, uppdragsansvarig och granskare, MKB-handläggare, GIS/Kartor

Administrativa uppgifter Vattenfall Eldistribution AB bedriver elnätsverksamhet i Sverige, och har cirka 900 000 kunder. Allt från mycket små kunder till landets största företag, såväl uttagskunder som producenter som matar in på Vattenfall Eldistributions elnät. Sammanlagt transiteras ca 71 TWh/år. Uppdraget är att ständigt förbättra pålitligheten och effektiviteten i företagets elnät, för att erbjuda kunderna hållbara och tillförlitliga energilösningar. Företaget bedriver ett omfattande miljöarbete och är ISO14001-certifierat sedan 2005. Företaget har cirka 700 anställda, i huvudsak i Solna, Luleå och Trollhättan. Utöver detta upphandlas underhålls- och byggentreprenader för ca 3 miljarder kronor per år. Elnätet omfattar spänningsnivåerna 0,4 150 kv, indelat i lokalnät och regionnät. Den sammanlagda ledningslängden är cirka 177 000 km, vilket motsvarar ca 4 varv runt jorden. Företaget omsätter ca 9,3 miljarder kronor och investerar årligen ca 3 miljarder i verksamheten. Mer information finns på www.vattenfall.se. Vattenfall Eldistribution AB 971 77 Luleå Org. nr: 553417-0800 Tfn: 0920-770 00 Projektledare: Tillståndsansvarig: MKB: Sweco, uppdragsansvarig och granskare, MKB-handläggare, GIS/Kartor Foton, kartor och illustrationer har, om inte annat anges, tagits fram av Vattenfall och Sweco. Följande material har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet MS2008/08151 repo03.docx 2013-06-14 Sweco Västra Varvsgatan 11 Box 50120 SE 973 24 Luleå, Sverige Telefon +46 (0)920 355 00 www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm Andreas Löfgren Telefon direkt +46 (0)92035544 Mobil +46 (0)703714544 andreas.lofgren@sweco.se

Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Syfte... 9 Beskrivning av utredningsalternativ... 10 Gällande lagstiftning... 17 Tillståndsprocessen för kraftledningar... 17 Metodik... 19 Avgränsning... 20 Planförhållanden... 20 Beskrivning av föreslagen ledningssträckning... 21 Omfattning och utförande... 21 Drift och underhåll... 22 Nollalternativ... 22 Miljökonsekvenser... 23 Bedömningsgrunder... 23 Bebyggelse, boendemiljö, hälsa och säkerhet... 23 Landskapsbild... 25 Kulturmiljö... 26 Naturmiljö... 28 Rekreation och friluftsliv... 33 Rennäringens intressen... 34 Värdering och samlad bedömning... 36 Samlad bedömning... 36 Miljömål och miljökvalitetsmål... 37 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler... 39 Miljökvalitetsnormer... 41 Fortsatt arbete och uppföljning... 42 Prövning enligt andra lagstiftningar... 42 Referenser... 43 Digitala källor... 43 Bilagor Bilaga A Samrådsredogörelse Bilaga B Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Bilaga C Artutredning Bilaga D Bedömning av magnetfältspåverkan på fisk och fiskvandring SWECO, RAPPORT: ALKULLEN - YLITORNIO, ORIGINALHANDLING 2016-04-18

Sammanfattning Vattenfall Eldistribution AB (nedan benämnt Vattenfall) avser att anlägga en ny kraftledning med driftspänning upp till 24 kv, med sträckning från Alkullen strax söder om Övertorneå till Ylitornio i Finland. Ledningen planeras i syfte att förstärka matningen av el inom regionen och därmed öka driftsäkerheten och minska sårbarheten för störningar i elleveranser samt att möjliggöra reservkraftsförbindelse med elnätet på den finska sidan av Torne älv. På platsen för den tänkta ledningen finns en redan förberedd plats för ny anslutningspunkt i Alkullen och en redan befintlig anslutningspunkt i Ylitornio samt en befintlig redan huggen ledningsgata. Vattenfall avser att nyttja detta utrymme för att anlägga den nya ledningen. Den nya kraftledningen blir cirka 1,8 km lång och följer befintlig ledningsgata i öst-västlig riktning strax söder om Alkullen till ön Kylänsaaris östra strand. Ledningen utgår från ny planerad transformatorstation Alkullen och uppförs i enkelstolpar av trä fram till Torne älv. Enkelstolparnas höjd är ca 9-11 meter höga. Från transformatorstationen i Alkullen fram till Torneälvens västra strand kommer ledningen att utgöras av luftledning. Därefter kommer ledningen att förläggas under Torne älv genom styrd borrning till ön Kylänsaari där ledningen markförläggs genom grävschakt eller borrning. Ledningen markförläggs sedan genom styrd borrning under Torneälvens huvudfåra innan ledningen slutligen angör i en befintlig transformatorstation på den finska sidan i Ylitornio. Av den totala ledningslängden på ca 1,8 km kommer ca 0,7 km att utföras som luftledning. För att få bygga kraftledningen krävs tillstånd enligt ellagen, så kallad nätkoncession för linje. Koncession söks hos och beslutas av Energimarknadsinspektionen. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår som en bilaga i Vattenfalls koncessionsansökan. I MKB:n beskrivs de konsekvenser för miljön, människors hälsa och hushållningen med naturresurser som kan förutses vid anläggandet av den nya kraftledningen. Förutom denna handling är MKB:n även en process som syftar till att påverka kraftledningens utformning och sträckning för att begränsa dess effekter och miljökonsekvenser. Samråd har genomförts med berörda markägare, myndigheter och andra berörda intressenter under hösten 2015. Inkomna synpunkter har beaktats vid utformning och val av sträckning för den aktuella ledningen samt vid arbetet med MKB:n. Befintlig ledningsgata sträcker sig från strax söder om samhället Alkullen till Ylitornio, Finland, genom Torne älvdal som är utsedd till riksintresse för kulturmiljö och naturmiljö. Torne älv är skyddad som Natura 2000-område och naturvärdet består bl.a. av den outbyggda älven med dess naturliga vattenståndsvariationer. I älvsystemet finns ett antal områden som hyser skyddade eller hotade biotoper vilka förtecknas i EU:s art- och habitatdirektiv, däribland utter, lax, stensimpa, flodpärlmussla och grön flodtrollslända. Natura 2000-områdets värden bedöms inte påverkas då inga arbeten kommer att utföras i älvens vattenområde. Samtliga arbeten kommer att ske i torrhet. Ingen trädavverkning kommer att ske vid anläggning av ledningen. Ledningen bedöms inte påverka fågellivet då delsträckan med luftledning planeras uppföras i befintlig ledningsgata i skogsmark. Risken för negativa konsekvenser för fågellivet minimeras genom att den del av ledningen som korsar Torne älv förläggs som markkabel. SWECO, RAPPORT: ALKULLEN - YLITORNIO, ORIGINALHANDLING 2016-04-18

