Dnr: 2017-00260.26 DKR-ärende 2 2018-02-09 Till Delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen (DKR) DKR-samråd kring förslag till ny zonstruktur för Västtrafik Förslag till ställningstagande Göteborgsregionens delregionala kollektivtrafikråd föreslås ställa sig bakom Västra Götalandsregionens förslag till ny zonstruktur för Västtrafik, med tillägget att även kommunerna Alingsås, Lilla Edet, Stenungsund och Tjörn ingår i zon B, samt i övrigt avvakta Göteborgs Stads ställningstagande. Sammanfattning av ärendet Delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen (DKR) har i skrivelse från Västra Götalandsregionen (VGR) daterad 2017-10-03 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerat förslag. Som en del i arbetet med att fördubbla kollektivtrafikresandet har Kollektivtrafiknämnden gett Västtrafik i uppdrag att ta fram förslag till ny zonstruktur. Västtrafiks rekommendation är att genomföra konceptet Tre zoner, som utgör en stor förenkling, men bara ett mindre förändringssteg för kund och därmed låg risk för minskat resande. Vid föregående möte med GR:s förbundsstyrelse (2017-12-08) gavs presidiet i uppdrag att föra dialog med Göteborgs Stad angående stadens ställningstagande till förslag till ny zonstruktur. Uppdraget har ej varit möjligt att genomföra. Länkar till beslutsunderlag http://opengov.cloudapp.net/meetings/vgregion/agendaitems/details/2 17029 http://opengov.cloudapp.net/meetings/vgregion/agendaitems/details/2 21499 Göteborg 2018-01-29 Helena Söderbäck /Maria Sigroth
Dnr: 2017-00260.26 Tjänsteutlåtande 2018-01-26 Jonas Åker Zeander DKR-samråd kring förslag till ny zonstruktur för Västtrafik Delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen (DKR) har i skrivelse från Västra Götalandsregionen (VGR) daterad 2017-10-03 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerat förslag. Bakgrund och syfte Västtrafik påbörjade arbetet med en ny pris- och sortimentsstrategi hösten 2009. I samband med den nya kollektivtrafikorganisationen 2012, tillsattes en politisk arbetsgrupp för att leda arbetet med ny pris- och sortimentstrategi. Under hösten 2013 genomfördes en kommundialog med förslag till pris- och sortimentstrategi med genomförande i två steg. Därefter fattade VGR:s Kollektivtrafiknämnd ett inriktningsbeslut om steg 1 med förenklingar, med sikte på genomförande under 2015/16. Avseende steg 2, ny zonstruktur, valde man att fortsätta utreda frågan. Kollektivtrafiknämnden beslutade 26 september 2017 att inleda samråd i de delregionala kollektivtrafikråden om förslag till ny zonstruktur för Västtrafik. Förslaget har presenterats för DKR och styrgrupp för miljö och samhällsbyggnad. Förslaget har vidarebefordrats till medlemskommunerna och beredning av yttrande har skett i kollektivtrafiknätverket, ett nätverk för tjänstepersoner inom GR. I enlighet med Samverkansformer kring kollektivtrafik i Västra Götaland (2011), ska förslag till beslut gällande övergripande strategiska kollektivtrafikfrågor tas fram i samråd mellan region- och kommunpolitiker. VGR:s målsättning är att samtliga DKR ska kunna ställa sig bakom ett förslag till ny zonstruktur på Beredningen för hållbar utveckling (BHU) den 13 mars 2018. Sammanfattning Västra Götalandsregionen (VGR) har som mål att fördubbla kollektivtrafikresandet fram till 2025. Som en del i arbetet att uppnå detta mål har Kollektivtrafiknämnden gett Västtrafik i uppdrag att ta fram förslag på möjliga zonstrukturer som skulle underlätta för kund att resa med kollektivtrafiken. Tre olika koncept har utvärderats:
- Flexibla zoner, där kunden själv placerar en zon med en viss diameter - Tre zoner, där dagens kommunzoner slås samman till tre zoner - En zon, där Västra Götaland består av en enda zon och där samtliga resor kostar lika mycket Därefter har koncepten utvärderats utifrån ett antal kriterier: - Kundupplevelse - Ökat resande - Bra lösning för Västtrafik och partners - Politiska mål Utvärderingen har baserats på kund- och partnerintervjuer, workshops med partneranställda, pris- och intäktsanalyser, workshops och analyser med Västtrafiks experter och har löpande stämts av med Kollektivtrafiknämndens arbetsgrupp för pris och sortiment. Västtrafiks rekommendation