PERSONALHANDBOK NORRA VÄSTMANLANDS KOMMUNALTEKNIKFÖRBUND

Relevanta dokument
REHABILITERINGSPOLICY

CHECKLISTA REHABILITERING

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Rehabiliteringspolicy

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Rehabiliteringspolicy

Södertörns brandförsvarsförbund

1. Rehabiliteringsrutiner

Karlsborgs kommun. Riktlinjer för rehabilitering i. Bilaga 74 KF Diarienummer: Antagen:

Rehabiliteringsriktlinjer. Tibro kommun

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53.

Laholms kommuns rehabiliteringspolicy

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

Riktlinje för och anpassnings- och rehabiliteringsarbete vid Malmö universitet

HANDLEDNING I REHABILITERINGSFRÅGOR FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning

1. Inledning. 2. Definitioner

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering

ARBETSGIVARENS REHABILITERINGSANSVAR

REHABILITERINGSRUTINER. Övertorneå kommun

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Vad händer om jag blir sjuk?

Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE. Antagen av kommunfullmäktige , 112

REHABILITERINGSRUTINER. Övertorneå kommun

Handlingsplan rehabilitering. Dokumentansvarig: Personalenheten Beslutat: , KF 112

RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

Vägledning vid rehabiliteringsarbete

REHABILITERINGS- POLICY

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

Processbeskrivning för rehabilitering

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

REHABILITERINGSPOLICY

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen,

Uppdaterad Rehabilitering. Råd, stöd och riktlinjer i rehabiliteringsarbetet

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Rehabiliteringspolicy

Fastställt av kommunfullmäktige , 20. Olofströms kommun. Rehabiliteringsprogram

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering

9 januari 2003 NR. 1/2003. Arbetsgivarens rehabiliteringsutredning sid 2

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering.

REVIDERAD 2012 Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

REHABILITERINGSPOLICY

en handbok om rehabilitering

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING

Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen

Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering

178: Revidering av riktlinje för anpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering Delges:

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING. Lagstiftning och föreskrifter. Mittuniversitetet Personalavdelningen

FÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

REHABILITERINGSPOLICY

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

Rutin för rehabilitering och arbetsanpassning i Munkedals kommun

Arbetsanpassningsoch rehabiliteringsprocessen Förtydligande

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun

Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Lagar och föreskrifter Ansvaret för rehabilitering regleras i lagar och föreskrifter:

Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

REHABILITERING I GÖTEBORGS STAD VÄGLEDNING

Rutin. Rehabilitering och arbetsanpassning

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks Ändring Ändring

Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering. Stockholms läns landstings rehabiliteringsprocess för tidig återgång i arbete

Rehabiliteringspolicy

Rehabilitering. Rutiner och riktlinjer vid Lunds Universitet. Mars 2015/EE

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering. Gäller från och med

Min förhoppning med dessa riktlinjer är att de ska bli ett bra stöd för chefer och medarbetare. Giltighetstid 3 år Dokumentansvarig Anne Karlenius

Riktlinjer för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun

Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

Riktlinjer för rehabilitering i Hallsbergs kommun

Älvsbyns kommuns riktlinjer för arbetslivsinriktad

Åter till arbetet. nya regler vid rehabilitering

Rutiner för arbete med rehabilitering

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor

Rehabilitering inom Alvesta Kommun

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

RUTINER FÖR REHABILITERING

Inledning. Rehabilitering arbetslivsinriktad - övergripande rutin

Sammanträdesdatum Arbetsutskott (1) 20 KS/2016:290 Riktlinjer för rehabilitering

Riktlinjer för rehabilitering

Arbetslivsinriktad rehabilitering - riktlinje

Transkript:

