gymnasieförbund. Barnarenan beslutade 2018-02-02 att rekommendera Jämtlands läns kommuner och Region Jämtland Härjedalen att anta överenskommelsen samt tillhörande riktlinjer. För Ragunda kommun Datum: Datum: Befattning: Befattning: ------------------------------------------ ------------------------------------------ Underskrift Underskrift Namnförtydligande Namnförtydligande

Ansökningar Makarna AO Olssons minnesfond 2018 Jenny Andersson, Dnr KS 2018/33 Studerar till Socionom Lukas Kangasharju, Dnr KS 2018/45 Studerar naturvetenskap internationell åk 2 på Wargentinskolan Rasmus Schönning, Dnr KS 2018/272 Studerar förvaltningsjuridiska programmet vid Mittuniversitetet i Östersund Sebastian Palmquist, Dnr KS 2018/273 Studerar det internationella civilekonomprogrammet vid Umeås Handelshögskola

DELEGATIONSORDNING FÖR KOMMUNSTYRELSEN Bilaga 5 Nr Ärende Lagrum Delegat Ersättare Överklagningsbart enl. DELEGATION FÖR FÖRSKOLA. 1 Beslut att använda en person för undervisning längre tid än 6 mån. SL 2:19 Förskolechef Förvaltningschef BoU L 2 Erbjudande om förskoleplats inom fyra månader efter att vårdnadshavare har anmält önskemål. SL 8:14 Förskolechef Förvaltningschef BoU L 3 Barn ska även i andra fall än som avses i SL 8:5 och 8:6 erbjudas förskola om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling. SL 8:7 Förvaltningschef BoU Förskolechef L 4 Beslut om barngruppernas storlek och sammansättning. SL 8:8 Förskolechef Förvaltningschef BoU L 5 Om det finns särskilda skäl, får hemkommunen komma överens med en annan kommun om att denna i sin förskola ska ta emot barn vars utbildning hemkommunen ansvarar för. SL 8:12 Förvaltningschef BoU Förskolechef L 6 Mottagande i förskoleverksamhet av barn folkbokfört i annan kommun. SL 8:13 Förvaltningschef BoU Förskolechef L 7 Beslut om förtur till plats i förskola. enhetschef b-uchef SL 8:14 Förskolechef Förvaltningschef BoU L 8 Fastställande av interkommunal ersättning. SL 8:17 Förvaltningschef BoU Kommunstyrelsen L 9 Plan mot kränkande behandling SL 6:8 Förskolechef Förvaltningschef BoU L ENSKILD FÖRSKOLA OCH PEDAGOGISK OMSORG 10 Tillsyn SL 26:4 Förskolechef Förvaltningschef BoU FÖRSKOLEKLASS 11 Rätt att gå i förskoleklass före höstterminen det år då barnet fyller 6 år. SL 9:5 Rektor Förvaltningschef BoU L 12 Om det finns särskilda skäl, får hemkommunen komma överens med en annan kommun om att denna i sin förskola ska ta emot barn vars utbildning hemkommunen ansvarar för. SL 9:12 Förvaltningschef BoU Rektor L 13 Mottagande i förskoleklass av barn folkbokfört i annan kommun. SL 9:13 Förvaltningschef BoU Rektor F2 14 Kommunen får frångå vårdnadshavares önskemål om placering av elev vid viss skolenhet om detta skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. SL 9:15 Förvaltningschef BoU Kommunstyrelsen F2 L F1 F2 15 Fastställande av interkommunal ersättning. SL 9:16 Förvaltningschef BoU Kommunstyrelsen L 16 Plan mot kränkande behandling SL 6:8 Rektor Förvaltningschef BoU L Laglighetsprövning Beslut som överklagas till allmän förvaltningsdomstol Beslut som överklagas till Skolväsendets överklagningsnämnd

DELEGATIONSORDNING FÖR KOMMUNSTYRELSEN Bilaga 6 Nr Ärende Lagrum Delegat Ersättare Överklagningsbart enl. DELEGATION FÖR GRUNDSKOLA 15 Beslut att använda en person för undervisning längre tid än 6 mån. SL 2:19 Rektor Förvaltningschef BoU L 16 Mottagande av elev på försök om högst 6 månader i annan skolform. SL 7:8 Förvaltningschef BoU Rektor L 17 Rätt till uppskjuten skolplikt SL 7:10 Rektor Förvaltningschef BoU F2 18 Rätt att börja skolan redan höstterminen det år barnet fyller 6 år. SL 7:11 Rektor Förvaltningschef BoU L 19 Prövning av skolpliktens förlängning. SL 7:13 Rektor Förvaltningschef BoU F2 20 Prövning av skolpliktens upphörande. SL 7:14 Rektor Förvaltningschef BoU F2 21 Rätt att slutföra skolgången efter skolpliktens upphörande. SL 7:15 Rektor Förvaltningschef BoU L 22 Om det finns särskilda skäl, får hemkommunen komma överens med en annan kommun om att denna i sin skola ska ta emot barn vars utbildning hemkommunen ansvarar för. SL 10:24 Förvaltningschef BoU Rektor L 23 Mottagande i grundskola av elev folkbokförd i annan kommun. SL 10:25, 10:27 Förvaltningschef BoU Rektor F2 24 Kommunen får frångå vårdnadshavares önskemål om placering av elev vid viss skolenhet om detta skulle medföra att betydande organisato-riska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. SL 10:30 Förvaltningschef BoU Kommunstyrelsen F2 25 Fastställande av interkommunal ersättning. SL 10:34 Förvaltningschef BoU BoU-utskott L 26 Beslut när höst- och vårtermin börjar och slutar. SFS 2011:185 3:3 Förvaltningschef BoU Kommunstyrelsen L 27 Skoldagens längd samt skoldagens början och slut. SFS 2011:185 3:4 Rektor Förvaltningschef BoU L 28 Ytterligare undervisningstid utöver den tid som anges i timplanen. SFS 2011:185 9:3 Rektor Förvaltningschef BoU L 29 Fördelning av undervisningstid mellan årskurserna. SFS 2011:185 9:4 Rektor Förvaltningschef BoU L

30 Elevens val. SFS 2011:185 9:8 Rektor Förvaltningschef BoU L SL 10:4 GRUNDSÄRSKOLA 31 Mottagande av elev i grundsärskola under sin skolplikt med eller utan vårdnadshavares medgivande. SL 7:5 Förvaltningschef BoU Rektor F2 32 Beslut om utskrivning ur grundsärskolan. SL 7:5 Rektor Förvaltningschef BoU F2 33 Mottagande på försök om högst 6 månader av elev i grundsärskola. SL 7:8 Förvaltningschef BoU Rektor L 34 Rätt till uppskjuten skolplikt. SL 7:10 Rektor Förvaltningschef BoU F2 35 Rätt att börja grundsärskolan redan höstterminen det kalenderår barnet fyller 6 år. SL 7:11 Rektor Förvaltningschef BoU L 36 Prövning av skolpliktens upphörande. SL 7:14 Rektor Förvaltningschef BoU F2 37 Rätt att slutföra skolgången efter skolpliktens upphörande. SL 7:15 Rektor Förvaltningschef BoU L 38 Fastställande av interkommunal ersättning. SL 10:34 Förvaltningschef BoU Kommunstyrelsen L 39 40 41 42 Avgörande om elev i grundsärskola huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden. Om det finns särskilda skäl, får hemkommunen komma överens med en annan kommun om att denna i sin skola ska ta emot barn vars utbildning hemkommunen ansvarar för. Mottagande i grundsärskola av elev folkbokförd i annan kommun efter önskemål från elevens vårdnadshavare. Kommunen får frångå vårdnadshavares önskemål om placering av elev vid viss skolenhet om detta skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. SL 11:8 Rektor Förvaltningschef BoU L SL 11:25 Förvaltningschef BoU Rektor F2 SL 11:26 Förvaltningschef BoU Rektor L SL 11:29 Förvaltningschef BoU Kommunstyrelsen F2 43 Beslut när höst- och vårtermin börjar och slutar. SFS 2011:185 3:3 Förvaltningschef BoU BoU-utskott L 44 Skoldagens längd samt skoldagens början och slut. SFS 2011:185 3:4 Rektor Förvaltningschef BoU L

45 Ytterligare undervisningstid utöver den tid som anges i timplanen. SFS 2011:185 10:2 Rektor Förvaltningschef BoU L 46 Fördelning av undervisningstid mellan årskurserna. SFS 2011:185 10:3 Rektor Förvaltningschef BoU L 47 Ansökan och rekvisition av statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare. SFS 2013:70 Förvaltningschef BoU Rektor Skolverkets beslut kan ej överklagas 48 Elevens val. SFS 2011:185 10:5 Rektor Förvaltningschef BoU L 49 Plan mot kränkande behandling SL 6:8 Rektor Förvaltningschef BoU L FRITIDSHEM 50 Barn ska även i andra fall än som avses i SL 14:5 erbjudas fritidshem om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling. SL 14:6 Förvaltningschef BoU BoU-utskott L 51 Fastställande av interkommunal ersättning. SL 14:14 Förvaltningschef BoU Kommunstyrelsen L 52 Plan mot kränkande behandling SL 6:8 Rektor Förvaltningschef BoU L L Laglighetsprövning F1 Beslut som överklagas till allmän förvaltningsdomstol F2 Beslut som överklagas till Skolväsendets överklagningsnämnd

Program för besöksnäringen i Ragunda kommun 2018-2020 Dokumentet skall på ett enkelt och överskådligt sätt visa på stommen och grunden i vårt arbete med turism och besöksnäringsfrågor i vår kommun. Antagen i kommunstyrelsen 2018- -

Bakgrund I Jämtland Härjedalen är besöksnäringen en basnäring som omsätter 4,94 miljarder och genererar 4360 årsarbeten. Omsättningsökningen mellan 2006 och 2016 ligger på 52 % och regionen står för 4 % av den samlade svenska turismen. Det är med andra ord en av de viktigaste och snabbast växande näringarna. Definition av turism: Turism är människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften Ragunda Kommun har en lång historia som turistort och ett flertal unika anläggningar kombinerat med fina fiskevatten, jakt, vandring och evenemang. Sommaren är den viktigaste turistsäsongen vilket är en förändring från 60-, 70- och 80-talen där vintersäsongen var dominerande. Besöksnäringen i kommunen domineras av små företag inom boende, aktiviteter och restaurangverksamhet. Starka hembygdsföreningar och övriga föreningar bidrar också med en rad evenemang. Mål 2018-2020 Under perioden skall förutsättningarna för besöksnäringen utvecklas och förbättras. Det övergripande kommunmål som funnits med sedan 2010 är 100 000 besökare per år. Det saknas dock en metod för att kunna mäta resultatet, därför pågår ett arbete för att definiera och mäta relevanta mål. Mätbara mål och indikatorer Antal besökare per år i Döda Fallet, mäts med hjälp av personräknare monterade på området. Antal besökare per år på Thailändska Paviljongen, mäts med hjälp av gäststatistik. Antal gästnätter på ett antal boendeanläggningar, mäts genom deras egen statistik. Antal gästnätter som registreras genom SCB och Jämtland Härjedalen Turism. Antal besök på våra webbplatser och sociala medier.

