VAR BEFINNER VI OSS? översikt över reformens beredning. Förändringsdirektör, landskapsreformen Laura Leppänen

Relevanta dokument
Kundens valfrihet. Enligt utkastet till regeringsproposition

Landskapsreformen Allmän presentation

EGENTLIGA FINLANDS VÅRD- OCH LANDSKAPSREFORM

Regeringens proposition Kundens valfrihet inom social- och hälsovården

Hur påverkar vård- och landskapsreformen servicen för personer med intellektuell funktionsnedsättning?

Social- och hälsovårds- och landskapsreformen

Vilken landskapsreform och varför?

EGENTLIGA FINLANDS VÅRD- OCH LANDSKAPSREFORM

Kundens valfrihet inom social- och hälsovården ur tjänsteproducenternas och landskapets synvinkel

Vad innebär valfriheten för mig?

Social- och hälsovårds- och landskapsreformen

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Kundens valfrihet ur landskapets och tjänsteproducentens synvinkel

Kundens valfrihet. Enligt regeringens propositionsutkast och riktlinjerna för valfriheten

En inblick i socialoch

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Grunderna för ersättning till producenterna i systemet med valfrihet inom social- och hälsovården

Regeringens proposition Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Vad innebär valfrihet för mig

Regeringens proposition Kundens valfrihet inom social- och hälsovården

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

Aktuellt inom vård- och landskapsreformen

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

Utkast till regeringens proposition med förslag till lag om kundens valfrihet inom social- och hälsovården, lagförslag,

Vad innebär socialoch

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016

Ansvarsfull arbetspensionsförsäkring

Från lagstiftning till verkställande tillsammans med landskapen

Vanliga frågor om valfrihet

Hörnstenarna i social- och hälsovårds-reformen. understatssekreterare Tuomas Pöysti

Strategin för åren

LANDSKAPSREFORMENS SITUATION I EGENTLIGA FINLAND. Laura Leppänen förändringsdirektör

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME MED BORGÅ MÅTT TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN TIDNINGEN UUSIMAAS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAFTON 1.3.

LANDSKAPSREFORMENS SITUATION I EGENTLIGA FINLAND. Laura Leppänen förändringsdirektör

Offentliga sektorn står inför reformer

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet

Kriterier för pilotförsöken med valfrihet

Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen

Projektplan för år 2017 Uppdaterad

BORGÅS UTREDNING OM BOLAGISERINGAR I SAMBAND MED SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN SAMMANFATTNING AV PROJEKTPLANEN

Social- och hälsovårdsreformen. Veronica Rehn-Kivi

Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda Stadsdirektör Kristina Stenman

STRATEGI FÖR KARLEBY. Utkast till innehåll

Landskapsreformen: Tjänster för arbetssökande och företag. Presskonferens Arbetsminister Jari Lindström

Remissenkät Anvisningar:

Landskapsreformen. Kommun- och reformminister Anu Vehviläinen Regionala tillställningar om landskapsreformen

Statens tillståndsoch. tillsynsmyndighet (Luova) Grundas

Utkast till regeringens proposition om lag om valfrihet inom social- och hälsovården, lagutkast

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

Reformen av social- och hälsovården påverkar inte organiseringen av social- och hälsovården i Landskapet Åland.

hemtjänsterna i skick

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Varför en bolagisering av social- och hälsotjänster? Miksi sosiaali- ja terveyspalveluja yhtiöitettäisiin? Patrik Nygrén Stadsdirektör

Remissenkät. Anvisningar:

VEM ANSLUTER SIG TILL KANTA-TJÄNSTERNA Vem ansluter sig till Kanta-tjänsterna. Anvisning för aktörer som ansluter sig till Kanta

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

Stä llningen fö r den persönäl söm ö vergä r till ländskäpen

Vårdreformen och den svenskspråkiga servicen i Nyland. Christina Gestrin

Social- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt

KARLEBY STADS PERSONALPROGRAM. Godkänt i stadsstyrelsen

EN BÄTTRE VARDAG MED ARKEA!

