KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING Grundskola, grundsärskola och fritidshem 2013

ENHET/ BUDGETENHET Grundskola, grundsärskola och fritidshem TIDSPERIOD År 2013 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET GRUNDFAKTA OM ENHETEN Enheten består av sju skolor där fem av dessa bedriver verksamhet från förskoleklass till och med åk 6 inklusive fritidshem och två bedriver verksamhet för åk 7 till och med 9. Särskola finns på Prästgårdsskolan för de yngre eleverna och på Fornängsskolan för de äldre eleverna. På några av de övriga enheterna finns särskoleelever integrerade i grundskolans verksamhet. Enheterna är: Förskoleklass åk 6 inkl fritidshem Hällekis skola: 140 elever varav 41-45 är inskrivna på fritidshemmet Källby gård: 205 elever varav 119 är inskrivna på fritidshemmet Prästgårdsskolan: 245 elever varav 86-110 är inskrivna på fritidshemmet Ljungsbackenskolan: 271 elever varav 135 är inskrivna på fritidshemmet Lundabyn: 123 elever varav 45-50 är inskrivna på fritidshemmet Årskurs 7 9 Fornängsskolan: 248 elever Västerbyskolan: 158 elever Särskola 5 elever går i grundsärskola i Götene 3 elever i grundsärskolan är integrerade i grundskoleklass i Götene 4 elever går på grundsärskola/träningsskola på Stenportsskolan i Lidköping 2 elever går på grundsärskola/träningsskola på Mariebergsskolan/Teglaskolan i Skara Varje enhet leds av en rektor. Lundabyn och Ljungsbackenskolan har gemensam ledning med en rektor på 100 % och en biträdande rektor på 80 %. Samma organisation gäller för Prästgårdsskolan och Hällekis skola. Övriga enheter har en rektor på 100 %. Alla enheter har i olika omfattning tillgång till en handläggare. På samtliga skolor finns arbetslagsledare och dessa tillsammans med rektor utgör enhetens utvecklingsgrupp eller ledningsgrupp. Rektorer, förskolechefer och elevhälsans chef träffas en heldag ca två gånger per månad för att diskutera övergripande frågeställningar. Vid träffarna deltar i olika omfattning sektorschef, ekonom, personalsekreterare och kommunutvecklare. Samtliga enheter har en homogen klassindelning. En strävan efter ett inkluderande förhållningssätt råder på enheterna. Det finns mindre undervisningsgrupper på skolorna där elever utifrån behov kan vistas längre eller kortare perioder, något som ständigt omprövas med elevens bästa i fokus. På varje skola finns tillgång till elevhälsopersonal i form av specialpedagog, skolsköterska och kurator. Ett antal spetskompetenser finns bland elevhälsans personal och dessa nyttjas mellan skolorna. Skolorna har också tillgång till skolpsykolog och skolläkare. 2

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MÅLUPPFYLLELSE Personal Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning inom de olika verksamheterna redovisas i nedanstående tabell. Uppgifterna är hämtade från Skolverkets statistik och avser läsåret 2012/2013. Siffran inom parentes visar uppgifter för läsåret 2011/2012. Läsår 2012/2013 Antal årsarbetare* Andel (%) årsarb./lärare m ped högsk.utb. i Götene Andel (%) årsarb./lärare m ped högsk.utb. i kommungruppen Andel (%) årsarb./lärare m ped högsk.utb. i riket Fritidshem 30 (29) 64 (66) 66 (68) 54 (55) Förskoleklass 10 (8) 77 (88) 92 (92) 84 (85) Grundskola 107 (107) 90 (91) 89 (88) 88 (89) Källa: Skolverkets kommunfaktablad * Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal Personalkategori Antal tjänster Antal verksam personal Eventuell kommentar elevhälsan lå 2012/2013 Specialpedagog 6,30 7 0,9 tjänst är i förskolan Skolsköterska 3,75 4 I snitt 373 elever/skolsköterska Skolläkare 80h/år 80 h/år Kurator 2,20 3 0,6 tjänst Fornäng 0,4 tjänst Västerby Psykolog 0,9 1 Källa: Elevhälsans kvalitetsredovisning Personalstatistiken är i stort sett densamma för föregående och innevarande läsår förutom när det gäller andelen årsarbetare i förskoleklass med pedagogisk högskoleutbildning. Den har som minskat något. Kompetensutveckling under året Utifrån de identifierade utvecklingsområdena har det under läsåret genomförts ett antal kommungemensamma kompetensutvecklingsinsatser. Valet av utvecklingsområden bygger på elevresultat i framförallt åk 3, 6 och 9. Utförlig resultatbeskrivning av resultat inom grundskolan finns i dokumentet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå för grundskola, grundsärskola och fritidshem lå 2012/2013, nationella mål. Resultatet för åk 9 vt 2013 var: Åk 9 vt 2013 Götene SALSA** Fornängsskolan Västerbyskolan Riket Andel elever som når målen i alla 78,8 % 79,6 % 77,4 % 77 % ämnen Genomsnittligt meritvärde* 207,2 p 202,1 p 216,3 p 213,1 p *Meritvärdet är den sammanlagda betygssumman. Betyget E ger 10 p, D ger 12,5 p, C ger 15 p, B ger 17,5 p och A ger 20 p. En elev som har betyget E i samtliga 16 ämnen får meritvärdet 160 p och en elev med betyget A i samtliga ämnen får 320 p. **SALSA är ett modellberäknat värde. Det räknas fram med hänsyn till föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund, andel elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands och elevernas kön. Utifrån dessa hänsynstaganden får man fram ett förväntat resultat, ett så kallat SALSAvärde. Den kursiverade texten förklarar valet av kompetensutvecklingsområden. Matematik Resultaten på de nationella proven i åk 3 och 6 visar att skillnaderna mellan skolors resultat är stor. Utbildningen i matematik är inte likvärdig. Resultatet på nationella prov i matematik i åk 9 är lågt då endast 71 % av eleverna når målen på provet. Matematikutvecklarna i kommunen genomför kommungemensamma träffar där undervisning och bedömning diskuteras. 3