är att genomföra konceptet Tre zoner. Konceptet utgör en stor förenkling, men är samtidigt begränsad och medför därför bara ett mindre förändringssteg för kunderna och därmed låg risk för minskat resande. En zon väljs bort som koncept eftersom prissättningen bedöms bli alltför svår. Konceptet med Flexibla zoner avråds från eftersom då både Västtrafik och kunderna upplever få fördelar men desto fler utmaningar och större osäkerhet. Västtrafik rekommenderar även att grundsortimentet renodlas till enkelbiljetter, periodbiljetter 30 och 90 dagar samt 1- och 3- dygnsbiljetter för samtliga zoner. De flesta specialbiljetter tas bort. En intäkt motsvarande dagens subvention av periodbiljetter från Göteborgs stad behövs för att kunna åstadkomma de föreslagna prisnivåerna. Kommentarer Delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen (DKR) delar VGRs/Västtrafiks syn på att den nuvarande zonstrukturen behöver förändras. VGR/Västtrafik har tagit fram ett gediget beslutsunderlag som grundar sig på ett omfattande arbete tillsammans med kunder, partners och andra intressenter. DKR hade gärna sett att kommunerna hade haft en större roll i förarbetet, vilket kunde ha underlättat förankrings- och beslutsprocess. Ökad rörlighet hos en ökande befolkning, ställer stora krav på att säkerställa ett kollektivtrafiksystem som är effektivt, begripligt och rättvist. Västra Götalands befolkning förväntas ha växt till nästan 1,8 miljoner invånare år 2040. Den tillkommande befolkningsmängden samt
efterfrågan på arbetskraft och boende förväntas i första hand ske i Göteborgsregionen. DKR ser att det finns delar i förslaget som kan bidra till måluppfyllelse men också delar som befaras kunna motverka målet. Följaktligen hade DKR förväntat sig ett förslag som i större utsträckning utgick från de stora pendlingsströmmarna längs regionens prioriterade stråk. Det hade skapat ökade möjligheter till regionförstoring och att Västra Götalands arbetsmarknadsregioner stärks och växer samman. Kommungränsen är endast en administrativ gräns och inte en funktionell, sett till hur invånare lever och rör sig i vardagen. Storstadsregionens expansiva utveckling ställer stora krav på såväl de befintliga som framtida transportsystemen och dess betydelse för att möta tillväxten på ett uthålligt och innovativt sätt. Om vi ska lyckas nå målet om att andelen hållbara resor ska öka i hela Västra Götaland, är det DKR:s hållning att en ny zonstruktur behöver utgå från de funktionella geografiska områden där invånare bor, arbetar och utför merparten av sina resor. I befintligt förslag är Göteborgsregionen splittrad och fördelad på alla tre zoner (A-B-C). Det innebär att de flesta invånarna i GRs medlemskommuner behöver korsa en eller två zongränser för sina pendlingsresor. Det här kan även uppkomma vid resor inom en zon p.g.a. ineffektiva eller obefintliga tvärförbindelser (B-A-B). Samtidigt framhålls vid ett flertal tillfällen i förslaget risken att en eventuell prishöjning på de kortare resorna ska leda till minskat resande med kollektivtrafik. I praktiken betyder det att en enkelbiljett för Strömstad Stenungsund skulle kosta lika mycket som en resa mellan Kungälvs nya resecentrum och Bäckebol köpcentrum i Göteborg (14 km). DKR saknar en fördjupad analys av vilka effekter på resande som förslaget ny zonstruktur kommer att få. Osäkerheten kring Göteborgs Stads subvention av periodbiljetter och frånvaron av en tydlig prisbild har ytterligare försvårat arbetet med att ta ställning till förslagets konsekvenser. DKR anser att såväl zon- som prisstruktur måste utformas på ett sätt som ökar kollektivtrafikens attraktivitet. Även en analys av förslagets effekter t.ex. integration och jämlikhet saknas. En prishöjning påverkar i högre grad socioekonomiskt utsatta invånare vilket skulle motverka ett socialt hållbart kollektivtrafiksystem. Parallellt med ett eventuellt införande av ny zonstruktur genomförs ett flertal stora infrastrukturprojekt inom det Västsvenska paketet som påverkar framkomligheten. En attraktiv kollektivtrafik är av extra stor vikt i det skedet och om det sammanfaller med en förändring som gör det dyrare att resa i staden kan de negativa effekterna på resande öka kraftigt.
