Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända



Relevanta dokument
Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Slutrapport Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Praktikkartläggning. Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Förslag på intervjufrågor:

Breddad rekrytering genom attraktiva arbetsplatser

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

ESF-projekt Föredrag på FINSAM

Praktikantens namn: Praktikantens personnummer: Praktiktid; från: till: Praktikorganisationen Namn på organisationen: Adress

Praktikantens namn: Praktikantens personnummer: Praktiktid; från: till:

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten

Utvärdering APL frågor till praktikant

Trainee för personer med funktionsnedsättning

SÅ FÅR DU TILL EN BRA START

Frågeformulär för arbetsmötet

Mätningen är gjord 10 april 30 september Av 9 utskickade enkäter har 9 svar inkommit vilket ger en svarsfrekvens med 100 %.

Hållbar jämställdhet (HÅJ)

Ny personal? Med denna start får du personal som presterar i världsklass!

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Slututvärdering Mellan Rum April Projektmål. Utveckla samverkan för att unga ska komma i egen försörjning

Utvärdering av projekt Tillsynsutveckling i Väst PM nr 3 Datum:

Språkkunskaper viktiga för nyanlända akademiker

Anställningsbar i tid

Information till arbetsgivare och handledare

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Checklista för handledning vid praktik

Utvärdering Projekt Vägen

Arbetsplatsförlagda studier

Konflikträdda chefer orsakar konflikter

Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

Handlingsplan för mångfald

En delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg

NQF Inclusive Testutvärdering MCAST, MT Intervjuresultat för elever

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier

Innehåll upplägg och genomförande

Generationsmöten Tillfälle för lärande? En undersökning av projektet Seniorer i skolan

Praktikrapport ht 2011

Utvärdering APL frågor till praktikant VT15

KGA KOMPETENSGARANTIER FÖR ARBETSMARKNADEN

I. MISSIVBREV. Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap. Information om undersökningen

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Falköpings kommun Feriepraktik Enkät till chefer, handledare/kontaktpersoner och medarbetare

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Praktiken i fokus. Karlstads Teknikcenter Tel

Sommarjobb 2018 Resultatrapport

Medarbetarenkät Lycksele / MSF. Svarsfrekvens: 100

Utvärdering av insatsen valideringsmaterial

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration

Praktik och yrkeskompetensbedömning för nyanlända vid verksamheter inom vård och omsorg. En förstudie från Vård- och omsorgscollege Skåne

Specialistsjukvården

1) Kön. 2) Hur fick du först reda på kommunens satsning på sommarjobb?

Medarbetarundersökning Sept. 2010

Maxat med möjligheter

Kvalitetsrapport - Mjöbäcks förskola. Pirkko Ahnberg, förskolechef 2016

Ett brev med uppgifter om din praktikplats Broschyren Så får barn och ungdomar arbeta Blanketten Överenskommelse om praktik Skatteintyg Returkuvert

Aktivitetscirkeln. Daglig verksamhet utifrån delaktighet och inflytande

Elev: APL -matris Barnskötare!

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

För en rättvis start i. arbetslivet

TILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever

Barn- och utbildningsförvaltningen. Guide för praohandledare

Sammanställning av kursutvärdering

För en rättvis start i. arbetslivet

Tibro kommuns riktlinjer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

YA-delegationens handledarutbildning Upplägg för studiecirkel

Jämställdhets och mångfaldsplan

Projektrapport Vuxna år. 1. Sammanfattning

PROJEKTPLAN LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND. Datum: Reviderad

APL-matris personlig assistent/stödassistent Elev:

1. När och hur har du lärt dig ett nytt språk senast? 2. Kommer du ihåg hur lång tid det tog innan du började kunna kommunicera på det nya språket?

Bra chefer gör företag attraktiva

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

APL-matris personlig assistent/stödassistent Elev:

Innanförskapsakademin - Att förebygga utanförskap genom sociala investeringar

Brukarrevision. Dagcenter Munkebäcken (tillhörande Vidkärrsgrupperna Härlanda SDF) Daglig verksamhet

Medarbetarenkät Robertsfors / BOU. Svarsfrekvens: 87,2

APL-matris Aktivitetsledare Elevens namn:

Varför PRAO och praktik? Samverkan för framtiden

Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,

Handbok för dig som ska sommarjobba

Medarbetarpolicy för Samhall AB

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

BODENS KOMMUNS HR-STRATEGI. Till dig som redan är anställd eller är intresserad av att jobba i Bodens kommun

Hur nöjd är du på en skala?

