Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Relevanta dokument
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

Vad är det korrekta namnet på enheten? 4. Vilken/vilka grundsjukdom/-ar ledde till att din närstående dog?

Antagen i socialnämnden Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

God palliativ vård state of the art

Vård av äldre i livets slut

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Ansökan om medel för. kompetensutveckling Bilaga 8. kompetensutveckling

Sundsvall

Omvårdnad vid livets slutskede

Vägledning för en god palliativ vård

Döendet. Palliativa rådet

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

Omvårdnad vid livets slutskede

Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via Dödsfallsenkät fr o m

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Palliativ vård. Att leva har sin tid att bota har sin att dö har sin. Så enkelt är det och så svårt. ( C. Saunders)

Validand och valideringshandledare

Samtal med den döende människan

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Palliativregistret - värdegrund

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Dödsfallsenkät fr o m

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.

Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/ , 2012.

Palliativ vård och omsorg på Tre Stiftelsers boenden

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:

Palliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019

När mamma eller pappa dör

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

Förvaltningens förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0

Ämnen: Brytpunktsbedömning. Brytpunktssamtal Definition Utmaningar Vinster med brytpunktsamtal

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Lokal riktlinje Palliativ vård och vård i livets slut

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson

Defini on pallia v vård

Palliativregistrets värdegrund

Vak vid palliativ vård i livets slutskede

Patientsäkerhetsberättelse

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

Palliativ vård ett förhållningssätt

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

En dag om palliativ vård. Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund

PALLIATIV VÅRD RIKTLINJE FÖR PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

SFPM 20 år. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem

Anbud Ekbacken Hus H. Avtalsperiod. Övergripande verksamhetsmål. Värdighetsgarantier. Min-metoden för en personcentrerad äldreomsorg

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Svenska palliativregistret

Uppföljning inom äldreomsorgen-enskede Hemtjänst, Stureby Hemtjänst, Vantörs kommunala Hemtjänst och Årsta Hemtjänst

ORD OCH BEGREPP [7] Dokumentets namn: Rutin för palliativ vård inom särskilt boende, hemsjukvård

ORD OCH BEGREPP [8]

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Äldreomsorg i Stockholms stad. Äldreombudsman Linda Vikman

Äldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun

35/16 Yttrande över motion - Ingen ska behöva dö i ensamhet på sjukhus

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

PALLIATIV VÅRD RIKTLINJE FÖR PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

Pallia%v Vård FÖR ALLA OAVSETT VÅRDFORM

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Att få leva tills man dör

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

PKC-dagen. Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå?

Reviderad

Socialförvaltningen informerar

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Socialförvaltningen informerar

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011

Svenska palliativregistret Ett verktyg för att förbättra vård i livets slutskede. Monika Eriksson Koordinator och omvårdnadsansvarig

Ansökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen

ATT FÅ LEVA TILLS MAN DÖR

Transkript:

Äldreomsorgens värdegrund Att möta människor i livets slutskede

Värdegrunden gäller ända till slutet Att jobba inom äldreomsorgen innebär bland annat att möta människor i livets slutskede. Du som arbetar inom vård och omsorg har en mycket viktig uppgift att se till att den äldre får bästa möjliga livskvalitet och ett värdigt liv, också i livets slutskede. Det gäller också i omhändertagandet efter döden. Här presenteras några av de verktyg som är bra att känna till och använda. Äldreomsorgens värdegrund gäller ända till det sista andetaget. Den äldre ska känna trygghet och bli bemött som han eller hon önskar i livets slutskede. Du som arbetar inom äldreomsorgen har en enormt viktig uppgift att se till att den äldre kan leva fullt ut ända till slutet. Som undersköterska kan du göra en viktig insats genom att ha kunskap och uppmärksamma symtomen hos en person som är svårt sjuk. Och att stötta de närstående. Man kan gå till sig själv om man har en släkting som är döende. Det påverkar dig själv och hela familjen. Erika Berggren, distriktssköterska och doktorand

