SPÅRTRAFIKBULLERUTREDNING, ÖSTRA OLOFSTORP- DETALJERADE ÅTGÄRDSFÖRSLAG

R01-265022 SPÅRTRAFIKBULLERUTREDNING, ÖSTRA OLOFSTORP- DETALJERADE ÅTGÄRDSFÖRSLAG GRANSKNINGSKOPIA 2015-10-01

Uppdrag: 265022 Titel på rapport: Spårtrafikbullerutredning östra Olofstorp- detaljerade åtgärdsförslag Status: Datum: 2015-10-01 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Mjölby kommun Jonas N Gustavsson Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Torehammar, Clas Karimpour, Marziyeh Torehammar, Clas Författare: Karimpour, Marziyeh Datum: 2015-09-23 Handlingen granskad av: Torehammar, Clas Datum: 2015-10-01 Tyréns AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986 2015-10-01

1 Sammanfattning I Mantorp planeras 46 nya villatomter i området östra Olofstorp. Tyréns akustikavdelning hade tidigare i uppdrag att genomföra en ljudutbredningsberäkning från järnväg för de planerade bostäderna. I den levererade rapporten R01-260486 visades att riktvärdet om 55 dba ekvivalent ljudnivå vid fasad inte kan innehållas för den mest bullerexponerade sidan av vissa av de planerade villorna. Riktvärdet om 70 dba maximal ljudnivå avseende buller utomhus innehålls inte heller för de berörda villorna. Tyréns akustikavdelning har fått vidare i uppgift att föreslå hur en bullervall skall placeras utmed kvarteret så att riktvärdena kan klaras på både uteplats och vid fasad. Eftersom bullervallen är tänkt att ligga inom planområdet måste placering och antal våningar för bostäderna justeras. Följande två bebyggelseförslag i kombination med val av en bullervall som åtgärd har tagits fram i utredningen: 1- Placering av envåningshus på de tomter som är mest utsatta för buller Resultatet visar att riktvärdet om 55 dba ekvivalent ljudnivå vid fasad och 70 dba på uteplats innehålls för alla tomterna om en 2,5 m hög och 200 meter lång bullervall placeras utmed kvarteret. 2- Tvåvåningshus i hela kvarteret Resultat visar att riktvärdet om 55 dba ekvivalent ljudnivå vid fasad och 70 dba vid uteplats innehålls för alla tomterna om en 3 meter hög och 200 m lång bullervall placeras utmed kvarteret. I detta scenario (alla huvudbyggnader är 2 våningar höga) finns större yta vid bullerskyddade sidan av byggnaderna där ljudnivåer utomhus uppfyller riktvärdet för uteplats. 3(20)

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Underlag... 5 3 Bakgrund och uppdragsbeskrivning... 5 4 Bedömningsgrunder... 6 4.1 Nya trafikbullerförordningen SFS 2015:216... 6 4.2 Buller från väg- och spårburen trafik... 6 4.3 Boverkets Allmänna Råd... 8 4.3.1 Principer för intresseavvägning... 8 4.4 Boverkets byggregler och SS 25267:2015... 9 5 Beräkningar... 10 5.1 Beräkningsmodell... 10 5.2 Programvara - SoundPlan... 10 5.3 Källdata... 10 5.3.1 Spårtrafik... 10 5.4 Beräkningsscenario... 10 5.5 Bullervallens tekniska utformning... 11 6 Resultat... 12 6.1 Envåningshus på de tomter som är mest utsatta för buller... 12 6.2 Tvåvåningshus på hela kvarteret... 15 7 Bullerskyddsåtgärder... 18 7.1 Glasskärm framför fönster... 18 7.1.1 Glasskärm framför fönster... 18 7.1.2 U-formad glasskärm framför fasad... 18 7.1.3 Bullerskyddad balkong... 19 8 Slutsats... 20 8.1 Scenariot med 2,5 m hög bullervall... 20 8.2 Scenariot med 3 m hög bullervall... 20 9 Bilagor... 20 4(20)

