Tillgänglighetsformler

Relevanta dokument
RIEMANNSUMMOR. Den bestämda integralen definieras med hjälp av Riemannsummor. Låt vara en begränsad funktion,, reella tal och. lim.

TILLSTÅNDSGRAFEN. Slutligen erhålls den mycket viktiga så kallade Snittmetoden :

ger rötterna till ekvationen x 2 + px + q = 0.

Np MaB vt Låt k = 0 och rita upp de båda linjerna. Bestäm skärningspunkten mellan linjerna.

Övningshäfte 2: Induktion och rekursion

Vardagssituationer och algebraiska formler

Föreläsningsmanus i matematisk statistik för lantmätare, vecka 5 HT06

Avsnitt 1, introduktion.

Lösa ekvationer på olika sätt

Permutationer med paritet

Fr. FUF /km t. CBM. Från förebyggande underhåll baserat på presterade kilometer till parametrar som indikerar individuell status

5B1147. Envariabelanalys. MATLAB Laboration. Laboration 1. Gränsvärden och Summor

Checklista för funktionsundersökning

Allmänna Tredjegradsekvationen - version 1.4.0

Här är två korta exempel på situationer då vi tillämpar den distributiva lagen:

Kravgränser. Provet består av Del B, Del C, Del D samt en muntlig del och ger totalt 63 poäng varav 24 E-, 21 C- och 18 A-poäng.

Statistiska samband: regression och korrelation

Matematik. Kursprov, vårterminen Bedömningsanvisningar. för samtliga skriftliga provdelar

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

NMCC Sigma 8. Täby Friskola 8 Spets

Mål Likformighet, Funktioner och Algebra år 9

Labbrapport svängande skivor

Kapitel 4: SAMBANDET MELLAN VARIABLER: REGRESSIONSLINJEN

LAB 1. FELANALYS. 1 Inledning. 2 Flyttal. 1.1 Innehåll. 2.1 Avrundningsenheten, µ, och maskinepsilon, ε M

Maclaurins och Taylors formler. Standardutvecklingar (fortsättning), entydighet, numerisk beräkning av vissa uttryck, beräkning

Exempelprov. Matematik. Bedömningsanvisningar

Ma7-Per: Algebra. Det andra arbetsområdet handlar om algebra och samband.

Matematik. Kursprov, vårterminen Bedömningsanvisningar. För samtliga skriftliga delprov

Nedan redovisas resultatet med hjälp av ett antal olika diagram (pkt 1-6):

Lennart Carleson. KTH och Uppsala universitet

3 differensekvationer med konstanta koefficienter.

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men

SLA (Service Level Agreement)

Sanningsvärdet av ett sammansatt påstående (sats, utsaga) beror av bindeord och sanningsvärden för ingående påståenden.

SF1625 Envariabelanalys Tentamen Måndagen den 11 januari 2016

MYSTERIER SOM ÅTERSTÅR

Linjär Algebra M/TD Läsvecka 3

3. Instruktioner för att genomföra provet

Beräkna standardavvikelser för ledtider

SF1661 Perspektiv på matematik Tentamen 24 oktober 2013 kl Svar och lösningsförslag. z 11. w 3. Lösning. De Moivres formel ger att

Kan du det här? o o. o o o o. Derivera potensfunktioner, exponentialfunktioner och summor av funktioner. Använda dig av derivatan i problemlösning.

Jag tror att alla lärare introducerar bråk

SVANTE JANSON OCH SVANTE LINUSSON

Uppgift 2 Betrakta vädret under en följd av dagar som en Markovkedja med de enda möjliga tillstånden. 0 = solig dag och 1 = regnig dag

Bedömningsanvisningar

7E Ma Planering v45-51: Algebra

Kursprov i matematik, kurs E ht Del I: Uppgifter utan miniräknare 3. Del II: Uppgifter med miniräknare 5

Avsnitt 5, introduktion.

Under min praktik som lärarstuderande

7x 2 5x + 6 c.) lim x 15 8x + 3x Bestäm eventuella extrempunkter, inflexionspunkter samt horizontella och vertikala asymptoter

TENTAMEN I SF1906 (f d 5B1506) MATEMATISK STATISTIK GRUNDKURS,

Bedömningsanvisningar Del II Uppgift 14, bedömningsmatris, (4/4/3) *

Mer om E = mc 2. Version 0.4

Matematik. Kursprov, vårterminen Bedömningsanvisningar. för samtliga skriftliga provdelar

a = a a a a a a ± ± ± ±500

F6 STOKASTISKA VARIABLER (NCT ) Används som modell i situation av följande slag: Slh för A är densamma varje gång, P(A) = P.

Rapport av genomförd lesson study av en lektion med temat bråk i gymnasiets A-kurs

Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev

Transformer och differentialekvationer (MVE100)

Lösandet av ekvationer utgör ett centralt område inom matematiken, kanske främst den tillämpade.

