Hägerstensåsen/Hägerstenshamnens skolenhet Handläggare Magnus Lidman Telefon: Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (19) 2017-01-31 Till Hägerstensåsen/Hägerstenshamnens skolenhet Verksamhetsplan 2017 för Hägerstensåsen/Hägerstenshamnens skolenhet Förslag till beslut Hägerstensåsen/Hägerstenshamnens skolenhet magnus.lidman@
Sid 2 (19) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling...4 1. Ett Stockholm som håller samman...5 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor...5 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande...13 2. Ett klimatsmart Stockholm...13 2.1 Energianvändningen är hållbar...13 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm...15 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar...15 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm...16 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor...16 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...18 av ekonomi... 19...19 Budget 2017...19 Övriga frågor... 19 Bilagor Bilaga 1: Budgetbild 2017 PDF
Sid 3 (19) Inledning Inledning Vår skolenhet består av två skolor, Hägerstensåsens skola och Hägerstenshamnens skola. Hägerstensåsens skola har 472 elever i årskurs F-6. Skolan ligger på Hägerstensåsen och lokalerna är anpassade för integrerade arbetslag. Hägerstenshamnens skola har 330 elever i årskurs F-5. Skolan ligger i Axelsberg. Hägerstensåsens skola har 80 medarbetare och Hägerstenshamnen har 45 medarbetare. 100 % av våra lärare, fritidspedagoger och förskollärare har behörighet för sina tjänster. 15 av 20 barnskötare har behörighet för sina tjänster. Av våra elever F-3 är 99 % inskrivna i skolbarnsomsorgen. Antalet elever per personal i skolbarnsomsorgen är 14. För elever i årskurs 4-6 erbjuds fritidsklubben, en öppen eftermiddagsverksamhet. Organisation Skolans ledning består av rektor, intendent och två biträdande rektor. Skolenheten är indelad i 9 arbetslag. Varje arbetslag leds av en arbetslagsledare. Tillsammans med skolledningen bildar de respektive skolas ledningsgrupp. Det finns också 6 förstelärare på skolenheten två i Hägerstenshamnen och fyra stycken på Hägerstensåsens skola. De ansvarar för den pedagogiska utvecklingen på skolenheten tillsammans med rektor och bitr rektorer. Skolledningen träffar varje arbetslag på arbetsplatsträffar (APT) en gång i månaden för pedagogiska diskussioner, information, verksamhetsfrågor, miljöfrågor, skolutveckling och gemensamma aktiviteter. Varje arbetslag har ett arbetslagsmöte i veckan, för planering av veckans/månadens teman och diskussioner av gemensamma frågor. För information skickar skolledningen ut ett veckobrev till all personal varje vecka på båda skolorna. Arbetslagen planerar sina scheman tillsammans med skolledningen. De har egna ekonomiska medel för fortbildning och inköp. Skolornas elevhälsoteam består av: Skolsköterska Skolpsykolog 6 st Speciallärare/specialpedagog Rektor och biträdande rektor Elevhälsoteamen och berörda lärare på vardera skolan träffas regelbundet för konsultation och beslut om insatser för elever i behov av särskilt stöd. Vision Vår skola är en skola för alla, där varje elev har rätt till ett lustfyllt och stimulerande lärande. Våra skolor står för kunskap, trygghet och arbetsglädje, där elever och vuxna känner ansvar och visar respekt för varandra. Vi har tilltro till människors förmåga och vilja att skapa ett tryggt och tillåtande klimat, en
Sid 4 (19) reflekterande attityd och förståelse för hur vi kan rusta oss för framtiden. Värdegrund Våra förväntningar på dig som: Förälder Att ditt barn kommer i tid på morgonen och har ätit frukost. Att ditt barn är förberett och väl utrustat för skoldagen. Att du tar del av information och har en dialog med skolan och fritids. Att du stöttar ditt barn i skolarbetet. Att du deltar på föräldramöten och utvecklingssamtal. Att om du är missnöjd eller undrar över något, först talar med den personal som närmast är berörd. Elev Att du är en bra kompis och att du är mot andra som du vill att de ska vara mot dig. Att du visar respekt för andra elever och vuxna. Att du följer skolans trivselreglerna. Att du tar ansvar för ditt skolarbete och lärande. Att du hämtar en vuxen, om du ser någon som är ledsen eller behöver hjälp. Personal Att vi alla ska bemöta elever och vuxna med hänsyn och respekt. Att vi alla motarbetar diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Att vi följer vår likabehandlingsplan. Att vi samverkar i arbetslag för att skapa helhetssyn på barnet. Att vi ger eleverna goda förutsättningar att nå målen. Att vi genom arbetsglädje skapar gemenskap och trivsel. Att vi med eleven i centrum, har en dialog mellan elev, föräldrar och personal. Att vi informerar och har en dialog om verksamheten. Att vi kontaktar förälder vid behov. Vår verksamhet tar sin utgångspunkt ur läroplan, skollag och stadens verksamhetsplan. Prioriterade åtgärder för utveckling På våra skolor ska vi ständigt arbeta med att utveckla arbetsätt och arbetsformer för att bevara elevernas nyfikenhet och lust att lära. På så sätt ger vi våra elever goda förutsättningar att nå läroplanens mål. Vår analys av de nationella proven, utvärderingar av undervisningen och enkäten visar på områden vi behöver utveckla. Synligt Lärande; pedagogiska planeringar, checklistor, kunskapsstegar, porfolio och övriga verktyg för att synliggöra lärandet. Matematikutveckling; att utveckla undervisningen. Utveckling av fritidshem; pedagogisk planering och sociala målen. Kollegial kunskapsutveckling (lärare utvecklar lärare).