2 Underlag Spårtrafikflödesdata för projektets prognosår och höjdsatt kommunal grundkarta är hämtat ur underlag från Mjölby kommun för Mjölby bullerkartläggningsprojekt. Primärkarta erhållen 2015-09-02 från Jonas N Gustavsson på Mjölby kommun. 3 Bakgrund och uppdragsbeskrivning I Olofstorpsområde planeras byggnation av 46 nya villatomter i Mantorp. De planerade byggnaderna är i form av 1-2 våningshus. En bullerutredning har utförts för det planerade området och resultaten visades att riktvärdet om 55 dba ekvivalent ljudnivå vid fasad avseende spårtrafikbuller inte innehålls för tio av villorna som ligger närmast spåren. Därför har Mjölby kommun gett Tyréns i uppdrag att utforma kompletterande åtgärdsförslag på följande sätt (med fokus på de villorna som inte kunde klara riktvärdet i tidigare rapport): Två förslag på placering och storlek av bullervall inom planområdet. Planering av ett förslag på villor med garage på 16 st. tomter för optimal bullersituation. Figur 1. Situationsplan för de planerade villorna-östra Olofstorp Figuren ovan redovisar 16 tomter i området Östra Olofstorp. På varje tomt är önskemålet att placera en huvudbyggnad och ett garage. Huvudbyggnad ska placeras minst 4 meter från tomtgräns och garage ska placeras minst 2 meter från tomtgräns. Dessutom ska inga huvudbyggnader placeras inom 6 meter från lokala gator. Huvudbyggnaders antal våningar får högst vara två. 5(20)

4 Bedömningsgrunder Buller anses, framförallt i större tätorter, vara ett stort folkhälsoproblem. När människan utsätts för buller är den vanligaste reaktionen en känsla av obehag. Därutöver anses buller också orsaka stressreaktioner, trötthet, irritation, blodtrycksförändringar och sömnstörningar. För personer med nedsatt hörsel orsakar vägtrafikbuller störningar av taluppfattbarheten vid samtal. Störningsmått Ljud vars styrka är konstant i tiden mäts oftast i decibel med beteckningen dba. Indexet A efter db indikerar att ljudets frekvenser har korrigerats på ett sätt som motsvarar hur det mänskliga örat uppfattar frekvenser. Det mänskliga örat uppfattar högre frekvenser bättre än låga. Ekvivalent och maximal ljudnivå I Sverige används vanligtvis två störningsmått för trafikbuller: ekvivalent A-vägd ljudnivå LpAeq och maximal A-vägd LpAFmax ljudnivå. Med ekvivalent ljudnivå avses medelljudnivån under en given tidsperiod. För trafikbuller är tidsperioden i de flesta fall ett dygn. Förenklat kan man säga att den maximala ljudnivån är den högsta förekommande ljudnivån under exempelvis en fordonspassage under ett årsmedeldygn. 4.1 Nya trafikbullerförordningen SFS 2015:216 För bostäderna i Östra Olofstorp kom start-pm för planläggning före årsskiftet 2015 och dessa nya krav skall sannolikt inte tillämpas, men är med som information i denna rapport. Se punkt 4.2 och vidare för gällande krav i denna plan. Från 1 juni 2015 träder nya riktlinjer i kraft gällande buller vid bostadsbyggande för alla planer med start under 2015 och framåt. Bland annat anges att riktvärdet för spår- och vägtrafikbuller för bostäder större än 35 m 2 fortfarande är 55 dba (ekvivalent ljudnivå) och att avstegsfall kan tillämpas om ljudnivån vid fasad överstiger denna nivå. På en tystare sida skall ljudnivån vid fasad då inte överstiga 55 dba ekvivalent ljudnivå och nattetid (kl. 22-06) inte 70 dba maximal ljudnivå vid (minst) hälften av bostads-rummen. Vid bostäder mindre än 35 m 2 tillåts 60 dba ekvivalent ljudnivå vid fasad. Med bostadsrum avses rum för daglig samvaro, utom kök, och rum för sömn. Om uteplatser anordnas i anslutning till bostäderna skall buller från trafik inte överskrida 50 dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå. Ljudtoppar får dock förekomma över 70 dba upp till fem gånger per timme men då högst 80 dba (maximal ljudnivå) mellan klockan 06-22. Om det finns fler än en uteplats gäller kraven för minst en av dem. Denna kan vara gemensam för flera bostäder eller enskild. Ytterligare vägledning gällande tillämpning av förordningen väntas komma från Boverket under 2015. 4.2 Buller från väg- och spårburen trafik Följande riktvärden gäller för buller från de bullerkällor som ingår i utredningen. Riksdagen ställde sig 1997-03-20 bakom regeringens förslag om inriktning av åtgärder i trafikens infrastruktur som bland annat innehöll riktvärden för trafikbuller. För mer information hänvisas till Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 och utskottets betänkande 1996/97:TU7. Antagna riktvärdena gäller för permanentbostäder, fritidsbostäder, samt vårdlokaler där vårdtagare vistas under bostadsliknande förhållanden. I enlighet med riksdagsbeslutet tillämpas riktvärdena vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur, samt vid nybyggnad av bostäder. Vid tillämpning av riktvärdena vid åtgärder i trafikinfrastrukturen bör hänsyn tas till vad som är teknisk möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. 6(20)

