TSJ 2012-560 Konsekvensutredning 1(9) Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet för uppföljning och utvärdering av kollektivtrafikmarknaden. 1. Vad är problemet och vad ska uppnås? Riksdagen beslutade 1 i juni 2010 lagen (2010:1065) om kollektivtrafik som trädde i kraft den 1 januari 2012. Lagen är tillämplig på kollektivtrafik på väg, järnväg, spårväg och tunnelbana. Lagstiftningen syftar till att modernisera kollektivtrafiklagstiftningen och anpassa den till EU:s regelverk på området. Den nya kollektivtrafiklagen innebär att kollektivtrafikföretag fritt och inom alla marknadssegment får etablera kommersiell kollektivtrafik. Trafikhuvudmännen i respektive län har ersatts med regionala kollektivtrafikmyndigheter. Vidare infördes i lagen vissa generella krav för alla kollektivtrafikföretag; i 4 kap. 3 anges att kollektivtrafikföretag till den myndighet regeringen bestämmer ska lämna de uppgifter som behövs för att myndigheten ska kunna följa och utvärdera utvecklingen av marknaden för kollektivtrafik. Samtidigt med lagen trädde förordningen (2011:1126) om kollektivtrafik i kraft. Enligt 6 ska kollektivtrafikföretag till Transportstyrelsen lämna de uppgifter som behövs för uppföljning och utvärdering av utvecklingen av marknaden för kollektivtrafik. Vidare bemyndigas Transportstyrelsen att meddela föreskrifter om denna uppgiftsskyldighet. Efter den ändring av 6 förordningen om kollektivtrafik som regeringen väntas fatta beslut om med ikraftträdande den 1 juli 2012 är även sådana behöriga myndigheter som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1370/2007 om kollektivtrafik på järnväg och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1191/69 och (EEG) nr 1107/70 och den till vilken befogenhet överlämnats enligt 3 kap. 2 lagen om kollektivtrafik skyldiga att lämna samma uppgifter som kollektivtrafikföretagen. 1 Prop. 2009/10:200 Ny kollektivtrafiklag, bet 2009/10:TU 21, rskr 2009/10:379.
TSJ 2012-560 Konsekvensutredning 2(9) Enligt förarbetena till lagen kommer effekterna av det nya regelverket för kollektivtrafikmarknaden leda till förändringar, vilket måste följas upp och utvärderas bl.a. med avseende på transportpolitisk måluppfyllelse. Vidare är det viktigt att det nya regelverket inte bidrar till att försämra möjligheterna för transportsystemet att bidra till att uppfylla vare sig klimatmålet eller de övriga miljökvalitetsmålen. Transportstyrelsen uppfattar vidare regeringens mål och förväntningar med anledning av avregleringen av kollektivtrafikmarknaden att det bland annat blir ett ökat utbud för resenärer, fler kommersiella aktörer samt en ökad kvalitet. De föreslagna föreskrifterna kan därmed även vara ett medel att uppnå det transportpolitiska målet avseende tillgänglighet. Mot den ovan givna bakgrunden får de uppgifter som Transportstyrelsen tilldelats i förordningen (2008:1300) med instruktion för Transportstyrelsen att särskilt ansvara för frågor om bland annat villkor för marknadstillträde och marknadsvillkor förstås. För att den eller de av regeringen utsedda myndigheterna ska kunna fullfölja sin uppgift att följa och utvärdera utvecklingen av marknaden för kollektivtrafik i förordningen om kollektivtrafik behöver myndigheten få tillgång till information från den som utför eller organiserar kollektivtrafiken. Så långt det är möjligt ska sådana uppgifter som de berörda aktörerna tar fram för eget behov användas. De frågeställningar som bedöms viktiga och relevanta i fråga om att följa och utvärdera kollektivtrafikmarknaden är: 1. Hur utvecklas resandet? 2. Hur utvecklas utbudet? 3. Hur fungerar tillträdet till infrastruktur för kollektivtrafik? 4. Hur fungerar kapacitetstilldelningen för tågtrafiken? 5. Vilka relationer/linjer tillkommer respektive upphör. 6. Hur ser avtalen för upphandlad trafik ut? 7. Hur utvecklas biljettpriserna? 8. Uppstår tillträdesproblem/hinder? 9. Antal företag på marknaden? 10. Hur utvecklas marknadsdominans och konkurrens på marknaden? 11. I vilken mån sker överflyttning mellan transportslag? 12. Vilka är effekterna av att godstrafik konkurrerar om tillträde till den delvis mycket begränsade tillgången till järnvägsinfrastruktur? För att svara på frågeställningarna 3,4,7, 8 och 11 avser Transportstyrelsen att använda sig av enkätundersökningar och NKI-mätningar samt i fråga om uppgifter om pris hämta in dessa från Statistiska Centralbyrån. För att kunna besvara övriga frågeställningar, följa upp och visa på i vilken utsträckning de