Då ledningssträckningen planeras i befintlig ledningsgata kommer inte någon ny mark tas i anspråk på den svenska sidan. Förändringen mot nuläget består i att kraftledningsstolpar och elledningar monteras vilket medför viss påverkan på landskapsbilden och kulturmiljön då stolparna och ledningen delvis kommer att vara synliga från vissa positioner i landskapet. Detta innebär en något ökad visuell påverkan vilket kan medföra vissa konsekvenser för upplevelsen av landskapet, kulturmiljön och friluftslivets värden jämfört med idag. Förändringen bedöms ändå som liten och konsekvenserna som små eller obetydliga. repo03.docx 2013-06-14 SWECO, RAPPORT: ALKULLEN - YLITORNIO, ORIGINALHANDLING 2016-04-18

Inledning Bakgrund Vattenfall Eldistribution AB (nedan benämnt Vattenfall) avser anlägga en ny kraftledning med driftspänning upp till 24 kv, med sträckning från Alkullen strax söder om Övertorneå till Ylitornio i Finland. Vattenfall avser att använda en befintlig ledningsgata och befästa anslutningspunkter för den planerade nya kraftledningen. Den nya ledningen planeras i syfte att förstärka matningen av elkraft i regionen mellan Sverige och Finland och därmed öka driftsäkerheten/minska sårbarheten för elleveranserna i området. Ansökan avser nätkoncession för uppförande ny ledning mellan befintliga anslutningspunkter i Alkullen, Övertorneå och i Ylitornio, Finland. Ledningen planeras med driftspänning upp till 24 kv och anläggs i enkelstolpar av trä samt markförlagd kabel, Figur 1 och Figur 2. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har sammanställts av Sweco på uppdrag av Vattenfall. SWECO, RAPPORT: ALKULLEN - YLITORNIO, ORIGINALHANDLING 2016-04-18

Figur 1. Nuvarande utformning och placering av ledningar vid Alkullen 8 (43) SWECO, RAPPORT: ALKULLEN - YLITORNIO, ORIGINALHANDLING 2016-04-18

Figur 2. Planerad framtida utformning och placering av aktuell ledning från Alkullen till Ylitornio. Syfte MKB:n utgör en del av beslutsunderlaget i samband med ansökan om nätkoncession för linje. Syftet med en MKB:n är att beskriva de direkta och indirekta effekter som en verksamhet eller åtgärd kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, landskap, friluftsliv och kulturmiljö. Syftet är också att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Omfattningen av MKB:n anpassas till verksamhetens omfattning. SWECO, RAPPORT: ALKULLEN - YLITORNIO, ORIGINALHANDLING 2016-04-18

Beskrivning av utredningsalternativ Ett samrådsunderlag togs fram under hösten 2015 för att belysa viktiga förutsättningar för projektet samt för att bedöma miljöpåverkan och tydliggöra de intressekonflikter som kan uppstå. Inför samrådet upprättades tre alternativa sträckningar för planerad ledning, se Figur 3. Alternativ De alternativa lokaliseringarna avser en nordligare ledningssträckning (Alternativ 2) belägen närmare samhället Alkullen samt en ledningssträckning (Alternativ 3) söder om den befintliga ledningsgatan (Alternativ 1). Både Alternativ 2 och Alternativ 3 innebär att en ny ledningsgata måste huggas samt att ledningsgatornas längd blir längre än befintlig ledningsgata, se Figur 3. 10 (43) SWECO, RAPPORT: ALKULLEN - YLITORNIO, ORIGINALHANDLING 2016-04-18

Figur 3. Studerade alternativa sträckningar för lokalisering av ny ledning vid Alkullen Samtliga alternativ (1, 2 och 3) utgår ifrån en befäst punkt vid ny planerad transformatorstation i Alkullen. Anledningen till att transformatorstationens lokalisering betraktas som befäst är att förberedande anläggningsarbeten redan har utförts på platsen av den förre nätägaren och att markområdet därmed sedan tidigare är ianspråktaget. En flytt av transformatorstationen till någon annan plats skulle medföra att nya markområden tas i anspråk. Utöver detta är en utgångspunkt för anläggningsmetoden styrd borrning, som planeras användas för markförläggning av ledningen under Torne älv, att avståndet som ska borras inte blir för långt. Samtliga alternativ har valts utifrån förutsättningen att styrd borrning under Torne älv ska kunna utföras. Alternativ 2 och Alternativ 3 bedöms ge ett betydligt mer omfattande markintrång jämfört med Alternativ 1 i befintlig ledningsgata. Även omgivningspåverkan under byggskedet SWECO, RAPPORT: ALKULLEN - YLITORNIO, ORIGINALHANDLING 2016-04-18