8F Ma Planering v45-51: Algebra

Slumpförsök för åk 1-3

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Bedömningsanvisningar

Regulator. G (s) Figur 1: Blockdiagram för ett typiskt reglersystem

S n = (b) Med hjälp av deluppgift (a) beräkna S n. 1 x < 2x 1? i i. och

Syfte Syftet med den här laborationen är att du ska lära dig använda några grundfunktioner i Microsoft Excel.

Utvidgad aritmetik. AU

Microsoft Office Excel, Grundkurs 2. Funktioner

Deklarativt programmeringsparadigm

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth

E!3084 E-FAMEMAIN 1(5) Nyckeltalsundersökning/Benchmarking inom underhåll och produktionssäkerhet

Kapitel 3 Diskreta slumpvariabler och deras sannolikhetsfördelningar

AGENDA. Energibesparing Produkt och/eller system? AGENDA AGENDA AGENDA. Hjälpmedel för. .utvärdering av. .energieffektiva produkter/system

MÖNSTER OCH TALFÖLJDER

4 Diskret stokastisk variabel

Lektionsanteckningar 11-12: Normalfördelningen

Excel-guide. Introduktion

7 november 2014 Sida 1 / 21

FÖRNYELSEBARA RESURSER ETT RÄKNEEXEMPEL. Utgå från en logistisk tillväxtfunktion: = f ( x) = rx 1, där x är populationen, r är den

Matematik. Kursprov, vårterminen Bedömningsanvisningar. för samtliga skriftliga provdelar

Bedömningsanvisningar

LINKÖPINGS UNIVERSITET EXAM TAMS 15 / TEN 1

Föreläsningsmanus i matematisk statistik för lantmätare, vecka 2 HT07

Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 9 juni 2011 kl

Röd kurs. Multiplicera in i parenteser. Mål: Matteord. Exempel. 1 a) 4(x- 5) b) 5(3 + x) 3 Om 3(a + 4) = 36, vad är då 62 2 FUNKTIONER OCH ALGEBRA

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth

TENTAMEN I SF1904 MARKOVPROCESSER FREDAGEN DEN 18 AUGUSTI 2017 KL

Föreläsning 10, Egenskaper hos tidsdiskreta system

Låt vara en reell funktion av en reell variabel med definitionsmängden som är symmetrisk i origo.

Lösningar till Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp, Del A. 1. (a) ODE-systemet kan skrivas på formen

Forskningsmetodik 2006 lektion 4 Felkalkyl. Per Olof Hulth

Logistisk regression och Indexteori. Patrik Zetterberg. 7 januari 2013

Weibullanalys. Maximum-likelihoodskattning

Numerisk lösning till den tidsberoende Schrödingerekvationen.

Begreppen "mängd" och "element" är grundläggande begrepp i matematiken.

1.1 Den komplexa exponentialfunktionen

medelvärdet för tid svarar mot medelvärdet för hastighet

4. CENTRALT UNDERHÅLL

Transkript:

Tillgänglighetsformler Detta dokument behandlar olika sätt att beräkna tillgänglighet, med hänsyn till hur det aktuella systemet används. Grundformeln Betrakta situationen m.a.p. tillgänglighet, sett över tiden för ett tekniskt system: Med tillgänglighet menar vi här andelen av tiden som systemet är tillgängligt, dvs de "vita" delarna av tidsaxeln ovan i relation till hela tiden. Ett (vanligt) sätt att uttrycka medelvärdet för tillgängligheten är: MTBM = medeltid mellan underhåll, reparation eller service (den "vita" delen av axeln) MDT = medelneretid per underhållstillfälle; reparation eller service, inklusive logistiska väntetider (den "gråa" delen av axeln)

Notera att ovanstående formel förutsätter att systemet endast genererar fel då det är tillgängligt, dvs "tid mellan underhåll" mäts från det att systemet blir tillgängligt tills det åter går ner. Skriv nu om formeln (rent algebraiskt): 1/MTBM är underhållsintensiteten och kan uttryckas som 1/MTBF + 1/MTBP MTBF = Medeltid mellan fel MTBP = Medeltid mellan Preventivt underhåll. 1/MTBF utgör felintensiteten, dvs antal fel per kalendertid (eller operativ tid). Notera dock att eftersom "tid mellan fel" enligt tidigare räknas från det att systemet blir tillgängligt tills det blir otillgängligt nästa gång, så innebär 1/MTBF här: antal fel per tillgänglig kalendertid. (Detta hänger ihop med att systemet endast genererar fel då det är tillgängligt enligt grundförutsättningen tidigare.) Numeriskt exempel Låt oss nu titta på ett numeriskt exempel för att göra det hela mer konkret: Antal att vi tittar på en tidsperiod om 1600 tim. Detta kan vara t.ex. 1600 tim kalendertid, vilket motsvarar drygt två månader, eller också 1600 operativa timmar under t.ex. ett år (40 veckor 40 tim). I det senare fallet antar vi här den rena situationen att varken drift eller underhåll förekommer under icke operativ tid. Med den förutsättningen blir tillgänglighet under operativ tid precis densamma som tillgänglighet under kalendertid i det första fallet. Det system vi tittar på här är typiskt ett flygplansystem som inte är i drift kontinuerligt utan endast en mindre andel av tiden. Anta att man flyger 400 fh under dessa 1600 tim. Anta vidare att MTBF = 10 fh dvs l = 0.1 fel/fh MDT = 5 tim Anta att preventivt underhåll ej förekommer här.