PRSONALHANDBOK NORRA VÄSTMANLANDS KOMMUNALTKNIKFÖRBUND Fastställd av förbundsdirektionen 2011-0-24 82 2011-04-1 1(9) MÅL - att den anställde återfår sin arbetsförmåga och kan återgå till ordinarie arbete. - att rehabiliteringsåtgärder alltid planeras i samråd med den anställde och utgår från dennes individuella förutsättningar och behov. - att rehabiliteringsarbetet bedrivs både kort och långsiktigt. - att åtgärder sätts in tidigt i rehabiliteringsprocessen. - att rehabiliteringsarbetet genomförs konsekvent och systematiskt. FÖRBYGGAND ARBT Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Detta skall omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för den anställdes arbetsmiljö, genom att vi undersöker, genomför och följer upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. KONSKVNS OCH SYSTMATIK Rehabiliteringen måste göras med konsekvens, systematik och omsorg. Spelreglerna som gäller måste vara klara för alla parter. Arbetsgivaren har sitt rehabiliteringsansvar och den anställde har sitt ansvar i att aktivt delta utifrån de gemensamma överenskommelser som nås. Det är viktigt att en rehabilitering följs upp regelbundet. Vid samtliga ärenden gällande rehabilitering kan personalhandläggaren, företagshälsovården och Försäkringskassan vara till stöd. Åtgärderna ska ske planenligt med klara mål- och tidsangivelser och alla planer och åtgärder ska dokumenteras. All dokumentation som rör rehabiliteringen ska förvaras oåtkomligt för utomstående. För den som på något sätt deltar i anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet på arbetsplatsen gäller tystnadsplikt enligt sekretesslagen (kap7 11), samt arbetsmiljölagen ( 1).

PRSONALHANDBOK NORRA VÄSTMANLANDS KOMMUNALTKNIKFÖRBUND Fastställd av förbundsdirektionen 2011-0-24 82 2011-04-1 2(9) Process med början och slut. Lika viktigt som det är att påbörja ett rehabiliteringsarbete är att avsluta det. Ibland kan rehabiliteringen inte avslutas med återgång i ordinarie arbete. Då kan andra åtgärder bli aktuella. Utbildning och kunskap. Chefer och arbetsledare har en skyldighet att ha kunskaper i arbetsmiljöfrågor och rehabilitering. Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund ansvarar för att utbildning genomförs för att bygga upp, vidmakthålla och utveckla denna kunskap. RUTINR VID SJUKSKRIVNING Den anställde skall alltid sjuk- och friskanmäla sig i enlighet med gällande rutiner inom varje enskild avdelning inom Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund. Om sjukperiodens längd överstiger 7 dagar, eller om ett föreläggande om läkarintyg från och med första dagen är aktuellt, skall den anställde uppvisa ett medicinskt underlag för bedömning av förmåga att arbeta vid sjukdom (läkarintyg), första vardagen efter läkarbesöket. Vid föreläggande om läkarintyg from första sjukdagen (forstdagint) skall den anställde även sjukanmäla sig till företagshälsovården och boka in ett läkarbesök samma dag. Arbetsgivaren ersätter eventuella resekostnader i samband med läkarbesöket. Arbetsledaren ska alltid skicka en kopia av läkarintyget till Löneservice i Norberg. Vid sjukskrivning skall arbetsledaren inom en vecka från sjukanmälningsdatumet kontakta den anställde. Detta samtal skall dokumenteras skriftligt och arbetsledaren har till uppgift att redan vid denna kontakt skaffa sig en uppfattning om hur lång sjukskrivningsperiod beräknas bli. Den skriftliga dokumentationen görs genom att gå in i Personec och i personens sjukanmälan göra en notis i anteckningsfältet. Notera enligt nedan: Anteckningsnotis S rehab S ej rehab Betyder Kontakt har tagits, rehabiliteringsmöte bedöms nödvändigt och ska bokas Kontakt har tagits, rehabiliteringsmöte bedöms ej nödvändigt.