förväntas bli större med Alternativ 2 och 3 jämfört med Alternativ 1 som utgörs av sedan tidigare exploaterad mark. Omgivningspåverkan i det redan exploaterade alternativet bedöms därför som marginell. Alternativ 2 innebär en ökad påverkan på landskapsbilden då lokaliseringen innebär att ledningsstolpar och ledningsgata uppförs och iordningställs i närheten till bebyggelse i Alkullen. Terrängförhållandena längs Alternativ 2 och avståndet till bostadsbebyggelsen i Alkullen gör att ledningen blir synlig från bebyggelsen och därmed medverkar till en förändring av landskapsbilden för de boende i området. Alternativ 3 innebär en märkbar förändring av landskapsbilden då en sydlig ledningssträckning dels kräver en längre ledningsgata och dels innebär att luftledningen korsar ett öppet landskap där ledningen skulle vara mer synlig. Alternativ 3 medför förutom påverkan på landskapsbilden även större markintrång och påverkan på produktiv jordbruksmark. Alternativ 1 bedöms påverka landskapsbilden betydligt mindre jämfört med de andra alternativen på grund av att ledningen anläggs i befintlig ledningsgata i ett område som inte står i direkt närhet till bebyggelse och som till stor del skyms av omgivande skogsmark. För samtliga alternativ är avståndet till bostäder så pass långt att de magnetiska fält som bildas runt ledningen inte utgör någon hälsorisk. Avstånd till närmaste bostadshus är ca 140 meter för Alternativ 1, ca 100 meter för Alternativ 2 samt ca 60 meter för Alternativ 3 vilket i samtliga fall är tillräckligt långt för att uppfylla försiktighetsprincipen/målsättningen som formulerats av svenska myndigheter och som innebär en strävan att reducera magnetiska fält som starkt avviker från vad som kan anses vara normalt i bostäder och på arbetsplatser, om detta kan ske till rimliga kostnader och utan andra starkt negativa konsekvenser. Samtliga ledningssträckningar berör utpekade områden för riksintresse, kultur- och naturmiljö, friluftsliv samt Natura 2000-området för Torne älv varför dessa aspekter inte bedöms som alternativskiljande. Alternativ 1 där delsträckan med luftledning uppförs i befintlig ledningsgata innebär en yteffektiv teknisk lösning för den nya ledningen då den endast berör mark som redan är i anspråkstagen för ändamålet. Detta torde därmed även vara den samhällsekonomiskt bästa lösningen. Utifrån ovanstående resonemang och utifrån synpunkter som framkommit i samrådet förordar Vattenfall Alternativ 1 som föreslagen sträckning för planerad ledning. Vad gäller ledningens utförande har Alternativ 1 efter genomförda samråd reviderats från det tidigare förslaget att ledningen utförs som luftledning fram till Kylänsaari och därifrån markförläggs med styrd borrning (detta utförande anges i figur 3) till att ledningen endast utförs som luftledning fram till Torneälvens västra strandkant (detta utförande anges i figurerna 2, 7, 8, 10 och 11). Därifrån föreslås ledningen markförläggas till ön Kylänsaari genom styrd borrning. Över Kylänsaari markförläggs ledningen genom grävschaktning eller borrning över ön för att slutligen genom styrd borrning förläggas i mark under Torne älvs huvudfåra och angöra befintlig station i Ylitornio. 12 (43) SWECO, RAPPORT: ALKULLEN - YLITORNIO, ORIGINALHANDLING 2016-04-18

Gällande lagstiftning Vid ansökan om nätkoncession för linje berörs i huvudsak följande författningar: Ellagen (1997:857) bestämmelser om nätkoncession Elförordningen (2013:208) - hur koncessionsansökan ska se ut och hur ansökan ska prövas Starkströmsförordning (2009:22) - regler för utförande och skötsel av anläggningar samt vilken myndighet som utövar tillsyn över dessa anläggningar Miljöbalken (1998:808) allmänna hänsynsregler i 2 kap., grundläggande bestämmelserna för hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. samt 6 kap. om miljökonsekvensbeskrivningar Plan och bygglagen (2010:900) I samband med Miljöbalkens införande den 1 januari 1999 justerades Ellagens 2 kap. 8 och 11 (SFS 1998:854). Bland annat infördes två nya paragrafer; 8a och 11a. Av förändringarna som genomfördes kan i första hand nämnas 2 kap. 8a (i sin nuvarande lydelse): Vid prövning av frågor om meddelande av nätkoncession för linje skall bestämmelserna i 2-4 kap., 5 kap. 3 miljöbalken tillämpas. För förfarandet, kraven på miljökonsekvensbeskrivningen samt planer och planeringsunderlag gäller 6 kap. miljöbalken. Föreliggande MKB är således den som skall bifogas koncessionsansökan för ny kraftledning med sträckning från Alkullen strax söder om Övertorneå till Ylitornio i Finland. Tillståndsprocessen för kraftledningar För att få bygga och driftsätta en kraftledning krävs ett tillstånd, så kallad nätkoncession för linje, enligt Ellagen (1997:857). Syftet med koncessionen är att ge nätägaren tillstånd att bygga kraftledningen, med en viss spänning enligt angiven sträckning. Koncessionsansökan inlämnas till Energimarknadsinspektionen som handlägger ärendet och efter en omfattande remisshantering fattar beslut, se Figur 4. Ansökan omfattar bland annat teknisk beskrivning, fastighetsförteckning, miljökonsekvensbeskrivning och karta. Ett koncessionsbeslut gäller tills vidare och ger nätägaren rätt att bygga ledningen men inte rätt att ta mark i anspråk. För detta krävs markupplåtelse på berörda fastigheter. Vattenfall strävar efter att teckna frivilliga markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare. Koncessionsbeslutet ligger till grund för Vattenfalls ansökan om ledningsrätt hos lantmäterimyndigheten, vilket innebär att marken fastighetsrättsligt upplåts för ledning. Ledningsrätten gäller under obegränsad tid. Ledningsrätten innebär att fastighetsägaren fortsätter att äga marken men att Vattenfall betalar en engångsersättning för rätten att få använda marken för ledningen. Samråd I MKB-processen och senare också i tillståndsprocessen ges de som är berörda av projektet möjlighet att påverka projektet genom ett samråds- och remissförfarande. Samrådsskedet ska följa 6 kap. 4-6 i miljöbalken. Det innebär att SWECO, RAPPORT: ALKULLEN - YLITORNIO, ORIGINALHANDLING 2016-04-18

