Göteborgs universitet Sid 1 (6) iljörevisionsrapport 2015 12 30 Dnr 2015/11 Intern miljörevision av Sahlgrenska akademin Tid: 24, 26 27 november samt 9 december 2015 Plats: Göteborg, ölndal Revisionsledare: Natalja Koniouchenkova Revisor: Standard/kravdokument: Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter, ISO 14001:2004, EAS III 2009 samt tillämplig miljölagstiftning Omfattning iljöledningssystemet omfattar verksamheten vid följande platser: 1. Sahlgrenska akademins kansli 2. Akademin Core Facilities 3. Institutionen för kliniska vetenskaper 4. Institutionen för odontologi 5. Institutionen för medicin 6. Institutionen för vårdvetenskap och hälsa 7. Institutionen för biomedicin 8. Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Syfte Syftet med denna interna miljörevision, är att utvärdera om miljöledningssystem för Sahlgrenska akademin överensstämmer med kraven i ISO 14001har införts och efterlevs inom organisationen,samt avgöra om system och verksamhet uppfyller tillämplig miljölagsstiftning, krav enligt universitetets miljöhandbok och andra krav. Genomförande Revisorerna har granskat dokumentationen i fakultetens sidor om iljö och hållbar utveckling ( http://sahlgrenska.gu.se/internt/miljo/ ), genomfört samtal med miljösamordnare, proprefekter, avdelnings och sektionschefer, miljörepresentanter och övrig personal samt genomfört besök i verksamheten. Revisorerna har också granskat tidigare avvikelser från interna och externa miljörevisioner relevanta för denna revision och bedömer att de har hanterats och åtgärdats tillfredsställande. Vid miljörevisionen granskades verksamheten vid Institutionen för kliniska vetenskaper : obstretik och gynekologi, ediatrik, kirurgi samt informationscentrum för ovanliga diagnoser; Institutionen för biomedicin: mikrobiologi & immunologi, BA programmet, Cancercentrum; Institutionen för neurovetenskap och fysiologi : sektionen för Hälsa och rehabilitering, sektionen för Farmakologi, sektionen för psykiatri och neurokemi samt administration och IT ; Institutionen för medicin : avdelningen för molekylär och klinisk medicin CR Lundbergslab, Wallenbergslab (avdelningar för molekylär och klinisk medicin, endokrinologi, invärtes och klinisk nutrition), cid avdelningen för invärtes och klinisk nutrition CBAR klinisk farmakologi samt Krefting Research Centre; Sahlgrenska akademin centralt: intervjuer med miljösamordnare för akademin ats Sandberg och Rita Grandér. Platsbesök genomfördes på edicinaregatan 1F, 7A, 7B, 8B, 11, 13; Arvid Wallgrens backe hus 2; Sahlgrenska universitetssjukhuset Blåa stråket 5, Bruna stråket 16, Vita stråket 11; Östra sjukhuset Diagnosvägen 11 och 15 (paviljong 7B), samt Vitaminvägen 21 och DSBUS plan1; ölndal sjukhus Göteborgsvägen 31.
Göteborgs universitet Sid 2 (6) iljörevisionsrapport 2015 12 30 Dnr 2015/11 Revisionsresultat Revisionen har resulterat i ett antal större och mindre avvikelser samt förbättringsmöjligheter enligt följande: Antal större avvikelser 0 Antal mindre avvikelser 38 Antal förbättringsmöjligheter 50 En lista med alla avvikelser återfinns i bilaga 1. En lista med alla förbättringsmöjligheter återfinns i bilaga 2. En sammanställning som visar fördelningen av avvikelserna och förbättringsmöjligheter samt vilka kravelement som reviderats återfinns i bilaga 3. Kopia av revisionsrapporten är översänd till reviderad organisation samt till universitetets miljörevisionsledare. Originalet är skickat till registrator för arkivering genom revisionsledarens försorg. Resultatet av revisionen delges rektor vid ledningens genomgång av miljöledningssystemet. Avvikelserna i revisionsrapporten ska åtgärdas (alternativt att en plan för åtgärdande redovisas) inom sex veckor efter mottagen rapport. Fakultetens miljösamordnare och/eller institutionens miljörepresentant beskriver och sammanställer de åtgärder som genomförts för respektive avvikelse. Sammanställningen skall skickas till universitetets miljörevisionsledare arianne Dalbro ( marianne.dalbro@gu.se ) senast den 26 februari 2016. Kommentarer och slutsatser De besökta verksamheterna inom Sahlgrenska akademin visade på engagerade och mycket kompetenta medarbetare som inte bara drar sitt eget strå till stacken, utan också stöttar och engagerar andra på ett strukturerat och positivt sätt. Sahlgrenska akademins miljöråd driver aktivt miljöledningsarbetet (viktigt stöd på fakultetsnivå) och det märks att det är positivt för institutionerna med samordning, gemensamma malldokument, hjälp inför miljörevisionerna och KLARA systemet. iljörådet utgör ett mycket bra forum för att driva arbetet på institutionerna och dela med sig av goda erfarenheter t.ex. substitutionsarbete för kemikalier och metoder, återbruk av utrustning Återbruket, spridning av relevant information, motivering och spridning av engagemang bland studenter och medarbetare och kring integrering av HU i kurser och program. iljörådet har representanter (miljösamordnare) från samtliga institutioner. Universitetets tvärdisciplinära forskningssatsning UGOT Challenges med forskningsmedel för att adressera globala samhällsutmaningar har lett till flera nybildade centrum, däribland två som kommer att ligga under två av fakultetens institutioner: Centrum för antibiotikaresistensforskning (Joakim Larsson och Fredrik Carlsson) och Centrum för åldrande och hälsa (Ingmar Skoog). Sahlgrenska Akademin har också startat Nätverket för lärande för hållbar utveckling. Nätverket består avrepresentanter från varje institution och vissa program t.ex. två personer från läkarprogrammet. Nätverket sammankallas två gånger per termin och har påbörjat en seminarieserie med ett tillfälle per termin. ålet är bland annat att hitta inspiration och underlag för utveckling av lärandemål för olika utbildningsprogram och kurser. Förhoppningen är att nätverket ska omfatta hela Göteborgs Universitet och kunna analysera och ge riktlinjer för vad som kan vara