Palliativ vård att lindra Palliativ vård handlar om att lindra när det inte längre går att bota. Målet är att ge individen högsta möjliga livskvalitet. Palliativ vård är ett förhållningssätt som kan användas inom all äldreomsorg och vid alla former av diagnoser. Palliativa hörnstenar grund för god omvårdnad För att kunna ge en bra helhetsvård är det bra att utgå från de fyra palliativa hörnstenarna. 1. Symtomkontroll 2. Kommunikation och relation 3. Stöd till de närstående 4. Teamarbete 1. Symtomkontroll Den första hörnstenen är symtomkontroll. Det kan handla om fysiska symtom som smärta, illamående och andnöd eller psykiska symtom som oro och ångest. Även om du inte själv kan lindra alla symtom har du en viktig roll att vara observant på symtomen och meddela läkare eller sjuksköterska när det behövs. 2. Kommunikation Den andra hörnstenen handlar om kommunikation. Ska vi kunna erbjuda god vård och omsorg behöver vi veta hur den äldre vill ha det både hur önskemålen och behoven ser ut. Det är därför viktigt att du hela tiden kommunicerar med den äldre och med de närstående särskilt i de fall den äldre inte själv kan uttrycka sig. 3. Stöd till närstående Den tredje hörnstenen handlar om att stötta de närstående. Det är viktigt att de är inkluderade i vad som händer och sker och att deras frågor och oro får komma fram. 4. Teamarbete Den fjärde grundstenen handlar om teamarbete, att vi som medarbetare samarbetar och hjälper till att tolka och förmedla den kunskap vi har om individens behov. Att känna trygghet i teamet är en viktig grund för att ha modet att ställa frågor till en döende människa om hur han eller hon mår och vill ha det.

Stort ansvar att döden blir värdig och trygg När döden närmar sig ska ansvarig läkare ha ett så kallat brytpunktssamtal med den äldre, eller med den närstående när den äldre inte själv kan medverka, för att diskutera behov och önskemål. Hur vill den äldre tas om hand? Finns det någon särskild oro? Det är många frågor och då behövs en helhetssyn. Ansvaret är väldigt stort, säger Leif Kananen, äldreomsorgschef. Det måste bli rätt och det måste kännas tryggt. Man får bara en chans och det finns ingen repris. Allt bara måste fungera den sista tiden. Leif Kananen, äldreomsorgschef i Enskede- Årsta- Vantör stadsdel Palliativa registret hjälper oss att följa upp och förbättra Den sista veckan i den äldres liv ska dokumenteras i det svenska palliativregistret. Ofta hjälps teamet åt att besvara frågorna där. Du som omvårdnadspersonal är oftast den som är närmast den äldre. Kanske var du med vid dödsögonblicket och kan berätta om hur det gick till? Svaren ligger sedan till grund för uppföljning och utvärdering så att vi hela tiden kan utvecklas och blir bättre. Det palliativa registret är ett kvalitetsinstrument. Man svarar på 30 frågor efter att den äldre avlidit och utvärderar den sista tiden. Det här ger oss möjlighet att jobba vidare och säkerställa ett evidensbaserat arbetssätt, säger Leif Kananen.

Hedrande vara med vid en människas sista andetag Att födas är en del av livet och att dö är också en del av livet. Som vårdpersonal måste vi tänka igenom våra egna tankar och känslor inför döden. Att få vara med om det sista andetaget och ta farväl, det kan nästan kännas fint. Att man känner sig hedrad att just jag får vara här. Maria Otter, undersköterska Stureby vård- och omsorgsboende Vi brukar prata om den tysta kommunikationen. Vi ska kunna avläsa de boende, de som inte kan uttrycka sig verbalt om smärta. Att vi ändå ska kunna se tecknen. Relationen till anhöriga är jätteviktig för att de ska kunna känna tillit till oss. Den bygger man upp under lång tid redan när de boende flyttar in till oss. Jag trodde jag var förberedd Jag trodde att jag kunde ganska mycket, att döden var en naturlig del av mitt liv. Men när jag hamnade i den här situationen att min man dog, då tappade jag kontrollen. Då behövde jag mycket stöd och hjälp. Marja Fihlman, anhörig Det är jätteviktigt att man sätter punkt för ett liv på ett värdigt sätt. Alla ska vi gå, men man vet inte när och hur.

Äldreomsorgen i Stockholms stad ska präglas av självbestämmande, individualisering och valfrihet. Utformningen av det stöd som ges ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande, trygghet och meningsfullhet. Du är en del av värdegrunden