Matematikutvecklarna besöker arbetslag för att diskutera undervisning. Matematikutvecklarna stödjer arbetslag i analys av nationella provresultat (främst åk 3) Learning study under ledning av Högskolan i Skövde. Farid Nolen, handelskammaren, har en inspirationsdag om hur alla elever kan stimuleras att nå längre i sin kunskapsutveckling när det gäller matematik. Samtliga elever i åk 8 och alla kommunens matematiklärare deltar. Likvärdig utbildning för pojkar och flickor Pojkarna har generellt sätt lägre resultat än flickor. Undervisning diskuteras under ledning av matematikutvecklare och läs- och skrivutvecklare samt på kommungemensamma träffar. Lärare i åk förskoleklass, åk 1-3, åk 4-6 träffas i respektive grupper liksom lärare i praktiskestetiska ämnen. Undervisningen i förhållande till det centrala innehållet och kunskapskraven diskuterats. Lärare i åk 4-6 har även samtalat med lärarrepresentanter från åk 7-9 om detta. Diskussioner förs på alla enheter om lärandets betydelse i ett förskole- till och med åk 9- perspektiv. Fritidshemmet diskuterar läroplanens innehåll liksom hur de kan möta alla elever i lärandeuppdraget. Föreläsning och olika typer av diskussioner genomförs på temat En skola för alla (inkludering). Personal deltar i genrepedagogikkurs (språkets betydelse i alla ämnen). Inom loppet av tre år ska all personal deltagit i kursen. Farid Nolen, handelskammaren, har en inspirationsdag om hur alla elever kan stimuleras att nå längre i sin kunskapsutveckling när det gäller matematik. Ökat meritvärde och lusten att lära Meritvärdet är lågt vilket tyder på att eleverna inte utmanas att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Arbetsmiljöenkäten visade att elevernas lust att lära avtar med stigande ålder liksom deras möjlighet till inflytande. Farid Nolen, handelskammaren, har en inspirationsdag om hur alla elever kan stimuleras att nå längre i sin kunskapsutveckling när det gäller matematik. Förhållningssättet kan appliceras på alla ämnen. Föreläsning om IUP och analys av respektive skolas IUP i syfte att sätta fokus på hur IUP:n kan stödja och förtydliga elevens lärande. Lärandet i ett helhetsperspektiv Lärandet börjar redan i förskolan. För att kunna höja elevernas resultat måste det därför ske en medveten och gemensam satsning i ett förskole- till åk 9-perspektiv där alla verksamheter i detta perspektiv fyller viktiga funktioner. Lärare i förskoleklass deltar i kompetensutvecklingsinsatser för förskolan som handlar om matematik och pedagogisk dokumentation. Kompetensutvecklingsinsatser i förskolan och grundskolan går hand i hand. Det gäller matematik och genrepedagogik. Lokaler och utrustning När det gäller skollokaler finns ett behov av att anpassa dessa till dagens tankar om hur lärmiljöer stimulerar och bidrar till elevens utveckling. En skola för alla innebär att det dessutom måste finnas flexibilitet av olika slag, både lokalmässigt och pedagogiskt. Dagens skolor är byggda under en tid då andra pedagogiska tankegångar gällde. Digital teknik används i allt högre utsträckning och därför har det inskaffats olika typer av teknik. Huvuddelen av teknikinköpen består av ipads och datorer. Även om utrustningen finns uppstår det problem vid användningen pga inloggningsproblem liksom svårigheter att nå nätverket. Detta är något som skapar stor frustration på skolorna. Datorvagnar har införskaffats under året. På dessa finns det datorer för en hel klass vilket underlättar praktiskt för läraren. 4

