Delårsrapport mars 2017 Västtrafik AB

Sida 1(10) Delårsrapport mars 2017 Västtrafik AB 1. Sammanfattning Västtrafik fortsätter arbetet med fokus på kunden. Genom affärsplanens prioriterade områden arbetar Västtrafik tillsammans med partners för att långsiktigt kunna uppfylla det kundlöfte som beslutats. Det är även en viktig del att ge dem som dagligen möter kunderna verktyg och förutsättningar för det goda kundmötet. Under perioden januari mars 2017 har resorna ökat med 8 % jämfört med samma period föregående år. Antalet resor (exkl resor i färdtjänst och sjukresor) är cirka 82 miljoner varav ca 2 milj resor är hänförliga till metodförändringar bland annat för det successiva införande av automatiskt kundräkningssystem i trafiken. Resandet är för närvarande i nivå med de mål Västtrafik har att arbeta efter. Västtrafik redovisar perioden januari - mars 2017 en positiv avvikelse mot budget för samma period med +31 mnkr. Prognos 2 visar däremot på en negativ avvikelse mot budget med -36 mnkr. Biljettintäkternas bedöms avvika negativt jämfört budget och även om kostnaderna bedöms avvika positivt är totalbedömningen att det är risk för att helåret inte kommer följa budgeterad nivå. 2. Verksamhet 2.1 Viktigaste händelserna under perioden Några viktiga händelser utöver löpande verksamhet som skett under perioden är kopplat till större framtida investeringar. Västtrafik har under perioden färdigställt samt lämnat ut underlag för upphandling av cirka 40 nya tåg. Anbuden ska inkomma senast i slutet av juni och tilldelning planeras ske under november. Under förutsättning att ingen överklagande sker förväntas avtal tecknas i början av december. Västtrafik har även genomfört ett avrop av ett tredje fartyget, en älvskytteln. Till skillnad mot de två färjor som går i trafik idag (Älveli och Älvfrida), är det tänkt att optionsfartyget ska elektrifieras från start. Arbete med elektrifieringen av Älveli och Älvfrida pågår parallellt. Avropet är villkorat med att parterna senast 30 september ska vara överens om teknisk

Sida 2(10) specifikation och ska föregås av nytt styrelsebeslut. 3. Mål och fokusområden 3.1 Arbetsmarknaden ska utvidgas genom hållbara transporter i samverkan med näringslivet i hela Västra Götaland Samarbetet inom ElectriCity i Göteborg bidrar till att utveckla arbetssätt för forsknings- och demonstrationsprojekt mellan offentliga, privata aktörer och den akademiska världen. Erfarenheterna kommer på sikt att tas vidare inom fler delar av regionen, men det är ännu inte klart på vilket sätt och i vilken omfattning. Eldrivna fordon är en utveckling som pågår i olika former och samarbeten där Västtrafik har en viktig roll. 3.3 Antalet nöjda resenärer med kollektivtrafiken ska öka i hela regionen Det pågår olika initiativ för att nå målet om ökad kundnöjdhet. Den gemensamma nyckeln till ökad kundnöjdhet är att förstå kunden och dess upplevelse av Västtrafik före, under och efter resan. Västtrafik använder olika verktyg för att mäta kund-nöjdheten. Kollektivtrafikbarometern mäter på en övergripande nivå som kompletteras med mätningar ombord på fordonen för att fånga kundernas åsikt närmare upplevelsen av resan. Västtrafik gör även en egen varumärkesundersökning varje kvartal. Då mäts bland annat Västtrafiks kundlöfte. Här följer några initiativ för att förbättra kundupplevelsen: 2015 påbörjades initiativet Det goda kundmötet som syftar till att åstadkomma en kulturförflyttning där kunden ska vara i fokus i allt Västtrafik gör. Implementeringen går via ledarskapet där just nu ledare för Västtrafik 9000 går träningar för att förstå kundens behov och få verktyg att själva sprida och arbeta med Det goda kundmötet. Att underlätta biljettköpen och göra det enklare för kunderna att genomföra resan bedöms som avgörande för att öka kundnöjdheten. Under 2016 lanserades Västtrafik To Go, en app där kunden kan köpa såväl enkel- som periodbiljett. Uppfattningen bland kunderna om hur enkelt det är att köpa biljett, har ökat under året. Västtrafik To Go fortsätter att utvecklas med fler tjänster och produkter löpande I enlighet med Västtrafikmodellen ansvarar Västtrafiks partnerföretag för den lokala marknadsföringen. Här är det fokus på lokal förbättringskommunikation som är relevant för just det området/linjen. Ett exempel är här tidtabellsskiftet där partnerbolagen själva marknadsför de förbättringar som sker på linjen/området. Ett annat viktigt område för att öka kundnöjdheten är relevant störningsinformation till våra kunder. Här jobbar Västtrafik aktivt och fortsätter att ha det som ett prioriterat område. Enligt mätningen kundnöjdhet ombord så har Nöjdheten med information ombord vid störningar ökat från 58 % till 67 % mellan 2013-2015. Västtrafik har startat ett digitalt program i syfte att samla all digital utveckling under ett paraply. Det första projektet som kommer till direkt nytta för kunden är en ny hemsida, något som efterfrågats en längre tid. Här är fokus på användarvänlighet såväl snabbhet som att det