TSJ 2012-560 Konsekvensutredning 3(9) transportpolitiska målen uppfylls behöver Transportstyrelsen föreskriva om skyldighet att lämna de uppgifter som framgår av författningsförslaget. 2. Vilka alternativa lösningar finns och vad blir effekterna om någon reglering inte kommer till stånd? 2.1. Alternativa lösningar Transportstyrelsen har övervägt olika alternativ för vilka av aktörerna på kollektivtrafikmarknaden som ska rapportera in de uppgifter som är nödvändiga för att det ska vara möjligt att följa och utvärdera kollektivtrafikmarknaden. Utöver inrapporterade uppgifter kan det bli aktuellt med enkätundersökningar samt Nöjd Kund Index (NKI) mätningar för att komplettera uppföljningen och utvärderingen av marknaden. Regleringsalternativ 1 Innebär att ingen reglering kommer till stånd. Detta innebär att kollektivtrafikföretag och andra som är skyldiga att lämna uppgifter inte vet vilka uppgifter som ska lämnas samt på vilket sätt det ska ske. Det kommer att vara mycket svårt för myndigheten att följa och utvärdera kollektivtrafikmarknaden. Regleringsalternativ 2 Innebär att kollektivtrafikföretagen blir skyldiga att lämna in samtliga uppgifter som behövs för att följa och utvärdera marknaden. Detta skulle dock innebära en stor administrativ börda för företagen i form av tidsåtgång för sammanställning och inlämnande av uppgifter. Regleringsalternativ 3 Innebär att uppgifterna hämtas både från kollektivtrafikföretag och behöriga myndigheter enligt förordning (EG) nr 1370/2007. Utredningen har visat att Trafikverket har tillgång till många uppgifter som behövs för att följa upp och utvärdera kollektivtrafikmarknaden. Dock kan det finnas uppgifter som behövs men som inte finns tillgängligt på annat sätt än att regionala kollektivtrafikmyndigheter rapporterar in dessa till Transportstyrelsen. Alternativet flyttar över en betydande del av den administrativa bördan från kollektivtrafikföretagen till Trafikverket och de regionala kollektivtrafikmyndigheterna Regleringsalternativ 4 Innebär att Transportstyrelsen enbart inhämtar uppgifter från behöriga myndigheter, dvs. de regionala kollektivtrafikmyndigheterna och Trafikverket. Tidpunkt för inrapportering av uppgifter
TSJ 2012-560 Konsekvensutredning 4(9) I fråga om när uppgifter ska lämnas in har avvägningar gjorts mellan kostnader för inlämnande av uppgifter, den faktiska möjligheten att lämna så aktuella och tillförlitliga uppgifter som möjligt samt att uppgifterna kommer till användning i myndighetens uppgift att följa och utvärdera kollektivtrafikmarknaden. För uppgifter från de regionala kollektivtrafikmyndigheterna kan behovet av en mer frekvent inrapportering vara större för att det ska vara möjligt att följa hur marknaden för kollektivtrafikföretagen förändras. Detta med uppgifter om antal aktörer som tillkommer eller som slutar att bedriva trafik samt linjesträckor som tillkommer eller upphör. För andra uppgifter som avtal om upphandlad trafik är behovet inte lika frekvent utan en rapport om allmän trafikplikt i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1370/2007 skickas in årsvis. Inrapportering från Kollektivtrafikföretagen bör ske utifrån de tidpunkter som de redan idag rapporterar in sina uppgifter till Trafikverket alternativt Trafikanalys. Detta för att inte skapa ytterligare administrativa kostnader för företagen på marknaden. Inrapportering av uppgifter från Trafikverket ska ske senast den 30 april året efter det år uppgifterna avser eller vid den senare tidpunkt som Transportstyrelsen bestämmer. 