Tabell 1. Riktvärden för trafikbuller i boendemiljö. Ekvivalent A-vägd ljudnivå, LpAeq,nT [dba] Inomhus 30 45 (nattetid) Utomhus vid fasad 55 1) - Utomhus vid uteplats - 70 Maximal A-vägd ljudnivå, LpAFmax,nT [dba] 1) Avsteg från detta riktvärde kan medges om hälften av boningsrummen i varje bostad orienteras mot en ljuddämpad sida. Läs med om detta i Boverkets Allmänna Råd 2008:1. Riktvärdena för utomhusmiljöer avser frifältsvärden utanför fönster/fasad och förutsätter vidare beräknade ljudnivåer enligt de nordiska beräkningsmodellerna för vägtrafikbuller och spårtrafikbuller. (Naturvårdsverket Rapport 4653 respektive Naturvårdsverket Rapport 4935). 7(20)

4.3 Boverkets Allmänna Råd I Boverkets Allmänna Råd 2008:1 framgår Boverkets huvudregler för buller från väg- och spårtrafik. Boverkets huvudregler överensstämmer med de riktvärdena som anges i Infrastrukturpropositionen 1996/97:53. Huvudregeln vid planering av nya bostäder lyder: Planen bör säkerställa att den slutliga bebyggelsen genom yttre och inre åtgärder kan utformas så att kraven i Boverkets byggregler uppfylls. Planen bör även säkerställa att bebyggelsen kan placeras och att åtgärder kan utformas så att 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad och uteplats) kan erhållas med hänsyn till trafikbuller. Planen bör även säkerställa att bebyggelsen kan placeras och att yttre åtgärder kan utformas så att 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad uppfylls. Boverket skriver även i Allmänna Råd 2008:1 att: I vissa fall kan det vara motiverat att göra avsteg från huvudregeln i dessa allmänna råd. Avvägningar mellan kraven på ljudmiljön och andra intressen bör kunna övervägas i centrala delar av städer och större tätorter med bebyggelse av stadskaraktär, till exempel ordnad kvartersstruktur. Därutöver skriver Boverket att avsteg kan motiveras vid komplettering av befintlig tät bebyggelse längs kollektivtrafikstråk i större städer med ny tätare bebyggelse, till exempel ordnad kvartersstruktur, längs kollektivtrafikstråk i större städer. Under förutsättning att ovanstående innehålls kan principerna för intresseavvägning övervägas. 4.3.1 Principer för intresseavvägning Följande principer bör gälla vid avsteg från huvudregeln då avvägningar ska göras mot allmänna intressen. LpAeq: 55-60 dba Nya bostäder bör kunna medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad uppgår till 55-60 dba, under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 dba vid fasad) eller i varje fall en ljuddämpad sida (45-50 dba vid fasad). Minst hälften av bostadsrummen (rum för vila eller daglig samvaro), liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. LpAeq: 60-65 dba Nya bostäder bör endast i vissa fall medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad överskrider 60 dba, under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 dba vid fasad) eller i vart fall en ljuddämpad sida (45-50 dba vid fasad), Minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. LpAeq: >65 dba Även då ljudnivån överstiger 65 dba kan det finnas synnerliga skäl att efter en avvägning gentemot andra allmänna intressen tillåta bostäder. I dessa speciellt bullerutsatta miljöer bör byggnaderna vara orienterade och utformade på ett sådant sätt att de vänder sig mot den tysta eller ljuddämpade sidan. Även vistelseytor, entréer och bostadsrum bör konsekvent orienteras mot den tysta eller ljuddämpade sidan. Det bör alltid vara en strävan att ljudnivåerna på den ljuddämpade sidan är lägre än 50 dba. Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 dba utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida bör det accepteras upp till 55 dba vid fasad, normalt för lägenheter i de övre våningsplanen. 8(20)