Besöksnäringen i Ragunda kommun Sevärdheter Aktiviteter Evenemang Döda Fallet Vandring Ragunda 100 miles Thailändska Paviljongen Krångede Museum Cowboykåken Pilgrimsleden Hammarstrandsskylten Hembygdsgårdar Spökprästgården Meåfallet Ragunda gamla kyrka Träslottens by i Skyttmon Berg -Stadsberget -Stuguberget -Vättaberget Stuguns G:a Kyrka -Pilgrimsleden -Kultur & Naturstigar Klättring Skidåkning Fiske & Jakt Paddla kanot Forsränning Skoter Äventyrscamp -Zorb & Zipline -Offroadkörning -Fiske, båg- och luftgevärsskytte Paintball Rodelbana Utomhusbad Vildhussveckan -Marknader -Kruskalaset -Ankrace Nostalgia Hillclimb & Cruising Diggiloo Kung Chulalongkorns dag Thaifestival Tomtevandring Vikingadagar Starparty Hemvändardagar Midsommarfirande Nationaldagsfirande Spa Vridläktaren Enduro Bondens Marknad

Företag- & Föreningar i besöksnäringen Boende Anläggningar Evenemang Hotell Älggårdsberget Zorbcenter Hembygdsföreningar i Hotell Hammarstrand Trefoten Kanoten kommunen Hotell Indalsleden Vandrarhem Lergodset Bergvallens stugby Holmstagården Hammarstrands camping Krångede Naturcamping Åbackens äventyrscamp Ammeråns Jakt- & Fiskecamp Kullstabacken Överammers Paintballpark Döda Fallet Thailändska Paviljongen Byföreningar i kommunen Företagarföreningar i kommunen Ragunda Red Granite Club Nostalgia Zorbcenter Hotell Hammarstrand Geråbadets camping Färsåns fritids- & fiskecamp Krångede museum Studieförbundet Vuxenskolan Hammarstrands XC Zorbcenter Åbackens äventyrscamp Spökprästgården Borgvattnets vandrarhem Borggården Bed & Breakfast Strömsnäs vandrarhem Rent a village Överammer Mat & Prat Ammeråns Jakt- & Service Hälsovård Apotek Tandläkare Systembolag Livsmedelsbutiker Taxi Restauranger Fiskecamp Sörgårdens logi 123 Holiday Sweden

Ansvarsfördelning Kommunen ska hjälpa till att bygga nätverk för turismbranschens företag samt lotsa vidare till rätt myndighet/organisation vid behov. Kommunen skall hålla sig uppdaterad om vad som händer inom turismbranschen och kommunen ska stötta och synliggöra turistisk verksamhet för besökare och invånare. Nedan listas de olika områden inom turismbranschen med respektive ansvarsfördelning med hjälp av tre olika färger. GRÖNT: Kommunen RÖTT: Företagen GRÖNT/RÖTT: Kommunen kan, direkt eller indirekt, vara med att påverka vid exempelvis dialog och eller skrivelser/uppvaktningar till berörda myndigheter/organisationer. Kommunen har även ett visst ansvar, exempelvis offentlig service. SVART: Trender och omvärldshändelser Turism Infrastruktur/kommunikation Nätverk Världsarv Naturrum Boende/Mat & dryck Kommersiell/offentlig service Kultur, natur, evenemang Marknadsföring Varumärket Ragundadalen Affärsutveckling Tillstånd Ekoturism Digital turism > Pokémon Annorlunda boende > trädkrona, under vatten, igloo Hållbarhet

Aktivitetsplan Vad ska vi göra Marknadsföring Beskrivning: Det kontinuerliga arbetet med marknadsföring handlar om att väcka intresse för Ragundadalen som besöksmål. Marknadsföringen sker via olika kanaler som exempelvis tidningsartiklar, sociala medier, annonser, broschyrer etc. Utifrån kommunens mål att uppnå 100 000 besökare år 2020 är marknadsföringsbudgeten en av de avgörande faktorerna för att kunna realisera det. Aktiviteter: -Omvärldsbevakning och benchmarking -Skapa, följa upp och uppdatera marknadsföringsplanen för det aktuella året -Arbeta kontinuerligt med att hålla alla marknadsföringskanaler uppdaterade -Delta i länsövergripande och lokala projekt Ansvarig: För att kunna hålla marknadsföringskanalerna uppdaterade krävs det att samtliga aktörer i kommunen så som företag, föreningar och andra branschorganisationer håller deras respektive information aktuell och tillgänglig. Alla företag i besöksnäringen är gemensamt ansvariga i att sprida information och en positiv bild av Ragunda. Turistinformation Beskrivning: I en tid när den traditionella turistbyrån är på väg bort, främst på grund av att information i allt större utsträckning eftersöks digitalt, behöver vi anpassa turistinformationen till de förändringar vi ser i omvärlden. Ragunda är i en process av att förnya/modernisera de traditionella turistbyråerna mot turistinformationer och InfoPoints. En InfoPoint är en enklare form av turistinformation där det finns ett begränsat utbud av turistiskt material, kartor samt någon att fråga. Delårsöppen turistinformation i Thailändska Paviljongen och i Stugun för att möta efterfrågan under högsäsong erbjuds också. Aktiviteter: -Fortsatt arbete inom projektet Framtidens besöksservice -Utbilda och uppdatera turistinformationer och Info Points inför högsäsonger -Utvärdering efter högsäsong med turistinformationer och Info Points -Beställning och påfyllning av material till samtliga turistinformationer och Info Points -Evenemangskalendern Ansvarig: Ansvaret ligger hos kommunen i samarbete med de företag och föreningar som har InfoPoints.

Turistanläggningar Beskrivning: Kommunen äger och ansvarar för Döda Fallet och den Thailändska Paviljongen. Det är välbesökta turistmål som ofta fungerar som en inkörsport till övriga sevärdheter eller aktiviteter i kommunen. Ansvaret för skötsel, bemanning, guidning och turistinformation åligger därför Ragunda Kommun. Serveringen i Döda Fallet arrenderas vanligtvis ut och drivs av privat aktör. Kommunen har kontakt med Länsstyrelsen avseende utveckling av naturreservatet och Världsarvsbolaget för arbetet mot en utnämning till världsarv enligt UNESCO samt lokala företag och föreningar. Den Thailändska Paviljongen fungerar även som turistinformation under sommaren och utvecklingen av området ska ske tillsammans med Thailändska Ambassaden, vår vänort Bangkok (BMC), lokala företag samt övriga thailändska kontakter. Aktiviteter: - Planera, driva och bemanna anläggningarna - Projekt kring kulturell verksamhet på vridläktaren och samarbete med företag och föreningar. - Samarbete med Ragundadalen Världsarv AB i arbetet kring Döda Fallet - Marknadsföring Ansvarig: Ragunda Kommun Nätverksbyggande Beskrivning: En viktig del i arbetet med besöksnäringen är kontakt och samarbete med andra aktörer och organisationer. Kommunen är bland annat medlem i länsorganisationen Jämtland Härjedalen Turism som driver olika projekt, anordnar föreläsningar och utbildningar, studieresor, statistik och omvärldsbevakning. Denna kompetens ska vi sedan sprida till våra turismföretag och intressenter. En viktig del är också att stimulera till samarbeten bland företagen, inspirera till nya innovativa produkter och tjänster samt bevaka kommunens intressen. Aktiviteter: - Omvärldsbevakning inom besöksbranschen - Sprida information till våra företag och koppla ihop olika aktörer - Utbildning och branschträffar Ansvarig: Ragunda Kommun

Kultur Beskrivning: Ragunda Kommun har en lång tradition av olika kulturella aktiviteter. Musiktraditionen är stark och våra hembygdsgårdar är aktiva med evenemang, berättarkvällar, historievandringar och olika projekt. Kulturskolan är omvittnat en av landets bästa där man bland annat årligen satt upp en musikal under drygt 20 år. Teaterverksamhet har både historiskt och i nutid tillhört våra viktigaste evenemang med Döda Fallets vridläktare som en unik arena. Vi har också en position i länet där vi kan profilera kulturen som en av våra styrkor. Kommunen vill därför lyfta kulturfrågorna och främja olika kulturprojekt som i sin tur kan locka fler besökare till våra anläggningar och företag. Via evenemangskalendern kan vi sprida information om de evenemang och event som är aktuella. Aktiviteter: - Arbeta med att skapa fler kulturevenemang i kommunen och på vridläktaren - Förstudie kring bildandet av ett konstnärligt råd, dramaturgiat. - Evenemangskalender på hemsida och på sociala medier. - Verka för att föreningar och andra arrangörer delger sina evenemang via oss. Ansvarig: Ragunda Kommun

Verktygslåda Hur ska vi göra det Projekt och Stöd EU Strukturfonderna ALMI Inlandsinnovation Norrlandsfonden Leader3sam Landsbygdsprogrammet Länsstyrelsen Region Jämtland/Härjedalen Jämtland Härjedalen Turism Peak region science park Mid-Sweden Office ETOUR Vinnova Bygdemedel LONA Impact Playground Nätverk och Samverkan Vildhussgala Näringslivsvecka Branschträffar Föreningsträffar Seminarier Utbildningar Pågående Projekt Turism 2030 Innovation champs (ökad innovationskraft) Impact Playground Dramaturgiatet Framtidens besöksservice Etableringsfrämjande

Biblioteksplan för Ragunda kommuns biblioteksverksamhet 2018-2021 A book is a link between the past and the future. It is a bridge between generations and across cultures. It is a force for creating and sharing wisdom and knowledge. - Irina Bokova, Unescos generaldirektör Ändringsförteckning Datum Ändring Utförd av Version 20180501 Första upplaga Eva Lund 1 2019 2020 2021 1

Innehåll 1. Inledning 2. Biblioteksorganisation 3. Ansvar 4. Kopplingar till lagstiftning och regionala dokument 5. Kopplingar till kommunala styrdokument 6. Tid 7. Omvärldsanalys 8. Nuläge 9. Framtid 10. Utvärdering 11. Länkar och källor 12. Bilagor 2

1. Inledning Enligt Bibliotekslagen (2013:801) ska kommuner upprätta en särskild plan för sin samlade biblioteksorganisation. Biblioteksplanen är ett hos kommunfullmäktige beslutat styrdokument som beskriver den samlade biblioteksverksamheten. Bland annat beskrivs möjligheter till att tillgodose medborgarnas tillgång till litteratur i olika former och kulturella upplevelser. Planen har två delar; en nulägesbeskrivning av de befintliga biblioteksresurserna, samt särskilda utvecklingsområden för den kommande planperioden 2018-2021. Utvecklingsområdena grundar sig på lagstiftning, styrdokument och omvärldsanalys. 2. Biblioteksorganisationen i Ragunda kommun Ragunda kommuns biblioteksorganisation är en del i Näringslivs- och utvecklingsenheten som i sig är placerad under samhällsbyggnadsförvaltningen. Verksamheten består av tre bibliotek i Bispgården, Hammarstrand och Stugun. Samtliga enheter är integrerade folk- och skolbibliotek. Två av kommunens skolor saknar skolbiblioteksverksamhet. Bispgårdens bibliotek är lokaliserat tillsammans med JGY. Bispgårdens och Stuguns bibliotek är sedan årsskiftet 2017/2018 utsedda till Medborgarkontor och blivande infopoints. Hammarstrands bibliotek är öppet fyra dagar i veckan sammanlagt 19 timmar. Stuguns bibliotek är öppet fem dagar i veckan sammanlagt 16 timmar med ordinarie bibliotekspersonal. Dessutom så är det öppet 3 timmar för eleverna där skolan går in med personal. Torsdagar så är biblioteket meröppet i 4 timmar då personal från integration bemannar biblioteket. Bispgårdens bibliotek är öppet tre dagar i veckan sammanlagt 9 timmar. Tillkommer gör öppethållande och verksamhet specifikt för skolan och förskolan för alla tre enheterna. 3. Ansvar Kommunstyrelsen via Samhällsbyggnadsutskottet ansvarar för biblioteken i Ragunda kommun. Bibliotekslagen, som är en ramlag, reglerar verksamheten genom att fastställa uppdrag och prioriteringar. Skollagen föreskriver att elever ska ha tillgång till skolbibliotek men skolbiblioteksverksamheten lyder under Barn- och utbildningsutskottet. 4. Kopplingar till lagstiftningar och regionala dokument inom kultur- och biblioteksområdet Bibliotekslagen (2013:801). Paragraf 2 i Bibliotekslagen, ändamålsparagrafen, beskriver uppdraget: Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. 3

Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamheten ska finnas tillgänglig för alla. Lagen fastslår att folkbiblioteken och skolbiblioteken ska prioritera: Barn och ungdomar Personer med funktionsnedsättning Personer med annat modersmål än svenska Nationella minoriteter. Alla ska ha fri tillgång till god biblioteksservice, oavsett var de bor i landet Kungliga Biblioteket Skollagen (2010:800). Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Biblioteksplan för region Jämtland Härjedalen http://kompetensplattformen.se/bibliotek/wpcontent/uploads/2016/03/regional_biblioteksplan_region_ja%cc%88mtland_ha%cc%88rje dalen_2016-2.pdf Kulturplan för region Jämtland Härjedalen 2015-2018 (revidering pågår) http://lanskulturen.se/wp-content/uploads/2016/04/kulturplan_2015-2018_beslutad_2014-10-06.pdf 5. Kopplingar till kommunala styrdokument Ragunda kommuns övergripande vision, hämtad ur Strategi- och Effektiviseringsplanen: Visionen handlar om 100 %. Därtill målsättningar handlar om att få 100 nya invånare (2010-2020) - fler människor skapar utveckling och ekonomi, 100 nya jobb - företagande och arbetsmarknad är också viktigt för detta, 100 000 besökare (2020) - utveckling av besöksnäringen, samt 100 % service till medborgarna; rätt service till rätt personer i rätt tid. Nedbrutet på förvaltningsnivå är de senaste målen ännu inte fastslagna men såväl kompetensförsörjning som intern och extern kommunikation, vikten av återkoppling och gott kundbemötande/värdskap väntas ingå. 4

Ett sista målområde i de lokala styrdokumenten är kultur där biblioteken är en nödvändig och väsentlig kulturell resurs för såväl underhållning och nöje som för livslångt lärande och utåtriktad offentlig demokrati. Attraktivitet, synlig och aktiv biblioteksverksamhet har betydelse för såväl enskilda kommuninvånares möjligheter till lärande som i att vara en resurs för att nå ut med information. Kommunen har en Integrationsstrategi i syfte att se och värdesätta alla som lever och vistas i kommunen som en resurs oavsett ursprung. I strategin finns tydliga kopplingar till hur integrationsarbete är förenligt med våra 100-mål. Ragunda kommuns IT-strategi påtalar att våra verksamheter ska vara lättillgängliga, effektiva och av god kvalitet. Dessutom bör e-förvaltning stärka öppenheten och medborgares, företags och organisationers utvecklingsförmåga i syfte att skapa största möjliga samlad nytta i samhället. 6. Tid Biblioteksplanen gäller under perioden 2018-2021. 7. Omvärldsanalys och trendspaning Biblioteken bär ett demokratiskt uppdrag, något som blir påtagligt och viktigt i tider av kris och utmaningar. Mitt i samhället, med rötterna i folkbildningen, finns biblioteken. Med påverkan av samhällsförändringar förmår biblioteken att anpassa sig och kan svara mot nya och förändrade behov. Biblioteken finns där, med självklarhet, för alla. De utmaningar som samhället står inför och där biblioteken spelar en viktig roll, handlar framförallt om teknik, lärande, litteratur och läsning, folkhälsa, integration och tillgänglighet. Biblioteken har och kommer i framtiden att ha många samhällsviktiga roller. Som ett nav i kunskapssamhället, lokal och regional utvecklingsfaktor, arena och offentligt rum. Det finns ett nytt behov av samhällsservice, med medborgarens behov i centrum, där biblioteksrummet och dess resurser spelar en viktig och självklar roll för att skapa möjlighet till möten, delaktighet, aktivitet och lugn. Teknik/tillgänglighet och integration Ny teknik och databaserad information vidgar men också begränsar tillgången till information och kunskap. Det digitala utanförskapet och de stora klyftorna i digital kompetens och avsaknad av teknisk utrustning skapar behov där biblioteken kan och bör vara kuggen i informationslandskapet. Exempelvis är det av vikt med wifi och datorer på alla bibliotek, liksom välutbildad personal som handleder och informerar, databaser, utbildning i källkritisk granskning. Lärande/litteratur och läsning 5

Nätbaserade utbildningar skapar möjligheter men kan också begränsa. I lärandet och det ökande behovet av inkludering och informations- och mediekunnighet är bibliotekens infrastruktur, speciellt i glesbygd, liksom bibliotekariernas kompetens ett sätt att möjliggöra en garanti för de demokratiska förutsättningarna. Skolbibliotekens roll blir allt viktigare för barn och ungdomars läsande och för deras informations-och mediekunnighet. Exempelvis Även bibliotekslokaler med media, rimliga öppettider, bemannade skolbibliotek och ett aktivt läsfrämjande arbete bland barn, unga och vuxna är av vikt. Dagens och framtidens bibliotek kräver än mer kompetens, annan service, fler tjänster och andra prioriteringar. Samverkan, samordning och innovativa lösningar kommer att vara framgångsfaktorer i framtidens bibliotek. Vi kan inte lösa dagens problem med gårdagens metoder utan vi måste hitta nya metoder för att lösa morgondagens problem. 8. Nuläge De prioriterade områdena: Nationella minoriteter Finska och sydsamiska, Ragunda är dock ej förvaltningskommun. Personer med olika funktionsförutsättningar I bibliotekslokalerna är den fysiska tillgängligheten för människors olika behov endast delvis anpassad. Det saknas tydlig skyltning både externt och internt, hörslingor och andra hjälpmedel. Tillgängligheten på den kommunala webbplatsen är anpassad, exempelvis genom möjligheten att lyssna och ändra textstorlek liksom att översätta med hjälp av Google translate, dock saknas dessa möjligheter i många kopplade dokument. Biblioteken tillhandahåller olika typer av anpassade eller specialmedier, vilket innebär lättlästa och/eller bearbetade böcker, inläst litteratur med olika typer av teknik och storstilsböcker. För alla med behov av inläst media erbjuds nedladdning via Myndigheten för tillgängliga media (MTM), vilket är en service för alla åldersgrupper, som används för barn och ungdomar. Information ges vid behov till olika målgrupper, pedagoger, vårdpersonal, föräldrar, med flera. Personer med annat modersmål än svenska Samtliga bibliotek tillhandahåller vid behov litteratur på andra språk och lättläst svensk litteratur. Ett mindre bestånd av barn- och ungdomslitteratur och vuxenliteratur finns uppbyggt, behov utöver detta tillgodoses genom inlån av media från internationella biblioteket och andra bibliotek. En digital tidskriftstjänst finns där besökare kan läsa dagstidningar på en mängd olika språk. 6

Barn och ungdomar Förskolan/förskolebarnen Samtliga förskolor i kommunen tar del av biblioteksservice, omfattning och innehåll beroende på geografiskt läge och förskolornas verksamhet. Flera förskoleavdelningar besöker regelbundet sitt bibliotek med en mindre barngrupp och några förskolor beställer och hämtar bokkassar. Bibliotekarierna plockar temalådor, och deltar ibland på föräldramöten Ett stort bestånd av media för förskolebarnen finns på alla bibliotek och komplettering sker ständigt utifrån aktuella och lokala behov samt önskemål. Läsgodispåsar med bilderböcker finns i kapprummen på de flesta förskoleavdelningar, enkelt för föräldrar att låna hem. Regionala projektet Bokstart riktat till föräldrar med barn från 6 månader och uppåt som kompletterar och provar andra och nya metoder pågår och avslutas under 2018. Skolbibliotek Grundskolan Tillgången till skolbibliotek och skolbiblioteksverksamhet varierar mellan kommunens skolor. Grundsärskolan De läsår grundsärskolan har elever genomförs riktade insatser med eleverna i nära samverkan med lärarna, utifrån de specifika och aktuella behoven. Gymnasiet Integrerat folk- och skolbibliotek sedan hösten 2017. Biblioteken tar hand om studielitteraturen och sköter utlån till eleverna. Skolans pedagoger har möjlighet att nyttja biblioteket även utöver ordinarie öppettid. Övriga områden Vuxenutbildningen Ger service till studenter och distansstudenter, främst litteraturförsörjning och handledning. Samverkan Biblioteken har ett samarbete med olika kommunala verksamheter, liksom med föreningar, studieförbund, organisationer, hembygdsrörelsen och lokala initiativ för samarbeten och arrangemang, informationsspridande och lokal utveckling. 7

Biblioteken i regionen arbetar tillsammans i olika projekt och kring gemensamma utvecklingsfrågor under ledning av den regionala biblioteksorganisationen. I många sammanhang samordnas resurserna med goda resultat. Digital delaktighet Ett av de viktigaste områdena är informations- och kunskapsförmedling. Aktiviteter för att öka kunskapen om hur IT kan användas pågår ständigt, bland annat gällande källkritik, sökningar, databaser, hjälpmedel, läs-och surfplattor och webbtjänster. Biblioteken i kommunen ligger långt fram beträffande såväl kompetens och utbud. Förutom tillgång till teknik och handledning erbjuder biblioteken wifi och möjligheter till olika tjänster, t.ex. utskrift, kopiering och scanning. Litteratur och läsning Medieförsörjningen, med möjligheten för alla att via biblioteken få tillgång till önskat material är grundbulten i verksamheten. Media köps in utifrån personalens professionella bedömning av lokala och aktuella behov, utgivning, allsidighet och kvalitet, samt utifrån efterfrågan från besökarna. Det som av olika anledningar inte köps in fjärrlånas från andra bibliotek i landet, internationella biblioteket eller lånecentralerna. Inom kommunen transporteras media varje vecka mellan biblioteken och detta kompletteras med utlåning på övriga utlåningsställen. Mötesplats och arena Som kulturell arena och mötesplats har biblioteken en tydlig roll med den infrastruktur som finns med bibliotek i alla delar av kommunen. Syftena är många, bland annat för att lyfta och synliggöra det lokala, det aktuella, för att informera, ta till vara lokala initiativ från föreningar, organisationer, näringslivet, hembygdsforskare, författare. För att bära och sprida kulturarvet. Bibliotekens av tradition viktiga uppgift som folkbildare blir allt tydligare. Personal Personalen är självklart den viktigaste resursen och behovet av rekrytering, kompetensutveckling och fortlöpande samtal kring bemötande är stort. För kompetensutveckling används bland annat intern fortbildning, regionala studiedagar och konferenser. Digitalt deltagande får en allt större plats i kompetensutvecklingen. Vid enstaka tillfällen deltar personal i nationella konferenser. En öppen och tillåtande atmosfär med utrymme för frågor, samtal och möjlighet till att prova metoder och nya rutiner är en garanti för utveckling av service och tjänster. 9. Framtid plan och mål för perioden 2017-2021 Prioriterade områden Nationella minoriteter Inköp av media på sydsamiska och om sydsamiska förhållanden samt vid behov de övriga minoritetsspråken. 8