Samråd har skett skriftligt genom utskick av samrådsunderlag till fastighetsägare, närboende, berörda myndigheter och organisationer samt tillsynsmyndigheten under oktober 2014. Information om projektet kungjordes även genom annonser i Norrbottens Kuriren, Norrländska Socialdemokraten och Haparanda Bladet den 16 oktober 2015 Den 3 november 2015 hölls ett öppet samrådsmöte på Folkets hus i Övertorneå. Berörda markägare, föreningar och organisationer fick inbjudan till mötet tillsammans med den utskickade skriftliga informationen och inbjudan till mötet ingick även i kungörelserna i lokalpressen enligt ovan. Vid mötet informerades om bakgrunden till projektet, ledningssträckning och utförande, berörd lagstiftning, samrådsprocessen och miljökonsekvensbeskrivning samt markägares rätt till ersättning för tillfällig och bestående skada. Under mötet fanns även möjlighet att ställa frågor eller föra fram synpunkter i ärendet. Under december-januari 2015/2016 genomfördes ett kompletterande skriftligt samråd med finska Museiverket och Ylitornio kommun efter synpunkter från finska Miljöministeriet. Under samrådstiden har det funnits möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på samrådsunderlaget. En beskrivning av genomförda samråd, minnesanteckningar från samrådsmöten m.m. samt inkomna synpunkter, har sammanställts i en samrådsredogörelse. Samrådsredogörelsen där Vattenfall kommenterar/bemöter inkomna yttranden redovisas i bilaga A. Samrådsredogörelsen har legat till grund för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Framförda synpunkter har beaktats och undersökts under framtagande av ansökan och MKB. Utifrån inkomna synpunkter har Vattenfall valt att gå vidare med Alternativ 1 som utbyggnadsförslag i föreliggande koncessionsansökan. Med hänsyn till framkomna synpunkter i samrådet har Vattenfall även beslutat att revidera ledningens föreslagna utförande från det tidigare förslaget att ledningen utförs som luftledning fram till Kylänsaari och därifrån markförläggs med styrd borrning till att ledningen endast utförs som luftledning fram till Torneälvens västra strandkant. Därifrån föreslås ledningen markförläggas till ön Kylänsaari genom styrd borrning. Över Kylänsaari markförläggs ledningen genom grävschaktning eller borrning över ön för att slutligen genom styrd borrning markförläggas under Torne älvs huvudfåra och angöra befintlig station i Ylitornio. Beslut om betydande miljöpåverkan Beslut, enligt 6 kap 5 miljöbalken, om att projektet inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan fattades av länsstyrelsen i Norrbottens län den 15 april 2016, se bilaga B. Metodik Föreslagen ledningssträckning har studerats med hjälp av kartor samt med material som insamlats från kommunens översiktsplan, länsstyrelsens databank (GIS-kartor) vad avser länsintressen, riksintressen inklusive Natura 2000 m.m., Riksantikvarieämbetets Fornsök, Skogsstyrelsens underlag för värdefulla skogsområden samt Energimyndigheten. SWECO, RAPPORT: ALKULLEN - YLITORNIO, ORIGINALHANDLING 2016-04-18

Särskilda utredningar har genomförts vad gäller förekomst av hotade/skyddade arter i området samt magnetfältspåverkan för fiskvandring i Torne älv. Dessa utredningar redovisas i sin helhet i bilaga C och bilaga D. Avgränsning MKB:n fokuserar på de miljöaspekter som är mest väsentliga med hänsyn till planerad utbyggnad av en ny kraftledning med en driftspänning på upp till 24 kv mellan planerad transformatorstation i Alkullen och befintlig station i Ylitornio. I MKB:n beskrivs det område som berörs av planerad kraftledning och det närområde som påverkas visuellt av kraftledningen. De flesta konsekvenser bedöms uppkomma inom ledningens närområde men även områden på större avstånd kan påverkas. Tidsmässigt har MKB:n avgränsats till år 2030 då relevanta miljökonsekvenser förväntas ha inträffat. De miljöaspekter som behandlas i MKB:n har avgränsats med utgångspunkt från lagar och förordningar, kunskap om befintlig miljö och projektets tänkbara påverkan samt vad som framkommit vid samråd med länsstyrelsen och kommunen. De miljöaspekter som bedömts vara mest relevanta för planerad ny kraftledning är: Landskapsbild Naturmiljö inkl. vattenmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Rennäringens intressen Nedan redovisas de miljöaspekter som inte behandlas ytterligare i denna miljökonsekvensbeskrivning då planerad verksamhet inte bedöms påverka dem i någon större grad. Naturresurser Då de planerade åtgärderna inte innebär att någon ny mark kommer att tas i anspråk utöver vad som redan är i anspråkstaget i befintlig ledningsgata bedöms inte någon ytterligare påverkan eller några konsekvenser för markanvändningen eller nyttjandet av naturresurserna uppkomma och miljöaspekten behandlas därför inte vidare i denna MKB. Planförhållanden För Övertorneå kommun gäller översiktsplan antagen den 19 maj 2014. I plandokumentet är Torne älvdal utpekat som värdefull kulturmiljö där kommunen framhåller att områden av kulturhistoriskt intresse ska bevaras för kommande generationer. Torne älvdal är i översiktsplanen utpekat bevarandeklass II enligt bevarandeprogrammet för odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Älvdalen är även utpekat som värdefull kulturmiljö i Länsstyrelsen Norrbottens kulturmiljöprogram. Torne älvdal omfattas av landskapsbildskydd enligt den gamla Naturvårdslagens 19. Kommunen bedömer att förordnandet är ändamålsenligt som skydd av värdefull landskapsbild. 20 (43) SWECO, RAPPORT: ALKULLEN - YLITORNIO, ORIGINALHANDLING 2016-04-18

Beskrivning av föreslagen ledningssträckning Omfattning och utförande Den föreslagna ledningssträckningen är cirka 1,8 km lång och följer befintlig ledningsgata väst-östlig riktning från Alkullen till Ylitornio. Ledningsgatan avgränsas i väster av väg 99 och befintlig 20 kv- ledning med sträckning mellan Ekfors och Övertorneå. Den nya ledningen planeras byggas i befintlig ledningsgata mellan ny planerad transformatorstation i Alkullen och befintlig transformatorstation i Ylitornio. Ledningen korsar Torne älv två gånger, en kortare passage om ca 200 meter och en längre passage om ca 600 meter. I mitten av de två passagerna finns ön Kylänsaari. Ledningen förläggas genom styrd borrning under Torne älv för att därefter övergå till markkabel som förläggs genom grävschakt eller borrning över ön Kylänsaari. Anläggningsmetoden styrd borrning under Torne älv innebär att inget anläggningsarbete kommer att utföras i vattenområdet. Ledningen matas från planerad ny transformatorstation Alkullen till befintlig transformatorstation i Ylitornio. Några ytterligare anläggningar utöver den redovisade ledningen och den nya transformatorstationen kommer inte att behöva anläggas. Enkelstolparna får en ungefärlig totalhöjd på 9-11 meter. Avståndet mellan stolparna blir på denna sträcka cirka 80-100 meter vilket innebär att det kommer att behövas 9 stolpar. Vid anläggande av stolpfundament kommer schaktning att krävas ner till 2 meter inom en yta på upp till cirka 1,5*1 meter (ca en skopas bredd). Ledningsgatan måste vara trädsäker till cirka 12 meters bredd på ömse sidor om ledningen, vilket innebär att befintlig ledningsgata bedöms vara tillräcklig, möjligen kan något enstaka kantträd behöva röjas. Styrd borrning Styrd borrning är en schaktfri borrteknik som används vid byggande av ledningsnät. Borrhuvudet styrs från marken och har en utformning som gör det möjligt att borra krokigt, t.ex. under vägar, järnvägar och vattendrag. Inför borrningen grävs en startgrop i vilken borriggen placeras. Borrningen utförs i två steg enligt principen som redovisas i Figur 5. Först borras ett pilothål med en tunnare borr. Därefter byts borrhuvudet ut mot en roterande rymmare. När rymmaren dras tillbaka i hålet, förstoras borrhålet samtidigt som den drar med sig ledningen. Som smörjning under borrningen används en blandning av bentonitlera och vatten, en sorts slurry. Spädvatten till slurryn kommer att pumpas från Torne älv och förvaras i en vattentank i anslutning till borriggen. Uttaget av vatten uppgår till ca 20 m 3 per dygn under en begränsad period om ca 5-6 arbetsdagar. Bentonitslurryn avvattnas i för ändamålet iordningställda sedimentations-/infiltrationsgropar. Avvattnad lera och sand återanvänds som fyllnadsmaterial på platserna för borrning och infiltration. Eftersom slurryn består av ett naturligt lermaterial och urspolat material från den naturliga marken under älvens huvudfåra finns ingen anledning att misstänka att uppsamlat material skall vara förorenat. SWECO, RAPPORT: ALKULLEN - YLITORNIO, ORIGINALHANDLING 2016-04-18