Göteborgs universitet Sid 3 (6) iljörevisionsrapport 2015 12 30 Dnr 2015/11 med i kriterierna och de olika lärandemålen. edlemmar i nätverket har också under året fått inbjudan till lunchläse cirklar, varannan onsdag. Vid dessa tillfällen har man tittat på och diskuterat ett tiotal vetenskapliga artiklar om hållbar utveckling som kommer att läggas ut i verktygslådan (kriterier) för tänkbara lärandemål. Under 2015 har utbildningsansvarig på Göteborgs universitet och en på Sahlgrenska akademin också genomfört så kallad Frågelunch med tillhörande workshop. Detta är en del av arbetet med utbildningsrådet och bildande av arbetsgrupper kring lärande för hållbar utveckling. Fakultetens miljöråd lyfter också frågan om att FNs hållbarhetsmålen har stort fokus på hälsa globalt. Detta kan ge större möjligheter att se hur kriterier kan utvecklas och hur HU kan integreras i forskning och utbildning, inte minst på Sahlgrenska akademin. Sahlgrenska akademins studentförening SASS (Sahlgrenska Academy Students for Sustainability), medverkar i miljörådet och bjuds in vid introduktionsdagen för studenter och till nätverket för lärande för hållbar utveckling. De driver framförallt egna projekt, till exempel arbetet kring klimat och mat, projektet eat Free onday, tillsammans med restaurangerna på berget. Studenterna utvecklar hela campusområden och Göteborgs universitet, och är förstås ytterst beroende av positiv stöttning från GU och akademin. Eftersom SASS medlemmarna har ett års kåruppdrag ger det endast kortsiktiga möjligheter att genomföra projekt och hänger mycket på det starka, ideella, personliga engagemanget hos de enskilda studenterna. iljö och fysisk arbetsmiljö ligger mycket nära varandra för verksamheterna inom Sahlgrenska akademin och de flesta institutioner och avdelningar som besöktes under revisionen genomför integrerade miljö och arbetsmiljöronder. Samordningen mellan miljö och arbetsmiljö kan komma att belysas ännu mer när användningen av Guria (incident och avvikelserapporteringssystemet) har kommit igång ordentligt. ånga har genomgått utbildningen, men det råder fortfarande många frågetecken kring vilken allvarlighetsgrad ärenden man registerar skall ha. Hur ärenden med dubbelnatur som berör både miljö och fysisk arbetsmiljö ska registreras och vart ärendet då tar vägen. an befarar att det kan hamna mellan stolarna och ännu har endast ett fåtal ärenden registrerats. Det finns behov av att se över antal handläggare per institution och tänka över hur miljösamordnare och miljörepresentanter kan ha tillgång till relevant information eller bevaka pågående ärenden i systemet. Detta gäller särskilt om avvikelser från miljörevisioner ska registreras i Guria (enligt externa revisorernas rekommendationer). Detta gäller även ärenden som berör arbetsmiljörepresentanter (skyddsombud) som representerar personalen. Det kan inte vara samma person som är handläggare av arbetsmiljöärenden och miljö i systemet pga. att arbetsmiljö är en delegering i linjen och därmed representerar man arbetsgivaren. Det finns också behov av förtydligande för de avdelningar som finns i SU:s lokaler och har blandade personalgrupper av SU/GU anställda, när edkontrol (SUs avvikelseregistreringssytem) och när Guria ska anvädas. Flera önskar att få en uppdatering på KLARA systemet, exempelvis som ett seminarium. ånga som jobbar i SU:s lokaler känner till VGregionens webbaserade miljökurs som är också obligatorisk för alla avdelningschefer/gruppchefer på SU. GUs labsäkerhetskurs är mycket uppskattad och upplevs som välbehövd. Introduktion i labsäkerhet varierar något mellan de olika labben. Vissa har en obligatorisk intern kurs som är helt anpassad till lokala förutsättningar med platsspecifika instruktioner (Wallenberg), andra har en pärm med samlade relevanta dokument och med hänvisning fler mer djupgående i det datorbaserade dokumentsystemet som används (SU inloggning krävs). Vissa låter nya laboranter ta del av redan gjorda riskbedömningar och
Göteborgs universitet Sid 4 (6) iljörevisionsrapport 2015 12 30 Dnr 2015/11 andra lab låter sina nya doktorander göra sina egna riskbedömningar på de metoder som de ska använda innan arbetet får påbörjas. Där dokumenten tenderar vara av generell karaktär (inte lokalspecifika instruktioner) ökar risken för otydlighet. De flesta nya får en guide/handledare som visar lokalerna och introducerar, samt de flesta har någon typ av undertecknat körkort där man får intyga att man har tagit del av relevanta dokument. iljörepresentanter eller labtekniker/ba är ofta engagerade och drivande i dessa introduktioner. Det pågår just nu ett arbete på fakulteten som miljösamordnaren driver: ett projekt för att ta fram en webbaserad miljöintroduktion som alla på Sahlgrenska Akademin kan ha tillgång till. Det är tanke att det ska innehålla information om miljö, arbetsmiljö och brand, Dekanus och prefektrådet har godkänt. Det har kommit förslag och önskemål på en SA övergripande pool av redan genomförda metodoch kemikalieriskbedömningar t.ex. för hantering av saltsyra som många laboratorier har. otiveringen är att man kan se om man har missat något eller undervärderat någon risk i sin egen riskanalys, för säkrare riskbedömningar. ånga lab använder riskbedömningsmall (A4) framtagen av arianne Wallgren på SU. anualer i kit används också som underlag mer ofta än aktuella säkerhetsdtablad. KLARA systemets riskanalys upplever man som mer omständig och omfattande. Alla lab jobbar på ett eller ett annat sätt med substitution av farliga kemiska produkter. ånga känner till listan från Nationella substitutionsgruppen och använder sig av rekommendationer för att testa minskander av användningen, eller helt fasa ut vissa kemikalier/metoder. Även nya forskningsrön och publikationer är en viktig källa för att testa nya metoder. Flera lab lyfter fördelar med att arbeta med resurseffektivisering: spara resurser, bättre ordning och säkrare resultat (kvalitetssäkring). an lyfter också miljörådens funktion som bra forum att sprida goda erfarenheter kring metodutveckling och byte, där andra kan gå i godo för att det fungerar. GU print har införts på de flesta håll och man bedömer att medvetenheten har höjts mycket och utskrifter troligtvis minskat markant. Studenter beskrivs som mycket miljömedvetna och ofta på kursutvärderingar önskar de tillgång till material elektroniskt framför utskrifter. Det finns stor nyfikenhet på vilka effekter det kan innebära i form av resursbesparingar, minskade kostnader, avfallsmängder, hantering. Den stora utmaningen som många lyfte fram är att fortsätta motivera och uppmuntra varandra. i vardagen, i alla val man gör. an samordnar inköp och upplever att det är i inköpssystemet lätt tydlig rangordning, markering gröna handen för miljöanpassade produkter, men lyfter vikten av att produkterna då ärverkligen miljömärkta eller bra ur miljösynpunkt (förtroendefråga). ånga är engagerade och hjälps åt t.ex. ställer i ordning egna avfallssorteringsstationer (ibland kompletterar med plastsortering) och bär det själva iväg till avfallsrummet. an stänger av och släcker, lånar avdelningens kollektivtrafikkort för tjänsteresor, köper ekologiskt frukt till personalen och berättar att både kaffe och papper som köps in är till 100% miljömärkt. ånga deltar i cykelutmaningen och känner till möjligheten att utnyttja cykelservicen som erbjuds. Video och telefonkonferenser används mycket mer idag och många avdelningar hävdar att de har ersatt upp till 40 % av sina resor med den typen av distansmöten. De flesta har en stående miljöpunkt på APT, men tar också upp miljöfrågan vid andra möten.