Sida 3(10) ska vara enkelt att hitta det man söker efter. Sidan utvecklas, likt Västtrafik To Go, agilt vilket innebär att hemsidan kommer att utvecklas och släppas allteftersom och inte som en stor release. 3.4 Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Västtrafik ska medverka till att de globala, nationella och regionala målen blir verklighet i Västra Götalands län. Genom samarbete med andra aktörer drivs frågorna och resulterar i att kunderna erbjuds en effektiv, smart och hållbar resa. Den förändring av jordens klimat som pågår beror på utsläpp av växthusgaser, bland annat koldioxid. Olika drivmedel, även förnybara, orsakar olika stora utsläpp av koldioxid. För att minska utsläppen av koldioxid behövs drivmedel som har en hög reduktion av koldioxid premieras. För att lyckas har Västtrafik tillsammans med branschen arbetat fram möjligheten att ställa krav på nettoreduktion av koldioxid. Utsläppen av koldioxid per personkilometer i Västtrafik 2016 var 20 g. Detta kan jämföras med att utsläpp från en ny personbil med en genomsnittsbeläggning på 1,3 personer är ca 100 g per personkilometer. I det nya Trafikförsörjningsprogrammet och Miljöplan för Västra Götalandsregionens verksamheter har miljömålet ändrats till ett mål om minskad klimatpåverkan. Det nya målet lyder 80 procent minskat utsläpp av klimatpåverkande gaser per personkilometer mellan 2006 och 2020. Västtrafik hade år 2016 minskat utsläppen av koldioxid med cirka 60 procent. Västtrafik arbetar under 2017 fram en miljö- och klimatplan som ska visa på hur de olika trafikslagen ska bidra för att Västtrafik ska nå målet om minskad klimatbelastning på kort sikt (fram till 2020) och på längre sikt med utblick mot 2035. Energianvändningen under 2016 var 0,26 kwh per personkilometer. Målet är att minska energianvändningen med 25 procent år 2025 jämfört med 2010. Energianvändningen har legat på samma nivå sedan år 2010. Energianvändning för ett fordon påverkas av många faktorer, t ex framkomlighet, framdrivningsteknik, AC och IT-system. Därmed behövs energibesparingsåtgärder inom flera olika områden. Västtrafik ser svårigheter att nå målet. Inom Västra Götaland är minst 300 000 personer störda av buller i bostaden. I Göteborg är 30 % störda av buller. Den vanligaste bullerstörningen är trafikbuller. Västtrafik har arbetat fram en modell för hur kommuners bullerkartläggning kan kompletteras med de klagomål som inkommer till Västtrafik gällande buller. Syftet är att modellen ska kunna användas som ett underlag vid planering och upphandling av trafik, t ex att tillsammans med kommunen tydliggöra vilka områden som bör prioriteras för elektrifierad och därmed tyst trafik. Fortsatt är det en utmaning att miljöanpassa fartygstrafiken, som idag har en betydligt högre andel fossilt drivmedel jämfört med övrig trafik. I fartygstrafiken är utsläppen av både partiklar och kväveoxider hög, men trafiken står för en liten del av resandet. I Öckerö kommun pågår ett test att köra ett fartyg på förnybar diesel (HVO), vilket minskar koldioxidutsläppen med närmare 90 % jämfört med fossil diesel. Testet startade i september 2016 och pågår ett år. Testet finansieras av Västra Götalandsregionen. En övergång till förnybart drivmedel inom fartygs- och dieseltågstrafiken kommer att innebära betydande merkostnader på grund av ökade drivmedelskostnader och anpassningar i fordonsflottan