bedöms som obetydliga. Däremot kommer viss visuell påverkan kunna uppkomma vid visa positioner i landskapet och från högre höjd vilket beskrivs nedan under avsnittet Landskapsbild. Beräkningarna visar att magnetfältets styrka redan efter ett par meter har avklingat till att vara mycket svagt och att svenska myndigheters rekommendationer för nyplanering och nybyggnationer av elanläggningar, bostäder, skolor/förskolor etc. uppfylls. Avståndet till närmaste bostadsbebyggelse är betydligt större vilket innebär att påverkan på bostadsbebyggelsen avseende elektromagnetiska fält är obetydlig. Under byggnationsfasen kan påverkan i form av utsläpp och buller uppstå från transporter om infartsvägar som används till ledningen passerar bostäder. Störningarna är tidsbegränsade och konsekvenserna bedöms sammantaget som små eftersom avståndet till närmast samlade bebyggelse är relativt långt. Landskapsbild Förutsättningar Ledningssträckningen går i öst-västlig riktning från Alkullen till Ylitornio över Torneälvens dalgång. Dalgången är ca 1 km bred vid platsen för planerad kraftledning. Den älvnära landskapsbilden präglas av öppna odlingsmarker både på holmar och längs älven. Bebyggelsen är blandad och ligger vanligen glest på rad efter älven. Många byar har struktur av strandradbyar och har väl bevarade mangårdsbyggnader från 1800-talet. Delar av Övertorneå kommun omfattas av landskapsbildskydd enligt den gamla Naturvårdslagens 19, se Figur 7. Området för planerad kraftledning ligger inom ett område utpekat för landskapsbildskydd. Landskapsbildskyddet förordar inte förbud mot luftledning eller nedgrävning, vilket innebär att inga tillstånd krävs för projektet i detta avseende. I området för planerad ledning är landskapsbilden redan påverkad genom den befintliga ledningsgatan. Inarbetade åtgärder Genom att använda befintlig ledningsgata för byggnation av den nya kraftledningen och att förlägga ledningen som markförlagd ledning vid passage över Torne älv minskar andelen nya ingrepp och därmed konsekvenserna för landskapsbilden. Konsekvenser av planerad verksamhet Den planerade ledningen kommer till stor del vara skymd av omgivande skogsmark. Från vissa positioner i landskapet, i närheten av ledningsgatan samt från högre höjd, kommer den nya ledningen att vara synlig men förändringen jämfört med nuläget bedöms som liten. Genom att ledningen markförläggs från Torneälvens västra strand kan ledningens påverkan på landskapsbilden minskas betydligt. Sammantaget bedöms ledningen medföra små konsekvenser för landskapsbilden. Under byggtiden förekommer arbetsmaskiner i området, vilket kan ge en tillfällig påverkan på landskapsbilden som avtar när arbetena är slutförda. SWECO, RAPPORT: ALKULLEN - YLITORNIO, ORIGINALHANDLING 2016-04-18

Figur 7. Områden med landskapsbildskydd i närheten av den aktuella ledningen Kulturmiljö Torne älvdal kännetecknas av ett mycket värdefullt kulturlandskap som är unikt för vårt land. Älvdalsområdet är utpekat som riksintresse för kulturmiljö samt att det finns med i Länsstyrelsens kulturmiljöprogram och program för bevarande av odlingslandskapet, se Figur 8. Kulturlandskapet i Tornedalen har tusenåriga anor med välbevarade byastrukturer och en bebyggelse med många äldre intakta gårdsgrupper där hela gårdsmiljöer med mangård, uthus, bodar och aittor är väl bevarande. Bebyggelsen har ett flertal kulturhistoriskt intressanta byggnader och gårdsgrupper från 1700- och 1800-talet. Karaktäristiskt för 26 (43) SWECO, RAPPORT: ALKULLEN - YLITORNIO, ORIGINALHANDLING 2016-04-18

Tornedalen är bebyggelsens placering utmed älvstranden i långsträckta strandradbyar. Dalgången är bred och flack och längs älven utbreder sig omfattande så kallade raningsmarker, ett slags strandängar. I Tornedalen finns flertusenåriga boplatser och allt detta sammantaget ger området ett högt kulturhistoriskt, vetenskapligt, turistiskt och upplevelsemässigt värde. I Länsstyrelsens bevarandeprogram för odlingslandskapet beskrivs odlingslandskapet i Torne älvdal som viktigt att bevara både regionalt och nationellt, där helheten utgör en viktig del då det kulturhistoriskt värdefulla landskapet följer älven och återkommer i flera byar. Det finns inga kända fornlämningar inom ledningsgatan för planerad ledning. Ca 120 meter från befintlig ledningsgata finns en övrig kulturhistorisk lämning, (RAÄ, som utgörs av lägenhetsbebyggelse och på ett avstånd om ca 150 meter finns en fornlämning, (RAÄ i form av ett gränsmärke. Inarbetade åtgärder Genom att planerad luftledning inte passerar öppet odlingslandskap utan förläggs till en befintlig ledningsgata genom skogsmark och därefter markförläggs under Torne älv kan påverkan på landskapsbild och därmed kulturlandskapet längs älvdalen minimeras. Konsekvenser av planerad verksamhet Ledningen kommer vara synlig från vissa positioner i landskapet men döljs till stor del av omgivande skogsmark. Ledningens bedöms medföra obetydliga eller små konsekvenser för kulturmiljön under driftskedet. Anläggningsarbeten för ledningen utförs under en begränsad tidsperiod varför påverkan på kulturmiljön under byggtiden bedöms bli begränsad. SWECO, RAPPORT: ALKULLEN - YLITORNIO, ORIGINALHANDLING 2016-04-18