Sid 5 (19) KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 90 % 83% År Nämndmål: 1.1.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Lärare har höga förväntningar på eleverna. Utbildning och undervisning utgår alltid från läroplanernas mål och kunskapskrav respektive examensmålen och ämnesplanernas kunskapskrav samt från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever som dagligen deltar i en styrd rörelseaktivitet Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 har uppnått grundläggande taluppfattning inom matematik Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt År 98 % År 95 % År 96 % År 95 % År 98 % År 98 % År Andel legitimerade lärare i grundskolan 100 % År
Sid 6 (19) Vi fokuserar på språkutvecklande arbetssätt. Våra elever har god läsförmåga och ett gott självförtroende när det gäller läsning. Med detta som grund får eleverna möjlighet att ta till sig kunskap i alla skolans ämnen och att nå goda resultat. Att kunna kommunicera och att ta till sig information är en av grundförutsättningarna för allt lärande. Sång, rim och ramsor används som naturlig språkträning i förskoleklasserna. Förskoleklasserna arbetar med språkutveckling enligt Bornholmsmodellen. För att extra träna och stimulera läsförmågan anordnas lässtunder för alla åldrar med högläsning varje dag och regelbunden lästräning i olika läsgrupper. All personal har kompetensutvecklats i genre-pedagogik för att kunna arbeta språkutvecklande i alla ämnen och använder denna metod för att utveckla elevernas språk och förståelse inom respektive ämne. I de högre årskurserna läser eleverna regelbundet, såväl på egen hand som gemensamt. Inom matematikämnet sker ett arbete kring matematiskt språk som stärker elevernas förmåga att kunna förstå och tala om matematik. Kompetens inom Bornholmsmodellen. Tid på pedagogisk konferens för att bibehålla och utveckla kompetensen i Bornholmsmodellen. Samverkanspedagoger Skolverkets nationella verktyg för uppföljning av läsutveckling. DLS-test på elever under lågstadiet. Nationella proven i åk 3 och åk 6. LUS. Utveckling Kompetensutveckla nyanställd personal i förskoleklasserna i Bornholmsmodellen.