RP 148/2018 rd. Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2019.

Regionförvaltningsreformen

Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPers förslag till en organisations- och finansieringsmodell för social- och hälsovården

ORDNANDET AV SPECIALOMSORGSTJÄNSTER OCH ANNAN FUNKTIONSHINDERSERVICE PÅ SVENSKA I SAMBAND MED VÅRD- OCH LANDSKAPSREFORMEN HENRICSON AB

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

Lagstiftning om landskaps- och vårdreformen Sammanfattning av det centrala innehållet i lagförslagen

Social- och hälsovårdsreformen, självstyrande områden och grunderna för områdesindelningen Regeringens riktlinjer

Social- och hälsovårdsreformen- Lagstiftning och verkställandet. Sinikka Salo, förändringsledare för social- och hälsovårdsreformen, SHM 31.8.

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

ANVISNINGAR: BEGRÄNSNING AV VISSA AV KOMMUNERNAS OCH SAMKOMMUNERNAS RÄTTSHANDLINGAR INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN

Äldreomsorgspolitiskt program Ålands Framtid

Utkast till regeringens proposition med förslag till lag om kundens valfrihet inom social- och hälsovården, detaljmotivering, 3.11.

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Utkast till regeringens proposition om lag om valfrihet inom social- och hälsovården, detaljmotivering

Kyrkslätts kommunstrategi

Kriterier för hemvården fr. o. m

Rådgivningsenheten för offentlig upphandling?

Politiskt ledarskap. Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg

7 Har kommunerna i framtiden sparpotential eller försvinner produktivitetsreglaget med social- och hälsovården?

Genomförande av skyldigheterna i äldreomsorgslagen i Karleby och i Kronoby. Maija Juola Servicedirektör för äldreomsorg

Kontaktuppgifter till den person som är ansvarig för svaret. Sune Lang,

Ändringar av prehospital akutvård som gäller hälso- och sjukvårdslagen år 2019

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

Utkast till regeringens proposition med förslag till lag om kundens valfrihet inom social- och hälsovården, konsekvensbedömning, 3.11.

Regeringens preciserande riktlinjer gällande den fortsatta beredningen av socialoch hälsovårdsreformen och regionförvaltningsreformen 5.4.

VALAS Luonnos Svenska

Kevas strategi 1 (5) GODKÄND AV STYRELSEN Mission

Pargas stads utlåtande 2589/ /2015

INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN. Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad ( 9)

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

Vi har fokus på kunden inom vår verksamhet Vi utökar självbetjäningsmöjligheterna för våra kunder och hjälper kunderna agera riktigt på egen hand.

LAGUTKAST. 1 kap. Allmänna bestämmelser. 1 Lagens syfte

Förslag för en bättre hälso- och sjukvård i hela Sverige! Framtaget av Moderaternas sjukvårdnätverk 2017

Utkast till regeringens proposition med förslag till lag om kundens valfrihet inom social- och hälsovården, lagstiftningsordning, 3.11.

Sibbo kommuns personalstrategi 2025

Transkript:

VAR BEFINNER VI OSS? översikt över reformens beredning Förändringsdirektör, landskapsreformen Laura Leppänen

VI BEREDER REFORMEN Vi är redan 54, av vilka 34 arbetar deltid

VAD VILL VI UPPNÅ? Klienten före organisationen Trygga tillgången till tjänster i rätt tid Förstärka förebyggande tjänster och basservice, effektivt och kostnadseffektivt Förnya tjänsterna med digitaliseringen i fokus Pengarna måste räcka!