Figur 8. Riksintresse kulturmiljö i området för aktuell ledning. Naturmiljö Förutsättningar Torne älvs vattensystem i sin helhet har mycket höga naturvärden och utgör riksintresse för naturvård och Natura 2000-område, se Figur 10. Älven är en viktig fågelflyttled och selens deltaområden är fågelrika häckningslokaler, vilket är en del av värdeomdömet för riksintresset. Torne älv med biflöden är nationalälv och utgör en del av Natura 2000-området Torneoch Kalix älvsystem. Torne- och Kalix älvsystem utgörs av två stora outbyggda älvar, 28 (43) SWECO, RAPPORT: ALKULLEN - YLITORNIO, ORIGINALHANDLING 2016-04-18

Under byggtiden bedöms befintligt vägnät kunna användas för transporter till området. Figur 10. Förekommande riksintresse för naturmiljö samt Natura 2000-område. Inarbetade åtgärder Den nya ledningen kommer att placeras inom befintlig ledningsgata på en i en sträckning som inte berör några kända utpekade eller skyddade arter. Genom att använda befintlig ledningsgata krävs inte någon ytterligare avverkning träd vilket gör att markintrånget för ledingen kan minimeras. Den planerade ledningen kommer att förläggas som markledning från Torneälvens västra strand till den angör vid älvens östra strand i Ylitornio för att eliminera eventuell påverkan på fågellivet. Av den delsträcka där ledningen är byggd som luftledning är huvuddelen av SWECO, RAPPORT: ALKULLEN - YLITORNIO, ORIGINALHANDLING 2016-04-18

ledningen är placerad i skogsmark, och eftersom stolparna endast är 9-11 meter höga är faslinorna under trädhöjd, vilket minskar risk för kollision. Den aktuella ledningskonstruktionen med faslinor i horisontalplan bedöms som fördelaktig då faslinorna är placerade horisontellt i en och samma nivå, vilket ytterligare minimerar kollisionsrisken jämfört med att bygga ledningen med faslinorna vertikalt i flera nivåer. Anläggningsarbeten undviks så långt det är möjligt under fåglarnas häckningsperiod (maj-juli). Lågväxande och strandnära vegetation behålls i ledningsgatan så långt det är möjligt. Stolpar placeras på fast mark. Inga stolpar placeras i eller i anslutning till vattendrag eller vattenområden. Inga arbeten i vattendrag eller vattenområden utförs. För att undvika körskador i strandområden, våta markområden eller sumpskogsområden genomförs anläggningsarbeten om möjligt under vintertid med tjälad mark. Vid eventuella arbeten under tider på året då marken inte är tjälad används tekniska hjälpmedel såsom stockmattor eller dylikt för att minimera körskador på mark. Anläggningsarbeten och uppställning av arbetsmaskiner i Torneälvens strandzon planeras så att ett så stort skyddsavstånd till älven som möjligt uppnås. Inga arbeten i vatten kommer att ske. Ingen förvaring av drivmedel eller kemikalier får förekomma i eller i närheten av Torne älvs strandzon. Områden lämpade som uppläggningsytor för utrustning/materiel såsom stolpar, elkabel etc. bestäms efter platsbesök. Körning med arbetsmaskiner ska styras mot befintliga vägar och befintlig ledningsgata. Borrning föregås av platsundersökningar av bottenförhållanden som underlag för planering och utförande. Bentonitslurry avvattnas i för ändamålet iordningställda sedimentations- /infiltrationsgropar. Avvattnad lera och sand återanvänds som fyllnadsmaterial på platserna för borrning och infiltration. Massor från grävning vid montering av stolpar samt eventuell grävning för markförläggning av ledningen på Kylänsaari återförs på dess ursprungliga plats som fyllnadsmassor. Inga massor läggs upp inom Torne älvs strandzon. Entreprenaden utförs i enlighet med Vattenfalls miljökrav för entreprenader vilket bl.a. inkluderar krav på arbetsmaskiner etc. Konsekvenser av planerad verksamhet Det befintliga ledningsstråket kräver inte att någon ny skogsmark tas i anspråk. Naturmiljön påverkas dock av den nya ledningen genom att ledningsgatan kommer att hållas trädfri. Stolpar kommer att grävas ner i ledningsgatan, vilket har en påverkan på markmiljön lokalt. Anläggningsarbeten kommer att utföras i förekommande våtmarksmiljöer eftersom huvuddelen av den planerade ledningen som utgörs av luftledning korsar ett sumpskogsobjekt. Genom att stolpar så långt som möjligt placeras på fast mark och att anläggningsarbeten förläggs till vintersäsongen bedöms risken för påverkan och konsekvenser på våtmarksmiljöer som små. 32 (43) SWECO, RAPPORT: ALKULLEN - YLITORNIO, ORIGINALHANDLING 2016-04-18