Samarbete med skola och förskola. En träff per år som biblioteken bjuder in till för informations- och kunskapsutbyte med all personal i skola och förskola. Personer med olika funktionsförutsättningar Allmän och riktad information och handledning kring specialmedier, nedladdning, utrustning och teknik. Riktad information till personal inom vård och omsorg. Erbjuda ett tillfälle/år. Fortbildning av all bibliotekspersonal i teknik och utrustning. Ett tillfälle/år Inköp av utrustning för utlån och handledning. Kontinuerliga inköp årligen kopplat till teknikutvecklingen. Årlig skyddsrond för personal men där även kundfokus beaktas gällande tillgänglighet. Personer med annat modersmål än svenska Fortsatt uppbyggnad av basbestånd av barn- och ungdomslitteratur på förekommande språk. Eget tillräckligt stort bestånd på de fyra vanligast förekommande språken. Inköp av basbestånd av vuxenlitteratur på arabiska och persiska. Eget tillräckligt stort bestånd som kompletteras med enstaka depositioner. Fortsatt uppbyggnad av beståndet av lättläst svensk litteratur. Utifrån aktuellt behov. Samverkan med övrig personal som möter nyanlända, SFI och gymnasiets individuella program Språkintroduktion. Erbjuda tillfällen till biblioteksintroduktion, handledning i informationssökning samt lässtimulerande insatser. Planeringsmöten 1 gång/termin med rektor för SFI och minst 1 gång/termin med pedagoger och personal för integration. Barn och ungdomar Förskolan/förskolebarnen Regelbunden kontakt med samtliga förskolor. Biblioteksbesök, bokkassar och temalådor, deltagande i personalmöten och föräldramöten. Delta vid ett fortbildningstillfälle/år, i mindre eller större grupper. Erbjuda Läsgodispåsar i kapprummen på samtliga förskoleavdelningar. Det regionala projektet Bokstart. Fortsatt deltagande och genomförande av hembesök alternativt arrangerade träffar på biblioteken för samtliga barn från 6 månader. Erbjuda samtliga barn i kommunen hembesök vid 6 månaders ålder även efter projekttidens slut. Bibliotekets lokaler, media och utbud Bibliotekslokalerna som mötesplats för barn och föräldrar med ett aktuellt och attraktivt utbud av media, arrangemang och aktiviteter. Fortsatt utveckling av inredning, skyltning och media för barn, ungdomar och föräldrar. 9

I samverkan med föreningar och studieförbund erbjuda minst två arrangemang/termin, fördelat på de olika enheterna. Vara en aktiv del i lovaktiviteter. Skolbibliotek Grundskolan Integrerade folk-och skolbibliotek: Anders-Olofskolan och Hansåkerskolan. Fortsätta att utveckla verksamheten. Kullstaskolan och Järåskolan Föra diskussioner med skolledning om framtida lösningar av elevernas regelbundna tillgång till skolbiblioteksverksamhet. Gymnasiet Starta upp diskussioner om samverkan och arbetsformer. Övriga områden Vuxenutbildningen Fortsätta erbjuda möjligheter till fjärrlån Föra diskussioner om ev. samarbete med lokala aktörer för vuxenutbildning. Hbtq Samtliga bibliotek erbjuder media och information kring hbtq-frågor. Utveckla regnbågshyllan med aktuella böcker, broschyrer och länktips, samla lästips och information på webbplatsen. Ett fortbildningstillfälle/år. Vård och omsorg Aktivt erbjuda tjänsten Boken kommer och informera om detta till hemtjänstpersonal m.fl. Ett arrangemang/år riktat till personal inom vården kring läshjälpmedel, media mm. Aktivt deltagande i verksamhet med läsombud. Bjuda in till en träff/år lokalt eller regionalt. Samverkan Fortsätta utveckla samarbete med olika kommunala verksamheter. Föreningar, studieförbund, organisationer, hembygdsrörelsen och lokala initiativ är samarbetspartners för arrangemang, informationsspridande och lokal utveckling. Med myndigheter och näringsliv och utvecklas samverkan vidare utifrån lokala och aktuella behov. Biblioteken i 10

regionen arbetar tillsammans i projekt och kring gemensamma utvecklingsfrågor under ledning av den regionala biblioteksorganisationen. Utveckling av medborgarkontor och infopoints i samarbete med kundcenter och ansvariga för turismfrågorna. Antalet program/arrangemang på biblioteken ska öka och genomföras på samtliga bibliotek minst två gånger/år. Arrangemangen ska så långt möjligt ske i samverkan med föreningar, organisationer eller kommunala verksamheter och införlivas i bykontorsverksamheten som successivt utvecklas och utökas geografiskt och innehållsmässigt. Digital delaktighet Biblioteken erbjuder tillgång till teknik och handledning, wifi och möjligheter till olika tjänster, tex utskrift, kopiering och scanning. Aktiviteter för att öka kunskapen om hur IT kan användas, källkritik, sökningar, databaser, hjälpmedel, läs-och surfplattor, nya medietyper och webbtjänster av olika slag pågår ständigt. Biblioteken är kuggen i informationssamhället och spelar en viktig roll i främjandet av den digitala delaktigheten. Bjuda in till ett tillfälle/termin med olika teman. Delta i projektet Digitalt först, fortbildning av all bibliotekspersonal. Uppmärksamma All Digital week och e-medborgarveckan. Kommunicera digitalt med besökare och potentiella besökare. Litteratur och läsning Media köps in utifrån personalens professionella bedömning av lokala och aktuella behov, utgivning, allsidighet och kvalitet, samt efter efterfrågan från besökarna. I förekommande fall fjärrlånas media från andra bibliotek i landet, Internationella Biblioteket eller lånecentralerna. Inom kommunen transporteras media varje vecka mellan biblioteken. Inköpen ska fortsätta i samma omfattning som tidigare och fördelas mellan enheterna utifrån lokala och aktuella behov. Transporterna inom kommunen ska fortlöpa i samma omfattning. Boksamtal och tips på biblioteken sker fortlöpande Olika projekt kring Läsfrämjande och litteraturförmedling ska provas och utvärderas. Mötesplats och arena Biblioteken har en roll som kulturell arena och mötesplats. Verksamheten med program/arrangemang, författarbesök och utställningar, ofta i samverkan fortsätter. Bibliotekens av tradition viktiga uppgift som folkbildare blir allt tydligare. 11

Antalet program/arrangemang på biblioteken ska öka. Arrangemangen ska så långt möjligt ske i samverkan med föreningar, organisationer eller kommunala verksamheter och införlivas i medborgarkontorsverksamheten som successivt utvecklas och utökas innehållsmässigt. Personal Personalen är självklart den viktigaste resursen och behovet av rekrytering och kompetensutveckling måste tillgodoses och planeras. Intern fortbildning, där personalen hjälper varandra vidare i specifika områden, regionala studiedagar och konferenser. Om möjligt deltagande i nationella konferenser. Initiativ till egen fortbildning i olika former ska uppmuntras, liksom digitalt nyttjande för fortbildning. Fortlöpande diskussion i gruppen kring rekrytering och kompetensbehov ska ske. Initiativ till att prova nya metoder och nya rutiner är en garanti för utveckling av service och tjänster och ska uppmuntras. Ett utbytande lärande med andra verksamheter bör ske kontinuerligt så att personalen ser samverkansmöjligheter och verkar för att utveckla biblioteksverksamheten och biblioteken som lokal/mötesplats. En fortbildningsplan ska tas fram år 1. 10. Uppföljning Biblioteksplanen gäller till och med 2021-12-31. Planen ska årligen följas upp och införlivas med ordinarie arbete med plan och uppföljning. 12

11. Länkar och källor Bibliotekslag http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskforfattningssamling/sfs_sfs-2013-801/ Skollag (2010:800) http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskforfattningssamling/skollag- 2010800_sfs-2010-800/ Unescos Folkbiblioteksmanifestet, skolbiblioteksmanifestet 2006 http://u4614432.fsdata.se/wp-content/uploads/2013/09/unescos-folkbiblioteks-ochskolbiblioteksmanifest.pdf IFLA http://www.ifla.org/ IFLA:s etiska regler för bibliotekarier och andra informationsspecialister http://www.ifla.org/files/assets/faife/codesofethics/swedishcodeofethicsfull.pdf IFLA:s förklaring om bibliotek och intellektuell frihet http://www.ifla.org/files/assets/faife/statements/iflastat_se.pdf IFLA:s riktlinjer för skolbibliotek http://www.ifla.org/node/9744?og=8708 Språklag (2009:600) http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskforfattningssamling/spraklag- 2009600_sfs-2009-600/ Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskforfattningssamling/lag-2009724- om-nationella-m_sfs-2009-724/ Svensk biblioteksförening http://www.biblioteksforeningen.org/ Kungliga biblioteket, KB http://www.kb.se/ Regionbibliotek Stockholm http://regionbiblioteket.se/ Internationella biblioteket http://interbib.se/ Myndigheten för tillgängliga medier, MTM http://www.mtm.se/ Sveriges depåbibliotek och lånecentral http://www.sverigesdepabibliotekochlanecentral.se/ http://lanskulturen.se/wp-content/uploads/2016/04/kulturplan_2015-2018_beslutad_2014-10-06.pdf http://www.lanskulturen.se/images/regional_biblioteksplan_region_j%c3%a4mtland_h%c3 %A4rjedalen_2016-2.pdf Ahlqvist: Biblioteksplan2.0 Almerud: Biblioteksplaner Axelsson: Biblioteksplaner Bibliotek i nationens tjänst: Slutrapport, Svensk biblioteksförening Bibliotekens internationella manifest, Svensk biblioteksförening 13

Biblioteksplan 2.0 Kungliga Biblioteket Det digitala biblioteket Axiell Media Digital agenda för Sverige Regeringskansliet Drakenberg: Sociala medier och socialt landskap För det demokratiska samhällets utveckling Svensk biblioteksförening It i människans tjänst Regeringskansliet Nyckeltal 1.0. Folkbibliotek Kungliga biblioteket Riksrapport 2016 Svensk biblioteksförening Surfa på vägen eller hamna i bakvattnet IFLA Upprop för biblioteken och människor på flykt Svensk biblioteksförening Ögland: Taxonomier 12. Bilagor 1 Mediaöverenskommelse i Region Jämtland/Härjedalen 2. Fjärrlånepolicy i Region Jämtland/Härjedalen Ge människan ett språk att leva i! Ge henne egenskaper som är hennes egna. Med det egna skall hon skapa för att hon inte skall säga att hon inte vet! Ge människan ett språk att växa i! Så hon finner sina gränser. Alexander Weiss 14

Förslag: Övergripande mål samhällsbyggnadsförvaltningen (utifrån modell för förändringsteori) Övergripande mål (SMART) Ragunda skall profilera sig som en glesbygdskommun med kulturen i fokus. Speciellt kultur för unga. Ragunda Kommun skall vara en arbetsplats att trivas och må bra i. Delmål Aktiviteter Indikatorer Svarar upp till mål/delmål Kultur; gemensam Värdegrund ska tas fram och genomsyra Resultat ang trivsel i Årsvis uppföljning värdegrund med tanke på all verksamhet medarbetarenkäten bland annat bemötande Kultur; ökad gemenskap Kultur; Öka frisktalen Kommunikation; Internt: ökad information Påminnas om vid APT:er Policydokument ska finnas och vara kända Årlig aktivitet för all personal i förvaltningen Påminna och uppmuntra och ge medarbetare möjlighet till friskvård genom tid och ekonomiskt bidrag Skapa strukturerade informationsflödeskedjor Lägga ut ledningsgruppsprotokoll Planera in APT-möten (1/månad) Årligt RUS-samtal Antal anställda som säger upp sig årligen (ej pga pension) APT-protokoll ang policydokument Genomförd ja/nej Utvärdering genom nöjdhetsenkät Uppföljning av nyttjandet i tid och pengar Antal apt:er per chef Kolla av vid RUS-samtal att alla vet var hitta info från ex ledningsgrupp Årsvis uppföljning Årsvis uppföljning Boende och verksamma i Ragunda ska uppleva Ragunda som en lyhörd och intresserad kommun Kommunikation; Externt: bättre återkoppling till kund Aktivt delta vid möten Ta fram servicegarantier Återkoppla till kund i enlighet med servicegarantierna Nyttja ärendehanteringssystem eller liknande (så man kan spåra var Årsvis uppföljning

med korta återkopplingstider och korrekt behandling. Ragunda skall ha en positiv marknadsföring. Kommunikation: Attraktivare kommun Löpande utvärdera och utveckla måluppfyllelsen vid APT:er Tillgänglighet; knappa ut sig, frånvarobesked Aktivt marknadsföra lediga tomter och lokaler för privatpersoner och företag saker fastnar) Antal servicegarantier och antal inkomna ärenden som handläggs i enlighet med servicegarantierna Statistik över antal nystartade företag. Årsvis uppföljning Antal fastighetsförsäljningar Ragunda skall präglas av ett livslångt lärande. Kompetens; aktiv i sitt eget lärande Kompetens; aktiv i vad arbetsgivaren vill Kompetens; arbete utifrån kompetensförsörjningsplanen Kompetens; Öka motivationen Föreslå olika former av kompetensutveckling; konferens/ skugga annan medarbetare/studiebesök/nätverksträffar Aktivt delta i minst en årlig aktivitet som arbetsgivaren föreslår Ställa sig positiv till att ta emot praktikanter/lära upp nya kollegor/komma med förslag på aktiviteter för att locka in ny arbetskraft Uppmärksamma goda gärningar/resultat Införa årets medarbetare och årets handledare Antal förmedlade lägenheter RUS-samtal RUS-samtal (även kolla av att chefer deltar i vidareutveckling) Enkät till nya medarbetare Antal nomineringar och engagemang Årsvis uppföljning Årsvis uppföljning Årsvis uppföljning Årsvis uppföljning Belöna genom diplom etc 1 ggr/år på gemensamma aktiviteten

