Standardiserade bedömnings. mnings- metoder

Relevanta dokument
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

BEDÖMNINGSINSTRUMENT

Välkomna till basutbildningen i riskbruk, missbruk och beroende dag 3

Utredning av alkohol- och drogproblem

Systematisk uppföljning av stödinsatser för barn som anhöriga

GRANSKNINGSUNDERLAG. Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete. Deskriptiv del

BAS-kurs i Skövde 23 april Catherine Larsson, Sjuhärads kommunalförbund Georg Fischer, Fyrbodals kommunalförbund

Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index

Individbaserad systematisk uppföljning

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete

Utveckling av strukturerade kartläggnings - och bedömningsmetoder inom Stockholms stads ungdomsvård.

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård

Individbaserad systematisk uppföljning

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002

Evidensbaserad praktik

Lokal uppföljning med stöd av UIV

Delrapport Systematisk uppföljning UIV Dalarna

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

BUS Becks ungdomsskalor

standardiserade bedömningsmetoder

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

Inledning

DUR - ett instrument för utredning, bedömning och uppföljning inom socialpsykiatrin (2 bilagor)

Dokumentationsstöd för socialtjänsten

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (5)

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut på bättre grund.

ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument

Förslag till kvalitetsgaranti för vuxna som söker vård och behandling för missbruks- /beroendeproblem

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013

Datorbaserade verktyg kan de stärka systematisk uppföljning i socialtjänsten?

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Individ och familjeomsorgen Hällefors kommun. Daniel Åhnberg Områdeschef Individ- och familjeomsorgen

Vad tjänar vi på att arbeta förebyggande?

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem. Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010

Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde

Utvärdering av kvalitetsgarantin inom verksamhetsområde vuxen/missbruk

Baskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015

Beslut efter kvalitetsgranskning

Oro och besvär Hjälpbehov Område Intervjuarskattning. Fysisk hälsa. Arbete/försörjning. Alkoholanvändning. Narkotikaanvändning.

Kommunförbundet Skåne. Chefsnätverksträff

Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning (AFU)

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;

BBIC i Örebroregionen slutrapport..

Evidensbaserad praktik i praktiken

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

UIV. Uppföljning av Insatser för Vuxna missbrukare. Ulf Kassfeldt Verksamhetsutvecklare/SUD/Högskolan Dalarna

BBIC 2016 förenklad handläggning med barnet i fokus

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Parcer AB. Förstärkt familjehemsvård. Behandling i förstärkt familjehem.

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

FÖRSLAG 27 MARS Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

Behandling och ideologi

Ungdomar med kriminellt beteende och missbruksproblem tillämpning av LVU

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning

Yttrande över Jämförelser i Missbruksvården resultat i tre kommuner, Luleå, Sundsvall och Umeå kommun

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

för att komma fram till resultat och slutsatser

Barns Behov i Centrum & Systematisk uppföljning var är vi idag och vart är vi på väg?

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar

Steg för att skapa en tillgänglig lärmiljö & möta olikheter. Ju mer KASAM ju färre behöver stödinsatser på individnivå

Baslinjemätning. Systematisk uppföljning UIV Dalarna. Baslinjemätning - UIV - Dalarna

Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn

Verksamhetsplan 2016 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg* Övergripande mål

FREDA. Standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer

Familjehemsplacerade barns röster

UTREDNING, BEDÖMNING OCH UPPFÖLJNING INOM SOCIALPSYKIATRIN SLUTRAPPORT

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling

Ungdomar med kriminellt beteende och missbruksproblem- tillämpning av LVU

Rutiner för f r samverkan

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (5)

Behandlingsplanering

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Implementering rekommendation. Riskhanteringsplan. nationellasjalvskadeprojektet.se

De nationella riktlinjerna syftar till att utveckla en mer

BBIC och Socialstyrelsen 29 april 2013

Roknäs förskola avdelning Helmers plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?