BEREDNING AV FÖRVALTNING OCH EKONOMI FRAMSKRIDER FÖRVALTNING Landskapets styrande dokument: 1. Frågor kring landskapets grundande 2. Landskapsstrategi 3. Handbok för organisering av landskapet 4. Regel- och instruktionsböcker Dokument som överförs Landskapets upphandlingsorgan Sakhanteringssystem och arkiveringsorgan Riskhantering och granskningsverksamhet Landskapsval EKONOMI Utvärdering av finansieringens tillräcklighet för landskapets ekonomi Simulering av ersättningssystem Marknadsutredningar och konkurrensanalyser Landskapets budget 2018 och 2019 Förberedning av ekonomi- och personalföraltningen

EGENTLIGA FINLANDS LANDSKAP LUONNOS 03.2018 NÄMNDER organiseringsfunktion FULLMÄKTIGE STYRELSEN Strategiska koncerntjänster bl.a. ägandestryning och stödfunktioner Social- och hälsovård TILLVÄXTTJÄ NST AFFÄRSVERK? KONCERNFÖRVALTNING RÄDDNIN GS- VÄSEND E AFFÄRSVERK ANNAT ORGAN? Tillväxt/Livskraft KE främjande av tillväxt och livskraft EKP stöd-, underhålls- och övervakningstjänster för ivsmedelsproduktion och handel ALY områdesanvändnings-, trafiksystems- och miljötjänster TJÄNSTESTYRNINGENHET AFFÄRSVERK FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD SOCIAL - OCH HÄLSO CENTR AL NATIONELLA SERVICECENTER Maakuntien Tilakeskus Oy Vimana Oy SoteDigi Oy KasvuDigi Oy MÖJLIG TILLVÄXTTJÄNST AB MÖJLIG STÖDTJÄNST AB MÖJLIG MUNVÅRDS AB MÖJLIG SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSCENTRA L MÖJLIGA KUNDSEDEL- OCH FÖRETAG FÖR PERSONLIG BUDGET

ICT OCH ELEKTRONISKA TJÄNSTER Landskapets informationssystem har kartlagts, ca 300 system överförs från kommunerna till landskapen, dessutom överförs tiotals från staten. Förändringskostnaderna för ICT 2018/19 har uppskattats till 7 + 20 M, stödansökan har gjorts till statsministeriet, beslut väntas under april månad Planering av grundandet av dataadministration: organiserande, förvaltningsmodell samt nyckelroller. Första projekten planerade att sammanföra klient- och patientsystem samt att förverkliga nödvändiga datakommunikationer och behövliga ändringar i IT-systemen Kommande elektroniska tjänster att ta i bruk för medborgare utvecklas på bred front, kartläggning och planering för att harmonisera dem. Organisatör/producentmodellen kräver nya verksamhetsstyrnings och dataledningssystem. Planeringen inleds.

FASTIGHETER OCH STÖDTJÄNSTER Antalet lokaler och var de befinner sig har kartlagts: landskapet har ca 900 lokaler eller utrymmen, sammanlagt ca 1 miljon kvadratmeter.

AKTIVITETER SOM STÖDER TILLVÄXT OCH LIVSKRAFT Aktiviteter som stöder tillväxt och livskraft vad vill vi uppnå? Stöda invånarnas välmående Skapa förutsättningar för företagande och handel Skapa förutsättningar för fysisk verksamhetsmiljö Verksamheten skapar förutsättningar, utvecklar verksamhetsmiljön och förmedlar verksamheter. Gemensamma frågor: Strategiska mål för att utveckla landskapet Intressebevakning Internationella verksamheter Verksamhetens framförhållning Informationsledning Främja landskapets identitet Möjlighet att göra nytt över gränserna!

