Oscar Olsen seminar 2018 Rus og Recovery

Relevanta dokument
Boendestöd En ny praktik och nya kunskaper

Återhämtning - en introduktion

Återhämtningsinriktat arbetssätt

Intervjustudie. Barntraumateamet Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet

Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING

Evidensbaserat arbete i praktiken

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

UTSEENDEKULTUR & KROPPSUPPFATTNING. Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Jakobsdal HVB, Credere.

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

SMART SMART SMART. Dissonans. Motivational Interviewing SMART Utbildningscentrum

Påverka /var/andra 1712

SMART Utbildningscentrum SMART SMART. Dissonans. Motivational Interviewing SMART Utbildningscentrum

SMART SMART SMART. Dissonans. Motivational Interviewing SMART Utbildningscentrum

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Omsorgskonferensen 2014

Samtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare

Ungas möte med socialtjänsten

MBT 2012 JAG ÄR I GUDS HJÄRTA

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Motivation och bemötande vid skadligt bruk/missbruk och beroende

Varför? Motiverande samtal 100% REN HÅRD TRÄNING KALMAR

Hjälpande relationer. Mötets förutsättningar och hjälpande relationer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

PROJEKT PERFEKT: OM UTSEENDEKULTUR OCH KROPPSUPPFATTNING

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Välmående ger resultat VÄLKOMMEN! skolansnamn

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Feedback informed treatment Arbete med feedback ORS/SRS. PHUG AB/ Gun-Eva Andersson

Om återhämtning begrepp, förekomst och hjälpande faktorer Alain Topor

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

More to life-caféer. Projekt Unga vuxna år

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

Behandlingens mekanismer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Behandlingsplanering

Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015

Bogruppen Öppenvård Skräddarsydd behandling utifrån klientens behov

Illustration: Ulla Granqvist. Till dig som är förälder till ett barn i åldern 0-5 år. Med inspiration från vägledande samspel

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Sociala perspektiv på missbruk och beroende

VGR Barnskyddsteam. Innehåll. Övergripande uppdrag. Västra Götalandsregionens Barnskyddsteam. Anmälan till Socialtjänsten enligt SoL 14:1

Korta motiverande samtal (MI) i tandvården

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Hur leder vi transformationer?

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

SMART Utbildningscentrum SMART SMART. MI-utbildning. Grundutbildning. Dissonans. Att hantera dissonans. Motiational Interviewing

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet

Personliga ombud. Statistik årsredovisningar Sammanställning Radovan Javurek

Biografiskt arbete i. processen

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall & oktober

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

Inte störst men bäst. Det är vår vision.

Evidensbaserad praktik till Sverige.

De förstår alla situationer

För att förstå och förklara psykiska problems uppkomst Utveckling och återhämtningsprocess

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Del 2 Processkonsultation Edgar Schein

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Kris och Trauma hos barn och unga

Omvårdnadsarbete inom den. en vårdteoretisk. grund. rdutvecklare, RPR, Vadstena Doktorand i vårdvetenskap, Åbo Akademi. Vadstena nov 2011

Ulf Korman,Linköping

Individens ställning i missbruks- och beroendevården: en studie om brukarinflytande i praktiken

Juni April maj Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?

Styrelsemöte den 28 april, Kvarnen, Kristianstad

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Brott, straff och normer 3

Tips för en bra redovisning

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag?

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

Det finns fortfarande mycket jag kan. Trots att jag har en demenssjukdom! Nya arbetssättet PDU hjälper oss att gemensamt fånga alla delar av det som

Att kritiskt granska forskningsresultat

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem. Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010

Om autism information för föräldrar

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Samtal med den döende människan

SATS. Swedish Alzheimer Treatment Study. Unik svensk studie

Camilla Bogarve och Anna Glistrup

Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp

Transkript:

Oscar Olsen seminar 2018 Rus og Recovery Tillitt & recovery capital De professionella bidrag till att komma sig från rus- og psykisk helse problematik. Sörlandet sykehus Universtetet i Agder 2018 05 30 Alain Topor Alain.topor@socarb.su.se

Evalueringsinstrumenter om recovery (NAPA)

En problematisk situation

En problematisk situation Å ena sidan Brukarinflytande Erkännande av personernas egen erfarenhetskunskap Individualiserade insatser Se personen i sitt sociala sammanhang

Å ena sidan (forts.) Involvera pårörende och det sociala nätverket Bygga allians En hjälpande relation

En problematisk situation Å andra sidan Allas rätt att få samma insatser (av hög kvalitet) Nationella rättningslinjer Packelösningar (på svensk: vårdprocesskartor )

Å andra sidan (forts.) Kontroll Evalueringsinstrument av personen, av relationen, av recovery Dokumentation att de professionellas arbete stämmer med packelösningarnas recept Compliance Följsamhet att göra som doktorn har sagt

Ett problem Från centralt håll prioriteras båda saker Men De utesluter varandra Personal och brukarna fångade i denna motsättning mellan Brukarnas önskemål Deras erfarenhetsbaserade kunskap De regler som ska tyra deras arbete

En grundläggande förändring Tillit -----------------------Misstro Mellan centrala och lokala myndigheter Mellan ledning/beställare och vårdarbetarna/utförare Mellan professionella och brukarna

Misstrons verktyg Misstron mot de professionella tar sig idag uttryck i Riktlinjestyrda insatser Förbestämda o schemabundna metoder Ökade dokumentationskrav

Kunde vara ok Centralstyrningen och kontrollen kunde vara ok. Om de var effektiva Fler mådde bättre

Vi har ytterligare ett problem En växande klyfta mellan den dominerande retoriken och vad forskning och erfarenheterna pekar på.