Skolgårdarna ska stimulera till lek och lärande samtidigt som de ska ge avkoppling. Det får inte heller finnas utrymmen där kränkningar uppstår. Flera skolgårdar behöver moderniseras för att leva upp till dessa behov och krav. UNDERLAG I REDOVISNINGEN Arbetsmiljöenkät genomförd med elever i åk 2, 5 och 8 fråga 13-16 RUTIN FÖR REDOVISNING Enligt skollagen (SFS 2010:800) ska det systematiska kvalitetsarbetet i skolverksamheterna utgå från nationella krav. Detta beskrivs i skollagen 4 kap 5 med: Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Skrivningen i skollagen innebär att arbetslagen formar utvecklingsplaner och genomför kvalitetshöjande åtgärder utifrån de nationella målen. Detta arbete redovisas läsårsvis i ett särskilt dokument. De lokala styrkortsmålen är utformade på ett sätt som gör att rektorerna är de som formulerar utvecklingsplaner för målen. På varje enhet har rektor varit ansvarig för att arbetet fortlöper enligt utvecklingsplanen. ÅTGÄRDER UTIFRÅN FÖREGÅENDE ÅRS KVALITETSREDOVISNING Målen i årets utvecklingsplan är samma som för föregående år; föräldrar och elever kan via Delta hålla sig informerade om skolans verksamhet och eleverna är nöjda med sin matsituation. När det gäller föräldrars möjlighet att använda Delta via egen inloggning, har vi inte hittat en bra lösning varken tekniskt eller ekonomiskt. När det gäller elevers matsituation har vikten av dialog mellan kostpersonal, rektorer och elever lyfts fram och intensifierats något. Samtal förs om vad eleverna kan vara med och påverka. De åtgärder som vidtagits utifrån nationell mål redovisas i dokumentet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå för grundskola, grundsärskola och fritidshem lå 2012/2013, nationella mål. 5

VIKTIG KVALITATIV/KVANTITATIV INFORMATION De frågor ur arbetsmiljöenkäten som genomförs i åk 2, 5 och 8 utgör grunden för den kvalitativa information som hör samman med styrkortsmålen. Arbetsmiljöenkätundersökningen genomförs varje läsår och innehåller fyra områden; trivsel, lärande och inflytande, utvecklingssamtal, skolmat och miljö samt trygghet. Fråga 13-16 berör skolmaten. 13. Jag tycker för det mesta att maten som serveras i skolrestaurangen är god Stämmer 47 16 5 Stämmer ganska bra 45 26 31 Stämmer delvis 33 63 30 Stämmer inte alls 6 26 29 Vet ej 4 1 3 135 132 98 Stämmer 35% 12% 5% Stämmer ganska bra 33% 20% 32% Stämmer delvis 24% 48% 31% Stämmer inte alls 4% 20% 30% Vet ej 3% 1% 3% 6

14. Jag tycker skolrestaurangen är trevlig att äta i Stämmer 67 26 7 Stämmer ganska bra 38 45 36 Stämmer delvis 15 39 35 Stämmer inte alls 13 22 20 Vet ej 3 3 1 136 135 99 Stämmer 49% 19% 7% Stämmer ganska bra 28% 33% 36% Stämmer delvis 11% 29% 35% Stämmer inte alls 10% 16% 20% Vet ej 2% 2% 1% 15. Vi elever får vara med och påverka vilken mat som ska serveras Stämmer 49 20 2 Stämmer ganska bra 29 32 16 Stämmer delvis 34 51 31 Stämmer inte alls 13 22 36 Vet ej 11 7 10 136 132 95 Stämmer 36% 15% 2% Stämmer ganska bra 21% 24% 17% Stämmer delvis 25% 39% 33% Stämmer inte alls 10% 17% 38% Vet ej 8% 5% 11% 7

16. Vi elever får vara med och påverka hur det ska se ut i skolrestaurangen Stämmer 24 12 4 Stämmer ganska bra 23 32 13 Stämmer delvis 19 40 33 Stämmer inte alls 57 37 25 Vet ej 11 11 20 134 132 95 Stämmer 18% 9% 4% Stämmer ganska bra 17% 24% 14% Stämmer delvis 14% 30% 35% Stämmer inte alls 43% 28% 26% Vet ej 8% 8% 21% 8