Sid 7 (19) Vi utvecklar elevernas lärande med hjälp av interaktiva hjälpmedel Våra elever har kunskap om hur datorer/ipads fungerar och kan använda dem i sitt skolarbete med viss självständighet. Våra elever ges återkommande chans att få arbeta med ipad eller dator. Arbetet syftar till att ge kännedom om hur digitala verktyg fungerar och hur dessa kan vara en hjälp i skolarbetet. Vi ger våra elever möjlighet att med IKT-verktyg dokumentera sitt eget arbete och därigenom öka sin förmåga att reflektera över och synliggöra sitt lärande. Vi använder digitala läromedel för färdighetsträning inom framför allt matematik och svenska. Med stigande ålder undervisas eleverna i källkritik Vi gör investeringar i ipads och datorer Kompetensutvecklingsinsats för personalen via Medioteket. Skolans IT-grupp Utvärdering i arbetslagen Utvärdering i IT-gruppen. Utveckling En handlingsplan som fastställer kunskapsmål/färdighetsnivåer för varje årskurs skulle kunna vara en väg för att formalisera och tydliggöra arbetet med interaktiva hjälpmedel. Vi utvecklar undervisningen i matematik. Undervisningen i matematik breddas och vid sidan av arbetet i traditionella läromedel innehåller matematikundervisning samtal om matematik, laborativa inslag, matematiskt språk och problemlösning. Våra lärare som undervisar i matematik deltar i matematiklyftet och får med hjälp av kursmaterialet och samtalsledare stöd i att utveckla undervisningen i matematik. Regelbundet träffas alla lärare som undervisar i matematik för att ta del av forskning, utbyta erfarenheter
Sid 8 (19) och för att följa upp uppgifter de utprövat tillsammans med sina elever i klassrummet. Pedagoger på fritidshemmet har utbildats på temat matteklubb för att kunna bedriva aktiviteter inom fritidshemmet för att stimulera eleverna matematikutveckling. Matematikhandledare Skolverkets kursmaterial. Terminsutvärderingar i respektive handledningsgrupp. Samtal mellan skolledning och matematikhandledare. Förstelärargruppen. Utveckling Vi fortsätter med matematiklyftet vårterminen 2017. Vi åtar oss att utveckla metoder för att varje elev ska uppnå läroplanens mål. Ökad måluppfyllelse. Andelen elever i åk 6 som når betyg i alla ämnen ska öka. Skolans lärare och pedagoger samarbetar i arbetslag, där medarbetarnas kompetenser ger oss möjlighet att möta eleverna på bästa sätt för deras utveckling och lärande. Eleverna uppmuntras att söka kunskap, samarbeta och ta egna initiativ. Vi arbetar mot tydliga kort- och långsiktiga mål, som är väl kända för elever och föräldrar. En viktig uppgift för eleverna i samband med utvecklingssamtalen är att arbeta med och konkretisera sina mål för läsåret. Under året dokumenterar eleverna sitt lärande enligt bla. portfoliometoden. På vårterminen presenteras ett skriftligt omdöme för föräldrarna inför utvecklingssamtalet och vid samtalet diskuteras och upprättas den individuella utvecklingsplanen (IUP). Inom ramen för vårt skolutvecklingsarbete på temat synligt lärande utvecklar våra lärare de pedagogiska planeringarna för att ytterligare kunna stödja elevernas utveckling mot målen. Planeringarna utformas med framstegskriterier som lotsar eleverna vidare i sin utveckling och hjälper dem att ta nästa steg. Detta ökar också möjligheten till en individualiserad undervisning som möter varje barns behov. Pedagogerna inom fritidshemsverksamheten synliggör mål och lärande inom fritidshemmet i pedagogiska planering för att beskriva och tydliggöra kopplingen till läroplanen och aktiviteternas koppling till lärandet i skolan. Ett särskilt fokusområde inom fritidshemmet för detta år är de sociala målen och i första hand respekt och hänsyn. För vårdnadshavare ger det möjlighet till insyn i hela utbildningen vilket gör det lättare kunna följa och stötta sitt barns utveckling mot målen.
Sid 9 (19) På arbetslagsmöten/fritidshemsmöten används en särskild elevpratsmall för att följa upp situationen kring elever där observerat svårigheter i lärandet eller i socialt samspel. Speciallärare/specialpedagog träffar regelbundet övriga lärare för att fånga upp eventuella elever i behov av särskilt stöd. För de elever som har behov av extra stöd finns detta i form av specialpedagog, speciallärarinsatser, resurstimmar eller handledning till arbetslagen. I samarbete mellan föräldrar, pedagoger och elever gör anpassningar i lärmiljön eller innehåll för elever med särskilda behov. Om mer omfattande stöd krävs så upprättas ett åtgärdsprogram för eleven. Utöver den ordinarie specialundervisningen finns en särskild undervisningsgrupp för elever i behov av extra stöd där stödet till eleven är omfattande. Vi erbjuder läxläsningstid där eleverna ges stöd av lärare. Lärare och speciallärare. Samverkanspedagoger Förstelärare/skolans utvecklingsgrupp. Elevhälsan Lärare utvärderar elevernas måluppfyllelse utifrån de pedagogiska planeringarna. Elevernas kunskapsutveckling följs upp regelbundet i lärarnas rapport till rektor. Resultat på nationella prov i åk 3 och åk 6. Skolverkets bedömningsstöd för åk 1 i SV och MA. Betygsstatistik. Utveckling Vi utvecklar våra pedagogiska planering utifrån våra nya kunskaper om synligt lärande. Nämndmål: 1.1.2 Alla elever har en god lärmiljö Alla elever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med vårdnadshavare samt socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 82 % År Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 60 % År