AKTIVITETER SOM STÖDER TILLVÄXT OCH LIVSKRAFT FRÄMJANDE AV TILLVÄXT OCH LIVSKRAFT Mål: Kompetens på hög nivå och fungerande arbets- och näringslivstjänster skapar förutsättningar för tillväxt och människors välbefinnande. Företags-, arbets- och näringstjänster Utveckling och stöd av landskapet Programfinansiering STÖD, UNDERHÅLLS- OCH ÖVERVAKNINGSTJÄNSTER FÖR LIVSMEDELSPRODUKTION Mål: Stöd- och övervakningstjänsterna garanterar ansvarsfull verksamhet. Regional alkoholförvaltning Helheten av miljöhälsovård Abytartjänster OMRÅDESANVÄNDNINGS-, TRAFIK- OCH MILJÖTJÄNSTER Mål: Kvalitativ och hållbar miljö producerar mångsidigt välbefinnande och utvecklingsmöjligheter. Landskapsplanläggning Trafiksystemsarbete Främja skyddandet av naturens mångfald Regionala naturtillgånguppgifter Vatten och havsskydd samt sjöområdesplanering Främja och planera vattenförsörjning

EXEMPEL FRÅN KOMMENTARER TILL BEREDNING Delaktighet och tillgänglighet Hur utnyttjas invånarnas, landskapets personals och andra aktörers kunnande så effektivt som möjligt i det nya landskapet och i social- och hälsovårdstjänsterna? Hur genomförs deltagande i dokument som styr landskapet, som i förberedning av landskapets strategi och beslutsfattandestrukturer? Hur byggs deltagande som en del av strukturer och vardagsarbete, och klistras inte på eller blir glasyr på festtalsnivå? Organisationer Hur kan organisationernas sakkunskap bäst utnyttjas i landskapet? Hur byggs samarbetsstrukturerna mellan organisationerna och landskapet? Vilken är organisationens roll i förebyggande arbete och kommunikation? Vilken är landskapets roll och sätt att stöda hjälporganisationer? Deltagande är ett värde samt en äkta förutsättning för kundorientering..

FÖLJ DEN TVÅSPRÅKIGA KIMPASSA-ALLIHOPA KOMMUNIKATIONEN: Tvåspråkiga webbsidor: kimpassa-allihopa.fi Kimpassaallihopa @kimpassa2020 Kimpassa Allihopa Linkedin Kom också ihåg spetsprojekten Lupa Auttaa och I & O samt Kompassi

VALFRIHETSLAGENS RAMAR FÖR REFORMEN Förändringsdirektör vårdreformen Antti Parpo

VALFRIHETENS MÅL Främja klienternas möjlighet att välja tjänsteproducent Förbättra tillgången till och kvaliteten på tjänsterna Förstärka sporrar för kostnadseffektiv verksamhet och kontinuerlig utveckling Dämpa kostnadsökningen för social- och hälsovårdens tjänster

ORGANISERING OCH PRODUKTION AV TJÄNSTER I social- och landskapsreformen skiljs organisering av tjänster från produktionen I social- och hälsovårdstjänsterna I tillväxttjänsterna I räddningstjänsterna Landskapets organiseringsuppgifter är i demokratisk styrning. Tjänsteproduktionen å andra sidan frigör sig från direkt demokratisk styrning.

VAD ANSVARAR LANDSKAPET FÖR? Landskapet ansvarar för organisering av tjänster för social- och hälsovården, tillväxten och räddningstjänsten. Landskapet ansvarar för tillgång av social- och hälsovårdstjänster. Tjänsternas innehåll, omfattning och kvalitet ska vara enligt invånarnas behov. Landskapet ansvarar för att tjänsterna är samordnade helheter och de genomförs enligt befolkningens behov nära kunderna. Landskapet ansvarar för att tjänsterna integreras dvs. samordnas till fungerande tjänstehelheter och -kedjor. Detta rör landskapets alla socialoch hälsovårdstänster som finns inom ramen för landskapets organiseringsansvar på såväl basnivån som specialnivån. Organisatören ansvarar för, att tjänsteproducenter inom ramen för valfriheten behandlas på samma sätt. Offentligägd produktion kan inte gynnas.