Göteborgs universitet Sid 5 (6) iljörevisionsrapport 2015 12 30 Dnr 2015/11 Institutionen för kliniska vetenskaper Aktivitetslistan för 2015 2016 finns. Institutionens personal är geografiskt utspridda och det är mycket bra att medvetenheten och möjligheten för video och distansmöten har ökat. En lektor har ett särskilt projekt om konferensundervisning och streamade föreläsningar. Vissa på institutionen har tillgång till SU:s kollektivtrafikkort för tjänsteresor. ycket engagerade och aktiva miljörepresentanter. Enligt proprefekten gör miljörepresentanterna ronder (integrerade miljö och arbetsmiljöronder) som är informella, av eget intresse en gång per termin. Det finns ett råd för sektionschefer, träffas ca 1 gång per månad. Avdelningschefer som har lab har möten 1 g/mån. VGregionens webutbildning i miljö obligatorisk för alla områdeschefer på SU (östra). Idag förekommer det inga kända aktiviteter kring miljö och HU för/med studenter inom institutionen. Just nu anses det vara mycket svårt att få in HU i undervisningen på institutionen men man använder sig av interdisciplinärt lärande och simuleringar. I aktivitetslistan finns det planlagt (påbörjad) att kursledarna/lärare ska genomföra/delta vid minst ett seminarium om miljöoch HU, verktygslåda. Kanslipersonal/administration, tot 25 personer jobbar aktivt med minimering av pappersförbrukningen. Kandidaterna och studenterna uppmuntras att ta ner materialet till läsplatta. GU print infördes för några veckor sedan, vet ännu inte utfallet. Inköpare/administratörer är mycket medvetna om miljöanpassade val i inköpssystemet och väljer gärna ekologiska och rättvisemärkta produkter. Deltog i cykelutmaningen i två omgångar uppmuntrar och hjälper att ta cykeln i större utsträckning. Avdelning för obstretik och gynekologi (Östra sjukhuset) : Avdelningens videokonferenser har uppskattningsvis ersatt resande med hela 40 %. an har mer löpande distansmöten med mindre grupper individer som har träffats förut och flyger endast till större sammankomster. Vegetariska alternativ förekommer mer och mer på sådana konferenser. Har inga APT:er, kontaktar SUpersonal om man vill diskutera miljöfrågor. Föreslår användning av funktionsadressen klinvet@gu.se för spridning av relevant miljöinformation. Cykelservice finns på plats 1 ggr/år. Då det hittills varit få anmälningar, kommer det krävas att minst fem stycken anmäler sitt intresse för att det skall genomföras på Östra. Avdelning för pediatrik (Östra sjukhuset) : medarbetarehar själva ordnat extra sortering för plast m.m och går ner med det. Tips iljötänk i A4 format för vad man kan tänka på gällande miljö vid SA, passar institutionen väl och används. Kände väl till inst. aktivitetslista och dess innehåll. Behovet av kompetensinsats lyftes vad gäller ta med miljöaspekten vid kemikaliehantering. Avdelning för kirurgi (Östra sjukhuset): Två lab onkologlab och fibrinolyslab, med varsin ansvarig, som har bra samarbete. Båda har god medvetenhet om vilka ämnen som hanteras som är CR och har t.ex. CR riskbedömt för formamid som används just nu. Tre personer har gått labsäkerhetskursen GU, välbehövd. iljörepresentanter träffas regelbundet, de har bra kontakt med lokalt SU miljöombud. Onkologlab har mycket bra arbete med riskbedömningar som undertecknas (digitalsigering) av labchef. etoder riskbedöms, manualer i kit används som underlag. En A4 mall från arianne Wallgren (SU) används. Riskbedömningsarbetet pågår och man önskar att går att ta del av andras riskbedömningar i KLARA. Qiagen är ett kemiföretag vars produkter används i stor uträckning på Sahlgrenska akademin inom forksningsverksamneten, men företaget är inte upphandlat. Fibrinolyslab cellodling, har mycket bra rutiner kring paketering av farligt kemikalieavfall inför destruktion och skickar med säkerhetsdatablad. De har också en pärm med säkerhetsdatablad på labet, tillgängligt för doktorander och läkare som är där ca 8 10 dagar
Göteborgs universitet Sid 6 (6) iljörevisionsrapport 2015 12 30 Dnr 2015/11 per termin. Informationscentrum för ovanliga diagnoser : Viktiga miljöaspekter för avdelningen är resor, trycksaker och kopiering, källsortering och lite elförbrukning i egna lokaler (lampor). Expertgrupp träffas 8 gånger per år och av 11 personer ca 4 st flyger från Stockholm. Under 2015 har vartannat möte ersatts med videokonferens, Jabber. Enligt dem har Wallenbergslab mycket bra utrustning för videokonferens. De brukar hyra en konferensanläggning i Bromma, men har inte kännedom om någon miljömärkning eller om miljöanpassning/arbete sker på konferensanläggningen. Kollektivtrafikkort för jobbresor finns tillgängligt på kansliet och används. ängden trycksaker har minskat, de finns nu i digitalt format och personer som önskar trycksakerna i pappersform får själva skriva ut dem. Endast till mässor och för familjevistelse tas trycksaker med i en begränsad mängd per tillfälle. Upphandlat svanenlicencerat tryckeri används. Kompetensutveckling: avdelningschefen har anmält sig till GUs chefsutbildning i miljöledning. Praktikant har gått igenom källsorteringen och brandsäkerhet för trappuppgången. Källsorteringsguiden behöver uppdateras. I dagsläget har man ingen miljörepresentant, vilket gör att man missar kommunikationen med institutionens miljösamordnare och fakultetens miljöråd. Institutionen för biomedicin iljösamordnare sammankallar 1 gång per termin miljörepresentanter från 6 st avdelningar, samt BA programmet och Cancercentrum. iljösamordnaren har haft genomgång av aktivitetslistan med prefekten, ledningens genomgång och nytt förslag på aktivitetslista finns utlagd på instutionens miljösida. iljöpämen finns numera hos inst. miljösamordnare. Tidigare stod den hos den administrativa chefen. Prefekten och proprefekten var inte med under internrevisionen. Det finns en del frågetecken kring Guria systemet gällande både BA och Cancercentrum,eftersom de inte finns med som administrativa enheter i systemet. Avdelning för mikrobiologi och immunologi: Avdelningen har i ett ventilerat rum en kvävetank med larm. G (har tillstånd) hanteras på plan 5. Avdelningsmöten 1 ggr/termin (ingen fast miljöpunkt i dagsläget) och gruppledarmöten sker 1 ggr/vecka. Avdelningen samlar beställningar för färre leveranser. Stor grupp ska flytta in i lokalerna positiv utmaning. an förväntar sig ökadevolymer på både avfall och autoklavering. Nya på labet bl.a. studenter, får folder från arbetsmiljöombud och praktisk introduktion av gruppledare. Det är en relativt hög omsättning på personal, studentprojekt även under sommaren. Riskbedömningar görs i KLARA systemet både per metod (6 st i pärmen på lab) och för ämnen (10st). Riskbedömningar uppfattas som omständiga och omfattande. Avdeliningen har substituerat 7AAD (cancerogent) och de använder Live Dead kit istället för infärgning av döda celler. Inom vissa metoder han man också minimerat användning av kemikalier t.ex. RNA framrening. iljörond är inte samordnad med arbetsmiljörond i dagsläget. BA programmet: Riskbedömningsarbetet för lab har påbörjats, där man hämtat erfarenheter från kliniska verksamheter. Riskbedömningar kommer att vara en del av metodbeskrivningarna.. Under hösten 2015 ordnades en kurs för kursledarna, där arianne Wallgren bjöds in & presenterade riskbedömningsmallen (A4) som hon tagit fram. En grupp kursledare för metodkurser har påbörjat riskbedömningsarbetet. BA programmet kommer att utvecklas till hösten 2016, där riskbedömningar kommer att ingå. Tanken är att studenterna ska intyga att de har tagit del av informationen med sin signatur. Lab.handledningar finns, samt säkerhetsföreskrifter.
