Swedbank Östersjöanalys Nr 27 18 November 21 Ukraina Ekonomin stabiliseras men återhämtning hotas av inflation och politisk tvekan Den ekonomiska nedgången till följd av den internationella finanskrisen förefaller ha bottnat och Ukrainas tillväxt har tagit fart under 21. Vi reviderar upp vår prognos för 21 till 4, % och förutser en fortsatt, men i jämförelse med vår tidigare bedömning, dämpad ökningstakt under 211 på 4,3 %. Det kommer att krävas betydligt högre tillväxt för att ta tillbaka tappet under krisåren. De största riskerna på kort sikt är stigande inflation och fortsatt finanspolitisk expansion. Prisökningstakten har nått över 1 % och oron sprider sig till valutamarknaderna där centralbanken har fått stödköpa hryvnia. Regeringen står inför den svåra balansgången att genom en stram finanspolitik förebygga att prishöjningar på mat och energi sprider sig i ekonomin, något som dubbelt drabbar hushållen. På medellång sikt måste reformtakten intensifieras för att höja produktiviteten och därmed tillväxten. Det kommer att kräva omfattande reformer, inte minst genom liberaliseringar av viktiga marknader, som t ex energimarknaden. Regeringen kommer sannolikt att möta starkt motstånd från väletablerade intressegrupper. Dessutom måste det skapas budgetutrymme för möjliggöra ökade offentliga infrastrukturinvesteringarna, utan att budgetunderskottet därför tillåts växa. Efter presidentvalet i februari i år har president Viktor Janukovitj stärkt sitt inflytande. En förändring i konstitutionen ger större möjligheter för presidenten att kontrollera parlamentet, samtidigt som oppositionen har präglats av splittring och anklagelser om korruption under sin tid vid regeringsmakten. Utrikespolitiskt balanserar den nya ledningen mellan Rysslands behov av inflytande i regio- Presidentmakten har stärkts sedan valet Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 15 34 Stockholm, tfn 8-5859 1 E-post: ek.sekr@swedbank.se Internet: www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson 8-5859 772 Magnus Alvesson 8-5859 3341, Jörgen Kennemar 8-773 1478 ISSN 113-4897
nen och vikten av att ha goda relationer, inte minst ekonomiskt, med de stora ekonomierna i väst. Omvärldsutvecklingen har under 21 varit gynnsam för Ukraina. Hög tillväxt i länder som Tyskland och Kina har skapat en efterfrågan på ukrainska insatsvaror, inom minst inom metallindustrin. Samtidigt har den växande likviditeten på de internationella finansmarknaderna lett till att kapitalströmmar kommer tillbaka. Ukraina lyckades i september placera en statligt garanterad Euro-bond för infrastrukturinvesteringar till en ränta som låg lägre än till exempel den för Grekland. Tydliga indikationer från IMF om att Ukraina uppfyllt lånevillkoren för september sänder ytterligare positiva signaler till omvärlden. Global efterfrågan och ökat intresse från kapitalmarknaderna har varit positivt för Ukraina Tillväxtrekyl men från låga nivåer Under det första halvåret 21 började Ukrainas ekonomi återigen växa. Tillväxttakten var under de tre första kvartalen knappt 5 % jämfört med samma period 29. Dock utgick tillväxten från exceptionellt låga nivåer. Sammantaget föll BNP med drygt 19 % mellan tredje kvartalet 28 och slutet av 29, och BNP-nivån i mitten av 21 motsvarade endast den från samma tidpunkt 26. Ukraina är tillbaka till tillväxt Real BNP-nivå och tillväxt, 26 K1 21 K2 13 125 12 115 11 15 1 95 9 15. 1. 