PRSONALHANDBOK NORRA VÄSTMANLANDS KOMMUNALTKNIKFÖRBUND Fastställd av förbundsdirektionen 2011-0-24 82 2011-04-1 (9) RUTINR FÖR RHABILITRINGSUTRDNING Arbetsledarens ansvar Största möjligheten att lyckas vid rehabilitering är att återföra den anställde till sitt arbetsställe. Rehabiliteringen skall, i första hand, syfta till återgång i det ordinarie arbetet där hon/han känner till rutiner, arbetskamrater o s v. För att underlätta återgång till arbetet, på det ordinarie arbetsstället, skall arbetsledaren se över möjligheterna till förändringar på arbetsplatsen. Förändringarna kan gälla tekniska hjälpmedel, arbetsrotation, förändringar av arbetstider, kortare utbildningsinsatser som leder till återgång, osv. Arbetstekniska hjälpmedel inköps och bekostas av avdelningen. I vissa fall kan bidrag till detta sökas hos försäkringskassan. Arbetsledaren ansvarar för att överenskomna rehabiliteringsåtgärder vidtas. Arbetsledaren ansvarar även för att den anställde kallas till arbetsplatsoch informationsträffar. Den anställde skall delta i träffarna om inte särskilda skäl till hinder föreligger. I övrigt skall arbetsledaren även se till att de som är sjukskrivna får löpande information från arbetsplatsen. Det är mycket viktigt att den anställde inte förlorar kontakten med arbetskamrater och arbetsplats. n regelbunden kontakt är en viktig faktor för att skapa bra förutsättningar för att så småningom kunna återgå i arbete. Glöm heller inte bort att bjuda med den sjukskrivne vid andra typer av personalträffar, såsom julbord eller liknande. Arbetsledaren ska delta i avstämningsmöten med Försäkringskassan och sjukskrivande läkare, målet vid dessa samtal är att alla inblandade parter ska vara överens om vilka åtgärder som skall vidtas. Parter kan även i detta fall vara den anställde, arbetsgivaren, facklig organisation, behandlande läkare, arbetskamrater, företagshälsovård, försäkringskassan, olika behandlingsinstanser, arbetsförmedling, arbetsmarknadsinstitut (AMI) eller olika utbildningsanordnare. Dessa samtal ska dokumenteras.

PRSONALHANDBOK NORRA VÄSTMANLANDS KOMMUNALTKNIKFÖRBUND Fastställd av förbundsdirektionen 2011-0-24 82 2011-04-1 4(9) När? Om bedömningen är att den anställde kommer att återgå i fullt arbete inom 4 veckor behöver inga mer åtgärder vidtas i detta skede Om det konstateras att sjukskrivningen kommer att vara längre än så eller om det är ovisst hur lång period det rör sig om skall arbetsledaren omgående inleda en rehabiliteringsutredning Om den första uppskattningen av frånvarons längd i ett senare skede visat sig vara felaktig skall en rehabiliteringsutredning inledas så snart detta kommit till arbetsledarens kännedom. Vid återkommande korttidsfrånvaro (6 sjukfall per 12 mån period) skall arbetsledaren omgående inleda en rehabiliteringsutredning. Vid misstanke om missbruk. På den anställdes egen begäran. Rehabsamtalet skall äga rum inom den närmaste veckan och rehabiliteringsutredning samt rehabiliteringsplan, om så krävs, skall upprättas vid detta möte. Hur? n skriftlig kallelse (kallrehab) till rehabiliteringssamtal skall skickas till den anställde med post. Till kallelsen skall en ej ifylld kopia av blanketten för rehabiliteringsutredning och rehabiliteringsplan (rehabutr), samt kopia av checklista och faktablad för rehabilitering (CHCKLISTANNVK), bifogas. I kallelsen skall även den anställde upplysas om att denne har möjligheten att ha facklig representant med sig. Samtalet skall genomföras personligen (ej telefon). Arbetsledaren skall informera den anställde om gällande Rehabiliteringspolicy, hur processen och målen med rehabiliteringen ser ut. Arbetsledaren bör också påtala för arbetstagaren att denne har skyldighet att vara aktiv i rehabiliteringsarbetet n kopia på ifylld och underskriven, Rehabutredning och plan, samt Checklista lämnas till den anställde efter samtalet. Bilagorna ska vara undertecknade av arbetsledare, arbetstagare och facklig representant (i de fall facklig organisation medverkar)