Cyberrymden

SOSFS 2011:9 ersätter

Riskbruk, missbruk och beroende

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt

Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

arbetet mot våld i nära relation - verktyg i en evidensbaserad praktik

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Transkript:

Standardiserade bedömnings mnings- metoder

Att mäta socialvetenskapens metod att mäta sociala och psykologiska fenomen mäta direkt eller icke direkt observerbara fenomen med hjälp av frågor oftast från underliggande teorier mätningar av verkligheten är inte exakt detsamma som verkligheten verktyg bland andra 2

Systematisk bedömning Att regelbundet med en standardiserad metod bedöma en problembild eller ett hjälpbehov med hjälp av klientens/brukarens uppgifter och handlingar. Standardiserade bedömningsmetoder ska vara relevanta hjälpmedel 3

Systematik: en process Att få med så många klienter/brukare som möjligt i bedömningsarbetet Att använda formulär med en färdig struktur och standardiserade svar Att sammanställa data på individnivå och gruppnivå 4

Grunden Transparens Likställighet Objektivitet Oberoende 5

Behovs/situations bedömning Bedömnings -arbete Bedömnings -metoder Standardiserade bedömningsmetoder 6

Olika typer av bedömningar Måluppfyllelse Situation Funktion Behov Diagnos Prediktion 7

Olika typer av instrument intervjuformulär checklistor frågeformulär skattningsskalor självskattningsformulär observationer av beteenden och situationer 8

Varför r använda nda bedömningsmetoder systematiskt? 9

Flera användningsomr ndningsområdenden Kartläggning före insats I klientarbetet Förbättring Uppföljning efter insats Bedömning av klientens behov och situation 1. 2. Bedömning av behov och situation under/efter insats För verksamheter 3. 4. Systematik Bedömning av klientgruppers situation och behov Bedömning av situation och behov efter insatser 10

Förväntningar påp standardiserad bedömning: Att identifiera riskfaktorer Att förutse kommande situation (prediktion) Att ge en struktur för beslut om insats Att öka enhetlighet i handläggning Att öka transparens 11

Nyttan för f r klienten Blir delaktig Blir tillfrågad om samma livsområden oavsett vem jag träffar Får information i förväg hur utredningsarbetet går till och hur jag kan bidra Får överblick över resurser och behov i mitt liv Får möjlighet att berätta om vad som är viktigt för mig Får en sammanfattning av vad som framkommit och vi reflekterar tillsammans över resultatet Får en planering som bygger på mina behov och min situation Behöver inte upprepa berättelsen Uppföljning sker av behov och situation över tid Planering kan revideras efter aktuella behov och situation 12

Nyttan för socialarbetaren: Involverar alltid klienten Underlättar och bidrar till arbetsallians med klienten Får snabbt god kännedom om klientens situation och behov Relevant kunskap till underlag för bedömning och vårdplan Tidig uppmärksamhet på behov av samtidig hjälp vid samsjuklighet Ger struktur i utredningsarbetet Skiljer på insamlandet av information och reflektionen som sker med klienten Bidrar till att bedöma vem som gör vad myndigheter, nätverk och klient Ger underlag till skriftlig dokumentation Används av olika vårdgivare vilket bidrar till gemensamt språk, ökad samverkan 13

Några citat från socialarbetare Det är att göra det noggrant, att inte bara förlita sig på sin egen magkänsla utan att förstå att det kan vara andra variabler som kan spela in som inte jag kan se. Jag tycker om systematik, ordning och reda, ta det från början till slut, och jag jobbar så överhuvudtaget när jag utreder, men att ha ett formulär är mer ett sätt för mig att komplettera den erfarenhet och profession som jag har. Det är en brygga mellan mig och familjen, jag får mer på fötterna i min bedömning, och det är en utmaning att se saker som jag inte alltid har tänkt på och möjlighet att ställa frågor som inte alltid är bekväma att ställa. Jag är hantverksskicklig, jag kan de här grejerna, det erbjuder en säkerhet för de som kommer. Det är ju att tillsammans med familjen jag planerat vad utredningen kommer att innehålla, och att man håller sig till det, att familjen är förbered på det när man träffas. Man har något att luta sig emot, det blir inte lika hotfullt. Det är ett bra sätt att knyta an till familjen och försöka neutralisera bilden av socialtjänsten med ett formulär som man skall hålla sig till, det är något som vi gör med alla. 14