5.. -5. -1. -15. -2. -25. Källa: Ukrainas statistiska kommitté. BNP nivå (25=1; vänsterskala) BNP tillväxt (årl. i %; högerskala) Det är i första hand den externa efterfrågan som står för tillväxtimpulserna. I omvärlden, främst Tyskland och tillväxtekonomierna i Asien, ökar efterfrågan på insatsvaror, något som gynnar Ukrainas traditionella industristruktur. Detta reflekteras i stigande priser och växande produktion. I synnerhet stålproduktionen har repat sig från det djupa fallet under slutet av 28 och början av 29, men även industrin i stort har växt med nästan 15 % under 21. Det är dock långt kvar till de produktionsnivåer som rådde innan krisen, vilket kan indikera att det finns betydande outnyttjad kapacitet kvar i Ukrainas industrisektor. Samtidigt finns det en risk för att Ukrainas produktionsstruktur har blivit föråldrad och att många företag slagits ut under finanskrisen. Därför Industriproduktionen gynnas av omvärldsefterfrågan 2 Swedbank Östersjöanalys Nr 27 18 November 21
kan det vara svårt att snabbt anpassa produktionsnivåerna till den stigande efterfrågan. Utvecklingen i stålsektorn, jan 26 sep 21 45 4 35 3 25 2 15 1 5 25 2 15 1 5-5 -1 Stålproduktion (volym) Stålproduktion (årl. tillväxt i %; högerskala) Stålpris (Dec 25=1; högerskala) Även den inhemska efterfrågan har vänt under 21, om än i något mer begränsad omfattning. Löntagarna drabbades hårt av fallande reallöner, och arbetslöshetsnivån ökade från runt 6 % till 9 ½ % av arbetskraften. Antalet registrerade arbetslösa var i september runt 4 jämfört med 54 under samma period 29. Sjunkande inflation har lett till stigande reallöner och en stabilisering av konsumentförtroendet. Efter en kraftig tillbakagång under 29 började privatkonsumtionen återigen stiga i mitten av 21, vilket även återspeglas i en växande aktivitet inom detaljhandeln. Fallande reallöner mer än arbetslöshet drabbade befolkningen Inhemsk efterfrågan och arbetslöshet, 27 K1 21 K3 25 2 15 1 5-5 -1-15 -2 Real konsumtion (årl. förändring i %) Reallöner (årl. förändring i %) Arbetslöshet Den politiska utvecklingen fortsätter att präglas av stora motsättningar. Lokalval genomfördes under slutet av oktober och president Viktor Janukovitjs parti gick framåt, medan det största oppositionspartiet, lett av Julia Timosjenko, föll tillbaka. Anklagelser om valfusk är omfattande. Europeiska Unionen och USA har offi- Politiska motsättningar cementeras Swedbank Östersjöanalys Nr 27 18 November 21 3
ciellt framfört protester, men än så länge har det inte förekommit några allvarligare lokala protester. Omvärldsrelationerna har också visat tecken på förbättringar. Ukraina och IMF ingick ett nytt låneavtal under sommaren 21, efter att det förra programmet kapsejsat under trycket av presidentvalskampanjen 29. Det nya lånet på omkring 15 miljarder dollar ska betalas ut kvartalsvis fram till slutet av 212. Utbetalningarna är villkorade mot att Ukraina bl a åtar sig: Nytt IMF-program kräver förnyade åtstramningar och liberaliseringar att minska budgetunderskottet till 2 ½ % 212. Syftet är att på sikt krympa statsskulden och öka förtroendet för den ukrainska finanspolitiken. Budgetunderskottet 29 var ca 8 ½ % av BNP, och sanering genomförs främst genom utgiftsminskningar, motsvarande ca 4 procentenheter av BNP. att fortsätta reformerna av gassektorn. Monopoliseringen och prissättningspolitiken har skapat stor ineffektivitet och lett till betydande kostnader för den offentliga sektorn. En reformering och liberalisering kommer att innebära kraftiga prisökningar i konsumentledet, men också att prissubventioner till andra sektorer reduceras. att stabilisera finanssektorn genom återkapitalisering av bankerna och förstärkt övervakning. att inrikta penningpolitiken i större utsträckning på prisstabilitet, vilket innebär en högre grad av växelkursflexibilitet. Stora delar av IMF-programmet kommer att vara politiskt impopulärt. Den finanspolitiska