PRSONALHANDBOK NORRA VÄSTMANLANDS KOMMUNALTKNIKFÖRBUND Fastställd av förbundsdirektionen 2011-0-24 82 2011-04-1 5(9) Om situationen leder till en kontakt med företagshälsovården ska en bedömning av den anställdes förutsättningar till rehabilitering fyllas i och skickas till företagshälsovården. I denna beskrivs tydligt vad uppdraget för företagshälsovården är i det specifika ärendet. (bedomnrehab) Arbetsförmågebedömning Så fort det finns skäl att tro att den anställde inte kan återgå i sitt ordinarie arbete utan anpassning, skall arbetsgivarens medicinska expert - här företagshälsovården, kontaktas för en arbetsförmågebedömning. Bedömningen skall ge svar på om arbetstagaren kan utföra sin arbetsuppgift, helt, delvis, eller inte alls. Om arbetstagaren inte kan eller bara delvis kan utföra uppgiften, bör det framgå varför och på vilket sätt arbetstagaren är förhindrad. Bedömningen ska även ge svar på om arbetsuppgifterna kan utföras efter arbetsanpassning, till exempel tekniska hjälpmedel eller omfördelning av arbetsuppgifter. Arbetsgivaren ska därefter utreda om nödvändiga arbetsanpassningsåtgärder är möjliga att genomföra eller inte. Om återgång till arbetet inte kan ske inom aktuellt ansvarsområde skall arbetsledaren se till att ärendet så snabbt som möjligt överlämnas till närmast överordnade chef för fortsatt handläggning. RUTINR VID OMPLACRING PÅ GRUND AV NDSATT AR- BTSFÖRMÅGA Avdelningschefens ansvar Om det efter gjord arbetsförmågebedömning, kan konstateras att den anställde inte kommer att klara att återgå i ordinarie arbete så skall rehabiliteringsplanen inriktas mot återgång i annan tjänst (omplacering). n omplaceringsutredning skall göras i de fall denna process inleds (omplacutrrehab). Avdelningschefen skall skaffa sig kunskaper om ärendet genom att läsa igenom de handlingar som finns i ärendet, fråga arbetsledaren eller andra inblandade vad som hänt i ärendet, ta personlig kontakt med den sjuke osv. Avdelningschefen ska se över möjligheter till återgång i arbete inom avdelningens område, med hjälp av t ex kortare utbildningsinsatser, framtida pensionsavgångar osv.

PRSONALHANDBOK NORRA VÄSTMANLANDS KOMMUNALTKNIKFÖRBUND Fastställd av förbundsdirektionen 2011-0-24 82 2011-04-1 6(9) Försäkringskassan begär i regel att arbetsgivaren ska visa upp en omplaceringsutredning gällande den egna avdelningen vid dag 90, en omplaceringsutredning gällande hela förbundet vid dag 180 i sjukskrivningsperioden. För att arbetsgivaren ska hinna göra utredningen i tid är ansvarig chef skyldig att påbörja sådan utredning senast vid dag 70 respektive 150 i sjukskrivningsperioden. Vid omplaceringssituationer har alla avdelningar skyldighet att ta emot personal från andra avdelningar inom Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund utifrån begreppet "tillräckliga kvalifikationer". Förutsättning är att det måste finnas en ledig befattning att disponera eller att det går att byta befattningshavare mellan avdelningarna. Om omplacering inte kan ske inom avdelningen, skall ärendet så snabbt som möjligt översändas till personalkonsulenten på personalkontoret eller förbundschefen för utredning om möjlig omplacering inom annan avdelning vid Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund. Innan detta sker måste avdelningschef ha fullgjort alla åtgärder som kunnat medverka till återgång i ordinarie arbete för den anställde på den egna avdelningen. Lönereglering vid omplacering Om en anställd på grund av organisatoriska skäl eller sjukdom omplaceras till en annan anställning utanför anställningsavtalet och överenskommelse träffas om lägre lön, kompenseras detta med ett lönetillägg till den anställde i två år. Lönetillägget utgör mellanskillnaden mellan den tidigare och den nya lönen. Det första tolv månaderna utbetalas hela mellanskillnaden. Därefter minskas lönetillägget med 1/12 av mellanskillnaden per kalendermånad. enl. (HÖK 10). Om den anställde utifrån sin arbetsförmåga, blir erbjuden ett nytt anpassat arbete eller bedöms kunna återgå i sitt ordinarie arbete, men tackar nej, kan detta ställningstagande påverka rätten till fortsatt anställning.