3. Vilka berörs av regleringen? Dessa krav gäller för samtliga kollektivtrafikföretag som bedriver kollektivtrafik på väg, järnväg, tunnelbana och spårväg samt under förutsättning att tillämpningsområdet för lagen om kollektivtrafik utvidgas trafik på vatten. Antal företag som berörs har beräknats utifrån antalet tillstånd Transportstyrelsen har utfärdat per transportslag. För buss i linjetrafik är det idag 3 055 kollektivtrafikföretag, utöver dessa finns det taxiföretag, vilka dock som regel utför transporter som är upphandlade av andra kollektivtrafikföretag. Transportstyrelsen har inte kännedom om antalet taxibolag som kör kollektivtrafik. För persontrafik på järnväg, tunnelbana och spårväg finns idag 21 aktiva kollektivtrafikföretag. Vid en skrivbordsinventering av samtliga registrerade fartyg gjord av Sjöfartsavdelningens inspektionsområden gör Transportstyrelsen bedömningen att antalet företag som bedriver kollektivtrafik på vatten uppgår till 50 60 stycken fördelat på ca 120 130 fartyg. Detta är dock endast en skattning eftersom det saknas uppgift om hur fartygen används utöver att de är passagerarfartyg. Utöver kollektivtrafikföretagen berörs även de 21 regionala kollektivtrafikmyndigheterna som blir skyldiga att lämna in uppgifter samt Trafikverket i egenskap av behörig myndighet för järnvägstrafiken. Trafikanalys berörs på det sättet att myndigheten är i behov av uppgifter som
TSJ 2012-560 Konsekvensutredning 5(9) Transportstyrelsen får med stöd av de föreskrifter myndigheten avser besluta samt att Transportstyrelsen kan ta del av de rapporter Trafikanalys tar fram som komplement till begärda uppgifter i föreskriften. 4. Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser medför regleringen och hur ser de olika konsekvenserna ut för de övervägda regleringsalternativen om man jämför? 4.1 Kostnadsmässiga och andra konsekvenser De ekonomiska konsekvenserna för aktörerna på kollektivtrafikmarknaden gällande uppföljning och utvärdering av kollektivtrafikmarknaden, bedöms vara ökade administrativa kostnader dvs. tidsåtgång för sammanställning och inrapportering av uppgifter till Transportstyrelsen. 4.2 Jämförelse av konsekvenser av de olika regleringsalternativen Regleringsalternativ 1 Se under 2.1. Regleringsalternativ 2 Alternativet där kollektivtrafikföretagen själva ska rapportera in samtliga uppgifter för uppföljning och utvärdering innebär att de administrativa kostnaderna för ett kollektivtrafikföretag som ska rapportera in uppgifter till Transportstyrelsen årsvis beräknas utifrån en uppskattad tidsåtgång med 16 timmar per år. I denna tidsåtgång ingår sammanställning och rapportering av uppgifter. Kostnaden för en ekonomiassistent är 266 kronor per timme enligt Tillväxtverkets databas Malin. Detta genererar en kostnad med 4 256 kronor per år för ett kollektivtrafikföretag som ska lämna uppgifter till Transportstyrelsen. Dock skiljer sig företagen storlek åt vilket påverkar tidsåtgången för sammanställning och rapportering och därmed även kostnaderna för företagen. Branschens kostnad per år beräknas utifrån ovanstående uppskattning av tid samt samtliga 3 136 företag till 13 346 816 kronor. Regleringsalternativ 3 Alternativet innebär att både kollektivtrafikföretagen på marknaden blir skyldiga att lämna in uppgifter till Transportstyrelsen samt att uppgifter även inhämtas från berörda myndigheter. Alternativet innebär ökade kostnader för de berörda myndigheterna men merparten av kollektivtrafikföretagen på marknaden belastas inte med ytterligare administrativa kostnader eftersom företagen redan idag lämnar dessa uppgifter till Trafikanalys alternativt Trafikverket. De uppgifter som efterfrågas bedöms vara av sådan karaktär att företagen rimligen tar fram dessa uppgifter för eget bruk och att de därmed inte utgör en orimlig
TSJ 2012-560 Konsekvensutredning 6(9) administrativ börda för de företag som inte lämnar uppgifterna till Trafikverket eller Trafikanalys idag. De administrativa kostnader som kan tillkomma för ett kollektivtrafikföretag som inte redan lämnar uppgifter till Trafikverket eller Trafikanalys beräknas utifrån samma uppskattning av tid såtgång och kostnad som regleringsalternativ 2 dvs. ca 4 256 kronor per år per företag. Dock skiljer sig företagen storlek åt vilket påverkar tidsåtgången för sammanställning och rapportering och därmed även kostnaderna för företagen. De ökade administrativa kostnaderna för de regionala kollektivtrafikmyndigheterna att lämna in uppgifter till Transportstyrelsen bedöms öka, dock bör myndigheterna ha tillgång till de efterfrågade uppgifterna enligt Transportstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2012:2) om anmälningsskyldighet och trafikantinformation ska ett kollektivtrafikföretag som på kommersiell grund avser att bedriva eller upphöra att bedriva kollektivtrafik