För att återknyta till bilden av tidsaxeln tidigare så innebär detta att vi tittar på en bit av axeln som är 1600 tim lång. Under denna tid inträffar 40 fel (i medel) dvs 400fh 0,1 fel/fh. (Detta innebär 40 st "gråa" tidsperioder då systemet är otillgängligt.)varje fel tar i medel 5 tim dvs i medel 5 40 = 200 tim kommer systemet att vara nere under hela perioden om 1600 tim. (Den "gråa" tiden utgör alltså totalt 200 tim.) Tillgängligheten är andel tillgänglig tid av total tid vilket här blir (1600-200)/1600 = 7/8. Här har vi dock inte använt den "klassiska" formel (1) enligt ovan. Kalendertid och drifttid - en annan formel Att tillgängligheten blir 7/8 i vårt enkla exempel är här helt uppenbart, utan några speciella formler. Därmed borde vi erhålla detta även om man använder formel (1) dvs: A = MTBM/(MTBM + MDT). För att kunna använda denna måste man dock uttrycka MTBM, vilken avser kalendertid mellan underhåll, som en funktion av parametern drifttid mellan underhåll (dvs som en funktion av felintensiteten per drifttimme). Om systemet inte är i drift kontinuerligt kan man behöva införa parametrarna: l = antal fel per drifttimme (ofta fh) c' = drifttid/ tillgänglig kalendertid (eller /tillgänglig operativ tid) vilket leder till att felintensiteten per kalendertid, 1/MTBF, kan uttryckas som l c'. (På samma sätt kan man införa en intensitet för preventivt underhåll per drifttimme, "p", och skriva om 1/MTBP as p c'.) Genom att använda detta i uttrycket för tillgänglighet ovan erhålls: (2) MCT = medelneretid för reparation (avhjälpande underhåll) MPT = medelneretid för service (preventivt underhåll) Notera dock att c' =drifttid/ tillgänglig kalendertid = drifttid / (all kalendertid x A) = c / A, c = drifttid/kalendertid (som den "brukar" definieras). Sambandet mellan c och c' innebär också att skillnaden mellan dessa två minskar då tillgängligheten ökar, vilket innebär att c ofta används i st.f. c' som en approximation vid höga tillgängligheter. Tillgängligheten A finns således med på båda sidor av likheten i formel (2). Med hjälp av lite algebra kan dock A lösas ut enligt nedan:

Denna formel är också vanligt förekommande som grundformel för tillgänglighet och är, vilket framgår av resonemangen tidigare, lämplig att använda typiskt för flygplansystem driften ej är kontinuerlig och genereringen av fel och service baseras på drifttiden. Notera att otillgängligheten, 1-A, består av en rak summa över otillgänglighetsbidragen för resp. underhållsåtgärd. Termen (l MCT + p MPT) utgör hindertid per drifttimme (ofta fh). Om vi tillämpar denna formel i vårt exempel ovan erhålls: A = 1 400/1600 (0.1 5) = 1 0.25 0.5 = 1-0.125 = 0.875 = 7/8 vilket naturligtvis stämmer med tidigare resultat enligt ovan. Ytterligare en formel! Notera här även en annan grundformel för tillgänglighet: Om vi utgår från bilden över tidsaxeln igen så motsvarar denna formel fallet då ett system (med kontinuerlig drift) fortsätter att generera fel även om något fel har inträffat. (Detta kan typiskt gälla en anläggning allt är påslaget och i drift även om en viss del felar vilket ger otillgänglighet åtminstone m.a.p. full funktion.)

Notera skillnaden i definitionen av TBM dvs tiden mellan underhåll (t.ex. fel). Med denna förutsättning som bakgrund ser man i bilden att andelen tillgänglig ("vit") tid av total tid kan uttryckas enligt formel (4) ovan. Det är m.a.o. inte samma MTBM i formel (1) och formel (4) vilket är viktigt att komma ihåg. Skillnaden mellan dessa två olika MTBM minskar dock ju högre tillgängligheten är och för krävs inte alltid att man skiljer på dessa två fall. I verkligheten finns dessutom beroenden mellan olika underhållstillfällen, t.ex. genom att preventivt underhåll ibland görs i samband med reparationer och tvärtom, vilket även det påverkar beräkningen av tillgänglighet. Det finns m.a.o. inte någon enkel formel för tillgänglighet som klarar ett komplex verkligt fall exakt. Copyright 2008-2017 Trilogik Konsult AB