MÅL Ange vilket mål som avses och hänvisa målet till aktuellt mål i styrdokumentet. Föräldrar och elever kan via lärplattformen DELTA hålla sig informerade om skolans verksamhet. MÅLKRITERIER/ INDIKATORER Ange vilket tillstånd som ska visa sig för att arbetslaget/enheten ska veta att målet är nått. Det kan vara flera målkriterier till ett mål. Alla föräldrar och elever känner till och använder sig av DELTA. RESULTAT/ UTVÄRDERING Ange vilket resultat arbetslaget/enheten har sett som tyder på måluppfyllelse Personlig inloggning för föräldrar saknas. Alla föräldrar/elever har inte tillgång till dator i hemmet vilket innebär att information inte endast kan ges via DELTA. Ett fåtal lärare på 7-9- skolorna använder DELTA för att kommunicera med elever och föräldrar. I övrigt är det få. VÄRDERING ANALYS PLANERADE ÅTGÄRDER Beskriv orsaken till måluppfyllelse i form av framgångsfaktorer/ brister. Markera måluppfyllelsen genom att dels skriva in siffran för måluppfyllelse och dels genom att fylla rutan med färg enligt graderingen nedan. 1 På F-6-skolorna används DELTA i liten utsträckning och medan det används i högre utsträckning på 7-9- skolorna. Lärarna har inte hittat former för hur DELTA kan/ska användas i kommunikationen med elever. Beskriv vilka åtgärder som planeras för att antingen bibehålla mycket hög måluppfyllelse eller för att öka måluppfyllelsen. Utbildning behövs. Piloter som driver arbetet på DELTA bör finnas på varje skola. 4 = mycket hög måluppfyllelse GRÖN, 3 = medel/hög måluppfyllelse GUL, 2 = medel/låg måluppfyllelse ORANGE, 1 = mycket låg måluppfyllelse RÖD 9

MÅL Ange vilket mål som avses och hänvisa målet till aktuellt mål i styrdokumentet. Eleverna är nöjda med sin matsituation. MÅLKRITERIER/ INDIKATORER Ange vilket tillstånd som ska visa sig för att arbetslaget/enheten ska veta att målet är nått. Det kan vara flera målkriterier till ett mål. Eleverna är delaktiga i utformningen av måltiderna samt i utformningen av sin matmiljö. RESULTAT/ UTVÄRDERING Ange vilket resultat arbetslaget/enheten har sett som tyder på måluppfyllelse Enligt arbetsmiljöenkäten upplever eleverna viss påverkan på utbudet av mat och liten påverkan på hur miljön i skolrestaurangen ser ut. VÄRDERING ANALYS PLANERADE ÅTGÄRDER Beskriv orsaken till måluppfyllelse i form av framgångsfaktorer/ brister. Markera måluppfyllelsen genom att dels skriva in siffran för måluppfyllelse och dels genom att fylla rutan med färg enligt graderingen nedan. 2 Upplevelsen är att det är svårt att påverka matutbudet. Eleverna är i stort sett nöjda med den mat som serveras. Beskriv vilka åtgärder som planeras för att antingen bibehålla mycket hög måluppfyllelse eller för att öka måluppfyllelsen. Ökad kommunikation med kostenheten. En skolrestaurangsgrupp har bildats och pengar har avsatts för att utveckla miljön. 4 = mycket hög måluppfyllelse GRÖN, 3 = medel/hög måluppfyllelse GUL, 2 = medel/låg måluppfyllelse ORANGE, 1 = mycket låg måluppfyllelse RÖD 10

SAMMANFATTNING AV 2013 ÅRS KVALITETSARBETE De utvecklingsområden som varit för 2013 kräver en samverkan med externa aktörer av olika slag. Detta gör att en viss tröghet uppstår i genomförandet eftersom flera parter ska vara överens, ekonomiska resurser ska finnas och regelverk av olika slag ska följas. När det gäller användningen av Delta, har denna ännu inte kommit igång fullt ut på skolorna. Personalen använder den i olika hög utsträckning vilket i sin tur påverkar hur och till vad elever och vårdnadshavare kan använda den. Fortsatta satsningar behövs för att all personal ska känna sig trygg i användandet av plattformen och se nyttan med den. När det gäller matsituationen bör en fortsatt dialog föras mellan kostenheten, elever, rektor och personal kring vad eleverna kan vara med och påverka. Matutbudet är svårt att påverka och den mat eleverna önskar äta är inte alltid den som rekommenderas ur näringssynpunkt. Matmiljön är något enklare att påverka även om vi är hänvisade till de skolrestauranglokaler som finns med allt vad det innebär. Det är små justeringar som kan göras och dessa kan vara nog så viktiga för att öka trivseln och matron. 11