Sida 4(10) 3.9 Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Västra Götalandsregionen liksom Västtrafik arbetar långsiktigt och målmedvetet med kompetensförsörjningens fem delar, att attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och avveckla kompetens. Västtrafik eftersträvar och arbetar aktivt med flexibla rekryterings- och bemanningslösningar. Arbetet med planering av kompetensutveckling, och då framförallt den strategiska planeringen, har under 2016 fokuserat på arbetet med utformningen och innebörden av förflyttningen mot Det Goda Ledarskapet. Detta är ett arbete som kommer att innebära att gå från att se Västtrafik som ett företag med 300 medarbetare till ett företag med 9000 medarbetare, där alla medarbetare ska ha förståelse för sin roll i att uppnå Västtrafiks kundlöfte. Medlet för att nå målet är ledarskapet. Detta är ett långsiktigt och strategiskt arbete där Västtrafiks ledningsgrupp 2015 lade grunden för planeringen, för att 2016 påbörja utbildning av alla chefer. Hösten 2016 utvärderades cheferna utifrån ledarkompetenserna och uppföljning av mätningen pågår även under våren 2017. 2017 påbörjar vi utbildningen i det goda medarbetarskapet som berör alla Västtrafiks anställda. Det goda medarbetarskapet fokuserar på och kommer att ge avtryck på en bra dag på jobbet, vilket är grundförutsättningen för att få engagerade medarbetare samt fler och nöjdare kunder. Vad avser andelen anställda som har en plan för kompetensutveckling har Västtrafik sedan flera år tillbaka ett uttalat krav kring detta i samband med medarbetaruppföljning. Utifrån arbetet med det goda kundmötet har materialet om medarbetarsamtal setts över för att säkerställa en röd tråd genom utvecklingssamtal, mål- och medarbetarsamtal samt lönesamtal. 3.10 Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Målsättningen med Västtrafiks arbetsmiljöarbete är att skapa en fysiskt, psykiskt och socialt sund och utvecklande arbetsplats för alla medarbetare i enlighet med Arbetsmiljölagen. Västtrafik strävar efter att ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete och stor vikt läggs på förebyggande arbetsmiljöarbete vilket sker i nära samarbete mellan chefer, medarbetare, skyddskommitté och företagshälsovård. Under 2017 kommer Västtrafik fortsatt att prioritera de påbörjade aktiviteterna med att arbeta smartare tillsammans, vilket bl a innebär en anpassning av lokaler för att stödja ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Sjukfrånvaron har senaste åren pendlat mellan 3-4% och den följs av och redovisas vid Skyddskommittén. 4. Personal 4.2 Chefsförutsättningar När det gäller regionens normtal på 10-35 medarbetare per chef uppnår Västtrafik redan detta mål för samtliga chefer, varför ingen handlingsplan har upprättats. 4.4 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys För att bli framgångsrika i Västtrafiks uppdrag krävs att företaget är en attraktiv arbetsgivare, har attraktiva arbetsplatser och kommunicerar på ett bra sätt, internt och externt. Västra Götalandsregionens målbild och viljeinriktning delas av Västtrafik.

Sida 5(10) Västtrafik har per 31 mars 2017; 339 anställda, fördelat på 329 tillsvidareanställda och 10 visstidsanställda. Av bolagets 339 anställda är, oavsett anställningsform, 176 kvinnor och 163 män. Antalet årsarbetare uppgår till 320. Vi har sedan samma period föregående år haft en planerad ökning av antalet antal årsarbetare med cirka 25. Västtrafik eftersträvar och arbetar aktivt med flexibla lösningar vid rekryteringar och bemanningar. Beroende på uppdragets/projektets kompetenskrav och karaktär tas utifrån framtagen behovsanalys beslut om anställning, inhyrning alternativt användandet av konsult. Användandet av bemanningsföretag beror framförallt på ett flertalet längre projekt med nya kompetenskrav. Nya uppdrag/projekt tillkommer samtidigt som översyn sker av Västtrafiks kärnkompetenser och beroende på utfallet av denna strategiska kompetensplanering behöver vissa konsulter avslutas till förmån för en utökning av egen verksamhet. Denna konsultomvandling kommer att fortsätta även under 2017. Övertid/mertid har senaste åren ökat något till följd av ett tidigare anställningsstopp kopplat till lokalbristen i Göteborg men på senare tid till följd av en hög arbetsbelastning under pågående utöknings-/ersättningsrekryteringar. Åtgärder som pågår under 2017 är att se över bemanning och kompetensväxling utifrån kärn-kompetenser samt se över schemaläggningen vid IT-drift. Utvecklingen av övertid/mertid följs noga i Skyddskommittén som inkluderar fackliga representanter. 5. Ekonomiska förutsättningar 5.1 Ekonomiskt resultat Västtrafik redovisar ett resultat före driftsbidrag för perioden januari - mars 2017 med -1 037, vilket medför en positiv avvikelse mot budget +31 mnkr. Prognos 2 visar däremot på en negativ helårsprognos med -36 mnkr. Biljettintäkternas utveckling sammantaget med en, för Västtrafik, negativ indexutveckling medför en risk för att helåret inte kommer följa budgeterad nivå. Intäktsutveckling Ackumulerade biljettintäkter per mars avviker negativt mot budget (-33 mnkr). Resorna visar en positiv trend, men genererar inte nya intäkter i budgeterad omfattning (även om ökning kopplat till metodförändring exkluderas). Alla korttyper avviker negativt mot budget, men