HUR OCH VAR PRODUCERAR LANDSKAPET SOCIAL- OCJ HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER? Som producent av social- och hälsovårdstjänster kan dessa fungera: landskapets affärsverk, aktiebolag, samfund, förening, andelslag, stiftelse och självständig yrkesutövare För landskapets egen produktion av social- och hälsovårdstjänster ansvarar landskapets affärverk. Affärverket är en del av landskapets organisation, men det har funktionellt och ekonomiskt avskiljts inom landskapet. Social- och hälsovårdstjänsternas affärsverk leds av en styrelse av sakkunniga, vars lämplighet och uppgifter stiftas i lagen. Tillväxttjänster kan produceras genom samarbete med offentliga (landskap, kommuner), privata och tredje sektorn, där man har möjlighet att utnyttja bl.a. alliansmodellen.

VALFRIHETENS FÖRVERKLIGANDE

KLIENTENS DIREKTA VAL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSCENTRAL Rådgivning och styrning i hälsofrågor och socialvård. Allmänläkarna och andra hälsovårdsexperter vårdar på ett brett plan hälsorelaterade ärenden. Remiss till laboratorium och avbildningstjänster Remiss till specialistsjukvård Mottagning och konsultation av vissa specialområden. Landskapet implementerar vid behov socialvårdens kunnande i social- och hälsovårdscentralerna. TANDVÅRD Hälsorådgivning, förebyggande av munsjukdomar, rådgivning, undersökningar Undersökning av mun och tänder, bedömning av vårdbehov, planering av vård, vård enligt symptom samt protetiska reparationer. Kirurgiska vårdåtgärder, vård av tandköttssjukdomar tandinfektioner. Avbildningstjänster, intyg och utlåtanden. Tjänster och betalningar är samma i alla tandvårdskliniker. Munvårdens enhet ansvarar alltid för helheten av kundens tjänster, även om denne använder underentrepenörer i delar av tjänsterna.

TJÄNSTER SOM PRODUCERAS I LANDSKAPETS AFFÄRSVERK Landskapets affärsverk producerar förutom tjänster till egna social- och hälsocentraler också bl.a. socialtjänster, specialsjukvård, jour, barnavårdsbyråer, skol- och elevhälsovård samt tandvård för minderåriga. Kunden kan välja affärsverk och dess tjänsteenhet i hela landet, som sjukhus och socialbyrå. Landskapets affärverk bedömer för egen del klientens tjänstebehov och gör vid behov en kundplan. Landskapets centrala uppgift är att bedöma klientens tjänstebehov och vid behov göra en kundplan. Kunden kan få en kundsedel av affärsverket eller En personlig budget, med vilken denne skaffar sig de tjänster som denne behöver av privata tjänsteproducenter.

TJÄNSTER SOM PRODUCERAS MED KUNDSEDEL Landskapets affärsverk ska erbjuda kundsedel åt kunden i dessa tjänster: social rehabilitering, hemvård, boendetjänster, handikappades arbetsverksamhet, hemsjukvård, medicinsk rehabilitering och tandprotetisk vård Landskapets affärsverk bedömer först tjänstebehovet. Om kunden inte vill ha kundsdel eller om man inte kan hitta en producent för tjänsten, ansvarar landskapets affärsverk för att producera tjänsten åt kunden, t.ex. som köptjänt. Landskapet får också ta ibruk kundsedel i dessa tjänster: familjearbete, ordnande av stödpersoner eller stödpersoner, socialvårdens andra förebyggande tjänster närståendevård Personlig assistans för handikappade, dagverksamhet och anpassningsträning Barnrådgivningstjänster Polikliniska kirurgiska åtgärder, kirurgåtgärder för annat än brådskande fall, medicinska undersökningar Mottagningsbesök av hälsovårdens expert i ickebrådskande fall Uträtningsvård av tänder Andra motsvarande social- och hälsotjänster.