Löften Löften om en praktik som bygger på vetenskap (förklaringar till psykiska sjukdomar, Nationella riktlinjer ) Löften om bättre (och fler) diagnoser

Löften Löften om bättre mediciner och andra behandlingar (mer effektiva, mindre biverkningar) Löften om att det ska gå bättre för personer som mår psykiskt dåligt (Bot, bättring, återhämtning)

Men Det finns inga siffror om att det går bättre för brukarna Flera får diagnoser Diagnoser sägs vara på livslånga sjukdomar

Och så det där med att komma sig Att komma sig från allvarliga psykiska och från rus är inget nytt. Det har man alltid gjort.

Att komma sig från allvarliga psykiska problem Årtal Att komma sig Totalt Att komma sig Socialt Sammanlagd bättring 1901 1920 20 40 60 1921 1940 12 29 41 1941 1955 23 44 67 1956 1985 22 45 67

Och så det där med att komma sig I årtionden har det varit resultatet av en brukar (och en professionell) praktik. Den lågmälda, men upproriska kreativitet hos brukare, anhöriga, boendestödjare, sjukepleijer, socionomer och även psykologer och psykiatrer. Foucault: Subjugated knowledges Förtryckta kunskaper

Att komma sig att recoverera sig? Tills att komma sig blev Recovery En speciell professionell praktik som riskerar att byråkratisera och medikalisera människornas arbete med att uppfinna bedringsstrategier.

Ett sista problem för stunden Den bio-medicinska modellen Psykiska och rus problem är sjukdomar Forskning för att finna basen i kroppen (hjärnan) där sjukdomen sitter Därför viktigt med rätt diagnos Rätt diagnos är grunden för rätt behandling och därmed för bedring

Orsaker It har never been documented that any of the large psychiatriv diseases is caused by a biochemical defect and there is no biological test that can tell us whether someone has a particular disorder. Götzsche, 2013, 199

Objektiva diagnoser? Det innebär att för närvarande alla diagnoser bygger på subjektiva bedömningar som i grunden är osäkra och utsatta för nyckfulla ändringar Allen Frances 2013

Objektiva diagnoser? Kliniskt verksamma doktorer har ofta en förkärlek för vissa diagnoser och folk får ofta ett flertal diagnoser under sin kontakt med psykiatrin. Forskningen bekräftar att bruket av olika diagnoser varierar mellan olika doktorer, sjukhus och länder Cooke, 2014

Den rätta metoden? The dodo-bird verdict

Gemensamma faktorer (Frank & Frank) Icke-specifika En stark relation mellan den hjälpsökande och en hjälpare Meningsfullhet Ny kunskap Hopp om att kunna bli hjälpt Erfarenheter av att förändring är möjlig En emotionell laddning mellan hjälpare och hjälpsökande

Så Tilltro och tillit Evidensbaserade Så varför så ofta leta världen runt (USA o England) efter Metoden? istället för att fråga brukarna och personalen vad vi redan gör som hjälper människorna Och göra mer av det

Double Recovery En studie där vi intervjuade Personer som haft både en psykisk och en rus problematik Personalen som arbetat med dem Fråga. Vad hjälper att komma sig från denna dubbla problematik?

En grov uppdelning Första steget; en erfarenhetsbaserad uppdelning av personerna: De som hade erfarenheter av och tillgång till: ett stödjande socialt nätverk en del materiella resurser (boende, ekonomi) en viss tillit till sig själva. Ansågs ha bättre förutsättningar för att komma sig

Recovery capital De som inte fastnar har tidigt upplevt någon form av självtillit, det finns en diskrepans mellan hur det är nu med hur det har varit. Någonting har någon gång funkat och det skapar nu en känsla av obehag ( jag vill egentligen inte ha det så här ). Det finns någonting vi kan använda oss av.