Göteborgs universitet Sid 7 (6) iljörevisionsrapport 2015 12 30 Dnr 2015/11 BA programmet har en kunnig kemikalieinventerare och de har god ordning på sina lab (E F) som inte kan bokas av andra program. Integrering HU: Under hösten har en arbetsgrupp inventerat vilka kurser som kan HU märkas. Arbetet fortgår och man ser även över vilka moment som kan utvecklas. Den tillsatta arbetsgruppen kommer att sammansälla resultatet om vilka kurser som kan HU märkas i en rapport den 17:e december. Arbetet som kommer att ske närmast är uppmuntring av kursledarna. De intervjuade anser att verktygslådan har utvecklats. Cancercentrum iljögrupp finns inom cancercentrum med tre miljörepresentanter och en person med en mer samordnarroll. Totalt jobbar 120 personer här, uppdelat på 20 grupper. De delar lokaler med IVAC. Arbetsmiljöronden är integrerad med miljöronden (tar ca 2 h). Cancercentrum har inga APT möten i dagsläget. Den senaste genomfördes för 1,5 år sedan. Avdelningschefen (deltog inte vid revisionen), har möten med gruppledare, men miljörepresentanter anser att det är mycket svårt att nå chefen. Cancercentrum finns inte som organisatorisk enhet i Guria. VG regionanställda som arbetar i GU lokaler kommer inte själva in i Guria, utan behöver kontakta GU kollegor för att rapportera in ärenden. Som en följd av Gurias nuvarande struktur hamnar de inrapporterade ärendena på den inst. som den inrapportrerande personen tillhör (biomedicin, klin vet, medicin). allar för periodiska kontroller i Guria uppfattas av intervjuade personalen som bra och de används. Kemikaliesubstitution: etidiumbromid har bytts ut mot Gel Red, samt etanol istället för metanol, i vissa metoder. Lab.städdag genomgörs 1 ggr/år under hösten (ca sept) då alla tre grupper inventerar kemikalier (tre separata kem.listor) och rensar tillsammans på samtliga lab. Det finns en kemikalieinventerare i varje grupp. Våningsplansmöten genomförs. En saneringsvagn inkl. instruktionspärm finns på samtliga våningsplan.utmaningen är att många behöver samsas om små utrymmen, det är brist på förvaringsplatser,viktigt med välfungerande städnings och utrensningsrutiner. Riskbedömningar finns i lab.pärm hos resp. lab.ansvarig, de skrivs under av forskningsledaren, även doktoranderna skriver under. Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Institutionen har bra representation med flera miljörepresentanter på varje sektion som träffas regelbundet i en miljögrupp. Det finns också flera andra fora där miljö är en stående punkt, bland annat APT, institutionsrådet, inst.miljögrupp och husgruppen. Prefekten har delegerat miljöledningsarbetet till proprefekten som är mycket engagerad i arbetet. Sektion för hälsa och rehabilitering : Är en nyligen bildad sektion, deb har fyra enheter Arbetsterapi, Fysioterapi, Audiologi och Logopedi. Sektionen har idag ett trettiotal HU märkta kurser och har sju stycken till som kan bli det inom kort. Audiologi uppskattar att 18 kurser kan bli märkta i framtiden, men kursansvariga behöver skriva om kursplanerna något. Kurslistan är just nu inte helt uppdaterad med de kurser som redan har uppdaterade lärandemål. De tillfrågade eftersökte information om var de nya kursplanerna skulle skickas inför den nya katalogen. Guria har testats, men osäkerhet råder kring vilken nivå (ej bagateller) som de inrapporterade ärendena ska ha. Det ärstor medvetenhet bland inköpare på sektionen kring miljöanpassade inköp gröna handen. Resepolicy följs och tjänsteresor sker med tåg och 50 mils regeln tillämpas. APT och personalmöten har miljö som stående punkt. Förbättringsförslagen handlar ofta om energibesparande beteende (stänga av och släcka). Arbetsmiljöronder görs, men miljö är inte integrerat i dagsläget, man använder GU s checklistor/mall. Representanter för forskarstudenter är
Göteborgs universitet Sid 8 (6) iljörevisionsrapport 2015 12 30 Dnr 2015/11 med vid arbetsmiljöronderna. Sektionen för farmakologi : Integrering av HU i utbildningen: Farmakologi är en undervisningstung utbildning men kursledarna har fått instruktioner. Det finns förslag att examensstudenter i metoddelen får identifiera riskerna ur HU perspektiv. Ett annat förslag är att ordna ett HU lunch mingel för doktorander på institutionen. SA har erbjudit en eftermiddag men HU tema, men inst. studenter har avstått från delatagande. På sektionen är miljörond integrerad med arbetsmiljörond. Två miljörepresentanter (jobbar med lab) finns inom sektionen som är med på institutionens miljömöten 1 gång per termin och har kontakt med institutionens miljösamordnare, t.ex. frågor vid årlig uppföljning och lagefterlevnadsgenomgång (checklista). De får också information om relevanta lagändringar beträffande miljö och särskilt kemikalier, av inst. miljösamordnare. Riskanalyser görs per metod, inga utfasningar har gjorts under 2015. Bra information och hantering av incidenter sker via APT:er och Guria anses vara effektiv för sådana åtgärder man själv inte har rådighet över. Administration och IT : På institutionens ledningsmöten och institutionsrådet finns miljö som stående punkt. APT på sektionsnivå (sektionsledningen och miljörepresentanter per sektion) har också miljö som stående punkt. Över 30 kurser på institutionen kommer att HU märkas. Aktivtetsplan för 2016 finns och är fastställd. Effektivt och miljömässigt mycket bra arbete sker tack vare IT:s omhändertagande och service av datautrustning. Ett tiotal datorer har uppgraderats, vilket förlänger användningstiden med 2 3 år. an tar hand om elektronikskrot och wellpapp på ett bra sätt och jobbar aktivt med digitalisering, GU print har införts och arbete med att minimera pappersanvändningen sker på institutionen. De framgångar man ser är generellt höjd medvetenhet, bättre avfallssortering, metodutveckling (kemikaler) och medvetenhet kring energiförbrukning (ordentligt avstängning, släckning). an sparar pengar på minskad resursförbrukning som t.ex. pappersutskrifter och kopiering. Vid inköp är det lätt att ta miljöanpassade alternativ, förutsatt att man har satt relevanta krav vid upphandlingen, något man räknar med. Det gäller även Staples, att de bara ska leverera miljöanpassade produkter. Sektionen för psykiatri och neurokemi : Har lab på två våningar, totalt 60 personer. Hanterar CR ämnen, G, radioaktivitet, antibiotika (autoklaverar inte) antikroppar, proteiner, ryggvätska, hjärnbearbetning (får inte hantera själv, handledarens och platschefens ansvar). GU personal har inte egna APT, men storapt (SU) med 50 pers. närvarande i fikarummet, sker regelbundet. Grupper för sektioner träffas varannan