TJÄNSTER SOM PRODUCERAS MED PERSONLIG BUDGET Med personlig budget kan man välja en organisation eller företag till tjänsteproducent och påverka tjänstens innehåll. Landskapets affärsverk bedömer först tjänstebehovet. Om klienten inte vill ha kundsedel eller om det inte finns en producent av tjänsten, ansvarar landskapets affärsverk för tjänstens produktion till klienten på annat sätt, t.ex. som köptjänst. Budget kan användas i klientplanens tjänster och inom ramen i planen för det definierade innehållet i tjänsten. Klienten kan själv bestämma, var denne skaffar sig tjänsterna och vilken sorts hjälp som passar denne bäst. Landskapet är skyldigt att använda personlig budget för klienter av åldrings- och handikapptjänster, vilka har långvarigt och brett behov av hjälp och som själva kan eller med stöd planera och skaffa sina egna tjänster. Landskapet betalar tjänsteproducenten direkt ersättningar enligt den personliga budgeten. Pengar överförs inte till klientens konto.

MODELLER FÖR OFFENTLIG PRODUKTION Affärsverk Oy/andelslag/stiftelse Alliansmodell*** Räddningsverk J N N Vård-affärsverk J N N Vård-central* J J J Munnens hälsovård J J J Kundsedel** N J J Personlig budget** N J J Tillväxttjänster J J J J = ja, är möjlig produktionsmodell, N = nej, är inte en möjlig produktionsmodell *Landskapet ska ha social- och hälsocenter i sitt affärsverk och dessutom kan produktion av social- och hälsovårdstjänster finnas i företaget **Med kundsedel och personlig budget kan man få tjänster bara av privata tjänsteproducenter (offentlig ab). Affärsverket kan producera tjänster inom ramen för kundsedeln eller den personliga budgeten bara on klienten vägrar kundsedeln eller den personliga budgeten ***Samarbete mellan landskapet, kommunen, företagen och organisationerna

STÖDTJÄNSTERNAS ORGANISERINGSSÄTT Stödtjänsternas organiseringssätt Landskapets organiseringsorganisatio n Landskapets affärsverk Landskapets social- och hälsovårdsprodukt ions Ab Stödtjänster i affärsverk Ja Ja Nej Stödtjänster från ett av landskapets stödtjänstföretag Ja Ja Nej Stödtjänster från ett av landskapets och social- och hälsovårdsföretagets gemensamt ägda stödtjänstföretag Nej Nej Nej Stödtjänster från landskapets stödtjänstföretag och ett socialoch hälsovårdsföretagets stödtjänstföretag Ja Ja Ja

SOCIAL- OCH LANDSKAPSREFORMEN UR PERSONALENS SYNVINKEL Personalchef Laura Saurama

PRELIMINÄR FÖRBEREDELSETIDTABELL FÖR PERSONALFRÅGOR Kommunerna ska förhandla om möjliga överföringar på basis av under 50 % regeln Utredning av frågor rörande personalen: Vakansspecifika uppgifter Principer rörande tanställningaar Personalpolitiska linjer och praxis för organisationer som avstår personal Lokala avtal Personalstruktur Organisationsstruktur och planering av personalöverföringt Utredningsfas Temporär förvaltning 1.7.2018 Överföring av personnivåns uppgifter, fas I (KT:s instruktion och verktyg), t.o.m. 10/2018 Förberedning av överföringsprocesseroch dokument Planering av landskapets personalpolitik och nödvändiga beslut Personalpolitiska linjer/beslur enligt kollektivavtal Arbets- och tjänsteförhållanden, arbetsbeskrivningar Löner Frågor rörande tjänsteförhållanden Frågor rörande arbetshälsa Samarbete och förhandling/beslut om förtroendemansorganisation Samarbetsförhandlingar har gjorts i företag som överför personal 09/2019 På basis av direkt och med 50% regeln överförd personal inget att förhandla (överföringsdokument) På basis av under 50% regeln ska förhandlas för de som överförs (överföringsavtal) Slutlig utredning om personal som överförs 11/2019 (överföring av personuppgifter, fas II, fortfarande KT:s instruktioner och verktyg), överföringsavtal och dokument färdiga 1.1.2020 Personalöverföringarna träder i kraft och den överförande organisationen har samarbetsförhandlingar (Kommunal samarbetslag 11 ) Landskapsförvaltning 1.1.2019

