Alla vinner på väl underbyggda val Mikaela Zelmerlööw, Skolverket 2017-10-24
Upplägg Utvärderingar inom vägledningsområdet Reglering av studie- och yrkesvägledningen Vad gör Skolverket för att stärka vägledningen? Många bilder
Utvärderingar Skolverket 2005 Skolverket 2007 Skolinspektionen 2013 kvantitativ utvärdering kvalitativ utvärdering kvalitetsgranskning Skolverket 2015 liten pilot, utvärdering
Slutsats 2005 Förväntningarna på vägledningen är stora samtidigt som man i de flesta kommuner inte satt upp och definierat mål för vägledning och därmed kan man inte heller garantera tillgång till kvalificerad studie- och yrkesvägledning.
Resultat 2007 Förändringsarbete utgår inte från utvärderingar, det förs inga diskussioner. Lärare har dåliga kunskaper om gymnasieskolans krav. Arbetet med skola-arbetsliv har stora brister, eleverna upplever svag koppling mellan studier och arbete, lärarna arbetar i liten utsträckning med detta. Eleverna ägnar mycket tid och kraft åt framtida studie- och yrkesval men ingen rektor har frågat vad eleverna önskar. Eleverna vill ha tidigare vägledning.
En vanlig skola Studie- och yrkesvägledningen koncentrerad till elevernas gymnasieval Studie- och yrkesvägledning = studie- och yrkesvägledarens arbete Ett vägledningssamtal 2017-10-23
En ovanlig skola Studie- och yrkesvägledande insatser löper som en röd tråd genom hela grundskolan Studie- och yrkesvägledning = ett delat ansvar på skolan Eleverna har inflytande över sin studie- och yrkesvägledning Målen för skolans studie- och yrkesvägledning och syftet med olika aktiviteter är tydliga för personal och för elever Skolan arbetar aktivt för att vidga elevernas perspektiv och motverka begränsningar Omvärldskunskap och arbetslivsanknytning i alla ämnen Studie- och yrkesvägledaren stödjer den övriga personalen i deras studie- och yrkesorienterande insatser 2017-10-23
Hur kan vi förstå det här? Möjliga förklaringar: Intentionerna bakom det mål- och resultatstyrda systemet har inte övergått till en fungerande praktik Otydliga styrdokument Många vägledare gick över till gy och vux under slutet av 1990- talet Skolorganisation, halvtidstjänster Prioriteringar, bristande kunskaper
Indelning och avsnitt 1. Att styra och leda arbetet med studie- och yrkesvägledning 2. Personal och kompetens 3. Undervisning och samverkan: Skola, utbildning och arbetsliv 4. Information inför val av studier och yrken 5. Vägledningssamtal
1. Att styra och leda Huvudmannen bör konkretisera vad de nationella målen för studie- och yrkesvägledning innebär för den egna verksamheten, samt vid beslut om organisation och resursfördelning säkerställa att elevernas behov av studie- och yrkesvägledning kan tillgodoses. Rektorn bör se till att det finns rutiner och metoder för att planera, utvärdera och utveckla studie- och yrkesvägledningen så att den tillgodoser elevernas behov av vägledning,
1. Att styra och leda Rektorn bör tydliggöra hur ansvaret för studie- och yrkesvägledning är fördelat mellan studie- och yrkesvägledare, lärare och övrig personal samt formerna för samarbetet mellan dem, se till att studie- och yrkesvägledning sker kontinuerligt och integrerat i utbildningen under studietiden, så att eleven ges förutsättningar att göra väl underbyggda studie- och yrkesval, samt se till att eleverna, utifrån sina behov, erbjuds vägledningssamtal.
2. Personal och kompetens Huvudmannen bör inför resursfördelningen ta reda på vilken kompetens som finns och vilken kompetens som behövs för att tillgodose elevernas behov av studie- och yrkesvägledning. Huvudmannen och rektorn bör se till att studie- och yrkesvägledaren har den kompetens som behövs för att kunna stödja övrig personals arbete med studie- och yrkesvägledning.
2. Personal och kompetens Rektorn bör se till att personalen på skolan har kunskaper om och förståelse för hur kön samt social och kulturell bakgrund påverkar elevernas studie- och yrkesval samt att de har kunskaper om hur elevernas föreställningar om utbildningar och yrken kan utmanas.
3. Undervisning och samverkan Läraren bör i undervisningen - ge eleverna möjlighet att utveckla en förståelse för hur kunskaper i ämnet kan ha betydelse i arbetslivet och på så sätt utgöra ett underlag för deras framtida studie- och yrkesval
4. Information Studie- och yrkesvägledaren och läraren bör se till att eleverna får saklig och aktuell information om arbetslivets kvalifikationskrav och om hur arbetsmarknaden ser ut inom olika yrkesområden. Kommunen bör se till att kommunens medborgare informeras om sina möjligheter till utbildning
5. Vägledningssamtalet Studie- och yrkesvägledaren bör se till att vägledningssamtalen planeras och genomförs så att de utmanar elevernas föreställningar om yrken och utbildningar utifrån kön samt utifrån social och kulturell bakgrund,
Utbildningspaketet 2014-2017 Luleå Östersund Tällberg (vux) Leksand Västerås Eskilstuna Örebro Karlstad Skövde Borås Göteborg Halmstad Eslöv (vux) Malmö Karlshamn Umeå Sollefteå Sundsvall/Örnsköldsvik Bollnäs/Söderhamn Gävle Uppsala Arlanda/SiS Upplands-Bro Stockholm Huddinge Linköping Visby Växjö Karlskrona
Effekt: System, info, samverkan Insats: Skolverket Effekt: Insikter, kunskaper Insats: Kurs Effekt: Prioriterat mål, HP, integrerad Insats: Stöd Effekt: förebygga studieavbrott, dimension gy Insats: Stöd Effekt: Dialog om arbetslivets behov Insats: Kontakt
William https://www.youtube.com/watch?v=vtpvjwlrm8o&feat ure=youtu.be