vecka. Inköpslistor används för samordning av inköp, och den som vill avropa är skyldig att kontakta beställaren, marknadsplatsen används. Kemikalieinköp sker för SU medel och SIN lista används för utfasningsarbetet. Engagerade och kunnig labpersonal arbetar sedan länge med substitution och metodutveckling: inskat användningen av radioaktivt material; etidiumbromid utfasad; man har minskat användningen av Triton X100 (miljöoch hälsoskadlig) och i vissa metoder ersatt det med Tween 20 (har inge faromärkning); utfasning DF komponent. Silvernitratet samlas in för destruktion och insamlandet har man även blivit mycket bättre på. Säkrad introduktion av nya bl.a. med hjälp av en egen framtagen pärm och fadder som visar runt ang miljö och arbetsmiljö. Behörighetsbevis klinisk kemi (för varje metod), innefattar miljö och arbetsmiljö och VGR webkurs i miljö ingår i körkortet. Har riskanalyser (A4 mall) per kemikalie kopplade till metoderna tillgängliga genom det gemensamma dokumenthanteringssystemet RT (SU datorer, kräver VGR inloggning). Har faromärken tillgängliga direkt på hyllan i kemiikalieförrådet vilket underlättar snabb åtgärd vid behov av
Göteborgs universitet Sid 9 (6) iljörevisionsrapport 2015 12 30 Dnr 2015/11 ommärkning, mycket bra. Avdelningen har många dragskåp som är Ej godkända pga för höga flöden eller trasig larmfunktion. edkontrol (SU avvikelserapporteringssystem) används. iljörepresentant har gått utbildning i Guria, men användningen har inte kommit igång. Behöver internt diskutera när respektive avvikelsesystem ska användas, på samman sätt som man har KLARA inloggningar för både GU och SU. Avdelningen köper in nya nya slaskflaskor, plasten har märkning 04 PE HD. Detta är högdensitets polyetenplast beständig mot syror och lut, samt svaga lösningsmedel. Oxiderande syror( bl.a. salpetersyra, svavelsyra, kromsyra, perklorsyra ) och halogener angriper plasten. Avdelningens användning är godkänd. Institutionen för medicin Enligt miljösamordnare för institutionen har proprefekten tagit fram aktivitetslistan,reviderad 20151029, men den har inte återkopplats och därför finns den inte tillgänglig på institutionens hemsidan för närvarande. Institutionen har god representation av miljörepresentanter och engagerade avdelningschefer. Studenter är med (representerade) i kursnämnderna, vilket är mycket positivt. iljösamordnaren är med i både fakultetens miljöråd och nätverket för lärande för hållbar utveckling. Klinisk nutrition, avdelning för Invärtes och klinisk nutrition : Under besöket hade avdelningen nyligen drabbats av en vattenskada, vilket ledde till att nödlägesrutinen nu ska ses över. Alla studenter(dietister) får en obligatorisk introduktionskurs 15 hp, med 3 h genomgång av HU med ats Sandberg (SA) och träffar SASS (sahlgrenska akademins studentförening för hållbarhet). SU forskare hyr in sig på ca 30 % av lokalerna, lab blodprovtagning, masspectrometer och jodanalyser. Inga studenter labbar i dagsläget. Lab introduktioner görs med bl.a. information om hantering av smittförande material. arknadsplatsen används vid beställning och förutom ekologiskt kaffe köps även ekologiskt frukt till personalen. Avdelningschefen har APT 1 gång/månad med stående miljöpunkt, men är också är ofta praktiskt involverad i dessa frågor. iljö tas upp även på andra möten. Arbetsmiljö och miljörond är samordnade och brukar vara i oktober, men planerats nu lite senare. Avdelningens lokaler på SU har separat rond. Personalen känner till och har tillgång till Guria. Tidigare miljöavvikelser för diskrum 3716 (märkning av diskkemikalie) och lab 3718 (avlopp i dragskåp stängt) är åtgärdade. och därmed har korrekt märkning och förvaring förbättrats och risker minimerats. Under en tid har man försökt genomföra en energibesparande åtgärd för att hitta möjjligheten att släcka i korridoren (medicinaregatan 13), men trotts upprepad kontakt med hyresvärden, har Akademiska hus inte lyckats kommit fram med någon lösning (inte hittat kontakten ). CR avdelning för molekylär och klinisk medicin, Lundberlab för diabetesforskning Lundberlabbet har renoverats under början 2015: energisnåla armaturer och rörelsedetektorer. Har ca 14 15 anställda de flesta jobbar med prekliniska studier. Kliniska studier (humanförsök) görs av SU anställda: en läkare och sjuksköterska som tillhör labbet, hanterar celler, cellodlingaroch antibiotika. De har ingen autoklav för autoklavering, autoklavering utan hanterar allt som kommer i kontakt med antibiotika och humanceller som riskavfall. Labbet följer regelverk för GU, men också rutiner för SU t.ex. avfallshanteringen. Har mycket bra ordning på egen märkning av flaskor, med bra etiketter och tydlig text och datum. Det pågår ett mycket intressant arbete kring teknikutvecklingen på labbet: skalat ner, sparar kit, bättre ordning och lättare att upprätthålla god ordning i längden. Resurssnålare labbmiljö som enligt ansvariga ger säkrare resultat och bättre arbetsmiljö, samt mindre utsläpp, avfall och risker. Substitutionsarbete: Ersatt etidiumbromid med
Göteborgs universitet Sid 10 (6) iljörevisionsrapport 2015 12 30 Dnr 2015/11 SYBR Safe, mindre mängd buffertar och lösningar (t.ex. fixeringslösningar) ger tryggare och bättre analyser. Särskilt låst kemikalieskåp finns för CR ämnen (gifter). Radioaktivt (kol14) används i särskilt rum avsett för detta. Enligt nedskriven egen rutin behöver inte avfallet betraktas radioktivt (under 100 bequerel per milliliter) och kan hällas ut i vasken i Rottrummet. Kompetensbehovet: KLARA s uppdaterade utseende behöver en genomgång. Har ej APT, men onsdagsseminarier (nästan varje onsdag) för alla medarbetare där aktuella miljö och arbetsmiljöfrågor tas upp. Om det är något viktigt skickas informationen ut per mail inför seminariet. Hantering av avfall är en vanlig fråga. Utmaningar som de ser framåt är att fortsätta effektiviseringen, jobba med resurssnålheten och den samlade planeringen. Wallenbergslab avdelning för molekylär & klinisk medicin, avdelning för endokrinologi, avdelning för invärtes och klinisk nutrition : iljörepresentant är sammankallande 2 ggr/termin en intern miljögrupp med minst 1 representant per lab och 1 per arbetsgrupp. iljögruppen är ett viktigt forum att diskutera och sprida goda erfarenheter. Det har tagits fram en jättebra, tydlig intern utbildning, obligatorisk (med lunchmacka) Wallenberg gemensam kurs med information om miljöoch säkerhet (bl.a. G, Kem, Avfall, Guria, Brand, Energi, Resor) i ppt seminarie format. Innehållet är mycket väl anpassat till de egna förutsättningarna och lokalerna. Ett gott exempel. ottot