PRSONALHANDBOK NORRA VÄSTMANLANDS KOMMUNALTKNIKFÖRBUND Fastställd av förbundsdirektionen 2011-0-24 82 2011-04-1 7(9) MÖJLIGA LÖSNINGAR Under pågående sjukskrivning kan den anställde erhålla sjukpenning för arbetsprövning. Detta är en form av utredning för att fastställa om återgång i ordinarie arbete är möjlig. Det är Försäkringskassan som beslutar om arbetsprövning i samverkan med arbetsledare. Detta kan endast ske under en kortare tid. Under pågående sjukskrivningsperiod kan även den anställde erhålla arbetsträning. Detta är en rehabiliteringsåtgärd som syftar till att den anställde exempelvis ska lära sig ett nytt arbete hos ordinarie arbetsgivare. Detta kan ske under en längre period. rsättningen består under denna tid av rehabiliteringsersättning och det är Försäkringskassan som beslutar. Under tiden för arbetsprövning och arbetsträning befinner sig den anställde utöver ordinarie personalbemanning på arbetsplatsen. Detta är viktigt att informera samtliga på arbetsstället om. Om det finns risk för att en sjukskriven inte kommer att kunna gå tillbaka till något arbete hos arbetsgivaren före dag 181 kan Försäkringskassan erbjuda hjälp med kontakt hos Arbetsförmedlingen. Den enskilde kan då söka nytt arbete samtidigt som denna får sjukpenning. Den anställde har rätt till tjänstledighet för att prova annat arbete. Detta regleras i Lag (2008:565) om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete. rsättningar för kostnader i samband med studier prövas i varje enskilt ärende. Om den anställdes arbetsförmåga bedöms vara stadigvarande nedsatt och alla rehabiliteringsåtgärder uttömts kan denne bli beviljad sjukersättning från Försäkringskassan.

PRSONALHANDBOK NORRA VÄSTMANLANDS KOMMUNALTKNIKFÖRBUND Fastställd av förbundsdirektionen 2011-0-24 82 2011-04-1 8(9) SJUKPNNINGRÄTT OCH BSLUT OM SJUKLÖN Försäkringskassans rehabiliteringskedja innebär att sjukpenningrätten under de tre första månaderna bedöms i förhållande till arbetsförmåga i det egna arbetet. Under månad 4 till och med 6 bedöms sjukpenningrätten i förhållande till arbetsförmåga i något av de arbeten som finns hos nuvarande arbetsgivare. Under månad 7 till och med 12 bedöms sjukpenningrätten i förhållande till arbetsförmåga i något arbete som finns på hela arbetsmarknaden. Det är alltså mycket viktigt att rehabiliteringsprocessen kommer igång i ett tidigt skede. n anställd som varit sjukskriven kan mista rätten till sjukpenning om Försäkringskassan bedömer att denne klarar sitt eget arbete, annat arbete hos arbetsgivaren eller annat arbete på arbetsmarknaden. Om sjukskrivande läkare i dessa fall fortfarande bedömer att den anställde inte har arbetsförmåga i det egna arbetet skall arbetsgivaren bedöma om denne har rätt till sjuklön enligt avtal. Detta regleras i Allmänna bestämmelserna 28 mom. 9. Bedömning och beslut fattas av förbundschef vid NVK. Beslutet skall vara skriftligt (beslsjlon). Om den sjukskrivne bedöms ha rätt till sjuklön enligt avtal fortsätter rehabiliteringsprocessen. Om det bedöms att det inte finns någon rätt till sjuklön skall individen återgå i det egna arbetet. UPPSÄGNING Utgångspunkten är att sjukdom inte är saklig grund för uppsägning. Av praxis framgår dock att uppsägning kan ske om nedsättningen av arbetsförmågan är stadigvarande och arbetstagaren inte kan utföra arbete av någon betydelse för arbetsgivaren. Arbetsgivaren måste också ha uppfyllt sitt rehabiliteringsansvar. I detta ansvar ligger att arbetsgivaren gjort allt som är möjligt för att anställningen ska bestå och övervägt möjligheterna att omplacera arbetstagare.

PRSONALHANDBOK NORRA VÄSTMANLANDS KOMMUNALTKNIKFÖRBUND Fastställd av förbundsdirektionen 2011-0-24 82 2011-04-1 9(9) Länkade dokumentmallar Kallelse till rehabiliteringssamtal: (kallrehab) Rehabiliteringsutredning och rehabiliteringsplan: (rehabutr) Checklista: (CHCKLISTANVK) Mall för rehabiliteringsbedömning: (bedomnrehab) Mall för omplaceringsutredning: (omplacutrrehab) Mall för beslut om sjuklön: (beslsjlon) Mall för kontrakt om förstadagskontakt: (forstdagint)