Verksamhetsidé Genom förvaltningens uppdrag - samhällsbyggnad - skapa goda levnadsvillkor, hälsa och säkerhet samt goda boende-, arbets-, trafik- och fritidsmiljöer för kommunens invånare och verksamheter. Målsättningar Samhällsbyggnadsförvaltningen ska ge bästa möjliga service till kommuninvånarna inom de ramar kommunfullmäktige beslutar. Förvaltningen skall i sitt arbete så långt möjligt arbeta efter de principer som utgår från de fyra hörnstenarna. Förvaltningen skall genom planläggning och programarbete samt i ärendehanteringen vara lyhörd för och uppmärksam på de strategiska målen i kommunen. Förvaltningen skall i sin verksamhet på ett professionellt sätt ta initiativ och lämna förslag till utskottet och kommunstyrelsen inom verksamhetsområdet. Verksamheten skall utövas med snabb verkställighet och flexibilitet samt grundas på kompetensutveckling hos förvaltningens medarbetare. Verksamheten skall bedrivas med ett föredömligt miljötänkande och präglas av ett personligt ansvarstagande hos medarbetarna. Uppföljning Verksamheten skall årligen följas upp vid gemensamma utvecklingsdagar med utskottet samt vid utvecklingssamtal och arbetsplatsträffar på förvaltningen.

2018-05-07 Sida 1 av 1 Tjänstemannaförslag 2018-05-07 DIARIENR: Rev 2017/25 Kommunstyrelsen Svar på revisionsrapport om upphandlingsrutiner Bakgrund Vid kommunstyrelsens sammanträde 2018-03-20, Ks 27 antogs nya upphandlingsrutiner. Kommunens revisorer lämnade 2018-03-22 en hemställan till kommunstyrelsen om ett kompletterande svar avseende tidpunkt för åtgärdernas färdigställande. Förslag till beslut Att kommunstyrelsen beslutar att senast den 31 oktober 2018 ska åtgärderna vara genomförda. Beredande tjänsteman Kevin Hoflin Kommunens kontaktperson UHK Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box 150 844 21 Hammarstrand TEL 0696-68 20 00 FAX 0696-68 20 05 POSTGIRO 2 22 30-7 BANKGIRO 267-8761 www.ragunda.se ragunda.kommun@ragunda.se

2018-05-07 Sida 1 Tjänstemannaförslag 2018-05-07 Kommunstyrelsen Bakgrund KPMG har genomfört en granskning av behörigheter till IT- system inom äldreomsorgen. I granskningen uppmärksammades brister gällande rutinen för tilldelning och förändring av behörigheter i systemen. Förvaltningen har nu arbeta fram dokumenterade rutiner kring arbetssätt gällande tilldelning och förändring av behörigheter till IT- system inom äldreomsorgen. Underlag för beslut Bil 1; Riktlinje för uppföljning av loggar verksamhetssystem, Treserva och NPÖ Bil 2 Riktlinje för behörighet IT nätverk,hsa katalogen och verksamhetssystem Förslagen har kommunicerats i SU 180426 Förslag till beslut Su föreslår kommunstyrelse att anta riktlinjerna. Beredande tjänsteman Elisabeth Carlander Blom, förvaltningschef Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box 150 840 70 Hammarstrand TEL 0696-68 20 00 FAX 0696-68 20 05 POSTGIRO 2 22 30-7 BANKGIRO 267-8761 www.ragunda.se ragunda.kommun@ragunda.se

2018-05-15 Sida 1 av 1 Tjänstemannaförslag 2018-05-15 Sociala utskottet Bakgrund Kompletterande svar gällande rapporten Granskning av styrning och uppföljning inom individ och familjeomsorgen Komplettering består av att fastställa datum för återrapportering till kommunstyrelsen. Underlag för beslut Su föreslår rapportering till SU 181025 med slutrapport till Ks 181204 Förslag till beslut SU föreslår Ks att beslutar enligt förslag Beredande tjänsteman Elisabeth Carlander Blom, förvaltningschef Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box 150 840 70 Hammarstrand TEL 0696-68 20 00 FAX 0696-68 20 05 POSTGIRO 2 22 30-7 BANKGIRO 267-8761 www.ragunda.se ragunda.kommun@ragunda.se

Dokumenttyp Rutin och riktlinje Giltighetstid Beslutad av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Elisabeth Carlander Blom Gäller från 2018-06-01 Diarienr. Riktlinje för uppföljning av loggar Verksamhetssystem, Treserva och NPÖ Tillämpningsområde: Ragunda kommun, Stöd- och omsorgsförvaltningen För dig med ansvar för uppföljning av loggar Detta dokument riktar sig till dig som har ansvar för logguppföljning enligt Stöd- och omsorgsförvaltningens rutin för uppföljning av loggar. Riktlinjen är ett komplement till den riktlinje som finns kring IT-säkerhet i Ragunda kommun. Riktlinjen beskriver hur ansvarsfördelningen ser ut i utförandet av loggkontroller och hur behörighetsstyrningen skall ske i Treserva. Arbetsgivaren/Vårdgivaren har enligt patientdatalagen ett uttalat ansvar för behörighetsstyrning och att föra logghistorik. VAD ANGES I FÖRFATTNINGEN? Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2016:40) Åtkomst till uppgifter om patienter. Styrning av behörigheter. 1 Bestämmelser om vårdgivarens ansvar för tilldelning och begränsning av behörigheter för åtkomst till uppgifter om patienter finns i 4 kap. 2 och 6 kap. 7 patientdatalagen (2008:355). 2 Vårdgivaren ska ansvara för att varje användare tilldelas en individuell behörighet för åtkomst till personuppgifter. Vårdgivarens beslut om tilldelning av behörighet ska föregås av en behovsoch riskanalys. 3 Vårdgivaren ska ta fram rutiner för ändring, borttagning och regelbunden uppföljning av behörigheterna för att säkerställa att dessa är riktiga och aktuella. Kontroll av åtkomst till uppgifter 9 Vårdgivaren ska ansvara för att 1.det av dokumentationen av åtkomsten (loggar) framgår vilka åtgärder som har vidtagits meduppgifter om en patient, 2.det av loggarna framgår vid vilken vårdenhet eller vårdprocess åtgärderna vidtagits, 3.det av loggarna framgår vid vilken tidpunkt åtgärderna vidtagits, 4.användarens och patientens identitet framgår av loggarna, 5.systematiska och återkommande stickprovskontroller av loggarna görs, 6.kontroller av loggarna dokumenteras, och 7.loggarna sparas minst fem år för att möjliggöra kontroll av åtkomsten till uppgifter om enpatient. Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box 150 844 21 Hammarstrand TEL 0696-68 20 00 BANKGIRO 267-8761 www.ragunda.se ragunda.kommun@ragunda.se ORG. NR. 21 20 00-2452

För att möjliggöra våra arbetsuppgifter inom våra uppdrag som Stöd- och omsorgsförvaltningen är vi beroende av flera IT-system. För oss som erbjuder tjänster i form av stöd, vård och omsorg är det viktigt att vi alltid har fokus på det bäst för våra medborgare. En viktig aspekt är våra medborgares säkerhet och att vi i vår förvaltning hanterar personuppgifter och den personliga information som finns i vårt verksamhetssystem på ett rättssäkert sätt. För att säkerställa att vi hanterar denna information på ett rättssäkert sätt ska vi systematiskt och kontinuerligt följa upp loggar i vårt verksamhetssystem. Detta görs för att förebygga och identifiera avvikelser där användare av verksamhetssystemet tar del av information man inte är berättigad till. Uppföljning av loggar ska säkerställa Stöd- och omsorgsförvaltningens pålitlighet gentemot medborgaren. Uppföljningen ska även ge anställda en trygghet att genom loggen kunna styrka att åtkomst till information har varit befogad i situationer där tveksamheter kan uppstå. Loggar kan och ska visa att den anställde har behandlat och tagit del av information på ett sätt som stämmer överens med gällande bestämmelser och riktlinjer. Lagstiftning Vi har lagstiftningar som reglerar hur vi får använda våra IT-system för förvaltning av känslig information och hänsyn till den enskildes integritet. Den samlade lagstiftning vi måste förhålla oss till kommer att skärpas när EU:s nya dataskyddsförordning träder i kraft i maj 2018. Förordningen kommer att ställa höga krav på hanteringen av personuppgifter bland annat genom att stärka medborgarens rättigheter och kontroll över sina personuppgifter. Loggningsrutin inom Stöd- och omsorg För att säkerställa att vi inom Stöd- och omsorgsförvaltningen hanterar personuppgifter på ett ansvarsfullt sätt enligt gällande lagstiftning har ett nytt förslag på rutiner för logguppföljning arbetats fram. Rutinen gäller from 2018-06-01. Tillvägagångsättetet kommer kombineras med systematik och slumpmässighet i urval av loggar. Det innebär att två metoder för uppföljning används, dels månadsvisa kontroller och dels stickprov. Grundprincipen i rutinen är att förvaltningschefen följer upp och kontrollerar loggar för sina underställda chefer. Att enhetschefer och IFO chef följer upp och kontrollerar loggar för sina handläggare/medarbetare. Utvidgade uppföljningar sker utifrån identifierade riskområden där det rör sig om yrkesgrupper med stora behörigheter. Du som ansvarig kan i bifogad tabell utläsa vilka slags av uppföljningar du ska göra och hur ofta. Nedan kan du läsa mer om hur du går tillväga. Den ansvariges bedömning Vid uppföljning av loggar är det viktigt att du som ansvarig, genom analys och kritisk gransking, göra en bedömning av den information som framkommer. Det är varje ansvarig som genom sin organisatoriska kännedom identifierar och urskiljer avvikande aktiviteter i verksamhetssystemet. Dokumentation Varje genomförd uppföljning ska dokumenteras i angiven protokollmall. Detta för att säkerställa att uppföljning görs regelbundet och att resultatet av uppföljningarna sparas. Varje medarbetare Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box 150 844 21 Hammarstrand TEL 0696-68 20 00 BANKGIRO 267-8761 www.ragunda.se ragunda.kommun@ragunda.se ORG. NR. 21 20 00-2452

chef med loggningsansvar fyller i och sparar resultatet av varje uppföljning i en gemensam fil. Det gemensamma granskningsprotokollet hittar du i Stöd- och Omsorgsförvaltningens gemensamma mapp (P:) Du behöver inte spara kopior av varje logg utan enbart fylla i protokollmallen. I gemensamma anger du aldrig information som kan knytas till en individ. Du beskriver inte eventuella avvikelser i protokollsmallen. Det handlar alltså enbart om redogörelse för om avvikelser har förekommit eller inte. När en avvikelse upptäcks De avvikelser som identifierats ska hanteras på ett sätt som ansvarig logguppföljare bedömer lämpligt och vid behov i samrådan med HR-funktion. Varje avvikelse ska undersökas och utredas. Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box 150 844 21 Hammarstrand TEL 0696-68 20 00 BANKGIRO 267-8761 www.ragunda.se ragunda.kommun@ragunda.se ORG. NR. 21 20 00-2452

