Kursen innehåller nedanstående moment, som krävs för godkänd kurs.

Relevanta dokument
LÄKARFÖRBUNDETS ETISKA REGLER

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

Etik i klinisk vardag - kurs för ST-läkare, del 2

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Validering i Sörmland Rev

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Aktuella medicinetiska frågor

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

ríäáäçåáåöëéä~å=ñ ê== mêçöê~ããéí=ñ ê=âçãéäéííéê~åçé=ìíäáäçåáåö= Ñ ê=ä â~êé=ãéç=ìíä åçëâ=éñ~ãéå= SM=Ü ÖëâçäÉéç åö=

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete.

Samhälls och beteendevetenskap 1

AXX, Avancerad nivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Oktober Britt Arrelöv, ordförande i SLL:s försäkringsmedicinska kommitté,

Ett utvecklingsperspektiv, ett forskningsperspektiv.

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Mats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund

Forskningsetik. Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD

PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter

Målbeskrivningar och kursplaner i relation till de nationella målen för Kursen:TSB, Tandvård för patienter med särskilda behov..

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET

ETIK I PALLIATIV MEDICIN: HUR KAN VI ARBETA MED ETISKA FRÅGOR I VARDAGEN?

Kompletterande utbildning för läkare med examen

Professionellt förhållningssätt. Mia Ramklint Uppsala universitet

Etik i vården Läkarprogrammet, T2, HT 2010, II

Diabetes och diabetesvård I

VÄRDEGRUND OCH VÄRDIGHETSGARANTIER

SK-kurs: Etik i klinisk vardag. Etisk analys. Anna Milberg & Marit Karlsson

Kursvärdering: Mänskliga rättigheter och internationella organisationer i ett globalt perspektiv (2LK099), HT16

Anhörigskap & frivillighet - familjen, vård och omsorgen och civilsamhällets roll, resurser & prioriteringar Lars Sandman Högskolan i Borås

Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 31 augusti 2009 Gunilla Nordenram.

Kursvärdering: Mänskliga rättigheter och internationella organisationer i ett globalt perspektiv (2LK099), VT16

Professionell utveckling Termin 1

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och management

Den Prismatiska modellen

Den Prismatiska modellen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund

INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA

Frågor och svar om NT-rådet

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KL09

Diabetes och diabetesvård II

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Barn- och skolhälsovård

Auktorisationsgrundande utbildning till specialist i sexologisk rådgivning (NACS)

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete.

Allmän sjukdomslära, utvecklingsbiologi och bioentreprenörskap, 30 hp. General Pathology, Developmental Biology and Bioentrepreneurship

Psykisk ohälsa ur ett primärvårdsperspektiv; att möta människor med psykisk ohälsa i samhället

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016

Etiska utmaningar för framtidens välfärd. Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen

UTBILDNINGSPLAN. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPROGRAMMET, 80 poäng Health- and Medical Care Programme, 80 points

Kursplanen är fastställd av Socialhögskolans institutionsstyrelse att gälla från och med , höstterminen 2017.

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS

Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II, 40 poäng

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Gunnel Östlund Socionomprogrammet Personlig och professionell utveckling PPU

Handledarutbildning i psykoterapi och psykologisk behandling

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete.

Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: SSK11 samt SSK10

Fördjupningskurs för specialistsjuksköterska med inriktning mot anestesisjukvård

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

8LAG31. Hälsa och sjukdom 1, 30.0 hp. Health and Disease 1. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2018 VT PRELIMINÄR.

SOAN38, Socialt arbete med inriktning på familjer, 15 högskolepoäng Social Work with Families, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

ATPB35, Arbetsterapi: Bedömning och intervention, 9 högskolepoäng Occupational Therapy: Assessment and Intervention, 9 credits Grundnivå / First Cycle

INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för tandläkare med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KT10

Hur ska bra vård vara?