Sid 10 (19) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 60 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 82 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 50 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 85 % År Total frånvaro i grundskolan 1 % År Vi arbetar för studiero och välbefinnande hos våra elever Våra elever känner trivsel och trygghet i skolan och kan fokusera fullt ut på sitt lärande. Personalen har ett gemensamt förhållningssätt samt gemensamma rutiner och regler. Särskilt viktigt är trygghet och säkerhet för eleverna under rast och fritids utevistelse och därför finns det alltid flera vuxna tillhands för eleverna. Vi arbetar aktivt för att motarbeta mobbning och all personal ingriper vid oönskat och kränkande beteende. När mobbning förekommer följer vi vår likabehandlingsplan som ingår i planen mot kränkande behandling. De vuxna som ingår i vår likabehandlingsgrupp har särskild utbildning för att arbeta med mobbning. Inom klassens ram använder vi kompissamtal som en form att lära sig att lösa problem, men också att lära sig säga nej och hantera besvikelser. För att öka tryggheten och möjligheten för eleverna att lära känna varandra har vi utvecklat olika former av fadderverksamhet och gemensamma aktiviteter som omfattar barn i olika åldrar Vi arbetar aktivt för att pojkar och flickor jämställs. Vi behandlar medvetet våra elever som enskilda individer oberoende av könstillhörighet. Vi uppmuntrar alla elever att delta i olika aktiviteter. Detta genusperspektiv ska genomsyra vår verksamhet. På vardera skolan finns ett elevhälsoteam bestående av skolledare, skolsköterska, psykolog och specialpedagog/lärare som träffas varannan vecka. Arbetet utgår från skolenhetens elevhälsoplan och på teamets möten (EHT) diskuteras och planläggs olika elevärenden. Likabehandlingsgruppen. Material och handledning från Friends All pedagogisk personal.
Sid 11 (19) I utvecklingssamtalet som genomförs en gång per termin diskuteras varje elevs skolsituation och sociala utveckling. I en enkätundersökning utvärderas regelbundet den psykosociala situationen på skolan. Studiero, trivsel och trygghet följs årligen upp i stadens gemensamma brukarenkät. Likabehandlingsgruppen sammanställer och analyserar det sociala klimatet i varje klass löpande under året. Vi samverkar med förskola, socialtjänst och polis. Väl fungerande övergång mellan förskola och skola. Gott stöd och hjälp till elever med särskilda behov. Ett samverkansavtal finns med de kommunala förskolorna kring övergång från förskola till skola. Avtalet innebär att en god övergång mellan förskola och skola säkerställs. Förskolans pedagoger och förskoleklassens pedagoger träffas för överlämning av information, femåringarna ges möjlighet att besöka blivande skola och vårdnadshavare med barn som ska börja förskoleklass bjuds in till informationsmöten. Särskilda överlämningar med informationsutbyte sker för barn med särkskilda behov. Skolan har etablerat kontaktpersoner hos socialtjänst och polis som används vid behov. Möten med förskolans och förskoleklassens personal. Skolledning och socialtjänst samverkar. Samverkansavtalet mellan stadsdelen och utbildningsförvaltningen utvärderas inför nästa avtalsskrivning. Utvärdering av övergång mellan förskola och skola sker på första utvecklingssamtalet i förskoleklassen. Utveckling Erfarenhetsutbyte mellan personal i förskolan och förskoleklassen kan vara ett sätt att i framtiden utveckla samarbetet.
Sid 12 (19) Nämndmål: 1.1.3 Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen, vilket leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 80 % År 75 % År 70 % År 75 % År Vi ger våra elevern möjlighet att påverka sin dag i skola och fritidshem. Våra elever känner till skolans former för samverkan och inflytande och upplever att de kan påverka i verksamheten. Elevernas delaktighet i såväl lärandet som skolans miljö skall öka. En förutsättning för inflytande över sitt lärande är att tydliga mål som eleverna förstår, finns utarbetade. Portfolio är en dokumentationsmetod som ger eleverna möjlighet att på ett tydligt sätt följa och ha inflytande över sitt eget lärande. På våra skolor har samtliga elever sin egen portfolio som tydligt ska innehålla målen och det färdiga arbetet. Varje klass har klassråd en gång i veckan för att diskutera gemensamma frågor om lärande och skolans miljö. Varje klass har representanter i skolans elevråd. Elevrådet träffas en gång i månaden. Elevrådet diskuterar skolans utveckling, miljö, gemensamma problem och olika gemensamma aktiviteter. Varje fritidshem har ett fritidshemsråd med representanter från klasserna som regelbundet träffas och diskuterar fritidshems frågor.