Vem Granskar Vad Hur Hänvisning IFO chef Bitr. enhetschef Dokumentation Loggning i Treserva Sökningar IFO Månadsvis Stickprov IFO chef HSL chef Enhetschef Socialpsykiatri/LSS Enhetsch. Hemvård Enhetsch. SäBo Förvaltningschef Stöd och omsorg Enhetschef Biståndshandläggare Handläggare: Ekonomi Barn och Familj Vuxen/missbruk Legitimerade: Sjuksköterskor Fysioterapeuter Arbetsterapeuter Utbetalningar Dokumentation Dokumentation Omvårdnadspersonal Dokumentation Enhetschefer SoO Chef LSS/Biståndshandl. Biståndshandläggare LSS handläggare Dokumentation i Verksamhetssystem och MPÖ Dokumentation Loggning i Treserva Sökningar Loggning i Treserva Sökningar Loggning i Treserva Sökningar Loggning i Treserva MPÖ Sökningar Loggning i Treserva Sökningar IFO 4 ggr/år Stickprov Klient Stickprov Medarbetare Stickprov Utbetalning HsL 4 ggr/år Stickprov Vårdtagare Stickprov Medarbetare SoO 4 ggr/år Stickprov Vårdtagare Stickprov Medarbetare SoO 4 ggr/år Stickprov Vårdtagare Stickprov Medarbetare SoO 4 ggr/år Stickprov Vårdtagare Stickprov Medarbetare Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box 150 844 21 Hammarstrand TEL 0696-68 20 00 BANKGIRO 267-8761 www.ragunda.se ragunda.kommun@ragunda.se ORG. NR. 21 20 00-2452

GRANSKNINGSPROTOKOLL JOURNAL/LOGG Enhet: Beskriv här enhetens lokala rutiner för loggkontroll: ANVÄNDARNAMN DATUM KOMMENTAR/ANMÄRKNING GRANSKNING UTFÖRD AV Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box 150 844 21 Hammarstrand TEL 0696-68 20 00 BANKGIRO 267-8761 www.ragunda.se ragunda.kommun@ragunda.se ORG. NR. 21 20 00-2452

JOURNAL DATUM KOMMENTAR/ANMÄRKNING GRANSKNING UTFÖRD AV Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box 150 844 21 Hammarstrand TEL 0696-68 20 00 BANKGIRO 267-8761 www.ragunda.se ragunda.kommun@ragunda.se ORG. NR. 21 20 00-2452

Dokumenttyp Rutin Giltighetstid Beslutad av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Elisabeth Carlander-Blom Gäller från 2018- Diarienr. Riktlinje för behörighet IT- nätverk, HSA katalogen och verksamhetssystem Tillämpningsområde: Ragunda kommun, Stöd- och omsorgsförvaltningen Rutin beskriver: o vad det innebär att vara behörig till IT-nätverk, verksamhetssystem och HSA katalog. o det ansvar som följer med att ha dessa behörigheter. o chefens ansvar och vad som krävs för att besluta om och tilldela/avsluta behörigheter. Ansvar Chefen är ansvarig att besluta och tilldela personalen behörigheter och åtkomst till kommunens interna IT-nätverk, verksamhetssystem samt HSA katalog efter att bedömt behovet inom ramen för uppdrag och arbetsuppgifter. Chefen ska även ge information om vad den tilldelade behörigheten innebär. Medarbetare som tilldelats behörigheter har ansvar att använda behörigheterna i enlighet med de regler och rutiner som gäller för uppdraget och arbetsuppgifterna. Behörighet En person kan vara behörig att använda hela eller delar av kommunens verksamhetssystem. Detta innebär att man kan vara behörig till viss information i ett verksamhetssystem och inte till annan information i samma verksamhetssystem. Introduktion informationssäkerhet Innan en nyanställd personal, vikarie, praktikant får sin behörighet och inloggningsuppgift måsten personen ta del av en webbasera säkerhetsutbildning i IT säkerhet, DISA. Närmaste chef ansvarar för att lämna ut inloggningsuppgifterna till säkerhetsutbildningen samt försäkra sig om att säkerhetsutbildningen är gjord innan inloggningsuppgifterna lämnas ut. Administrativa system Administrativa system har krav på spårbarhet och ska därför ha personlig inloggning. Behörighet som administratör Administratör funktionen behöver extra behörigheter som ger möjlighet att utföra administratörsaktiviteter i verksamhetssystemet. För att minska riskerna för bristande säkerhet skall den här typen av behörigheter begränsas till de som verkligen behöver den. Som chef måste man bedöma behovet restriktivt innan den här typen av behörighet beviljas. Administratör är den/de personal i verksamheten/förvaltningen som genomför administratörsaktiviteter i verksamhetssystemet. Superanvändare är den/de användare med utökade behörigheter som genomför/verkställer vissa begränsade administratörsaktiviteter i verksamhetssystemet. Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box 150 844 21 Hammarstrand TEL 0696-68 20 00 BANKGIRO 267-8761 www.ragunda.se ragunda.kommun@ragunda.se ORG. NR. 21 20 00-2452

Behörighet i Ragunda kommuns IT nätverk, verksamhetssystem samt HSA katalog Logga in i Ragunda kommuns IT nätverk Användare tilldelas en egen inloggningsidentitet, användarnamn och lösenord, för att logga in på nätverket. Identiteten och de resurser som hör till får endast användas av innehavaren. Lösenordet, som används ihop med identiteten, är strängt personligt och måste hållas hemligt. Innehavare av en inloggningsidentitet ansvarar för alla aktiviteter som genomförs med denna identitet. Det är inte tillåtet att låna ut identitet och behörighet till någon annan. Lösenord IT nätverk Tvingande lösenordsbyte för tillgång till nätverket tillämpas var tredje månad. Efter tre försök med felaktigt lösenord spärras man, efter en förvarning. De tio senaste lösenorden är förbrukade och kan återanvändas igen först efter tio lösenordsbyten. Ett lösenord måste innehålla minst åtta tecken och kan innehålla stora bokstäver, små bokstäver, siffror samt specialtecken. Lösenord kan bytas tidigast efter 24 timmar efter senaste lösenordsbytet. Lösenord och användarnamn verksamhetssystem Användarnamn och lösenord för verksamhetssystemet är automatiskt samma som det du har vid inloggning i nätverket. Behovs- och riskanalyser inför behörighet Innan behörigheter beslutas och tilldelas för åtkomst till information i verksamhetssystemen ska behovs- och riskanalyser vara genomförda. Detta görs av chef i samband med den skriftliga beställningen av behörighet i verksamhetssystemet. För att ha rätt till åtkomst gäller att medarbetaren ska ha en koppling till patienten/brukaren eller ett tydligt skriftligt uppdrag att hämta uppgifter, exempelvis för kvalitetsregister, loggkontroll och kvalitetssäkring. Detta ska ligga till grund för de behörigheter som beslutas och tilldelas. Utifrån uppdrag, behov och risker beslutar chefen om behörigheter för att: o läsa, skriva och signera journal/daganteckning på den enhet eller enheter där man arbetar. o Läsa, skriva och signera journal på den egna vårdenheten eller vårdenheterna inom den egna vårdgivaren, Ragunda kommun. o Läsa hos annan vårdgivare. Beställning av behörighet till IT nätverk och verksamhetssystem - Blanketter Ansvarig chef beslutar och gör beställning av behörigheter. Blanketter för beslut och beställning av behörighet till IT nätverk och verksamhetssystem finns på Intranätet. Beställning av behörighet i HSA katalog och SITHS-kort görs på samma blankett som verksamhetssystemet och administratören ansvarar för beställningen av den behörigeten. o IT-behörigheter blankett, bilaga 1, används till de som bedöms ha behov av Ragunda kommuns IT-nätverk. Samma blankett används även vid ändrad behörighet. Chefen fyller i blanketten digitalt via intranätet och skickar den till IT avdelningen. o Behörighet verksamhetssystem, HSA-katalog, SITHS-kort blankett, bilaga 2, används vid ny användare samt ändrad behörighet. Chefen fyller i blanketten och Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box 150 844 21 Hammarstrand TEL 0696-68 20 00 BANKGIRO 267-8761 www.ragunda.se ragunda.kommun@ragunda.se ORG. NR. 21 20 00-2452

skickar den via internposten till administratören för verksamhetssystemet. Försäkran behörighet När den anställde eller annan person fått behörighet till IT nätverket och gjort säkerhetsutbildning, ska denne skriva under en försäkran om personligt ansvar för att upprätthålla god IT-säkerhet. Försäkran skickas sedan åter till IT avdelningen via intern posten. Kommunikation angående behörigheter eller förändring av behörighet Hur meddelar IT oss? Personal på IT lämnar besked om behörighetsuppgifter till beställaren via internposten eller e-post. Hur meddelar administratör för verksamhetssystemet oss? Administratören meddelar om behörighetsuppgifter via e-post. Hur meddelar vi IT och administratör för verksamhetssystemet? Beställning eller ändring av behörigheter görs digitalt via blankett på Intranätet. Övrigaservice ärenden görs digitalt via länk till IT på Intranätet, där ärendet beskrivs. Beställning eller ändring av behörighet i verksamhetssystem görs via blankett som finns på intranätet och sedan skickas till administratören via intern posten. Avsluta en anställning Vid avslutad anställning, uppsägning eller avsked ska chef omgående skriftligt meddela personal på IT samt administratören för verksamhetssystemet om att samtliga behörigheter, inklusive behörighet i HSA katalog och SITHS-kort, ska avslutas från och med avsluts datum för anställningen, vikariat, praktikplats. Uppföljning Uppföljning av behörigheter En gång om året, ex. vid RUS-samtal, följer chef och medarbetare upp de behörigheter som är beslutade och stämmer av medarbetarens behov. Vid förändringar använd blankett ITbehörigheter eller blankettför verksamhetssystemet. Bilagor Blanketter finns på Intranätet o Bilaga 1 - IT-behörigheter o Bilaga 2 Behörighet verksamhatssystem, Treserva. Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box 150 844 21 Hammarstrand TEL 0696-68 20 00 BANKGIRO 267-8761 www.ragunda.se ragunda.kommun@ragunda.se ORG. NR. 21 20 00-2452

Integrationsenheten till Arbetsmarknadsenheten

Bakgrund Minskade anvisningar till kommunen. 10 stycken anvisningar 2018 (30 stycken 2017). Kraftig ökning på försörjningsstöd. Både utifrån rådande sjukförsäkringssystem och de många människor som kliver ur etableringen utan fortsatt arbete/försörjning. I dagsläget (180411) är 89 personer i en etableringsplan hos Af i Ragunda. Enligt deras statistik 2017 så var 30% i sysselsättning 90 dagar efter etableringens slut. Besparingskrav i kommunen.

Analys Vad arbetar Integrationsenheten med? Mottagandet, vägleder i kontakten med myndigheter, kontakten med HC och skola. Stöd och service Fylla i blanketter, förklara beslut, konsumentvägleder, hjälp vid anhörighetsinvandring. Vägleder mot arbetsmarknaden. Skapa trygga relationer. Kompetensutveckling gruppverksamhet, cv, intervjuträning, jobbsökning, arbetsgivarkontakter, matcha mot arbete och praktik, kvinnogrupp. Samverka med insatser/myndigheter ikring individen.