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

TERMINSVÄRDERINGSENKÄT för studenter på apotekarprogrammet/receptarieprogrammet. hög grad

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Etisk kvalitetssäkring vid ransonering. Lars Sandman Prioriteringscentrum Linköpings universitet

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Information till legitimerade tandhygienister. Etiska regler & kommentarer

Utbildningsplan för påbyggnadsutbildning i odontologisk profylaktik

SOAN47, Socialt arbete i skolan, 15 högskolepoäng Social Work at Schools, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Enkät om läkarutbildningen till nyutexaminerade 2003/2004

Medicinsk bildvetenskap för det muskuloskeletala systemet

Hälsa, livskvalitet och funktionsförmåga som utfallsmått

INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN

AMSR10, Akutsjukvård med inriktning ambulanssjukvård, 15 högskolepoäng Prehospital Emergency Care, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Utbildningsmaterial kring delegering

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen

Svensk författningssamling

SJSD13, III Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 3 (1 hp), ht 2014

Rökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik

Kursutvärdering / Kursrapport

Arbetsterapi, aktivitet och hälsa

Transkript:

Etik Välkommen till kurs i medicinsk etik Datum: 2018-01-17 Tid: Kl. 08.00 17.00 Plats: Karstorps Säteri, Skövde Kursen innehåller nedanstående moment, som krävs för godkänd kurs. 1. Skicka in ett eget etiskt patientfall, där du själv varit fundersam kring handläggning eller behandling ur etisk synpunkt. Skickas till lena.c.gustafsson@vgregion.se senast 9/1. Instruktion i bilaga Instruktion för etisk fallbeskrivning). 2. Föreläsningar om etiska principer, etik och HjärtLungRäddning, att avsluta livsuppehållande behandling. Hur kan man hantera värdekonflikter på arbetsplatsen? Etisk analys varför och hur 3. Grupparbete med genomförande och redovisning av etisk analys, med inskickade fall som utgångspunkt Bilagor: Instruktion för etisk fallbeskrivning (se nedan) Etikquiz (se nedan) Facit etikquiz (se nedan) Välkommen! Sonja Kvint, Anders Paulsson, Björn Landström, Magnus Petersson Hålltider: Förmiddagskaffe/the 09.30 10.00 Lunch 12.30 13.30 Eftermiddagskaffe/the 15.00 15.30

Instruktion för etisk fallbeskrivning Berätta skriftligt om ett fall/patientmöte som du upplevt som svårt ur etisk synvinkel. Det skall vara något du själv upplevt. Gärna nära i tiden. Det kan vara en situation som du uppfattat som svår eller att det varit olika meningar om utredning och behandling, eller mindre lyckade patientkonsultationer. Förklara kort varför du tyckte det var svårt. Avsluta berättelsen med: att formulera den etiska frågeställningen. T.ex. Är det rätt att Kan man avstå Skicka in fallet till lena.c.gustavsson@vgregion.se senast den 9 januari 2018. De inskickade fallen kommer att bli lästa av respektive grupphandledaren i förväg. Därför behöver vi dem i tid. I grupparbetet kommer var och en muntligt få berätta om sitt fall och tillsammans går vi igenom de skriftligt formulerade etiska frågeställningarna. Gruppen väljer ut ett fall till etisk analys utför denna och redovisar resultatet för alla övriga deltagare.

Etikquiz Quizet om etik ska fungera som en påminnelse om vad ämnet innehåller. Du kan lösa och rätta det själv. Kryssa för det eller de svar som är rätt. Fler än ett svar kan alltså vara rätt på några av frågorna. Fråga 1 I inledningen till Läkarförbundets etiska regler från 2012 står det att Den som valt läkarens yrke har åtagit sig en svår och ansvarsfull uppgift, som kräver goda kunskaper och vilja att följa de etiska krav som läkaren genom årtusenden erkänt vara normgivande. Det förtroende och den handlingsfrihet som tillkommer läkaren grundar sig på A. vetenskap och beprövad erfarenhet B. de personliga egenskaper och det kunnande som läkaren besitter C. dennes strävan att alltid ha patientens hälsa som det främsta målet D. principen om människors lika värde E. empati, omsorg och respekt