åtstramningen kommer att drabba befolkningen genom lägre sociala utgifter och högre skatter; gaspriserna i konsumentledet kommer att stiga, och växelkursflexibilitet skapar osäkerhet. Den första utvärderingen av programmet förefaller gå planenligt. Myndigheterna ser dock politiska risker med ökad volatilitet av växelkursen. Många hushåll och företag har fortfarande har en hög andel av sina lån nominerade i dollar, och en marknadsbestämd växelkurs ökar riskerna för många ekonomiska aktörer. Genomförandet av IMF-programmet är politiskt kontroversiellt Betydande makroekonomiska obalanser Oaktat den relativt positiva ekonomiska utvecklingen under 21 kvarstår betydande ekonomiska utmaningar för Ukraina. På kort sikt utgör främst stigande inflation och oron på valutamarknaden ett hot mot en fortsatt växande ekonomi. Även finanssektorn är fortsatt hämmad med stora osäkra fodringar och volatil finansiering. Den globala konjunkturen, med en sannolik inbromsning nästa år, kommer att utgöra ytterligare en utmaning för Ukrainas ekonomiska politik. Betydande ekonomiska utmaningar kvarstår för att nå stabilitet 4 Swedbank Östersjöanalys Nr 27 18 November 21
Trots att inflationstakten på årsbasis föll till 1,1 % i oktober, hotas prisstabiliteten av en fortsatt expansiv finanspolitik och kraftiga prishöjningar på livsmedel och energi. Gaspriserna i konsumentledet ökade med 5 % i augusti och planeras att höjas igen med ytterligare 5 % i början av nästa år. Samtidigt påverkas de lokala matpriserna av de globala marknaderna, trots att Ukraina införde exportrestriktioner efter de omfattande bränderna i Ryssland under sommaren. Inflationen riskerar att ta fart Inflation och växelkursförändringar, jan 25 okt 21 14. 12. 1. 8. 6. 4. 2.. 35 3 25 2 15 1 5 EUR/UAH USD/UAH Inflation (årl. förändring i %; högerskala) Den växande osäkerheten kring prisutvecklingen har också lett till att förtroendet för hryvnian försvagats. Många hushåll och företag valde att dra ned på sin exponering mot den lokala valutan och Ukrainas centralbank var tvungen att öka sina stödköp för att hålla kursen stabil mot dollarn. IMFs krav att på sikt gå mot ökad växelkursflexibilitet spelar sannolikt också en roll. Det växande kapitalinflödet, inklusive från IMF, leder på kort sikt till att centralbankens förmåga att påverka växelkursen stärks. Samtidigt riskerar ett högre inflationstryck att erodera Ukrainas konkurrenskraft och att hryvnian kan, på sikt, komma att försvagas för att undvika en real appreciering. Finanssektorn förblir pressad och kreditgivningen fortsätter att krympa. Osäkerhet kring betalningsförmågan hos en stor del av låntagarna innebär att många banker håller tillbaka utlåningsvolymerna. Dessa har minskat sedan slutet av 29. Trots att andelen lån nominerade i utländsk valuta har sjunkit från 6 % som högst till 47 % i september i år utgör dessa fortfarande en betydande risk för bankerna, inte minst med tanke på osäkerheten kring växelkursen. En nyligen genomförd undersökning av de 6 största bankerna indikerar att dessa behöver ytterligare ca 4 miljarder hryvnia i kapitaltillskott, varav knappt hälften till de statligt ägda finansinstitutionerna. Innan banksektorn saneras och konsolideras är det osannolikt att privatsektorutvecklingen kommer att ta fart. Real appreciering och försvagad konkurrenskraft är ett hot på sikt Långt kvar till en normalisering av finanssektorn Swedbank Östersjöanalys Nr 27 18 November 21 5