Fort. analys Identifierade förändringar/behov. Fler nyanlända kommer till Arbetsmarknadsenheten, i dagsläget är 80 % av alla insatser människor av utländsk härkomst. Det finns ett stort behov om en effektivare samverkan för att kompetenshöja och rusta deltagarna med målet om en egenförsörjning. I aktuell forskning och utifrån kommuner som framgångsrikt arbetar med dessa frågor så kopplar många nu ihop arbetet med Integration och Arbetsmarknad. Flera lyfter också fram en god samverkan mellan Arbetsmarknad/Integration och Arbetsförmedlingen samt Vuxenutbildningen som viktigt.* * Se utredningen för källhänvisning och mer information.

Detta arbete kan inte bedrivas effektivt på enskilda enheter utan behöver vara ett arbete som genomsyrar hela organisationen. Alla måste förstå varför vi gör detta förankring såväl i ledning som verksamheter!

Förslag till beslut. Flytta in Integrationsenhet under Arbetsmarknadsenheten, genom detta blir den direkta effekten viss neddragning i personal och en mer ändamålsenlig verksamhet. Förväntade effekter. Effektivare samverkan. En gemensam enhet som kan arbeta mot alla kommunens medborgare som av olika anledningar står långt ifrån arbetsmarknaden. Större möjligheter till att arbeta mer med kvalité och individuella handlingsplaner för arbetsträning, kompetenshöjande insatser, anställningar med stöd etc.

Växla bidrag mot lön

Bakgrund Kraftig ökning på försörjningsstöd. Både utifrån rådande sjukförsäkringssystem och de många människor som kliver ur etableringen utan fortsatt arbete/försörjning. I dagsläget (180411) är 89 personer i en etableringsplan hos Af i Ragunda. Enligt deras statistik 2017 så var 30% i sysselsättning 90 dagar efter etableringens slut. Idag saknas en större verkställande motpart exempelvis en utökad Arbetsmarknadsenhet. I Sverige idag är den största anledningen till behovet av försörjningsstöd arbetslöshet.* Besparingskrav i kommunen. * Se utredningen för källhänvisning och mer information.

Bakgrund - Folkhälsa Arbetslösa har dubbelt så ofta psykiska besvär i jämförelse med de som har ett arbete. Barn till arbetslösa föräldrar drabbas i högre grad av ohälsa i jämförelse med andra barn. Stress och minskad kontroll över sitt liv är vanligt hos personer som uppbär ekonomiskt bistånd och är också en tydlig koppling till psykisk ohälsa. Tillgången till arbete, föreningsliv och sociala nätverk är direkt kopplat mot den psykiska hälsan. Hos målgrupperna människor med funktionsnedsättningar, ungdomar och utrikesfödda finns en högre andel långtidsarbetslösa och så även hos människor som tidigare varit arbetslösa eller har uppburit ekonomiskt bistånd. Ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd kan göra det svårare att få en fast förankring på arbetsmarknaden, vilket i sin tur kan innebära psykisk ohälsa. * Se utredningen för källhänvisning och mer information.

Det finns en stor socioekonomisk aspekt i detta; ju bättre ställt desto bättre hälsa, där Sveriges övergripande folkhälsomål är att hälsan ska bli mer jämlik.

* Prognos utifrån resultatet av årets två första månader ** Resultat för 2018 + 70 % av de som kliver ur Etableringen (62 st). Försörjningsstöd Ragunda kommun

Förslag till beslut Växla bidrag mot lön. Besluta om att växla upp försörjningsstödet för 25 personer till anställning på arbetsmarknadsenheten under ett år med anställningsstöd via Arbetsförmedlingen.

Finansiering Uppskattad årskostnad för 20 extratjänster på ingångslön 19300 kr/m ca 75400 kr Årskostnad för fem stycken nystartsjobb (handledare) med en lön på 24.000 kr - ca 1 200 000kr beroende på ålder och tid i arbetslöshet. Vidare så betalas handledarbidrag ut för varje extratjänst om 150 kr/dag de första tre månaderna och därefter 115 kr/dag dvs ca 32700 per person och år x 20 personer = 653400 kr. Uppskattad årskostnad för 25 personer á 113 400 på försörjningsstöd kostar (ej inräknat samhällskostnader) 2 835 000 kr. Ett beräknat resultat av projektet blir därav: + 2 213 000 kr Källa: IFO, Arbetsförmedlingen

Beslutad av Kommunstyrelsen 2018 05 22 Dokumentansvarig Säkerhetsskyddschef Dokumenttyp Plan Giltighetstid? Gäller från 2018-05-22 Diarienr. XXXXXXX Säkerhetsskyddsplan Ragunda kommun Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box 150 844 21 Hammarstrand TEL 0696-68 20 00 BANKGIRO 267-8761 www.ragunda.se ragunda.kommun@ragunda.se ORG. NR. 21 20 00-2452

Innehåll 1. Inledning, vad är säkerhetsskydd?... 3 2. Säkerhetsskydd... 4 3. Syfte... 4 4. Målsättning... 4 5. Förutsättningar och ansvar... 5 6. Riktlinjer för säkerhetsskyddsarbetet... 5 6.1. Säkerhetsanalys... 6 6.2. Tillträdesbegränsningar (anläggningar)... 6 6.3. Informationssäkerhet... 6 6.4. Säkerhetsprövning och säkerhetsklassning... 6 6.4.1. Säkerhetsprövning... 6 6.4.2. Säkerhetsklassning... 7 6.4.3. Säkerhetsprövning och säkerhetsklassning... 7 6.5. Säkerhetsskyddad upphandling (SUA)... 7 6.6. Anvisningar, information och utbildning... 7 6.7. Kontroll av säkerhetsskyddet... 7 Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box 150 844 21 Hammarstrand TEL 0696-68 20 00 BANKGIRO 267-8761 www.ragunda.se ragunda.kommun@ragunda.se ORG. NR. 21 20 00-2452

1. Inledning, vad är säkerhetsskydd? Med säkerhetsskydd avses: 1. Skydd mot brott som kan hota rikets säkerhet 2. Skydd av hemliga uppgifter som rör rikets säkerhet 3. Skydd mot terrorism. Säkerhetsskydd innebär alltså att myndigheter och andra som säkerhetsskyddslagstiftningen gäller för ska vidta förebyggande åtgärder för att skydda mot brott som kan hota rikets säkerhet, såsom spioneri och sabotage. Hemliga uppgifter som rör rikets säkerhet ska också skyddas. Eftersom offentlighets- och sekretesslagen inte ger anvisningar om hur hemliga uppgifter som rör rikets säkerhet ska hanteras, regleras detta i säkerhetsskyddslagstiftningen. Säkerhetsskyddet omfattar också skydd mot terrorism. I vissa fall utgör terroristbrott ett hot mot rikets säkerhet, i andra fall inte. Kännetecknande för alla terroristbrott är att de innebär ett angrepp mot de demokratiska spelreglerna i samhället. Ett skydd mot terroristbrott ligger därför under alla förhållanden nära värnet om rikets säkerhet. Verksamhet som omfattas av säkerhetsskyddslagstiftningen ska ha det säkerhetsskydd som behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och övriga omständigheter. Skyddsvärda resurser ska regelbundet inventeras i en säkerhetsanalys, kopplade till hot, risk och sårbarhet. Säkerhetsskydd tar tid att organisera och bygga upp. Åtgärder måste ofta planeras långt i förväg. Då åtgärderna har införts kan de vara mycket kostsamma och tidsödande att förändra eller förbättra i efterhand. Det är inte ovanligt att det krävs beslut om säkerhetsskyddslösningar som ska vara verksamma i 10 till 20 år, ibland ännu längre. Utifrån dagens konkreta och potentiella säkerhetshot kan det därför vara svårt att utforma ett väl anpassat säkerhetsskydd. I Säkerhetsskyddslag (1996:627) och Säkerhetsskyddsförordning (1996:633), Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd om säkerhetsskydd, (PMFS 2015:3) finns bestämmelser om att myndigheter och viktiga funktioner i samhället skall ha ett skydd mot bl.a. spionage och sabotage. Rikets säkerhet utgör ett sammanfattande begrepp för den verksamhet och de funktioner i samhället som har särskilt skyddsvärde och därför har ett behov av ett tillräckligt anpassat skydd. Säkerhetsskyddet gäller enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627) för kommuner, staten och landsting. Eller där aktiebolag, handelsbolag, föreningar och stiftelser över vilka kommunen, staten och landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande. Lagstiftningen ålägger alltså kommunen att vidta särskilda åtgärder för att skydda rikets säkerhet. Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box 150 844 21 Hammarstrand TEL 0696-68 20 00 BANKGIRO 267-8761 www.ragunda.se ragunda.kommun@ragunda.se ORG. NR. 21 20 00-2452

2. Säkerhetsskydd Med säkerhetsskydd avses enligt säkerhetsskyddslagen 1. Skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets säkerhet. 2. Skydd av uppgifter som omfattas av sekretess (hemliga uppgifter), enligt offentlighets och sekretesslagen, som rör rikets säkerhet. 3. Skydd mot terroristbrott (terrorism), enligt lagen om straff för terroristbrott, även om brott inte hotar rikets säkerhet. Säkerhetsskyddet skall utifrån detta förebygga att: uppgifter som omfattas av sekretess och som berör rikets säkerhet obehörigen röjs, ändras eller förstörs (informationssäkerhet) obehöriga inte får tillträde till platser där de kan få tillgång till uppgifter som avses i punkt 1 eller där verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet bedrivs (tillträdesbegränsning), och personer som inte är pålitliga från säkerhetssynpunkt deltar i verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet (säkerhetsprövning) De uppgifter som ska skyddas är uppgifter som rör rikets säkerhet och avser uppgifter som angår verksamhet för att försvara landet eller planlägga eller annan förberedelse av sådan verksamhet eller uppgift som i övrigt rör totalförsvaret, om det antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgiften röjs. Det kan vara uppgifter om den egna verksamheten eller uppgifter som kommer in från andra myndigheter eller organisationer. Säkerhetsskyddet omfattar också uppgifter som kan knytas till intresset att förebygga och beivra brott. 3. Syfte Syftet med denna plan är att den ska vara ett övergripande och gemensamt dokument för Ragunda kommuns säkerhetsskyddsarbete. Planen redovisar kommunstyrelsens viljeinriktning och mål för säkerhetsskyddsarbetet. Planen konkretiseras i särskilda anvisningar i separata dokument som fastställs av kommundirektören. 4. Målsättning Ragunda kommuns säkerhetsskydd ska vara utformat så att den samhällsviktiga verksamheten inom kommunens ansvarsområden skyddas. På så vis ges även ett skydd för riket. Några exempel på samhällsviktiga verksamheter som kan beröra eller ha betydelse för rikets säkerhet är bland annat energiförsörjning, tele och datakommunikationer, vattenförsörjning, transporter och livsmedelsförsörjning. Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box 150 844 21 Hammarstrand TEL 0696-68 20 00 BANKGIRO 267-8761 www.ragunda.se ragunda.kommun@ragunda.se ORG. NR. 21 20 00-2452