Sida 6(10) periodkorten är den biljettgrupp som avviker mest. Snittpriserna sjunker, vilket delvis är hänförligt till metodförändring och det successiva införandet av kundräkningssystem. Det indikerar även att det är befintliga kunder som reser i större omfattning än tidigare. I jämförelse med föregående år januari-mars visar intäkterna en positiv utveckling motsvarande 17 mnkr (+2%). Ökningen bedöms till störst del vara hänförlig till prisjusteringen som i snitt uppgår till cirka 2,5 %. Exkluderas prisjusteringen är utvecklingen något negativ. Det är även här främst periodkorten som utvecklas negativt jämfört föregående år. Inom korttypen värdekort, ökar intäkterna för biljetter sålda i de mobila kanalerna ca 29 %. Däremot minskar enkelbiljetter och kontoladdning. Utfall jan-mars 2017 jämfört med budget Totalt visar Västtrafik ett utfall för perioden januari - mars 2017 som avviker positivt mot

Sida 7(10) budget med +31 mnkr. Biljettintäkterna avviker negativt med -33 mnkr medan kostnadsmassan avviker positivt med +58 mnkr. Tabellen nedan redovisar nettoavvikelsen. Det medför att posterna ibland avser både intäkter, kostnadsminskningar och kostnadsökningar. Som tidigare beskrivits avviker biljettintäkterna mot budget med -33 mnkr. Den allmänna kostnadsutvecklingen, (index) utvecklas fortfarande positivt jämfört budget. Det bedöms inte fortsätta under senare halvan av året (+7 mnkr). Förändrat resande avser främst ökade kostnader för incitament, vilket är kopplat till resandeökningen, utan metodförändringen (-12 mnkr). Kostnaderna för spårvagnstrafik avviker positivt (+8 mnkr). Det är främst lägre leasingkostnader än budgeterat. Personalkostnaderna avviker hänförligt till senarelagda rekryteringar och till viss del periodisering (+7 mnkr). Avskrivningar avser förskjutningar av projekt främst inom tåg och IT (8 mnkr). PoS, steg 1 kommer till viss del justeras till nästkommande prognos utifrån föreslagna förändringar av budget 2017. Avvikelsen i utfallet är avser avskrivningar och att kostnader inträffar senare på året (5 mnkr). Övrigt är ett stort antal poster som i de flesta fall avser diverse periodiseringar. Kostnaderna kommer inträffa men senare under året. Helårsprognos jämfört med budget Prognos 2 för helåret 2017 förväntas avvika negativt mot budget med ca -36 mnkr. Intäkterna förväntas avvika med cirka -50 mnkr medan kostnadsmassan beräknas avvika positivt +46 mnkr. Avvikelsen avser nettoeffekter. Det medför att posterna ibland avser både intäkter, kostnadsminskningar och kostnadsökningar.