4.4 Boverkets byggregler och SS 25267:2015 Boverkets byggregler anger följande krav på ljudtrycksnivå inomhus från trafik och andra yttre störkällor. I praktiken innebär nedanstående tabell att ytterväggar, don och fönster skall dimensioneras utifrån yttre bullerkällor så att ljudnivån inomhus inte överskrider värdena i nedanstående tabell. Tabell 2. Dimensionering av byggnadens ljudisolering mot yttre ljudkällor (sammanfattat ur SS 25267:2015 och BBR 21, BFS 2014:3). Dygnsekvivalent A-vägd ljudnivå, LpAeq,24h,nT [dba] 1) I utrymme för sömn, vila eller daglig samvaro I utrymme för matplats och matlagning eller i utrymme för personlig hygien Ljudklass A Ljudklass B BBR (ljudklass C) 22 26 30 27 31 35 Nattekvivalent ljudnivå, LpAeq,night,nT [dba] 2) Ljudklass A Ljudklass B BBR (ljudklass C) i utrymme för sömn, vila eller daglig samvaro 18 22 - Maximal ljudnivå nattetid, LpAFmax,nT [dba] 2) Ljudklass A Ljudklass B BBR (ljudklass C) i utrymme för sömn, vila eller daglig samvaro 37 41 45 1) Avser dimensionerande dygnsekvivalent ljudnivå. Se Boverkets handbok Bullerskydd i bostäder och lokaler. För andra yttre ljudkällor än trafik avses ekvivalenta ljudnivåer för de tidsperioder då ljudkällorna är i drift mer än tillfälligt. 2) Avser dimensionerande maximal ljudnivå som kan antas förekomma mer än tillfälligt under en medelnatt. Med natt menas perioden kl. 22:00 till kl. 06:00. Dimensioneringen ska göras för de mest bullrande vägfordons-, tåg- och flygplanstyper, samt övrigt yttre ljud, exempelvis från verksamheter eller höga röster och skrik, så att angivet värde inte överstigs oftare än fem gånger per natt och aldrig med mer än 10 db. 9(20)

5 Beräkningar Beräkningar har utförts för ekvivalenta och maximala ljudnivåer avser höjden 2 meter relativt mark med en täthet mellan beräkningspunkterna om 3 x 3 meter. Sökradien mellan källa och mottagare för direktbidraget är 2000 meter. 1 reflex har använts i beräkningarna. 5.1 Beräkningsmodell Den Nordiska beräkningsmodellen för spårtrafik, rev 1996 har använts för beräkning av ljudutbredning från spårburen trafik. Beräkningsmodellen finns beskriven i Naturvårdsverkets rapport 4935. 5.2 Programvara - SoundPlan Beräkningarna har genomförts med programmet SoundPlan (version 7.3) från Braunstein + Berndt GmbH. Programmet utnyttjar tredimensionella digitalkartor över området, även inkluderande byggnader. Utbredningsdämpning, markabsorption, skärmning, reflektioner mm., hanteras automatiskt av programmet i enlighet med rådande beräkningsmodeller. 5.3 Källdata 5.3.1 Spårtrafik Information om spårtrafiken är hämtat från Mjölby bullerkartläggningsprojekt som erhållna spårtrafikuppgifter från Trafikverket för året 2013. Tabell 3. Spårtrafik som ligger till grund för bullerberäkningarna Väg Antal tåg 1) Medel tåglängd 2) Hastighet (km/h) Snabbtåg 123 225 200 Godståg 16 445 200 1) Antal tåg som passerar under ett dygn under året 2013 2) Avser tågtypens maximala totala längd 5.4 Beräkningsscenario Följande två bebyggelseförslag i samband med val av bullervall som åtgärd har tagits i utredningen för att riktvärdet skall kunna uppfyllas för de mest bullerutsatta byggnader som ligger närmast till spårlinjen. Två våningshus i hela kvarteret Placering av envåningshus på de tomter som är mest utsatta för buller 10(20)