är: Bättre ordning ger bättre forskning. Videomöten: Skype används minst en gång i veckan per grupp. edicinaregatan 20 används för videokonferenser, men det går också bra i egna lokaler. Resor: resepolicy följs, men de som reser (någon individ), väldigt mycket och flyger Göteborg Sthlm. iljöanpassade inköp: papper och kaffe. Gemensam ekonomisk modell möjliggör samordning och effektivisering av många processer : inskat kemikalieinnehav genom att ha gemensam depå, samordnade inköp till plastförråd (ingår i hyran). Lokalt IT stöd uppgraderade datorer med nya SD minnen vilket förlänger livslängden avsevärt. iljöronder och labstäddagar genomförs 2 ggr/år. Den senaste miljöronden kompletterades med extra brandinformation och fysiskt besök av den flyttade uppsamlingsplatsen. Kemikalier inventeras kontinuerligt under året, lägger in vid inköp av ny kem, samt en extra inventering i slutet på året. Substitutionsarbete: an tittar på det ur sysystemperspektiv där centralt inköp för W labbet kan t.ex. locka med att erbjuda gratis kem vid test av substitutioner och en annan grupp berättar om sina erfarenheter för andra grupper (går i godo) om alternativet. Etidiumbromid är substituerad. Formalin är svår slutna system, 2 st testas just nu. Egen (ej nedskriven) riskanalys harlett till att man har bedömt inlåsningen av microliter av döskallemärkta reagenser orimligt. Dessa förvaras säkert eftersom skalskyddet och åtkomst endast för behöriga är säkrat. Verksamheten kan visa på att risker är minimerade. CBAR klinisk farmakologi, avdelningen för invärtes och klinisk nutrition 20 tal personer arbetar här varav 4 personer är SU anställda. Biträdande avdelningschef sammankallar till labbmöten en gång per vecka. iljörepresentant finns. Arbetsmiljörepresentant för GU personalen har bra kontakt med motsvarighet för SU som sitter i huset bredvid. Lokal arbetmiljökommité finns. Det finns plan för arbetsmiljörond, men ingen miljörond. Uppdatering KLARA inventeringen nyligen gjord. Representanter känner väl till Guria, har loggat in, men inte använt det ännu, inga tillbud under 2015. Avdelningen har precis anmält G verksamhet (F vsh) och riskbedömning är gjord. Etidiumbromid är ersatt av GelRed. Fenol är däremot inte lätt att hitta ersättare för (RNA preparationer ben) där vanliga kit fungerar inte alls. Formaldehyd hanteras (i dragskåp) då djurvävnader sparas. Hanterar testosteron tillståndspliktigt, fick för 5 år sedan. I Stinklab 051
Göteborgs universitet Sid 11 (6) iljörevisionsrapport 2015 12 30 Dnr 2015/11 RGammaräknare körs 1 gång varannan månad Kit IGF1 radioaktivt innehåll (okej att förvara vanligt. Radioaktivt avfall får hälla ut på grund av halter långt under gränsvärdet, enligt personalen. Avfall autoklaveras och personalen är mycket medvetna om att inför autoklaveringen flaskorna inte får vara för fulla risk att de sprängs vid behandlingen. Avdelningen har själva köpt in kärl för ökad sortering av papper, plast, kartong, glas och metall (ej matavfall), bär ner själva till avfallsrummet. Förpackningsmaterial återanvänds. Inköp: miljöanpassat kaffe och frukt. Krefting Research Centre, avdelning klinisk nutrition : Totalt 25 personer: kliniker, epidemiologer, doktorander, 1 st BA (biomedicinsk analytiker) 2 st sjuksköterskor, kohort med patienter. Avdelningen fick för ett år sedan tillstånd för Bio Safety nivå 2. Ingen verksamhet som omfattas av detta tillstånd är ännu påbörjad. Laboratory safety kursen måste alla gå, men den finns inte på engelska, trots att till våren kommer avdelningen att ha ca 75 % engelsktalande personal och många kan ingen svenska. er material kommer att behövas kompletteras på engelska. Labsäkerhetsmanual finns och alla nya på lab som hanterar kemikalier ska man gå in i KLARA. Allt som har varit i kontakt med biologiskt material autoklaveras. Avdelningen har mycket bra service från den som tar hand om avfallet och hämtar autoklaveringspåsarna. Kemikalierum låst, inventering av kemikalier pågår (dec), man delar ut listor på kemikalier till flera personer för att hjålpas åt med inventeringen. Formaldehydläsning 4 % som används vid fixering av celler, samlas ihop för destruktion. etoden western blot: mindre mängder metanol går åt idag, fått ner från 12 liter per år till ca 2 liter per år. Kemikalienventerare gör alla inköp och har bra på vad som kommer in. an kontaktar fakultetens miljösamordnare om någon kemikalie saknas i KLARAdatabasen. Avdelningen är medvetna kring energibesparingar bl.a. att släcka ordentligt. Bytt kopiator dubbelsidig GU print, Källsorterar. Resandet har minskat och man har många fler videomöten via skype (ej Jabber pga internationellt och AstraZ) och telefonkonferenser. Under 2015 deltog de i cykelutmaningen. Natalja Koniouchenkova Revisionsledare tel: 0704 377 640 e post: nataljakpost@gmail.com
Göteborgs universitet Sid 12 (6) iljörevisionsrapport 2015 12 30 Dnr 2015/11 Dokument inom miljöledningssystemet vid Göteborgs universitet iljörevisionsrapport Fastställd av Natalja Koniouchenkova, 2015 12 30 Dnr: 2015/11 BILAGA 1 Lista över avvikelser (Typ: S = Större avvikelse, = indre avvikelse) Nr Kravelement Avvikelse Typ 1 4.4.5 GU övergtipande rutin dokumentstyrning Otydlighet angående påskrivning av aktivitetslistan, som är fastställd av prefekt, men har inte någon signatur. 2 4.4.6 Inst Biomedicin Bokningsbara lab A D (edicinaregatan 7B) bokas av bl.a. Läkareprogrammet, Apotekarprogrammet och BA. Har bristande förvaring av farliga kemiska produkter: Fenolslask (CR ämne, giftig både vid hudkontakt och inandning) står på dragbänken och saknar faromärkning enligt säkerhetsdatablad (Döskalle GHS06, Frätande GHS05, Hälsoskadligt GHS08). Plastdunk med innehåll, märkt Alconox 1% 011213 har trasig kork, står öppen under diskbänken. Flera skåp innehåller helt omärkta kemikalier. Kylskåpet är ej låsbart, överbelamrat och behöver rensas ut. Innehåller bl.a. ethidiumbromid (utag kat 2) ska förvaras inlåst (skyddsang.p405). En dunk saltsyra står på bänken bredvid dragskåpet. När många ska dela utrymmen är det extra viktigt att god ordning hålls för att minimera risker. Åtgärd behövs snarast. Se över ansvarsfördelning och rutiner för städning och utrensning, korrekt kemikalieförvaring och märkning för de som får tillträde till de bokningsbara laben. 3 4.5.3 Inst kliniska vetenskaper Oklart hur resultatet (förbättringsförslag och åtgärder) tas om hand från de inofficiella miljöronder som miljörepresentanter genomför en gång per termin. Registrering i Guria? 4 4.4.6 Inst Klin vet Kirurgi, onkologlab Riskbedömning på kit QlAxel DNA är inte gjord.