I och med att anläggnings- och underhållsarbeten förläggs utanför fåglars häckningsperiod, och att ledningen förläggs i mark över passagen Torne älv vilket minimerar risken för kollisioner mellan i synnerhet flyttande fågel och kraftledning, bedöms inte fågellivet i Torne älvdal komma att påverkas på något särskilt sätt av den planerade ledningen. Beträffande risken för överslag på den aktuella ledningen finns en risk att fåglar kan komma i kontakt med två faser samtidigt och därmed förolyckas. Risken är störst för fåglar som har ett vingspann över 1,2 m såsom sångsvan, grågås, kungsörn och havsörn. Ledningens placering i landskapet medför dock att riskerna för att fåglar förolyckas på grund av överslag bedöms som små. Genom att vidta försiktighet i anslutning till Torneälvens strandzoner och genom att arbetet med styrd borrning kommer att ske från land och i torrhet, kommer inte anläggningsarbetet medverka till försämrad vattenkvalitet genom grumling. Därmed orsakar arbetet heller inte några negativa konsekvenser ur denna aspekt för vare sig fisk, bottenfauna eller vattenlevande organismer. Tack vare de skyddsåtgärder som kommer att vidtas för att minimera risken för kontaminering av mark och vatten från petroleumprodukter och andra kemikalier under anläggning och drift av ledningen, bedöms verksamheten inte riskera att medföra några negativa konsekvenser för mark- och vattenmiljöer. Studier av miljöeffekter från elektromagnetiska fält förlagda i vatten visar på motstridiga resultat gällande effekter på fiskar och andra vattenlevande djur. Flertalet studier som genomförts är utförda på marina arter. Som framgår av Figur 9 beräknas styrkan på magnetfältet för den aktuella ledningen bli mycket svagt och dessutom avklinga snabbt med avståndet för att redan vid ett fåtal meters avstånd från ledningen vara nära bakgrundsnivåer. Ledningen bedöms därför inte ge upphov till några akuta risker för fisk eller andra vattenlevande djur. Inom den aktuella sträckan av Torne älv domineras den förekommande fiskvandringen av lax och öring vilka knappast blir påverkade av det svaga magnetfält som beräknas uppstå vid en kabeldragning under älvens botten. Påverkan och konsekvenser till följd av markförlagd kabel för vattenlevande organismer, inklusive de utpekade Natura 2000-arterna lax, stensimpa, grön flodtrollslända och flodpärlmussla, bedöms som små eller obetydliga. Ingen påverkan bedöms uppkomma på den utpekade arten venhavre. För utter som vistas i området kan anläggningen av ledningen innebära en viss tillfällig störning under byggtiden. Ingen långsiktig påverkan bedöms dock uppstå för utterns möjligheter att födosöka och vistas i området. Rekreation och friluftsliv Förutsättningar Hela Torneälvens vattensystem omfattas av riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap 6 miljöbalken med intresseaspekterna naturstudier, båtsport, kanotning, kulturmiljö och fritidsfiske. För att ett område ska betraktas som riksintresse för friluftsliv ska området ha så stora värden på grund av natur- och kulturkvaliteter att de är eller kan bli attraktiva för besökare från hela eller en stor del av landet eller utlandet. Även förutsättningarna för naturupplevelser och friluftsverksamhet samt tillgänglighet för allmänheten spelar stor roll. SWECO, RAPPORT: ALKULLEN - YLITORNIO, ORIGINALHANDLING 2016-04-18

Torneälven innefattas av strandskyddet. Syftet med strandskyddet är att säkra allmänhetens tillgänglighet till stränder och att skydda växt- och djurlivet. Inarbetade åtgärder Den planerade nya ledningen byggs i befintlig ledningsgata vilket medför att någon ny mark inte kommer att tas i anspråk. Konsekvenser av planerad verksamhet Störningar på de upplevelsemässiga friluftslivs- och rekreationsvärdena i området bedöms inte påverkas i någon större omfattning då ledningen i huvudsak ligger skymd i skogsmark vilket minimerar påverkan på landskapsbilden. Viss påverkan kan dock uppstå till följd av den nya kraftledningen anläggs och blir synlig från vissa positioner i landskapet. Delen som utgörs av luftledning kommer att även upplevas genom ljudeffekter vid fuktig väderlek. Ledningen utgör inte något hinder för närrekreation som svamp- och bärplockning, skogspromenader, skoteråkning, motion, fiske m.m. I och med att ledningen borras under Torne älv elimineras begränsningar för friluftslivet på älven då exempelvis inga restriktioner behöver upprättas för exempelvis båtar genom ankring m.m. Där ledningen passerar skogsmark kan ledningsgatan med en annan typ av växtlighet och ett större ljusinsläpp vara en tillgång för de som vistas i naturen. Ledningsgatan erbjuder möjligheter till bärplockning och jakt då sikten ofta är bättre i den öppna terrängen. Det kan även vara lättare att röra sig inom ledningsgatorna än i sluten skogsmark. I samband med anläggning av ledningsstolparnas fundament kommer schaktning och markarbeten att utföras. Arbetet kommer tillfälligt att medföra ökat buller och störningar genom att människor och maskiner rör sig i området. Under anläggningstiden blir ledningsgatan tillfälligt otillgänglig för friluftsliv men eftersom störningarna är tillfälliga och övergående bedöms konsekvenserna som små. Sammantaget bedöms konsekvenserna för friluftsliv och rekreation vara små. Rennäringens intressen Förutsättningar Korju sameby är en så kallad koncessionssameby med sina betesmarker i Pajala och Övertorneå kommuner. Aktuellt område utgör en del av Korju samebys förhöst-, förvinter-, vinter- och vårvinterland. Den nya transformatorstationen i Alkullen ligger på gränsen till riksintresseområdet Armasjärvi, se Figur 11. Område utpekat till riksintresse utgör kärnområde för vinterbete och har god lavförekomst. Förutom det angränsande riksintresset vid den nya transformatorstationen i Alkullen finns inga uppgifter om att det aktuella området är särskilt viktigt för Korju sameby ur betessynpunkt. 34 (43) SWECO, RAPPORT: ALKULLEN - YLITORNIO, ORIGINALHANDLING 2016-04-18

Figur 11. Område av riksintresse för Korju sameby. Påverkan Under byggtiden kan störningar uppstå för renar genom buller, fordonsrörelser och genom att människor vistas i området i större utsträckning än tidigare. Påverkan är tillfällig och kan begränsas genom åtgärder. Påverkan minskar dock i ledningens driftsfas då ledningen står på plats och endast drifts- och underhållsåtgärder föranleder ökad mänsklig aktivitet i området. Nya kraftledningar kan medföra att renar styrs i oönskad riktning och att spridningen av hjorden blir större, vilket resulterar i ökad arbetsbelastning. Kraftledningsgator används också ofta för skotertrafik som påverkar rennäringen. SWECO, RAPPORT: ALKULLEN - YLITORNIO, ORIGINALHANDLING 2016-04-18