5.5 Bullervallens tekniska utformning Enligt trafikverket Väg och Gatuutrustningsrapport måste bullervallar utformas med hänsyn till markens bärighet och förekomsten av eventuella ledningsstråk längs eller tvärs vägen. Bullervall bör utföras i material som tillåter den lutning, som krävs för att tillgodose de akustiska kraven inom tillgängligt markområde, samt som inte sätter sig alltför mycket. Lutningen måste också anpassas så att bullervallen går att sköta på ett rationellt sätt. Normalt måste bullervallar antingen byggas till högre höjd än den avsedda, eller kompletteras sedan vallen och underliggande mark har satt sig. För att inte bullerskyddet ska utgöra en trafikfara ska vallens lutning inte vara brantare än 1:2. I övrigt gäller samma rekommendationer för vallar och skärmar i fråga om utsträckning och höjd. Bullervallens karaktär bör anpassas till omgivningens lutningar, höjdformer och vegetation. För att möjliggöra höga vallar inom begränsat utrymme kan olika konstruktioner användas. Vallen kan armeras med geotextil eller geonät. Ännu brantare vallar kan åstadkommas med gabioner. Med övertäckning av jord kan även gabioner bli relativt gröna. Vallar kan även byggas upp med en korg av armeringsjärn som jordfylls. Med lämplig plantering kan en sådan vall ges form som en växthäck, men ändå vara tät och bullerdämpande. 11(20)

6 Resultat Beräkningar för ekvivalent och maximal ljudnivå från spårtrafik har genomförts för de två benämnda bebyggelseförslagen. d.v.s. tvåvåningshus i hela kvarteret och envåningshus på de tomter som är mest utsatta för buller. Resultatet av beräkningen av de två olika förslagen redovisas var för sig i detta kapitel. (se figurer nedan för ekvivalenta och maximala ljudnivåer för beräkningsresultat avseende spårtrafik). 6.1 Envåningshus på de tomter som är mest utsatta för buller En 200 meter lång bullervall med 2.5 meters höjd anläggs. Se Figur 2. För att alla huvudbyggnader skall kunna klara riktvärdet, skall de mest bullerutsatta byggnaderna vara envåningshus och placerades enligt figur nedan. Garagen skall placeras framför huvudbyggnader och har minst 2 meter avstånd från tomtgränserna. Huvudbyggnaderna skall vara L-formade så att byggnaden kan skärma ljudet åt den tysta sidan. Huvudbyggnaderna placeras minst 4 meter från tomtgräns och 6 meter från lokala gator. Figur 2: Placering av en bullervall, huvudbyggnader och garagen 12(20)

Ekvivalent ljudnivå 2 m över mark i dba samt frifältskorrigerad på fasad < 40 40-45 45-50 50-55 55-60 60-65 65-70 70-75 >= 75 Figur 3: Ekvivalent ljudnivå 1 från spårtrafik avseende byggnation av 2,5 m vall utmed kvarteret i scenariot där de tomter som är mest utsatta för buller är envåningshus Figuren ovan redovisar de beräknade ekvivalenta ljudnivåerna. Resultaten visar att, med placeringen av bullervall, reduceras den ekvivalenta ljudnivån från vägtrafik med som mest 3 db(a) för de mest bullerutsatta tomterna vilket innebär att riktvärdet om 55 dba ekvivalent ljudnivå vid fasad kan uppfyllas. 1 Fasadmarkörerna avser ekvivalent ljudnivå vid mest utsatta våningsplan för respektive position. 13(20)

Maximal ljudnivå 2 m över mark i dba < 55 55-60 60-65 65-70 70-75 75-80 80-85 85-90 >= 90 Figur 4: Maximal ljudnivå 2 från spårtrafik avseende byggnation av 2,5 m vall utmed kvarteret i scenariot där de tomter som är mest utsatta för buller är envåningshus Enligt figuren ovan uppgår den högsta beräknade maximalljudnivåerna från spårtrafik till 76 dba. Riktvärdet om 70 dba avseende ljudnivå utomhus kan innehållas på en uteplats mot den bullerskyddade sidan. Bilaga AK01-02 presenterar maximal och ekvivalent ljudnivå från spårtrafik avseende ett fall inklusive den föreslagna bullervallen utmed kvarteret i detta scenario. 2 Fasadmarkörerna avser ekvivalent ljudnivå vid mest utsatta våningsplan för respektive position. 14(20)

6.2 Tvåvåningshus på hela kvarteret För ett optimalt skydd ska en 200 meter lång och 3 meter hög bullervall anläggas. Se Figur 5. Alla byggnader kan därmed vara tvåvåningshöga. I detta scenario har garagen placerats framför huvudbyggnaderna och ha minst 2 meter avstånd från tomtgränserna. Huvudbyggnaderna skall vara L-formade så att de kan skärma ljudet åt den tysta sidan. Huvudbyggnaderna skall dessutom placeras minst 4 meter från tomtgräns och 6 meter från lokala gator. Figur 5: Placering av en bullervall, huvudbyggnader och garagen i scenariot där alla byggnader är 2 våningar höga. 15(20)