anmäla detta till berörd regional kollektivtrafikmyndighet, av anmälan ska det framgå vilka linjer som avses. Detta innebär att de regionala kollektivtrafikmyndigheterna har tillgång till uppgifter som är nödvändiga för uppföljning och utvärdering av marknaden. Dock innebär inrapportering av dessa uppgifter till Transportstyrelsen ökade administrativa kostnader. Dessa kostnader beräknas utifrån en uppskattad tidsåtgång med 40 timmar per år vilket innefattar fyra rapporteringstillfällen. Kostnaden för en ekonomiassistent är 266 kronor per timme enligt Tillväxtverkets databas Malin. Detta genererar en kostnad med 10 640 kronor för en regional kollektivtrafikmyndighet som ska lämna uppgifter till Transportstyrelsen. Den totala kostnaden för samtliga 21 regionala kollektivtrafikmyndigheters kostnad per år beräknas utifrån ovanstående uppskattning av tid till 223 440 kronor. Utöver kostnaden för de regionala kollektivtrafikmyndigheterna tillkommer även kostnader för Trafikverket för inrapportering av uppgifter till Transportstyrelsen. Dock är detta uppgifter som Trafikverket redan samlar in i andra syften och som finns tillgängliga hos myndigheten vilket innebär att det blir en marginell ökning av de administrativa kostnaderna för att lämna dessa uppgifter till Transportstyrelsen. Regleringsalternativ 4 Alternativet där uppgifter för uppföljning och utvärdering enbart inhämtas från behöriga myndigheter. Detta innebär att kollektivtrafikföretagen inte belastas med ökade administrativa kostnader dock innebär det ökade administrativa kostnaderna för de regionala kollektivtrafikmyndigheterna som ska rapportera in uppgifter till Transportstyrelsen. Kostnaderna är de samma som under regleringsalternativ 3.
TSJ 2012-560 Konsekvensutredning 7(9) En konsekvens av detta regleringsalternativ är att Transportstyrelsen inte kan säkerställa att de uppgifter som finns tillgängliga hos berörda myndigheter får användas i syfte att följa och utvärdera kollektivtrafikmarknaden pga. sekretess i och med utlämnande av uppgifter mellan myndigheter. Om företagen inte medger att uppgifterna får användas till detta syfte kan detta leda till att det inte blir möjligt att följa och utvärdera kollektivtrafikmarknaden. Transportstyrelsen har genom samråd både internt och externt kommit fram till att merparten av de uppgifter som bedöms nödvändiga finns tillgängliga både inom myndigheten samt genom andra myndigheters informationsinsamling. Dock behöver Transportstyrelsen föreskriva om kollektivtrafikföretagens skyldighet att lämna dessa uppgifter till Transportstyrelsen för att säkerställa att uppgifterna är tillgängliga för syftet att följa upp och utvärdera kollektivtrafikmarknaden. Därmed föreslår Tranportstyrelsen regleringsalternativ 3 vilket innebär att merparten av kollektivtrafikföretagen inte belastas ytterligare med inrapportering av uppgifter eftersom företagen redan lämnar in dessa uppgifter till Trafikanalys alternativt Trafikverket idag. Emellertid kan det finnas företag som inte lämnar dessa uppgifter idag och där lämnande av uppgifter kan komma att innebära ytterligare administrativa kostnader. Dock blir kravet att lämna uppgifter likvärdigt för samtliga kollektivtrafikföretag samt att de uppgifter som efterfrågas bedöms vara av sådan karaktär att företagen rimligen tar fram dessa uppgifter för eget bruk och att de därmed inte utgör en orimlig administrativ börda för de företag som inte lämnar uppgifterna till Trafikverket eller Trafikanalys idag. Det är viktigt att samtliga kollektivtrafikföretag från samtliga berörda trafikslag lämnar dessa uppgifter för att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera kollektivtrafikmarknaden. 5. Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler Sverige ska följa? Regleringen går utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler som Sverige ska följa. Det är frivilligt för EU:s medlemsstater att tillämpa förordning (EG) nr 1370/2007 (kollektivtrafikförordningen) på trafik på vatten. Denna utökning är emellertid redan reglerad i lagen om kollektivtrafik. Det finns för närvarande inte heller i nämnda förordning eller andra internationella regler krav på att följa upp och utvärdera kollektivtrafikens utveckling i den utsträckning som avses med föreskrifterna.