Göteborgs universitet Sid 13 (6) iljörevisionsrapport 2015 12 30 Dnr 2015/11 5 4.4.6 Inst Klin vet Kirurgi, onkologlab Kylrum Tvättbuffertar saknar korrekt märkning. Utspädda buffertlösningar ska stå vad det är, halten och datum. Följer inte sina egna rutiner. 6 4.4.6 Inst Klin vet Infocentrum för ovanliga diagnoser Den lokala källsorteringsguiden inaktuell och behöver uppdateras för våningsplanet. 7 4.4.6 Inst Biomedicin (BA prog) och Cancercentrum iljöavvikelser i Guria: Otydlig linjegång. BA finns inte med i Guria som egen egen organisatorisk enhet/avdelning. Samma sak gäller för Cancercentrum. BA har ingen avdelningschef, tillhör institutionen Biomedicin, som idag har endast en handläggare för miljöärenden. Varken miljösamordnaren eller miljörepresentanter har tillgång till att bevaka ärenden i dagsläget. 8 4.5.3 Inst Biomedicin Avd. microbiologi & immunologi Har haft en incident under året med ihopblandning av flaskor, tappat så att det blev spill, ingen kom till skada. Oklart om ärendet registrerades i Guria, nyinfört avvikelse och incidenthanteringssystem. 9 4.4.6 Inst Biomed, BA programmet Egna lab (F E) Kemikalier förvaras i skåp saknar faromärkning på mycket äldre förpackning av Titrisol (gröngula kartonger) samt Kaliumhydroxid (orangevita förp) båda saknar faropictogram för Frätande. ärk upp korrekt även om skickas på destruktion. 10 4.4.6 Cancercentrum Plan 3, storlabbet. Inga riskanalyser finns tillgängliga i storlabbet på plan 3. Egen rutin följs inte. Oklart om riskanalyser gjorts för metoder/farliga ämnen som används på det aktuella labbet. 11 4.4.6 Cancercentrum Plan 4 Kemikalierum, det olåsta skåpet innehåller flera riktigt gamla kemiska produkter som saknar korrekt faromärkning. Exempel: Kalium bisulfuricum (cas nr 7646 93 7) och Calcium oxydatum hydricum (cas 1305 62 0) båda är klassade som frätande, ska ha symboler Utropstecken och Frätande. Egna rutiner följs inte. 12 4.4.6 Cancercentrum Plan 5 Rum 5520 Kartong med brandfarlig vara Isopropanol i större mängd står i vanlig bokhylla (mycket brännbart material). Ej korrekt förvaring av brandfarlig kem. 13 4.4.6 Cancercentrum Plan 5 Rum 5509 B Under diskbänken flaska märkt TBE 1X saknar korrekt märkning. TBE buffer är klassad reproduktionstoxisk Repr 1A, H360FD. Enligt säkerhetsdatablad ska faropictogram utropstecken HGS07 och hälsoskadligt gubbe GHS08 finnas.
Göteborgs universitet Sid 14 (6) iljörevisionsrapport 2015 12 30 Dnr 2015/11 14 4.4.6 Cancercentrum Plan 5 Rum 5505 Helt omärkt sprayflaska. Innehållet troligtvis ofarligt, men när kemikalier tappas upp i andra kärl ska man märka innehållet. Rutiner följs inte. 15 4.4.6 Inst Neuro Sek Farmakologi Rum 4731 DAB slask i dragskåpet, DAB innehåller ett CR ämne (cas 7411 49 6) och produkten/kärlet saknar korrekt märkning. Observera att det finns flera DAB produkter i KLARA med lite varierande märkning trotts samma riskfraser (H341, H350). Rekommendation: Vid inventering bör korrekt märkning kontrolleras mot KLARA (säkerhetsdatablad) för den produkten som används och etiketter vara lättillgängliga för snabb åtgärd. 16 4.4.6 Inst Neuro Sek Farmakologi Rum 4731 I kemikalieskåpet/lådan till ett dragskåp finns flaska märkt DPX. Detta är en CR produkt H360Df och ska ha faromärkning. Rekommendation: På NSG listan (sid 2) finns rekommenderad ersättningsprodukt Pertex mount medel. 17 4.4.6 Inst Neuro Sek Farmakologi Rum 4731 Flera kemiska produkter med många farosymboler (märkta arie ) står på hyllan ovanför bänken. Ej korrekt förvaring. ycket fullt i kemikalieskåpet. Faromärkta kemikalier bör prioriteras. 18 4.4.5 Inst Neuro Admin och IT Dokumentstyrning Aktivitetsplanen 2016, fel version, ej den senaste kompletta versionen ligger ute på hemsidan. 19 4.4.6 Inst Neuro Sek Psykiatri & neurokemi (ölndal) Frysrum V3316 Avfallstunna är inte uppmärkt. Det ska vara tydligt vilken typ av avfall kärlet är avsedd för. 20 4.4.6 Inst Neuro Sek Psykiatri & neurokemi (ölndal) Kemikalieförvaringen behöver ses över. Exempelvis trasiga dragskåp bör inte användas för förvaring av kemiska produkter bl.a. lab V 326 fixermedel som innehåller xylen (mycket bandrfarligt). 21 4.4.6 Inst Neuro Sek Psykiatri & neurokemi (ölndal) Se över förvaring av syror. Förråd V3324 Kemikalierum: Fosforsyra 30% 60% Lime Away Extra ska förvaras med syror. Flera dunkar står för högt uppe på hylla, över ögonhöjd, vilket medför risk för stänk i ansiktet/ögonen. Lösningsmedelsrum V3315 Står 5 liters dunk GPR Rectapur ättiksyra 99 100 % på golvet. Ska förvaras med syror i särskilt ventilerat skåp. Frysrum V3316 Kyl lab: Syror förvaras i ett skåp utan ventilation och oklart om det tål frät. Enligt ansvarig är förvaringen tillfällig.