I tidigare yttranden gällande Målbild Koll2035 och Trafikförsörjningsprogrammet, har DKR fört fram åsikten att Mölnlycke tätort borde betraktas som en del av det sammanhängande stadsområdet. Samtidigt utgör Landvetter Flygplats och framtida Landvetter Airport City viktiga regionala målpunkter för såväl besökssom arbetsresor. Att öka resandet med hållbara transportslag är en förutsättning för att lyckas med en omställning till ett mer hållbart och effektivt transportsystem. Göteborgsregionen har en grundmurad vilja och avsikt att satsa på ett kollektivtrafiksystem som kan möta de utmaningar som vi står inför. Mot bakgrund av det stora antal resor som redan görs inom regionen och till den stora potential som finns att öka antalet resor ytterligare, ser DKR förslaget till nytt zonstruktur som ett första steg i en pågående process som ska leda till ett kollektivtrafiksystem som ser till både storstadsregionens- och de övriga delregionernas skilda behov. Göteborgsregionens delregionala kollektivtrafikråd ställer sig bakom Västra Götalandsregionens förslag till ny zonstruktur för Västtrafik, med tillägget att även kommunerna Alingsås, Lilla Edet, Stenungsund och Tjörn ingår i zon B, samt i övrigt avvakta Göteborgs Stads ställningstagande.
Dnr: 2017-00259.22 DKR-ärende 3 2018-02-09 Till Delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen (DKR) Remiss av Västtågsutredningen nya tågstationer Förslag till ställningstagande Delregionala kollektivtrafikrådet föreslås anta följande ställningstagande: DKR ser positivt på en utveckling av ett långsiktigt hållbart regionalt transportsystem med attraktiv kollektivtrafik. DKR anser dock att investeringar i det regionala transportsystemet i första hand ska ske där resandepotentialen är som störst. Sammanfattning av ärendet Västtågsutredningen rekommenderar att komplettera Målbild Tåg 2035 med mål om att öppna 13 nya stationer, förutsatt att infrastrukturen byggs ut så att fler stationer inte ger negativ påverkan på stora resandeflöden samt att kommunerna samtycker och planerar för en positiv utveckling i berörda tätorter. Rekommendationerna utgår ifrån att staten och berörda kommuner finansierar utbyggnad av järnväg och stationer. Ökade driftskostnader står Västra Götalandsregionens för. Västtågsutredningen föreslår att frågan om de 13 nya stationerna tas upp tillsammans med övriga investeringsbehov i Målbild Tåg 2035 och prioriteras när revidering ska göras av nästa nationella transportinfrastrukturplan 2022-2033. Länkar till beslutsunderlag http://www.vgregion.se/malbildtag Göteborg 2018-01-29 Helena Söderbäck /Maria Sigroth
Dnr: 2017-00259.22 Tjänsteutlåtande 2018-01-10 Jonas Åker Zeander Remiss av Västtågsutredningen nya tågstationer Delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen (DKR) har i skrivelse från Västra Götalandsregionen (VGR) daterad 2017-09-18 (utskickad 2017-10-04) beretts tillfälle att yttra sig över rubricerat förslag. Bakgrund och syfte Regionfullmäktige i Västra Götaland har gett kollektivtrafiknämnden i uppdrag att utreda förutsättningarna att öppna nya stationer i mindre samhällen. Västtågsutredningen ska belysa om det är möjligt att få en liknande utveckling som man har fått i Skåne, där man under åren 2011-2015 öppnade ett tjugotal nya stationer. Utredningen ska komplettera Västra Götalandsregionens Målbild Tåg 2035 med mål för nya stationer. Västtrafik AB har deltagit i genomförandet av utredningen och arbetet har skett i dialog med tjänstemän i berörda kommuner och Trafikverket, samt lyfts på politisk nivå i de delregionala kollektivtrafikråden. Kollektivtrafiknämnden är positiv till etablering av nya stationslägen, men tar inte ställning innan genomförd remiss, till vilka stationslägen som kan vara aktuella. Enligt samverkansformerna mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen ska kollektivtrafikens strategiska frågor hanteras i de delregionala kollektivtrafikråden och därför skickas utredningen nu ut på remiss. 2017-05-19 presenterades förslaget för DKR. Under våren 2017 presenterades det för kollektivtrafiknätverket, ett nätverk för tjänstepersoner inom GR. Förslaget har vidarebefordrats till medlemskommunerna och sex stycken av valt att skicka yttranden till GR för vidare beredning i DKR. Sammanfattning I utredningen analyseras potentialen för 40 stationer, utöver de ca 100 som redan finns inom Västra Götaland. Utredningen utgår ifrån ett antal kriterier som ska uppfyllas för det ska vara meningsfullt att öppna nya stationer. Kriterierna handlar bland annat om resandetillskott, trafikekonomi och investeringsbehov i ny infrastruktur.