TSJ 2012-560 Konsekvensutredning 8(9) 6. Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Någon särskild hänsyn behöver inte tas men för aktörerna på marknaden är det viktigt att få information tidigt om vilka uppgifter som kommer att begäras in för att det ska vara möjligt att kunna rapportera in korrekta uppgifter. Det är lämpligt att föreskrifterna träder i kraft samtidigt som ändringen av lagen och förordningen om kollektivtrafik. En övergångsregel kommer att införas där första inrapporteringstillfälle är den 31 oktober 2012 och ska avse tredje kvartalet 2012. 7. Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt? 7.1. Hur många företag berörs, i vilka branscher är företagen verksamma samt hur stora är företagen? Företagens storlek kan variera från enmansföretag till företag med tusentals anställda. Se i övrigt under punkt 3. 7.2. Vilken tidsåtgång kan regleringen föra med sig för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? Merparten av kollektivtrafikföretagen belastas inte med ytterligare inrapportering av uppgifter eftersom företagen redan lämnar in dessa uppgifter till Trafikanalys alternativt Trafikverket idag. Emellertid kan det finnas kollektivtrafikföretag som inte lämnar dessa uppgifter idag och där lämnande av uppgifter kan komma att innebära ytterligare administrativa kostnader. Se beräkning under punkt 4.2. 7.3. Vilka andra kostnader medför den föreslagna regleringen för företagen och vilka följdändringar av verksamheten kan företagen behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen? Transportstyrelsen bedömer att den föreslagna föreskriften inte medför några ytterligare kostnader eller följdändringar för företagen eftersom de uppgifter som efterfrågas bedöms vara av sådan karaktär att företagen rimligen tar fram dessa uppgifter för eget bruk. 7.4. I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Eftersom alla företag på kollektivtrafikmarknaden omfattas av samma regler så varvid regleringen inte påverkar konkurrensförhållandena negativt. 7.5. Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? Ingen annan påverkan.
TSJ 2012-560 Konsekvensutredning 9(9) 7.6. Behöver särskild hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Huvuddelen av de företag som berörs är små företag. De uppgifter som föreslås ska lämnas är nödvändiga för att följa upp och utvärdera utvecklingen på kollektivtrafikmarknaden. Även små företag behöver lämna dessa uppgifter för att Transportstyrelsen ska kunna utföra sitt uppdrag. Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Jeanette Andersson Sakinnehållsansvarig Väg- och järnvägsavdelningen 010-4955624 jeanette.karlsson@transportstyrelsen.se Olle Hansson Sakinnehållsansvarig Sjöfartsavdelningen 010-4953315 olle.hansson@transportstyrelsen.se Jonas Malmstig Jurist Vägtrafik Väg- och järnvägsavdelningen 010-4955685 Jonas.malmstig@transportstyrelsen.se Åke Lewerentz Jurist Järnväg Väg- och järnvägsavdelningen 010-4955573 ake.lewerentz@transportstyrelsen.se Johan Stenborg Jurist Sjöfart Sjöfartsavdelningen 010-4953221 johan.stenborg@transportstyrelsen.se