Ekvivalent ljudnivå 2 m över mark i dba samt frifältskorrigerad på fasad < 40 40-45 45-50 50-55 55-60 60-65 65-70 70-75 >= 75 Figur 6: Ekvivalent ljudnivå 3 från spårtrafik avseende byggnation av 3 m vall utmed kvarteret i scenariot där alla huvudbyggnader är två våningar höga Enligt figuren ovan uppgår den högsta ekvivalenta fasadljudnivån till 55 dba vid de mesta bullerutsatta byggnaderna vilket uppfyller riktvärdet utan marginal, för en bättre ljudmiljö kan ytterligare åtgärder utföras, se kapitel 7. Ovan redovisade ljudnivåer har räknats med hänsyn till att garagen ligger framför huvudbyggnader. Då alla fasaderna på andra våning som vetter mot ljudkällan kan klara 55 dba utan skydd från garagebyggnad möjliggör förslaget också en friare placering av garage på tomten. 3 Fasadmarkörerna avser ekvivalent ljudnivå vid mest utsatta våningsplan för respektive position. 16(20)

Maximal ljudnivå 2 m över mark i dba < 55 55-60 60-65 65-70 70-75 75-80 80-85 85-90 >= 90 Figur 7. Maximal ljudnivå 4 från spårtrafik avseende byggnation av 3 m vall utmed kvarteret i scenariot där alla huvudbyggnader är tvåvåningshöga. Enligt figuren ovan uppgår maximal fasadljudnivå till 75 dba på fasader som ligger närmast till spårlinjen. I detta scenario (alla huvudbyggnader är 2 våningshöga) finns mer utrymme vid bullerskyddade sidan av byggnader där ljudnivåer utomhus uppfyller riktvärdet. Bilaga AK03-04 presenterar maximal och ekvivalent ljudnivå från spårtrafik avseende ett fall inklusive den föreslagna bullervallen utmed kvarteret. 4 Fasadmarkörerna avser ekvivalent ljudnivå vid mest utsatta våningsplan för respektive position. 17(20)

7 Bullerskyddsåtgärder 7.1 Glasskärm framför fönster Som redovisades ovan finns fasader där ljudnivån uppnår till 55 dba. För en bättre ljudmiljö inomhus kan fasaden byggas utan fönster eller endast med fönster till icke-bostadsrum (kök, hall, badrum). Om det fortfarande är av intresse att ha bostadsrum (rum för sömn och vila och rum för daglig samvaro) vid mest bullersatta sidan eller bostadsrumsfönster som vetter åt södra sidan av tomten bör dessa bullerdämpas genom någon av följande rekommenderade åtgärder: 7.1.1 Glasskärm framför fönster Alla fönstren på bullersatta sidan av fastigheterna kan bullerskärmas genom att placera en glasskärm framför fönstret. Genom att förse byggnaden med en lokal glasskärm framför fönstret kan ljudnivån minskas med upp till 15 dba utanför fönster. Denna åtgärd får endast användas i begränsad omfattning, vilket i praktiken omfattar 5% av lägenheterna. Trafikbuller UTE 40 mm absorbent 200 mm INNE Figur 8: Principskiss på bullerskyddad glasskärm framför fönster 7.1.2 U-formad glasskärm framför fasad För våningsplan utan balkong kan en U-formad variant av glasskärm användas. Samtliga glasskärmar ska ha en glastjocklek på åtminstone 6 mm (densitet 2500 kg/m3) dessutom ska alla anslutningar såväl mot ramverk som mot fasad vara täta. Dämpningen hos fönster är beroende av ljudkälla(väg- eller spårtrafik). Men 5-10 dba dämpning är rimligt att räkna med. U-FORMAD GLASSKÄRM FRAMFÖR FASAD Öppet upp Trafikbuller U-Skärm UTE Öppet uppe och nere INNE Vy från ovan INNE Öppet ner UTE Vy från sidan Figur 9: Principskiss på U-formad glasskärm framför fasad 18(20)

7.1.3 Bullerskyddad balkong Genom att förse balkonger med en glasskärm som är tät från golv till tak kan ljudnivån minskas med upp till 10 dba. Detta är en lösning som är mycket vanligt använd och godkänd av Boverket. Inglasningen får inte överskrida 75 %, annars räknas det inte som en uteplats. Figur 10. Principskiss på bullerskyddad balkong. Vy från ovan. 19(20)