Västtågsutredningen rekommenderar att komplettera Målbild Tåg 2035 med mål om att öppna 13 nya stationer, förutsatt att infrastrukturen byggs ut så att fler stationer inte ger negativ påverkan på stora resandeflöden samt att kommunerna samtycker och planerar för en positiv utveckling i berörda tätorter. Utredningen utgår ifrån att Målbild Tåg 2035, som regionfullmäktige tidigare beslutat, är genomförd innan nya stationer öppnas i de olika stråken. I utredningen redovisas således ytterligare investeringsbehov utöver Målbild Tåg 2035. Om de 13 nya stationerna öppnas och trafikeras med fler tåg enligt Västtågsutredningens förutsättningar ökar kollektivtrafikresandet med ungefär 4 500 resor per dag. Upprättade trafikupplägg innehåller fler tågturer och reducering av busstrafik. Rekommendationerna utgår ifrån att staten och berörda kommuner finansierar utbyggnad av järnväg och stationer. Till en mindre del kan den regionala transportinfrastrukturplanen utgöra en medfinansieringskälla. Ökade driftskostnader för tågtrafiken står Västra Götalandsregionens för. Västtågsutredningen föreslår att frågan om de 13 nya stationerna tas upp tillsammans med övriga investeringsbehov i Målbild Tåg 2035 och prioriteras när revidering ska göras av nästa nationella transportinfrastrukturplan 2022-2033. Frågeställningar 1. Hur bedömer DKR kommunernas vilja att medfinansiera enligt utredningens förslag? Hur ser DKR på nyttan jämfört med kostnader i järnväg, stationer och trafikering? 2. Hur bedömer DKR de 13 tätorternas utvecklingspotential och kommunernas vilja att satsa på dessa orter? 3. Hur bedömer DKR att nya stationer kan bidra till att stärka kopplingen stad-land i Västra Götaland jämfört med andra möjliga åtgärder? 4. Hur ser DKR på en reducering av parallellgående busslinjer som förutsättning för att introducera nya tågstopp är det en rimlig hantering? Kommentarer Utredningen är välgjord och vi välkomnar den systematiska analysen som ger underlag för att kunna göra väl avvägda prioriteringar på ett likartat sätt över regionen. Huvuddokumentet kan dock med fördel kompletteras med delar av materialet från underlagsrapporterna för en ökad tydlighet. Om det inte redan görs idag så bör metodiken även kunna användas för analyser av befintliga stationslägen för att trimma trafiken och öka det totala resandet i det regionala tågsystemet.