Sammanställning av enkätundersökning

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

En annan mycket roligare del i arbetet var att jag ofta fick följa med min handledare ut på

Med språket som hjälp

Systematisk uppföljning av placerade barn

Utbildningsprojektet Entré Q

Systematiskt kvalitetsarbete

Transkript:

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North

Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING... 2 1.2 BAKGRUND... 2 1.3 DELMÅL... 2 2. INTERVJU I MITTEN AV PRAKTIKEN... 4 3. ANALYS... 5 1

1. Inledning 1.2 Bakgrund Projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända är ett projekt, inom vilket personer med utländsk bakgrund genom praktik introduceras för den svenska arbetsmarknaden. Förhoppningen är att deltagare ska lära sig det svenska språket fortare på sin praktik än vad de hade gjort i enbart skolbänken. Projektet syftar även till att integrera deltagarna i det svenska samhället och den svenska arbetsmarknaden samt ge dem bättre förutsättningar för egen framtida försörjning. Projektet har mål på tre olika nivåer; övergripande mål, projektmål samt delmål. Denna första analys belyser hur projektet ligger till mot delmålen. Vilket är det huvudproblem som avses att lösas med projektet? Målgruppen saknar till största del egenförsörjning och är inte etablerad på arbetsmarknaden i Kalix och Överkalix. Det tar lång tid för målgruppen att lära sig svenska språket. Innan påbörjad praktik har kvalitativa intervjuer genomförts med deltagarna. Dessa har sedan följts upp med ytterligare intervjuer under mitten av praktiken. 1.3 Delmål Projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända har som delmål: Att deltagarna kan bli mer självförsörjande, speciellt finns detta behov bland kvinnor i målgruppen. Att introducera deltagarna på arbetsmarknaden. Att deltagarna ska lära sig språket snabbare. Att testa om lärandemodellen fungerar. Att höja kunskapen om jämställdhet och tillgänglighet hos projektledningen och samarbetspartner. Deltagarna ska även på kort sikt höja kunskapen om jämställdhet och tillgänglighet. 2

Syftet med den inledande intervjuomgången var att få en bild över deltagarnas syn på den kommande praktiken samt deras förväntningar (Se bilaga). Vidare kartlades hur de såg på betydelsen av att lära sig det svenska språket. Av detta framträdde en bild över hur de såg på projektens delmål i stort. Innan den påbörjade praktiken var de flesta av deltagarna vid god hälsa och mådde bra. Att lära sig det svenska språket tyckte de allra flesta av dem var viktigt. Flera av dem poängterade att språket är nyckeln till framtida jobb och för att kunna leva och kommunicera med andra måste man lära sig det svenska språket. Deltagarna tycker att de har blivit väl omhändertagna av de svenska samhället och många är väldigt tacksamma och tycker att myndigheterna har bemött dem väldigt bra. Förväntningarna inför praktiken var stora och flertalet såg fram emot att få komma ut i arbetslivet. Några riktade dock viss kritik mot de praktikplatser de hade blivit tilldelade. Invändningarna mot praktikplatserna gällde icke tillfredsställande arbetstider och någon ansåg det vara orättvist att de inte får lön eller någon annan ersättning som andra praktikanter får. Överlag var förväntningarna på praktiken och praktikplatsen höga och deltagarna strävade efter att göra så bra ifrån sig som möjligt. Deltagarna trodde att praktiken skulle komma att vara givande och att de skulle komma att förbättra sina språkkunskaper under sin praktiktid. Det poängterades att man lär sig språk när man samtalar med andra människor och förhoppningarna var att det skulle bli givande att praktisera det svenska språket och bland annat få prata med arbetskamprater. Att få kontakt med andra människor ansågs även vara viktigt ur en social aspekt. För de flesta av deltagarna är jämställdhet en självklarhet. Några av dem påpekade dock att de kommer från ett annat land där synsättet på jämställdhet är ett annat på grund av deras religion. De flesta deltagare med samma religionsuppfattning menar dock att de är jämställda samt att de bor i Sverige och accepterar den svenska jämställdheten. Flertalet ser positivt på den svenska jämställdhetstanken och tycker att det är bra att kvinnor och män behandlas lika. Vissa av deltagarna säger att de har fått information och/eller utbildning inom jämställdhet medan andra säger att de inte har fått det. Inget hinder för att delta i samtliga moment på arbetsplatsen föreligger för någon av deltagarna. Majoriteten beskriver att de är vid god hälsa, men de finns ett fåtal som har några mindre problem. Dock inget synligt eller dolt handikapp. Vissa hade tillfrågats om eventuella 3