8 Slutsats 8.1 Scenariot med 2,5 m hög bullervall För att alla huvudbyggnader skall kunna uppfylla riktvärdet, skall de mest bullerutsatta byggnaderna vara envåningshus. Garagen skall placeras framför huvudbyggnaderna och ha minst 2 meter avstånd till tomtgränserna. Huvudbyggnaderna skall vara L-formade så att de kan skärma ljudet åt den tysta sidan. Huvudbyggnaderna skall enligt beställaren placeras minst 4 meter från tomtgräns och 6 meter från lokala gator. Riktvärdet om 55 dba ekvivalent ljudnivå vid fasad avseende spårtrafikbuller innehålls för alla fasader. En uteplats som innehåller riktvärdet 70 dba maximal ljudnivå kan utföras mot den bullerskyddade sidan. 8.2 Scenariot med 3 m hög bullervall Alla byggnader kan vara tvåvåningshöga. Huvudbyggnaderna skall vara L-formade så att byggnaden kan skärma ljudet åt den tysta sidan. Huvudbyggnaderna skall dessutom placeras minst 4 meter från tomtgräns och 6 meter från lokala gator. Riktvärdet om 55 dba ekvivalent ljudnivå vid fasad avseende spårtrafikbuller kan innehållas för alla tomterna. För en bättre ljudmiljö inomhus kan fasader mot bullerkällan byggas utan fönster, med fasta fönster eller endast med fönster till icke-bostadsrum (kök, hall, badrum). En uteplats som innehåller riktvärdet 70 dba maximal ljudnivå kan antingen utföras som en balkong eller en uteplats mot den bullerskyddade sidan. I detta scenario (alla huvudbyggnader är 2 våningshöga) finns mer utrymme för uteplatser vid bullerskyddade sidan av byggnaderna där ljudnivåer utomhus uppfyller riktvärdet. Förslaget möjliggör också en friare placering av garage på tomten, då fasaderna som vetter mot ljudkällan kan klara 55 dba utan skydd från garagebyggnad. 9 Bilagor Resultat för ekvivalent och maximal ljudnivå från spårtrafik avseende det första scenariot redovisas i Bilagor AK01-02. Bilaga AK03-04 presenterar maximal och ekvivalent ljudnivå från spårtrafik inklusive den andra föreslagna bullervallen utmed kvarteret. 20(20)

Spårtrafikbullerkarta Avseende 2,5 m hög bullervall Ekvivalent ljudnivå 2 m över mark i dba < 40 40-45 45-50 50-55 55-60 60-65 65-70 70-75 >= 75 Beställare: Mjölby Kommun Uppdrag: 265022 Handläggare: Marziyeh Karimpour Granskad: Clas Torehammar SoundPlan: 7.3 Beräkningsstandard: NMT 1996 Datum: 2015-09-29 AK01

Spårtrafikbullerkarta Avseende 2,5 m hög bullervall Maximal ljudnivå 2 m över mark i dba < 55 55-60 60-65 65-70 70-75 75-80 80-85 85-90 >= 90 Beställare: Mjölby Kommun Uppdrag: 265022 Handläggare: Marziyeh Karimpour Granskad: Clas Torehammar SoundPlan: 7.3 Beräkningsstandard: NMT 1996 Datum: 2015-09-29 AK02

Spårtrafikbullerkarta Avseende 3 m hög bullervall Ekvivalent ljudnivå 2 m över mark i dba < 40 40-45 45-50 50-55 55-60 60-65 65-70 70-75 >= 75 Beställare: Mjölby Kommun Uppdrag: 265022 Handläggare: Marziyeh Karimpour Granskad: Clas Torehammar SoundPlan: 7.3 Beräkningsstandard: NMT 1996 Datum: 2015-09-29 AK03

Spårtrafikbullerkarta Avseende 3 m hög bullervall Maximal ljudnivå 2 m över mark i dba < 55 55-60 60-65 65-70 70-75 75-80 80-85 85-90 >= 90 Beställare: Mjölby Kommun Uppdrag: 265022 Handläggare: Marziyeh Karimpour Granskad: Clas Torehammar SoundPlan: 7.3 Beräkningsstandard: NMT 1996 Datum: 2015-09-29 AK04