En ny ledning kan i viss utsträckning skapa en ny barriär, där de går i obruten terräng, och de kan förstärka barriäreffekten av den befintliga väg 99 och kraftledning mellan Ekfors och Övertorneå. Därtill kommer de ljudstörningar som alstras från kraftledningar vid vissa väder och som kan uppfattas som störande för renarna. Alstring av ljud är beroende av spänningsnivå och är avsevärt lägre i en regionledning jämfört med ledningar i stamnätet. I en sammanställning av forskningsläget avseende vindkraftens effekter på landlevande däggdjur har även kraftledningarnas påverkan på ren beskrivits (Naturvårdsverket 2013). Enligt sammanställningen verkar renar i allmänhet vara mindre benägna att använda områden nära eller under kraftledningar samtidigt som det finns en del individer som inte verkar undvika att vistas nära kraftledningar och vars beteende inte påverkas negativt. Resultat från forskningsprojekt i ett vindkraftsprojekt i Malå visar att renar störs under anläggningstiden och visar på undvikande av befintlig infrastruktur som vägar och kraftledningar (Naturvårdsverket 2013). Det berörda området i Malå är jämförbart genom att det huvudsakligen berör skogsmark och att även påverkan av nya kraftledningar och vägar omfattas av projektet. Området i Malå utgör dock sommarbetesland och ligger framförallt inom samebyns försommar- och kalvningsland till skillnad från aktuellt område som berör vinter- och vårvinterland. Inarbetade åtgärder Intrånget har minimerats genom att befintlig ledningsgata nyttjas. Byggskedet kan medföra störning för rennäringen i och med ökad mänsklig aktivitet där byggarbete pågår. Därför utförs anläggningsarbeten under en tidsperiod som är lämplig med hänsyn till renskötseln. Samebyn informeras om planerade arbeten i god tid innan byggstart vilket ger renskötarna möjlighet att förbereda sig. Kontaktpersoner utses så att dialogen med samebyn är enkel och snabb under byggtiden. Konsekvenser av planerad verksamhet Med inarbetade åtgärder bedöms konsekvenserna för rennäringen som obetydliga under byggskedet. Effekterna är tillfälliga och då inga anläggningsarbeten genomförs när renarna befinner sig i området begränsas konsekvenserna. Betesförlusten är mycket begränsad och den planerade kraftledningen samebyns möjlighet att bedriva rennäring i området bedöms kvarstå. Konsekvenserna för rennäringen bedöms därför som obetydliga även under driftskedet. Alternativet innebär intrång i riksintresseområde för rennäringen. Under förutsättning att de åtgärder som föreslås inarbetas bedöms inte kraftledningen påtagligt försvåra bedrivandet av renskötseln och innebär därmed ingen så kallad oåterkallelig påverkan. Värdering och samlad bedömning Samlad bedömning Den planerade ledningen placeras i befintlig ledningsgata vilket innebär att ledningen inte innebär att någon ny mark kommer att tas i anspråk och en relativt begränsad påverkan i övrigt. Genom att utföra markförläggningsarbeten i torrhet sker ingen påverkan på Torneälvens vattenkvalitet eller de djur som lever i älven. 36 (43) SWECO, RAPPORT: ALKULLEN - YLITORNIO, ORIGINALHANDLING 2016-04-18

Övriga miljökvalitetsnormer berörs ej av planerad verksamhet. Fortsatt arbete och uppföljning I denna MKB redovisas bedömda och beräknade effekter av den planerade kraftledningen. Dessa bedömningar innehåller ett mått av osäkerhet. För att säkerställa att den planerade verksamhetens faktiska miljökonsekvenser inte väsentligt avviker från de i miljökonsekvensbeskrivningen redovisade konsekvenserna och för att få kunskap om hur vidtagna åtgärder fungerar bör den planerade verksamheten följas upp. För att motverka och förebygga olägenheter för hälsa och miljö är verksamhetsutövaren, enligt miljöbalkens bestämmelser om egenkontroll (26 kap. 19 ), skyldig att fortlöpande planera och kontrollera sin verksamhet. Egenkontrollen innebär också att verksamhetsutövaren, genom undersökningar eller på annat sätt, ska hålla sig underrättad om verksamhetens påverkan på miljön. För att förebygga och minimera ledningens påverkan på omgivningen har Vattenfall, mot bakgrund av vad som framkommit i samrådsprocessen samt processen med upprättande av tillståndsansökan och denna miljökonsekvensbeskrivning, föreslagit ett antal försiktighetsmått/skyddsåtgärder som skall beaktas vid projektering, anläggande och drift/underhåll av ledningen. Beaktandet av dessa åtaganden i den fortsatta processen med projektering och senare entreprenadens genomförande säkerställs genom att ett styrdokument upprättas där miljöaspekter och försiktighetsmått/skyddsåtgärder redovisas. Prövning enligt andra lagstiftningar Spädvatten för blandning av smörjmedel vid styrd borrning kommer att pumpas från Torne älv och samlas i en vattentank som ställs upp i anslutning till borriggen. Vattenuttaget uppgår till ca 20 m 3 per dygn under en begränsad tid om ca 5-6 arbetsdagar. Torneälvens flöde uppgår till ca 388 m 3 per sekund eller ca 33,5 miljoner m 3 per dygn. Vattnet som behövs för borrningen utgör därmed en försvinnande liten andel av Torneälvens flödesvolym. Det bedöms vara uppenbart att åtgärden inte skadar vare sig allmänna eller enskilda intressen genom verksamhetens inverkan på vattenförhållandena varför ingen anmälan om vattenverksamhet krävs enligt 11 kap 12 miljöbalken. Verksamheten bedöms inte på ett betydande sätt påverka Natura 2000-området. Behov av prövning enligt 7 kap 28 a miljöbalken bedöms därmed inte föreligga. Torne älv utgör inte naturreservat varav dispens enligt 7 kap 7 miljöbalken inte behöver sökas. Åtgärden omfattas av bestämmelser om strandskydd enligt 7 kap miljöbalken. Åtgärden bedöms inte bidra till sådant hinder för allmänheten eller ge upphov till väsentligt förändrade livsvillkor för förekommande växt- och djurarter att strandskyddets syften påverkas. Ingen dispens från strandskyddet kommer därför att sökas. Inga kända fornlämningar finns i närheten av ledningsgatan vilket medför att tillstånd enligt 2 kap kulturmiljölagen inte behöver sökas. 42 (43) SWECO, RAPPORT: ALKULLEN - YLITORNIO, ORIGINALHANDLING 2016-04-18

Referenser Övertorneå kommun, Översiktsplan (2014) Länsstyrelsen I Norrbottens län, Bevarandeplan Natura 2000 Torne och Kalix älvsystem SE0820430SE0820042 (2007) Vårt hävdade Norrbotten, Bevarandeprogram för odlingslandskapet i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Norrbotten 1993. Norrbottens kulturmiljöprogram 2010-2010 Övertorneå kommun, Länsstyrelsen i Norrbotten, fastställd 2010. Digitala källor Övertorneå kommun. www.overtornea.se Länsstyrelsen i Norrbottens län. www.lansstyrelsen.se/norrbotten Länsstyrelsens GIS-tjänster. www.gis.lst.se Riksantikvarieämbetet. Fornsök. www.fmis.raa.se Skogsstyrelsen. Skogens källa. www.skogsstyrelsen.se Sametinget. www.sametinget.se SWECO, RAPPORT: ALKULLEN - YLITORNIO, ORIGINALHANDLING 2016-04-18