Sida 8(10) Biljettintäkterna förväntas avvika negativt mot budget med -50 mnkr. Intäktsutvecklingen för 2017 innehåller en rad osäkerheter. Trenderna är neutrala på intäktssidan, medan resandet utvecklas positivt. Det indikerar att resandet i första hand sker av dem som redan har färdbevis. En kommande förändring i prisstrukturen per maj 2017 avseende kontoladdning samt införande av nytt rabattkort medför skiftningar som är svåra att bedöma. En upplösning av skuld till resenär avseende kontoladdningen finns medtagen i prognosen, samtidigt som prisförändringen kan medföra att kunderna väljer att avsluta kontoladdning och i stället gå över till ToGo. Kostnadsindex bedöms för helåret utvecklas med en negativ trend i relation till budget (-13 mnkr). PPI för diesel och numera sammantaget med RME för drivmedel gör att denna gruppering avviker negativt på helår. Dessa bränsleindex saknar, till skillnad mot övriga index, officiella prognoser och enligt tidigare års beräkningsmodell baseras beräkningen på senast kända värde. Förändrat resande avser främst ökade kostnader för incitament, vilket är kopplat till resandeökningen, ej metodförändringen (-40 mnkr). Kostnaderna för spårvagnstrafik avviker positivt (+19 mnkr). Det är främst lägre leasingkostnader än budgeterat. Personalkostnaderna avviker positivt hänförligt till framflyttade rekryteringar. (+5 mnkr). Avskrivningar avser senareläggning av projekt främst inom tåg och IT. Genomförandena bedöms inte avslutas inom året och ger därmed positiva effekter. (+26 mnkr) Pris och Sortiment, Steg 1 summerar till 0 i prognosen. Uppdatering av budget 2017 är föreslagen. Driftskostnaderna avviker positivt med cirka 20 mnkr, avskrivningarna avviker positivt med 10 mnkr och slutligen avviker upplösning av obeskattade reserver negativt med - 30 mnkr. Posten övrigt motsvarande utfallet består av ett stort antal poster. Som exempel kan nämnas avvikelser inom trafikkostnader som är hänförligt till att trafik inte utförs enligt antaganden i budget.

Sida 9(10) Finansiella frågeställningar Göteborgs stad har ett skiljenämndsförfarande med leverantören av spårvagnen benämnd M32. Eventuella konsekvenser är svåra att bedöma. Västtrafik kommer indirekt påverkas av resultatet av skiljedomsförfarandet. Dom förväntas till slutet av maj och ingen bedömning är medtagen i prognos 2. Den andra frågeställningen som är aktuell är diskussioner som pågår kopplat till tågavtalet. Det är ett nytt avtal som startade december 2015 och därmed precis avslutat sitt första år. Det har visat sig att det finns frågetecken kring tolkning av vissa beräkningsmodeller. Utgången av dessa diskussioner kan komma att påverka innevarande år och ingen bedömning är medtagen i prognos 2. Regionstyrelsen beslutade 2017-02-07 att avslå Västtrafiks begäran att lösa upp obeskattade reserver utifrån bedömningen att kostnaderna för PoS, Steg 1 bör rymmas inom ram. Styrelsen har erhållit förslag till beslut avseende hanteringen av detta avslag. Vid beslut kommer korrigering av budget utföras per maj. 5.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans Bedömningen av helåret är att Västtrafik kommer avvika negativt gentemot budget. Västtrafik har i prognosen med ett antal aktiviteter för att åtgärda avvikelsen. Utifrån ett helårsperspektiv får ytterligare analyser genomförs och redovisas för styrelsen på junimötet. 5.3 Eget kapital Västtrafik har inget fritt eget kapital utöver aktieägartillskottet som redovisas som fritt eget kapital, 2 300 tkr. Däremot har Västtrafik obeskattade reserver som till viss del kan likställas med eget kapital. Vid ingången av 2017 har Västtrafik 585 mnkr i obeskattade reserver. De obeskattade reserverna består i huvudsak av tre delar, dels medel från verksamheten tidigare år, dels utifrån att den koncerninterna räntenivån justerats jämfört budget 2014-2016 samt den sista delen hänförlig till projektet Pris och Sortiment Steg 1, ett projekt med separat tillförda medel. 5.4 Investeringar Avskrivningarna avviker positivt både i utfallet per mars (+11 mnkr) såväl som i bedömningen för helåret (+36). Utifrån helårsprognosen avser drygt 10 mnkr den avslutade delen av projektet Pris och Sortiment, Steg 1. I övrigt är det förskjutningar inom ombyggnation av tåg (+10 mnkr) samt diverse IT investeringar (+10 mnkr). Prognos 2 på investeringsplanen beskrivs enligt tabellen nedan. Större avvikelser jämfört

Sida 10(10) tidigare planer är att investeringen avseende tåg samt depå bedöms skjutas till 2018. 6. Bokslutsdokument och noter Se bifogat dokument Rapport från Controller Bilaga Västtrafik 1703 controller../../userfiles/1/documents/2214_2401_f0d0e.xlsx