Nyttan för chefen: Sakliga och relevanta beslutsunderlag Bättre kvalité i utredningsarbetet Ökad möjlighet till insyn och kunskap om klienters behov och situation Rättssäker dokumentation Följa utveckling över tid och justera/utveckla verksamheten utifrån målgruppens behov. Uppföljningsverktyg Nyanserad aktuell information om målgruppen Användas i verksamhetsplan och verksamhetsberättelse. Sakligt underlag för diskussion i arbetsgrupp, ledningsgrupp och politiker Egen kunskapsproduktion 15

Risker inte reflekterar över resultatet stirra sig blind på siffror att inte kunna metoden tillräckligt bra alltid endast en del av utredningen andra yrkesgruppers begränsade kunskap 16

Förutsättningar Vilja nyfikenhet - intresse Acceptans att nya metoder tar tid Chefer Del av arbetet Låt vissa gå före, stödpersoner 17

Hur kan bedömningsmetoder bidra till bättre insatser för brukarna? Bättre strukturerade och detaljerade utredningar Bättre beskrivning av behov av stödinsatser Bättre anpassad insats (utvärderad mha välfungerande bedömningsmetoder) Bättre utfall för klienten 18

Kvalitetsgranskning på IMS Generell information Manualens innehåll och utformning Krav på användning/användare Teknisk kvalitet 19

Krav påp metoder: Basal information Vem som administrerar Vad det kostar Hur man får tag på formulären Om datorversion finns Vilken utbildning som krävs. 20

Krav påp metoder: Utförlig och lättillgl ttillgänglig manual påp svenska För vilken målgrupp metoden är avsedd Teoretisk ram Livsområde(-n) som metoden täcker Hur många frågor, hur svaren noteras I vilken situation formuläret ska användas Hur man räknar och tolkar poäng Hur man bör återföra resultaten 21

Förvaltningsnivå: Policy för f r användning ndning Att personalen får gå utbildning Att man har satt upp kvalifikationskrav Att man har gemensamma regler för användare Säkerhet och hantering av material och resultat. 22

Krav påp metoder: Vetenskapliga tester Validering: - mäter instrumentet det som avses? Reliabilitetstest: - är resultaten stabila? Normering: - är instrumentet testat på en större grupp, normal och/eller klinisk? 23

Enskilda användare ndare måste m ta sitt ansvar och handskas påp ett etiskt riktigt sätt s med metoden Att genomföra bedömningen på ett avsett sätt Att alltid vara öppen mot klienten om varför den systematiska bedömningen görs Att alltid diskutera resultaten Att förvara materialet på ett säkert sätt 24

Kvalitetsgranskning påp IMS Granskade och publicerade CAN-Ä funktion för äldre ADAD drogmissbruk och andra livsproblem hos unga SDQ styrkor/svagheter hos unga SCL-90 psykiska symtom hos unga AUDIT screening av skadlig alkoholkonsumtion SAVRY risk och skyddsfaktorer för våldshandlingar hos unga Under granskning KASAM känsla av sammanhang CBCL/YSR - Barn med psykisk problematik Familjeklimat - Eyberg - beteendeproblem hos barn och ungdomar GDS-20 - Identifiering av åldersdepressioner 5-15 - utredning av barns utveckling och beteende ASI - Vuxna med missbruksproblem ADDIS - Vuxna missbrukare DOK/DUR -Klienter i missbruksvård EARL - Barn med normbrytande beteende 25