Sid 13 (19) Matrådet har en viktig funktion inom skolans friskvårdssatsning. I matrådet träffas husmor, personal, elever och skolledning, tre gånger per termin, för att diskutera och utvärdera matsedel och matsalsrutiner. Elevtid för de olika råden både på skoltid och fritidstid. Arbetslagstid för uppföljning och planering. Elevråd, klassråd och brukarenkät. Utveckling Vårt utvecklingsarbete kring synligt lärande tror vi kommer leda till att eleverna i högre grad kan bli självständiga i sitt arbete. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 75 % År KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa.
Sid 14 (19) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel ekologiska livsmedel 35 % År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterar År Vi arbetar för minskad klimatpåverkan i vår skolrestaurant. Mindre tallrikssvinn Ökat medvetande hos våra elever om matens klimatpåverkan Genom vårt matråd medvetandegörs eleverna om betydelsen av minskat matsvinn både ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektivt. Några gånger per år genomför vi aktiviteter i matsalen för att uppmärksamma detta och vi ger eleverna olika incitament för att bidra till minskat svinn. Vi tillämpar och följer Kostenheten inom utbildningsförvaltningens riktlinjer för skolorna. Matrådet Skolbespisningens personal Avfallssortering i köket där svinnet följs upp. Kostenhetens uppföljning för skolrestauranter. Våra transporter är miljövänliga Vi utför våra transporter med låg klimatpåverkan. Inom enheten utförs dagligen transporter av tex skolmat och annan utrustning. Vi utför transporterna i egen regi med vår egen biogas-bil. Vaktmästare och biogas-bil. Verksamhetsplan år 2017.
Sid 15 (19) Utveckling Vid nytt avtal återigen prioritera miljöbil. KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. Skolenheten har en ekonomi i balans Vår enhet har en ekonomi i balans och håller budgetramen för varje del inom skolorna. All personal informeras om arbetslagets budget och vilka rutiner som gäller för inköp. Rektor ansvarar för övergripande intäkter och kostnader. Vi gör budgetuppföljning månadsvis för att följa den ekonomiska utvecklingen. På APT-möten informeras personalen om skolans ekonomiska utveckling. Skolans inköp sker av särskilda rekvirenter som genom att använda beslutad inköpskanal avropar utifrån slutna avtal. Controller Månadsuppföljning Tertialrapporter Bokslut
Sid 16 (19) KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex 78 83 År Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro dag 1-14 Tas fram av nämnden tas fram av nämnden Tertial Tertial Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. Vi arbetar aktivt för att ha friska medarbetare Friska medarbetare och lägre sjukskrivningstal. Vi tillämpar stadens riktlinjer för uppföljningssamtal och rehab med sjukskrivna medarbetare. Vi uppmuntrar våra medarbetare att utnyttja sin friskvårdstimme och ta del av stadens personalförmåner för friskvård. Vi erbjuder kurs i mindfullness för att förebygga ohälsa. Tid för friskvårdstimme Information till medarbetare om friskvårdsförmåner på APT-tid. Företagshälsovården
Sid 17 (19) Sjukfrånvarostatistik. Utveckling Erbjuda rökavvänjningskurs. Organiserade friskvårdsaktiviteter Våra skolor är attraktiva arbetsplatser Våra medarbetare trivs och känner sig engagerade och stimulerade i sitt arbete och vi kan locka nya kompetenta medarbetare i framtiden. Vi processar arbetsgångar och beslut i APT, samverkansgrupp och arbetslag för att skapa delaktighet och ta till vara medarbetarnas erfarenheter och synpunkter. Vi bedriver ett aktivt utvecklingsarbete där varje medarbetare utvecklas inom sin profession tex lärare utvecklar lärare, utvecklingsplan för fritidshem och synligt lärande. På skolan är alla medarbetare del av ett råd eller en kommitté med särskilt ansvar för någon del. Våra råd/kommittéer träffas regelbundet för att upprätthålla och utveckla sin del av verksamheten. Personal och mötesform. Samverkansgruppen Ekonomiska medel för kompetensutveckling I Stockholm stads medarbetarenkät 2017 mäter vi aktivt medskapande index. I enskilda medarbetarsamtal med närmsta chef följs varje medarbetare upp. Utveckling Utifrån resultaten i medarbetarenkäten arbetar vi vidare för att nå ytterligare resultat år 2017.