5. Förutsättningar och ansvar Det yttersta ansvaret för säkerhetsskyddet i kommunen vilar på kommundirektören på delegation från kommunstyrelsen. Kommundirektören har utsett säkerhetsskyddschef. Säkerhetsskyddschefen utövar under kommundirektören kontroll över att säkerhetsskyddet finns, är tillräckligt och fungerar. Denne ska vidare på tjänstemannanivå samordna och handlägga ärenden inom säkerhetsskyddet samt säkerställa att berörd personal ges erforderlig utbildning. Säkerhetsskyddschefen är kommunens kontaktperson mot Säkerhetspolisen. Ansvaret för säkerhetsskyddet följer dock det ordinarie verksamhetsansvaret. Förvaltningschefer, enhetschefer och verksamhetschefer samt VD för kommunala bolag eller motsvarande ansvarar för att, i samarbete med säkerhetsskyddschefen, utforma säkerhetsskyddet vid deras verksamheter. Arbetet för cheferna omfattar att bidra till framtagandet av en säkerhetsanalys av verksamheten och att vidta relevanta skyddsåtgärder i samråd med säkerhetsskyddschefen. För att kommunen ska kunna bedriva ett bra säkerhetsskyddsarbete krävs kunskap om vad som behöver skyddas och vilka hot och risker som kan tänkas finnas mot det skyddsvärda. Det gäller att identifiera den mest skyddsvärda informationen, de mest skyddsvärda IT-systemen, skyddsvärda anläggningarna och mest känsliga befattningarna. Detta görs i en säkerhetsanalys. Ett viktigt syfte med säkerhetsanalysen är att få fram ett beslutsunderlag för säkerhetsskyddsåtgärder. Säkerhetsskyddschefen ansvarar för att säkerhetsanalysen upprättas och utser tillsammans med Kommundirektören en arbetsgrupp för arbetet med analysen. Personal som kommer i kontakt med områden som säkerhetsanalysen har kommit fram till är skyddsvärda, ska genomgå säkerhetsprövning. Förtroendevalda omfattas inte av säkerhetsprövning. Kommunernas säkerhetsskydd kontrolleras av Säkerhetspolisen. 6. Riktlinjer för säkerhetsskyddsarbetet Säkerhetsskyddet omfattar Säkerhetsanalys Tillträdesbegränsningar Informationssäkerhet Säkerhetsprövning och säkerhetsklassning Säkerhetsskyddad upphandling (SUA) Utbildning/kontroll och tillsyn Det ingår i förvaltningschefer, enhetschefer och verksamhetschefer samt VD för kommunala bolag eller motsvarandes ansvar att i samråd med säkerhetsskyddschefen undersöka vilka uppgifter i verksamheten som är känsliga och ska hållas hemliga. Detsamma gäller de anläggningar som är av samhällsviktig karaktär. I enlighet med bestämmelserna i Säkerhetsskyddsförordningen (1996:633) 5 sammanställs resultatet av denna undersökning i en säkerhetsanalys. Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box 150 844 21 Hammarstrand TEL 0696-68 20 00 BANKGIRO 267-8761 www.ragunda.se ragunda.kommun@ragunda.se ORG. NR. 21 20 00-2452

6.1. Säkerhetsanalys Säkerhetsskyddschefen ansvarar för att det i kommunen genomförs och finns en aktuell dokumenterad säkerhetsanalys som fastställs av kommundirektören. Respektive enhet/verksamhet i kommunen biträder säkerhetsskyddschefen med genomförandet av analysen. Analysen ska innehålla vilka uppgifter i verksamheten som ska hållas hemliga med hänsyn till rikets säkerhet, vilka anläggningar som kräver ett säkerhetsskydd, vilka anställda eller anlitade som ska säkerhetsprövas samt vilka IT-system, både verksamhetssystem och kommunövergripande system, som innehåller skyddsvärd information med hänsyn till rikets säkerhet eller skyddet mot terrorism. 6.2. Tillträdesbegränsningar (anläggningar) Tillträdesbegränsningar handlar om att obehöriga inte får komma in i eller uppehålla sig i en anläggning eller i del av en anläggning, som är säkerhetskänslig. Syftet med tillträdesbegränsningen är att obehöriga inte ska få inblick i eller skaffa sig information om verksamheten i anläggningen eller i del av anläggningen. Verksamheter som är att anse som skyddsvärda ur ett samhällsviktigt perspektiv är t.ex. vattenförsörjning, elförsörjning, datakommunikation. 6.3. Informationssäkerhet Information är en viktig tillgång och utgör en förutsättning för att kunna bedriva verksamheten. Den totala mängden information samt utbytet av information inom och mellan olika verksamheter i kommunen, med externa organisationer, allmänheten, förtroendevalda och andra intressenter, ökar i omfattning. Det är därför mycket betydelsefullt att informationshanteringen skyddas från såväl avsiktliga som oavsiktliga störningar. Informationssäkerheten omfattar alla verksamheter och gäller för all informationshantering inom Ragunda kommun. Med informationstillgång avses all information oavsett i vilken form eller hur den behandlas, t.ex. fysiskt på papper, muntligt eller elektroniskt lagrad. All information som skapas eller används i anknytning till Ragunda kommuns verksamhet ska skyddas mot hot oavsett hur den hanteras eller förvaras. 6.4. Säkerhetsprövning och säkerhetsklassning 6.4.1. Säkerhetsprövning Säkerhetsprövning ska göras innan en person anställs och deltar i verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet eller är viktig till skydd mot terrorism. Säkerhetsprövning kan ske även under pågående anställning. Syftet med säkerhetsprövningen är att klarlägga om personen är lämplig, det vill säga lojal och pålitlig ur säkerhetssynpunkt, för att ta del av hemlig information eller på annat sätt delta i verksamhet där de kan få inblick i sekretessbelagda förhållanden. Säkerhetsprövningen ska grunda sig på; Personlig kännedom och särskild personutredning för den prövningen gäller. Sker genom intervju och personligt samtal. Uppgifter som framgår av till exempel betyg, intyg och referenser. Uppgifter som framkommit vid registerkontroll. Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box 150 844 21 Hammarstrand TEL 0696-68 20 00 BANKGIRO 267-8761 www.ragunda.se ragunda.kommun@ragunda.se ORG. NR. 21 20 00-2452

6.4.2. Säkerhetsklassning Säkerhetsklassning innebär att en viss befattning endast får innehas av en person som dels säkerhetsprövats samt är svensk medborgare. Säkerhetsklassningen är kopplad till i vilken omfattning anställda kommer att hantera hemlig information och hur allvarligt det anses vara om de känsliga uppgifterna avslöjas på något sätt. Förvaltningschefer, enhetschefer och verksamhetschefer samt VD för kommunala bolag eller motsvarande, ska undersöka och ajourhålla vilka anställningar inom verksamheten som kräver säkerhetsprövning. Resultatet av denna undersökning ska dokumenteras och rapporteras till säkerhetsskyddschefen. Därefter görs en bedömning, tillsammans med säkerhetsskyddschefen, om personen ska säkerhetsklassas. 6.4.3. Säkerhetsprövning och säkerhetsklassning Säkerhetsprövning ska göras av alla personer som på ett eller annat sätt får del av hemliga handlingar, tillträde till säkerhetsskyddade anläggningar eller på annat sätt ska delta i någon verksamhet som rör rikets säkerhet och i vilken de kan få inblickar i sådant som inte får röjas. Att säkerhetsprövning krävs innebär dock inte automatiskt att de befattningar dessa personer innehar ska säkerhetsklassas. Vid säkerhetsprövning gäller inte kravet på svenskt medborgarskap. Säkerhetsklassning görs av befattningar vars innehavare kommer att hantera hemlig information eller på annat sätt delta i säkerhetsskyddad verksamhet. Detta gäller verksamhet av betydelse för rikets säkerhet, att ett röjande av uppgifter kan antas medföra men för rikets säkerhet och att detta men inte endast är ringa. För säkerhetsklassade befattningar krävs både säkerhetsprövning och svenskt medborgarskap. 6.5. Säkerhetsskyddad upphandling (SUA) Allmänt gäller enligt säkerhetsskyddslagstiftningen att Ragunda kommun, innan en upphandling sker, är skyldig att pröva om upphandlingen helt eller delvis ska omges av säkerhetsskydd. Om så är fallet ska säkerhetsskyddad upphandling med säkerhetsskyddsavtal (SUA) upprättas med leverantör och/eller underleverantör. Upphandlingsansvarig ska underrätta kommunens säkerhetsskyddschef om detta. Säkerhetspolisen ska vidare, om SUA föreligger, alltid underrättas och är även behjälplig i dessa frågor. Närmare anvisningar regleras i särskilda föreskrifter och råd om SUA3. 6.6. Anvisningar, information och utbildning Anvisningar som reglerar hur säkerhetsskyddets olika delar skall bedrivas tas fram av säkerhetsskyddschef och fastställs av kommundirektör. Säkerhetsskyddschef skall tillse att berörda verksamheter får tillräcklig information och utbildning för sina behov av säkerhetsskydd. 6.7. Kontroll av säkerhetsskyddet Ansvaret för säkerhetsskyddet inom en myndighet ligger hos dess ledning. De som omfattas av säkerhetsskyddslagstiftningen är därför skyldiga att kontrollera det egna säkerhetsskyddet. Kontroller och av säkerhetsskyddet vid berörda verksamheter genomförs av säkerhetsskyddschef. Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box 150 844 21 Hammarstrand TEL 0696-68 20 00 BANKGIRO 267-8761 www.ragunda.se ragunda.kommun@ragunda.se ORG. NR. 21 20 00-2452

Fler med gymnasieexamen Fler behöriga från IM Färre avhopp Ökad närvaro Stimulans Anpassning efter elevens behov Argumentation och kritiskt tänkande Grundläggande värden på skolan Trygghet Studiero Ordningsregler Delaktighet och inflytande Tillit till elevens förmåga Elevhälsa Lägre avvikelse från riksbetyg NP Veta vad som krävs 10 10 9 9 8 8 7 7 6 6 5 5 4 4 3 3 2 2 1 1 0 0 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 2.1 2.2 2.3 2.4 3.1 4.1 4.2 5.1 5.2 Målet ej uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet uppfyllt Jämförelsevärde

90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 EE IN BA HV NB NB BA EE FT IN VF BF EK ES HA HT HU HV NA NIU RL SA TE VO EK FT HT NA RL SA TE Bi Bi Br Br To Wå Fv Fv Fv Fv Fv Wa Wa Wa Wa Wa Wa Wa Wa Wa Wa Wa Wa Wa År År År År År År År Examensbevis Ej examen

elevantal Nettoförändring - Nationella program + IMPRO + SÄR 2600 2580 2560 2540 2520 2500 2480 2460 2440 1415 1516 1617 sept febr juni Närvaro Åk14 för perioden ht2014-vt2017 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 EE IN BA HV NB NB BA EE FT IN VF BF EK ES HA HT HU HV NA NIU RL SA TE VO Bi Bi Br Br To Wå Fv Fv Fv Fv Fv Wa Wa Wa Wa Wa Wa Wa Wa Wa Wa Wa Wa Wa Närvaro (h) Frånvaro (h)

Bi EE/IN Br BA Br IM To NB Wå NB Fy BA Fy EE Fy FT Fy IN Wa BF Wa EK Wa ES Wa HA Wa HT Wa HU Wa HV Wa IM Wa IMS Wa NA Wa NIU/VS WA RL Wa SA Wa TE Wa VO Gysär Index Program 7,8 7,2 7,9 8,5 7,4 7,9 8,3 7,7 7,5 7,9 8,2 8,1 7,6 7,0 8,2 7,6 8,0 8,2 8,5 8,1 7,8 7,8 8,3 7,2 8,8 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0

Bi EE/IN Br BA Br IM To NB Wå NB Fy BA Fy EE Fy FT Fy IN Wa BF Wa EK Wa ES Wa HA Wa HT Wa HU Wa HV Wa IM Wa IMS Wa NA Wa NIU/VS WA RL Wa SA Wa TE Wa VO Gysär Index Program 4,5 4,9 4,6 5,9 6,0 5,9 5,8 5,6 5,3 5,1 5,1 6,1 5,8 5,6 5,4 5,6 6,5 6,9 6,7 6,4 6,7 6,4 6,1 7,2 7,3 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0

180 160 140 141 159 120 100 80 60 40 46 36 98 105 81 58 Totalt Lärare 20 0 8 5-29 30 39 40 49 50 59 60-25 20 15 10 12 7 20 15 16 10 15 9 14 12 18 11 Totalt Lärare 5 0 2018 2019 2020 2021 2022 2023

2017 2016 Förändring