ÖVERFÖRING AV PERSONAL Personalen överförs med principen Landskapet (KVTES, LS, TS) Landskapets företag (AVAINTES) Personal som överförs till landskapet kan ytterligare överföras inom tidsgränsen till koncernföretagen Princip: anställningens villkor förblir samma (avtalsperiodens slut), men arbetsgivarens erbjudna fördelar till personalen bestämmer den nya arbetsgivaren (arbetshälsovård, kultur-/motionstjänster) Personalöverföringarnas teknik och process måste bearbetas Organisera och producera förändring är betydande och kommer därför inte att vara färdig 1.1.2020.

FÖRÄNDRINGENS FÖRVALTNING FRÅN PERSONALENS SYNVINKEL Personalen behöver varierande stöd i förändringen, såväl utbildning som träning Utbildning och träning måste göras målriktat För att vi ska nå personalen, behöver vi också nätbaserade verktyg och samarbete med organisationer som överför personal I förändringen finns två väsentliga saker Vi organiserar och producerar inte längre, i huvudsak producerar vi Marknadssituationen är hård, att klara sig i förändringen är inte längre en fråga om det, att produktionen överförs från kommunerna till landskapets affärsverk och företag utan: att vi förnyar våra verksamhetsformer inom givna ekonomiska ramar Att klienterna ska vilja ha våra tjänster och välja oss! I förändringen framhävs allas vårt ansvar Om vi lyckas finns bara himlen som gräns Om vi misslyckas står vi med ryggen mot väggen

ARBETA I FÖRÄNDRINGEN Koncentrera dig på grunduppgiften genom att delta i utvecklingen av nya arbetsmetoder och arbetsformer Man ska ta hand om sina egna resurser Ta hand om din egen arbetsförmåga Ta hand om din egen yrkesskicklighet I utvecklingssamtal ska man tala om förändringens möjligheter, om du hörtill de som möjligen flyttas på basis av 50 % regeln Känn igen din egen förändringsförm åga Följ förändringsko mmunikationen Anpassning till förändringen tar tid Förståelse för frågorna minskar rädslan och förändringsmotståndet Dela information, inte skvaller Delta i informationsoch utbildningstillfäl len

INDIVIDEN MITT I FÖRÄNDRINGEN Hela förändringens mest centrala fråga är personalen, dess kompetens och fömåga att anpassa sig till förändringen Ilska Vrede Rädlsa Misstro Motsånd Ångets Chock Förnekande Förvirring Konflikt Stress Förstå förlusten Godkännande Entusiasm Otålighet Hoppfullhet Kreativitet Nej! Vad och varför? Nu börjar vi!

FRAMGÅNGENS FÖRUTSÄTTNING, GEMENSAMMA METODER

BÄSTA LIVET HEMMA Den åldrande befolkningen beaktas i stödtjänster rörande boende, funktionsförmågan och välbefinnandet De äldre personerna får det stöd som de behöver genom en kontakt en lucke principen Tjänsterna är likvärdiga för landskapets äldre människor och tillgången bättre Stödet som de äldre människorna behöver kan fås genom kommunen, församlingen eller frivilligverksamhet Tjänsterna produceras på olika sätt: ansikte mot ansikte eller elektroniskt Tjänsterna produceras ekonomiskt och på hållbart sätt TILLSAMMANS LYCKAS VI

PERSONALEN PÅ EN FÖRÄNDERLIG MARKNAD Konkurrensen om arbetstagarna tätnar Kompanjonsförhållandet mellan den offentliga och privata sektorn förändras till ett konkurrensförhållande Kompetensens utmaningar växer För att vi ska verkligen ska kunna utnyttja digitaliseringen, ska dess kompetensnivå allmänt förbättras, så att fördelarna syns i verksamheten och kundtjänsten Ny yrkesgrupp krävs för att bedöma tjänstebehovet Ledarskap med kunskap Nätverksledarskap Klienten framför allt