allergier, men ingen av dem uppfattade det som att de fått någon direkt information om tillgänglighet. 2. Intervju i mitten av praktiken Under den andra intervjuomgången fick deltagarna berätta hur de trivdes på sin praktikplats och känner att de har blivit bemötta. Det kan konstateras att samtliga är nöjda med sin praktikplats och upplever att de blivit bemötta på ett bra sätt. Flera av deltagarna är tacksamma att de har fått denna möjlighet och är mycket nöjda med sin praktik hittills. Det finns dock ett visst missnöje gällande själva arbetsuppgifterna på några av praktikplatserna. Deltagarna tycker att praktiken har varit givande och att deras språkkunskaper har förbättrats. De upplever att det har möjlighet att fråga om det är något de inte förstår. Vissa handledare skriver ner ord på lappar för att förklara och pekar och visar med hjälp av kroppsspråk. Flertalet tycker att de utvecklas mycket när de får prata med arbetskamrater. Önskemål om att få öva något mer på svenska språket har framkommit då de ibland tycker att det tenderar att bli lite för mycket jobbpraktik. Det har inte uppstått några direkta hinder för någon på praktikplatsen. Någon har upplevt hörselproblem men det har trots detta gått bra då arbetskamraterna har fått tala lite högre och tydligare. Att det råder jämställdhet på arbetsplatsen är samtliga överens om. Kvinnor och män behandlas lika. De har inte själva upplevt att de har blivit särbehandlade på grund av sitt kön. Flera av deltagarna kan tänka sig att arbeta med samma eller liknande arbete i framtiden och på samma arbetsplats som de utför sin praktik på. Bland de som är mindre nöjda med arbetsuppgifterna uppges det ändå att de kan tänka sig att arbeta på samma arbetsplats med andra arbetsuppgifter. En del av deltagarna uppger att de har fått information och/eller utbildning gällande jämställdhet medan majoriteten säger att det inte har fått det. Några av de som har fått information eller någon form av utbildning i ämnet har fått det på sina respektive praktikplatser. När det gäller tillgänglighet uppger de allra flesta av deltagarna att de inte har fått någon information och/eller utbildning inom ämnet. 4

3. Analys Projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända ligger generellt sett bra till mot de uppsatta delmålen. Att deltagarna ska kunna bli mer självförsörjande, speciellt bland målgruppen kvinnor, är svårt att utläsa i detta skede av projektet. Det faktum att deltagarna har fått en praktikplats och trivs bra är dock naturligtvis ett första steg in på arbetsmarknaden. En del av deltagarna har sökt sommarjobb och hoppas kunna få fortsätta arbeta på sin praktikplats. I dagsläget är det dock inte möjligt att dra några slutsatser eller att se om deltagarna har blivit mer självförsörjande. Delmålet som handlar om att bli introducerad på arbetsmarknaden har uppnåtts. Samtliga deltagare har påbörjat sin praktik och har introducerats för den svenska arbetsmarknaden. Många av dem har fått nya kunskaper då de har arbetat med, för dem nya, arbetsuppgifter. De har även lärt känna sina kollegor. Deltagarna upplever att de genom projektet har blivit mer integrerade i samhället och att de gör någonting viktigt. Deltagarna beskriver att de lär sig det svenska språket bättre och snabbare genom att delta i arbetslivet. De har fått lära sig flera nya ord samt hur man uttalar vissa ord. De upplever det som mycket givande att få möjlighet att fråga när de inte förstår och att deras arbetskamrater är engagerade i deras lärande. Det finns dock en önskan bland deltagarna om att få koncentrera sig lite mer på språket och lite mindre på själva arbetsuppgifterna, speciellt bland dem som utför mycket ensamarbete. För att tillgodose deras önskemål kan handledarnas roller förtydligas och fokus flyttas i riktning från praktiskt arbete mot språkinlärning. Ett annat delmål är att titta på om lärmodellen fungerar. Enligt deltagarna är det en bra modell som bidrar till att de lär sig det svenska språket bättre när de får kombinera sin SFIundervisning med praktik. De upplever att de utvecklar sina kunskaper i det svenska språket när de får öva på att skriva och göra övningar i klassrummet och är överlag mycket nöjda med kombinationen mellan praktiskt- och teoretiskt lärande. Målet att höja kunskapen om jämställdhet och tillgänglighet hos projektledning har delvis uppnåtts. Projektledningen har använt sig av processtödet Jämt och gått en utbildning med Maria Stefansson. Överlag är projektledningen nöjda med utbildningen och anser att de fick 5

nya infallsvinklar. Detta eftersom man kanske inte alltid agerar på ett så jämställt sätt som man tror att man gör. Ojämställda handlingar utförs ibland omedvetet eller på rutin. Det kvarstår dock att utbilda projektledningen inom tillgänglighet. Handisam som är processtöd inom tillgänglighet har kontaktats och en utbildning kommer att hållas inom kort. När det gäller att öka deltagarnas kunskaper om jämställdhet och tillgänglighet erfordras mer riktade insatser. Detta för att de ska uppleva att de har fått någon utbildning och/eller information i ämnet. De flesta av dem hävdar i dagsläget att de inte fått någon utbildning inom jämställdhet och tillgänglighet. Projektgruppen är väl medvetna om projektets mål och arbetar dagligen mot dessa. Gruppen är väl sammansatt av en gynnsam blandning av kompetenser och kommunikationen inom gruppen är mycket god. Inom gruppen har samtliga en tilltro på projektidén. Kommunikationen mellan projektledaren och projektgruppen fungerar utmärkt och resultatuppföljning sker kontinuerligt. Projektguppen är väl medveten om att de måste vara tydligare med jämställdhets och tillgänglighetsfrågorna gentemot målgruppen. 6