En grov uppdelning (2) Och de som saknade: ett stödjande socialt nätverk utanför ruskretsarna En tillit till sin egen förmåga att etablera hjälpande relationer Ett tilltro till sin egen förmåga att förändra sin situation Krävde en annan hjälp

Första steget etablera tillit till den professionelle 1. Acceptans. Inte reducera personen till sin diagnos, sina problem och tillkortakommanden Men inte förneka dessa problem och svårigheter

Första steget etablera tillit till den professionelle 2. Visa att den professionelle går att lita på. Ofta små konkreta situationer Där ord och handlingar hänger ihop. Som leder till konkreta praktiska förändringar för personen

Förutsägbar Det viktiga är att vara förutsägbar, att skapa den där tilliten, att vi gör som vi säger, vi följer upp saker, vi uttrycker nyfikenhet och intresse. Vi är inte dömande (och det är inte alltid så lätt). Att de känner sig sedda och bekräftade och att vi är där när vi säger att vi ska vara där.

Detaljer som bygger upp hela förhållandet... Jag ringer och talar om att jag kommer (även om vi har avtalad tid) man har en dialog redan där. Så mitt besökt är väntat när jag kommer allt för att ta bort kontrollantstämpeln. Jag ringer på dörren och tar av mig skorna när jag kommer in. Många säger Du behöver inte ta av dig skorna, men då säger jag: Du skulle ju göra det, om du kom hem till mig.

Acceptera för att kunna förändra att försöka acceptera och få dem att börja förändra sig, vilket är något de själva vill för ofta så vill man ju sluta med sitt alkoholintag, missbruket. Det gäller att locka, gå med på ett öppet AAmöte, eller gå med till vårdcentralen på öppenvården, man får vara väldigt aktiv i början, att man erbjuder en förändring

Detaljer som bygger upp hela förhållandet Jag besöker den här människan i hans hem. Det finns väldigt mycket hospitalisering hos de vi kommer till; de har haft långa tider på institutioner. Så jag hälsar, sätter mig i köket och vi börjar snacka - det är jätte viktiga saker. De detaljerna bygger upp hela förhållandet det blir ett riktigt besök.

Uppnå konkreta mål Konkreta förbättringar i levnadsvillkor En materiell bas för ett nytt liv En erfarenhet att förändring är möjlig Well-being Tillitt till den professionelle en omväg till ett självförtroende

En slags försäljare Vi ska försöka fixa det här tillsammans. Man är ju en slags försäljare. När han börjar ta det jag levererar på allvar, att det händer något. Sen är det ju inte att han slutar med dricka eller knarka på en gång utan man får en slags allians, en känsla att det här kan nog hålla hela vägen.

Vändpunkter Från tillit till personalen till tillit till sig själv Personen tar egna initiativ och nya steg i processen med att komma sig Stärker vidare självförtroendet, individens bild av sig själv

När det börjar gå framåt i vår önskade riktning ganska ofta handlar det om en lite ökad tilltro till den egna förmågan. Hitta en självtillit. Jag tänker att vi försöker hjälpa våra klienter att få kontakt med någon sorts tilltro till sig själva.

Gensidighet Som ett led i att processen med att komma sig blir hållbar/långsiktig, spelar situationer där personen kan ge tillbaka något till dem som hjälpt honom/henne eller andra som befinner sig i den situation han/hon lämnat

Förändrings väg Förändringar i en persons liv och självbild Genom att tillföra den person Resurser Och erfarenheter att förändring är möjlig Via en relation som bekräftar honom/henne bortom sina problem

Någonting att ge När de känner att de har något att bidra med, att de ger någonting till människor, till samhället. Att de behövs. Det kan vara allt från att de diskar kaffekoppen, eller att de gillar hundar och vill jobba på hunddagis. Att de har någonting att ge.

Recovery capital Recovery capital: a body of resources that can be accumulated or exhausted. Cloud & Granfield (2008, 1972)

Olika former av recovery capital Vägen till en tillitt till sig själv (personligt kapital) Via tillit till en person/den professionelle (identitets kapital) Och skapandet av en materiell bas för livet (ekonomiskt kapital) Som leder till uppbyggnaden av positiva sociala nätverk (socialt och relationelt kapital)

Recovery capital. Mängd, blandning och motivation The impact of RC depends on both its quantity and its spread. The decisive factor is the persons own motivation to start and pursue this uncertain and demanding journey. Tew (2013)

En praktik i motsättning till packelösningar En praktik ofta i motsättning till evalueringssamhället Det måste få ta tid. En dimension om man har missbruk är kravet från olika verksamheter att man måste vidare. De frågar Hur långt har du kommit?. Det ska gå fort men det måste få ta tid. Och det är viktigt att vi kan stå kvar trots att det stormar.

Från tillit till personalen till tillit till sig själv

Om inte Starta kontakten med att visa sin egen tillförlitlighet och accepterande av den andre Tillsammans med personen uppnå små påtagliga förändringar Dessa erfarenheter kan leda till Ett förtroende för/en tillit till den professionelle Som ett första steg till att känna tillit till sig själv som en agent

Olika former av recovery capital Respekt - personal capital De första förändringarna riktade till personens materiella levnadsomständigheter (bostad/ekonomi) economic & social capital Grundar ett hopp om att förändring är möjlig - capital Leder till trust för den professionelle relationship capital Leder till trust för sig själv identity capital