Sid 18 (19) KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras mångfaldsperspektiv Mångfaldsperspektivet är integrerat i det ordinarie arbetet. Personalen har kunskap om mänskliga rättigheter, antirasism, extremism och normkritisk pedagogik. Alla elever och all personal garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan förmedlar de demokratiska värdena och mänskliga rättigheterna. Främlingsfientlighet, rasism och extremism motarbetas. Skolan förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier genom regelbunden kartläggning av verksamheten tillsammans med elever. görs utifrån det stöd som finns framtaget. Eleverna har inflytande i arbetet samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Aktivitet Startdatum Slutdatum Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning. 2017-01-01 2017-12-31 Vi integrerar jämställdhets-, mångfalds-, och barnrättsperspektivet i vår verksamhet Alla elever och personal känner att de har samma möjligheter och att de är en del av verksamhet. Alla på skolan är väl medvetna om vår värdegrund och arbetar utifrån den. Inför varje nytt läsår aktualiseras vår värdegrund både i personalgruppen och i våra klassen. I undervisningen utgår vi också från skolans sociala mål för att fostra barnen. De sociala målen syftar till att utveckla varje elev, men också till att uppnå en skolmiljö där barns och vuxnas rättigheter respekteras. Vår likabehandlingsgrupp aktualiserar frågor som rör likabehandling och kompisstödjande arbete. Likabehandlingsgruppen stöttar och följer upp arbetslagens arbete med frågor som rör mångfaldsperspektiv och barnrättsperspektiv. Exempel på aktiviteter är social och emotionell träning där eleverna tränas i att bekräfta och respektera varandra, att förstå egna och andras känslor, hitta strategier för konfliktlösning och öka samarbetsförmågan. Arbetslagstid Utvecklingssamtalen
Sid 19 (19) APT-tid Likabehandlingsgruppen Projektpengar inom HBTQ-projektet. De sociala målen utvärderas i arbetslagen. Likabehandlingsplanen utvärderas årligen. Elever i åk f-3 intervjuas inför sitt utvecklingssamtal kring sin sociala situation i skolan. av ekonomi Enheten kommer att öka elevantalet kommande år och därmed ökar budgetomslutningen. Investeringar kommer att göras i möbler och teknisk utrustning för de nya klassrummen. Bedömningen är att den ökade elevpengar som de nya eleverna medför täcker dessa kostnader. Merkostnadsersättning kommer att sökas för kostnader förenade med den tillfällig måltidslösning i Hägerstenshamnens tillfälliga lokaler. Investeringar i IKT-verktyg kommer att fortsätta under år 2017 och medel för detta sätts av i investeringsbudget. Verktyg för budgethållning: Controller som bistår verksamheten intendent på skolan Rektor och intendent följer upp ekonomin månadsvis Budget 2017 Socio-ekonomiskt stöd: Det socioekonomiska stödet används till att öka personaltätheten, i första hand på lågstadiet. Stödet möjliggör fler samverkanspedagoger, vilket bidrar till ökad trygghet och ett mer effektivt lärande i klassrummet. Stödet finansierar också särskilt stöd och svenskundervisning för nyanlända elever och ger oss möjlighet att skapa ett tryggt och utvecklande mottagande. Övriga frågor Elevhälsoteamets uppdrag: Elevhälsteamets arbete skall syfta till att identifiera behov av särskilt stöd, undanröja hinder för inlärning och stödja elever på väg i sitt lärande. Elevhälsoteamet följer upp kunskapsutveckling hos eleverna med hjälp av screeningverktyg enligt fastställd handlingsplan. Screeningen omfattar läsutveckling, skrivutveckling och matematikutveckling. Elevhälsoteamet arbetar också konsultativt gentemot lärare och övriga pedagoger. Teamet vägleder pedagogisk personal i utformningen av anpassningar och särskilt stöd för enskilda elever, men kan också handleda hela eller delar arbetslag i deras arbete med klasser, grupper och enskilda elever.