Kreditexpansion, jan 26 sep 21 8. 7. 6. 5. 4. 3. 2. 1.. -1. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Krediter (årl. förändring i %) Krediter (mrd. UAH; högerskala) Trots fortsatt minskning av bytesbalansunderskottet är Ukraina fortfarande sårbart gentemot omvärlden. Energiförsörjningen är beroende gasimport från Ryssland, och exporten är koncentrerad till några få sektorer. Under finanskrisen drabbades i synnerhet rå- och insatsvaruproducenter av fallande efterfrågan, medan jordbruks- och livsmedelssektorena klarade sig relativt sett bättre. Samtidigt har utlandsskulden stigit kraftigt, från ca 55 % av BNP 28 till nästan 9 % i slutet av 29. Det innebär att Ukrainas ekonomi blir alltmer beroende av kapitalmarknadens svängningar och sentiment. Ukrainas omvärlds beroende är stort Exportsammansättning (miljarder US dollar) 8 6 4 2 27 28 29 Metaller Mineralprodukter, paper och kemitekniskt Maskinutrustning Jordbruk och livsmedel Textil Övrigt Källa: Ukrainas statistiska kommitté. Uthållig tillväxt kräver disciplin och reformer Vi reviderar upp vår tillväxtprognos för 21 från 3,5 % till 4, %, men drar samtidigt ned prognosen för 211 till 4,3 % (jämfört med 4,5 % i vår augustiprognos). Det är främst den starkare omvärldsefterfrågan i år som på kort sikt gynnar Ukrainas industriproduktion, och då i synnerhet metaller. Allteftersom lageruppbyggnaden och de finanspolitiska stimulanserna klingar av i omvärlden under 211, minskar den externa efterfrågan i Ukraina. Vi prognostiserar också att inflationen når upp till 11 % 21, inte minst pga administrativa prishöjningar i t ex gassektorn som san- Vår prognos indikerar något lägre tillväxt och högre inflation de kommande åren 6 Swedbank Östersjöanalys Nr 27 18 November 21
nolikt kommer att ge effekt på den allmänna prisnivån. Växelkursen förblir stabil även om hryvnian deprecieras något mot dollarn i slutet av perioden som följd av högre inflation och flexiblare växelkurspolitik. Budgetunderskottet minskar, men sannolikt inte tillräckligt för att uppfylla IMFs villkor. Det kan komma att betyda att vissa låneutbetalningar fördröjs vilket skapar ytterligare oro och ökad volatilitet för Ukrainas ekonomi. Ukraina: Prognos av ekonomiska nyckeltal 27 28 29 21 211 proj. proj. BNP (real tillväxt i %) 8.1 2.8-15.2 4. 4.3 Inflation (%, genomsnitt) 12.8 25.3 16. 11.7 1. Inflation (%, slutet av perioden) 16.6 22.3 12.3 11. 9. Arbetslöshet (% av arbetskraften, ILO) 6.4 6.4 8.8 8. 7.5 Bytesbalans (% av BNP) -3.7-7.1-1.5-1. -2. Budgetbalans (% av BNP) * -2. -3.2-6.2-5.7-4. Statsskuld (% av BNP) 12.3 19.9 34.6 4. 42. Växelkurs (USD/UAH) 5.1 7.8 7.9 8. 8.2 * Exklusive Naftogaz Ukraine Källor: Ukrainas statistiska myndigheter, IMF och Swedbanks prognos. För att säkerställa uthållig tillväxt på medellång sikt krävs, förutom ekonomisk stabilisering på kort sikt, också att reformprocessen tar fart och fördjupas. En finanspolitisk konsolidering, där utrymme ges åt växande investeringar i offentlig infrastruktur, kan leda till att såväl privata inhemska som externa aktörer på nytt får förtroende för Ukrainas tillväxtpotential. Samtidigt måste förutsägbarheten i ukrainsk politik öka och godtyckligheten minska. Korruption och byråkratisk ineffektivitet är ett stort hinder för utvecklingen av den privata sektorn. En minskning av detta, tillsammans med avregleringar, kan också leda till ökad konkurrens och därmed en nödvändig höjning av den ekonomiska tillväxten. Fördjupad och intensifierad reformprocess blir avgörande för tillväxtpotentialen Magnus Alvesson Ekonomiska sekretariatet 15 34 Stockholm, tel 8-5859 1 ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermanssont, 8-5859 772. Magnus Alvesson, 8-5859 3341 Jörgen Kennemar, 8-5859 773 ISSN 113-4897 Swedbank Östersjöanalys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Östersjöanalys. Swedbank Östersjöanalys Nr 27 18 November 21 7