Göteborgs universitet Sid 15 (6) iljörevisionsrapport 2015 12 30 Dnr 2015/11 22 4.4.6 Inst Neuro Sek Psykiatri & neurokemi (ölndal) Flaskor med koncentrade syror på lab V 326 (HCl 37 %) och lab V3304 (ättiksyra) saknar farosymboler. 23 4.4.6 Inst Neuro Sek Psykiatri & neurokemi (ölndal) Lab V 326 och Lab V3304 Avloppet i dragskåpen ska vara invallat och vanna användas för flaskor för att undvika utsläpp till avlopp. 24 4.4.6 Inst Neuro Sek Psykiatri & neurokemi (ölndal) Lab V3304 Farosymboler saknas på kemikalieskåpet mellan dragskåpen. 25 4.4.6 Inst Neuro Sek Psykiatri & neurokemi (ölndal) Lab V3304 Dragskåp ej godkänt 2015 10 20 (saknar larm enligt muntlig info) Fortsätter att användas för silvernitratarbeten som kräver fungerande dragskåp. 26 4.4.7 Inst edicin Klinisk nutrition Avd Invärtes & klinisk nutrition Nödlägesrutin saknade aktuella kontaktuppgifter till avdelningschef (ex. vattenskada), uppdatera. 27 4.4.6 Inst edicin Klinisk nutrition Avd Invärtes & klinisk nutrition Apparatrum 3706 kemikalieskåp: Äldre förpackningar av Titrisol (1 mol saltsyra) från erck saknar märkning (frätande). 28 4.4.6 Inst edicin Klinisk nutrition Avd Invärtes & klinisk nutrition Apparatrum 3706 Ovanpå kemikalieskåpet står en större förpackning av döskallemärkt giftig produkt Tannic ACID. Ej korrekt förvaring för farlig kemisk produkt 29 4.4.6 Inst edicin CR Avd olekylär och klinisk medicin, Lundberglab Ej korrekt märkning Vitt skåp nära dragbänken: en låda märkt med varningstejp för radioaktivt innehåll. Innehållet är inte radioaktivt ta bort tejpen, eller se över förvaringen om lådan får radioaktivt innehåll. 30 4.4.3 GU övergripande Guria finns inte på engelska, dvs de engelskspråkiga får det lite svårt att registrera tillbud och incidenter. 31 4.4.6 Inst edicin Wallenbergslab Lab 5 Kemikaliaskåp Sodium deoxycholate en faromärkt produkt och Igepal CA 630 Frätande är inte inlagd på listan i Klara på Lab 5. 32 4.4.4 Inst edicin CBAR Klinisk farmakologi Avd Invärtes & klinisk nutrition Inga riskanalyser har gjorts. Formaldehyd hanteras (djurvävnader sparas), i dragskåp Riskanalys behöver göras pga omklassningen. Fenol (CR ämne) används. 33 4.4.6 Inst edicin CBAR Klinisk farmakologi Avd Invärtes & klinisk nutrition Gula riskavfallsbehållare saknar avfallsetikett, innehåller antibiotika.
Göteborgs universitet Sid 16 (6) iljörevisionsrapport 2015 12 30 Dnr 2015/11 34 4.4.6 Inst edicin CBAR Klinisk farmakologi Avd Invärtes & klinisk nutrition Sprayflaska med etanol saknar märkning 35 4.4.6 Inst edicin CBAR Klinisk farmakologi Avd Invärtes & klinisk nutrition Stinklab 051 Nedanför dragskåpet Ett mindre kemikalieskåp Gammal icke korrekt märkt flaska med Bensin (saknar faroärkning helt) Skåpet behöver gås igenom/inventeras. 36 4.4.4 Inst edicin Krefting Research Centre Avd Invärtes & klinisk nutrition Riskanalys formaldehyd behöver göras på grund av omklassningen till CR ämne. 37 4.4.6 Inst edicin Krefting Research Centre Avd Invärtes & klinisk nutrition Flaska i ett dragskåp Formalin (waste) har döskallemärke, står på en låg bricka. Risk för att det tippar och spillet kommer ut i avloppet. Avlopp i dragskåpet måste vara stängt/tätat för att förhindra utsläpp. 38 4.4.6 Inst edicin Krefting Research Centre Avd Invärtes & klinisk nutrition Slaskflaskor märkta Biohazard oklart vad innehållet är och vilka risker som behöver beaktas. Sätt korrekt faromärkning för säkrare hantering för personal som hanterar avfall. Förmedla rutinen till alla berörda. Faromärken kan med fördel göras lättillgängliga, klistermärken i t.ex. kemikalieskåp. Avvikelser ges när krav inte är uppfyllda i miljöhandbok och i förlängningen mot standardens krav. En avvikelse kan också vara att miljölagstiftning eller andra miljökrav inte är uppfyllda. Respektive avvikelse graderas som en större eller mindre avvikelse. En större avvikelse avser att krav som ställs i miljölagstiftning eller standarden inte uppfylls. En mindre avvikelse avser att en dokumenterad rutin inte tillämpas. Den kan också vara frågan om att en rutin tillämpas men att det saknas dokumentation om tillvägagångssätt och resultat.
Göteborgs universitet Sid 17 (6) iljörevisionsrapport 2015 12 30 Dnr 2015/11 BILAGA 2 Lista över förbättringsmöjligheter Nr Kravelement Förbättringsmöjligheter 1 4.4.4 SA omfattande pool med gjorda riskbedöningar för vissa vanliga labkemikalier, kit och metoder.. 2 4.5.1 GU Information om hur man inom ramavtalet kan smidigt söka ut och hitta miljöanpassade produkter hos Staples (onlinekatalog). 3 4.4.6 GU Admin Föreläsningsmaterial GUL arkiveras elektroniskt? Egenproducerat materal e arkiv på institutionerna, lyfta ut digitalt från arkivet. Inte behöva skriva ut per kurs. 4 4.4.2 GU/fakulteten Det finns ett stort behov av en laboratoriesäkerhetskurs på engelska, anpassad för utländsk personal (känner ej till strukturer med skyddsombud mm). 5 4.3.3 Institutionernas aktivitetslistor är ofta isolerade dokument. De flesta känner till att de finns, men inte till vilka områden eller aktiviteter de innehåller. Det innebär att de inte vet vad som är planerat under året för institutionen och att de kan bidra för att uppfylla målen. Det behövs en strategi för spridning av engagemang kring aktiviteterna internt. 6 4.3.1 Fakulteten Införa reflektionsdel kring hållbar utveckling i examensarbeten och uppsatser. I metoddelen kunna identifiera risker. Detta förutsätter att man har haft inslag av HU inom sin utbildning. Behöver handledarnas kompetens stärkas inom området? 7 4.5.1 Fakulteten I dagsläget finns det ingen uppföljning av lösningsmedelsförbrukningen på SA. Detta kan inte utläsas ur Klara, utan måste tas ut via inköp. Behöver detta följas upp enligt lagkraven (VOC förbrukning och utsläpp)? 8 4.4.2 Fakulteten De intervjuade uttryckte ett önskemål om mer information (möte, seminarium/kurs) kring funktioner i KLARA t.ex. kassation o borttagning av produkter, utsökning av CR och utfasningsprodukter i egna listor. Kan en lathund vara ett alternativ? 9 4.5.4 Institutionerna kan vid årlig återrapportering bli tydligare genom att fokusera mer på faktiska genomförda åtgärder (framgångar) under året och påbörjade projekt/åtgärder (utmaningar framåt). 10 4.4.2 GU/Institutionen CBAR föreslår att en Biosäkerhetskommité för SA/GU skulle finnas för de som hanterar G och har liknande tillstånd. Bra för att dela erfarenheter och säkra arbetet med bra rådgivning.