Fråga 2 Att respektera patientens autonomi i praktiken innebär att tillgodose en beslutskompetent patients rätt att A. säga nej till en erbjuden behandling och utredning B. välja mellan olika tänkbara behandlingsalternativ C. få individuellt anpassad information D. kräva en viss behandling och utredning, oavsett beräknad nytta för patienten och kostnader för sjukvården E. alltid informeras så öppet och ärligt som det går om risker och prognos Fråga 3 Att definiera och värdera beslutskompetens är svårt. Vilka förmågor brukar man hävda att en patient ska ha för att betraktas som beslutskompetent? Förmåga att A. ta emot information B. bedöma information C. förstå konsekvenserna av sitt ställningstagande D. ta ställning E. meddela sitt ställningstagande Fråga 4 I vår tid har begreppet paternalism fått en dålig klang - men det inbegriper samtidigt viktiga grundprinciper inom medicinen. Vilka? A. Att alltid ha patientens bästa för ögonen B. Att patienter som är lika med avseende på diagnos och prognos också bör behandlas (och bemötas) på likartat sätt C. Att använda resurser på ett rättvist sätt D. Att utgå från en humanistisk människosyn i mötet med patienten E. Att undvika det som kan skada

Fråga 5 Man refererar ofta till de fyra etiska principerna när etiska frågor inom hälso- och sjukvården diskuteras eller analyseras. Ibland talar man även om en nyttoprincip som innefattar två av principerna. Dessa behöver vägas mot varandra vid ställningstaganden om en åtgärd är till nytta eller inte för patienten. Vilka två principer handlar det om? A. Inte skada - Autonomi B. Inte skada - Rättvisa C. Göra gott Inte skada D. Göra gott - Autonomi E. Autonomi - Rättvisa Fråga 6 Vilket av nedanstående påståenden stämmer inte för livstestamenten eller vårddirektiv? A. Med utgångspunkt från autonomiprincipen bör man som regel respektera de önskemål en tidigare beslutskompetent person gett uttryckt för när han/hon inte längre är beslutskapabel B. Den är svårt att avgöra om den viljeyttring som en beslutskompetent person tidigare i livet formulerat t.ex. angående livsuppehållande behandling fortfarande gäller när hon/han inte längre är beslutskompetent C. Ett problem är hur vårdpersonal ska tolka det som står i vårddirektiv eftersom formuleringarna ofta är allmänt skrivna D. Sjukvården kan bortse från ett skriftligt formulerat livstestamente med önskemål att avsluta livsuppehållande behandling eftersom denna typ av vårddirektiv inte är juridiskt bindande i Sverige E. I många fall är livstestamenten/vårddirektiv till stor hjälp för sjukvården

Fråga 7 Vilket av nedanstående påståenden överensstämmer inte med den moralfilosofiska teorin dygdetik? A. Det centrala är karaktärsegenskaperna hos personen som utför handlingen B. Förebilder spelar en stor roll för utvecklingen av dygder C. Personen ska sträva till att utveckla ett förhållningssätt som gör att hen per automatik utför goda handlingar D. Det handlar mycket om att hitta en gyllene medelväg E. Konsekvenserna av en handling har en avgörande betydelse för om handlingen ska anses rätt eller fel Fråga 8 Riksdagen har gett ut riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. En etisk plattform utgör grunden för hur den gemensamma hälso- och sjukvården ska prioritera vad som ska göras för skattemedlen. Vilka är de tre etiska grundprinciperna för prioriteringar? A. Behovs och solidaritetsprincipen B. Människovärdesprincipen C. Ansvarsprincipen D. Kostnadseffektivitetsprincipen E. Omsorgsprincipen

Fråga 9 Vad menas med den dolda kursplanen eller hidden curriculum? A. Den kunskap och de färdigheter som lärarna väger in bedömningen av en examination utan att studenterna har informerats om detta. B. Diskrepansen mellan målformuleringar i kursplan/studiehandledning och den undervisning som i verkligheten ges under kursen. C. Studenternas egna värderingar av vad som är viktigt att kunna och som påverkar närvaron under och engagemanget för vissa kurser/utbildningsmoment D. Det som studenten lär sig i den kliniska miljön, och som i mycket hög grad kan bidra till professionell utveckling, men också till att studenten tar efter icke-önskvärda eller oreflekterade beteenden. E. Samtliga av ovanstående alternativ betraktas som delar av den dolda kursplanen.

Facit etikquiz Fråga 1 B Fråga 2 A, B, C Fråga 3 A, B, C, D, E Fråga 4 A, E Fråga 5 C Fråga 6 D Fråga 7 A, B, C, D Fråga 8 A, B, D Fråga 9 D Ansvarig Verksamhetsområde utbildning Skaraborgs Sjukhus 2017-12-14