För att Göteborgsregionen ska kunna växa och utvecklas är det angeläget med infrastrukturinvesteringar som ger regionen en ökad tillgänglighet och samtidigt möjliggör en ökad integration av Göteborgsregionen och omkringliggande arbetsmarknader. Infrastrukturen är av stor vikt för att skapa framtida lägen för bostäder och arbetsplatser med hållbara resealternativ. I GR:s mål- och strategidokument tar regionen höjd för att skapa och utveckla ett långsiktigt hållbart transportsystem med en attraktiv kollektivtrafik. En grund för detta är att tågtrafiken i de fem huvudstråken får en högre turtäthet vilket i sin tur förutsätter ökad spårkapacitet. För att få full utväxling och nytta av järnvägsinvesteringar inom Västsvenska paketet krävs att kapaciteten i samtliga järnvägsstråk in till Göteborg stärks. Det gäller särskilt för pendel-och regiontågstrafiken i relationen Göteborg Borås Jönköping som idag inte har en relevant utbyggd järnväg. Göteborg-Borås Sträckan Göteborg Borås är ett av Sveriges största pendlingsstråk. Det pågår ett omfattande gemensamt utvecklingsarbete i stråket med flera aktörer involverade. En målbild, Stråket Göteborg-Borås Målbild 2035, har tagits fram som visar en gemensam inriktning för en framtida hållbar regional struktur. Målbilden är politiskt godkänd av samtliga kommuner längs stråket samt i de två kommunalförbunden. Västra Götalandsregionen har gjort en funktionsutredning för stråket som tar upp de regionala utvecklingsbehoven fram till 2050. I den framkommer det att det kommer att krävas ytterligare spår utöver det planerade dubbelspåret för att tillfredsställande kapacitet ska nås. GR har, i likhet med kommunerna längs stråket, ställt sig bakom funktionsutredningens slutsatser. Västra stambanan Västra stambanan är en av de viktiga järnvägarna i Västsverige för storstadspendling och regionförstoring. Den är också mycket viktig för godstransporter till och från Göteborgs hamn. Enligt Trafikverket är en planskild anslutning till Sävenäs bangård en nödvändig förutsättning för att få ut full effekt av en första etapp med nya spår Göteborg Alingsås. GR ser därför att planeringen av en omfattande kapacitetshöjning med nya spår mellan Alingsås och Göteborg måste fortsätta. Bohusbanan Bohusbanan, särskilt sträckan Göteborg Uddevalla, har stor potential för ökad pendling på järnväg. Men hög efterfrågan på persontransporter för
studie- och arbetspendling i stråket bidrar till att kapaciteten inte räcker till. Inom KUSTO-kommunerna (Kungälv, Uddevalla, Stenungsund, Tjörn och Orust) beräknas befolkningen växa med 50 000 invånare till 200 000 invånare år 2035. En ökad kapacitet möjliggör också för godstransporter, banan har idag nästan ingen godstrafik enligt Trafikverket. Västkustbanan Region Halland har utsett västkuststråket med Västkustbanan som det viktigaste stråket för Hallands utveckling. Kapaciteten på Västkustbanan in till Göteborg är dock inte tillräcklig. Därför är det positivt att Trafikverket nyligen har påbörjat en åtgärdsvalsstudie för stråket Varberg Göteborg. Kommentarer från GR:s medlemskommuner Ale Norge-Vänerbanan som Ale kommun ligger utmed påverkas inte av utredningen då inga fler stationer föreslås här. Ale kommun vill lyfta betydelsen av att alla aktörer i Västra Götaland måste vara eniga om vilka satsningar som är viktigast för Västsverige. Enighet om prioritering är viktig för att Västsverige ska få ta del av nationella medel för infrastruktursatsningar. Göteborg Trafikkontoret delar Västtågsutredningens rekommendation för sträckan Uddevalla-Göteborg att Målbild Tåg 2035 kompletteras med stationer i Jörlanda och Säve, efter utbyggnad av infrastruktur med dubbelspår Göteborg-Stenungsund. Trafikkontoret konstaterar att det i dagsläget inte finns medel avsatt till några större investeringar på Bohusbanan i Trafikverkets förslag till Nationell transportinfrastrukturplan 2018-2029. I framtida infrastrukturplanering kommer också prioriteringar behöva göras mellan investeringsbehov på samtliga järnvägar i regionen. Trafikkontoret vill också påpeka att sträckning för ett framtida dubbelspår på Bohusbanan inte är fastlagd och ifall det kommer att passera Säve eller inte. En satsning på en ny station bör mötas upp av bebyggelseutveckling nära stationen vilket vi i dagsläget inte kan ta ställning till. Vi konstaterar att Säve ligger utanför det område som hanteras i Göteborgs strategi för utbyggnadsplanering där tanken är att fokus på stadsutveckling ska ligga fram till 2035. Härryda
Härryda kommuns högsta prioritet är ny stambana Göteborg-Borås och det är mycket viktigt att utbyggnaden av nya stationer utmed Kust till Kustbanan sker i enlighet med planeringen av ny järnväg Göteborg- Borås, samt beaktar utredningsalternativen i funktionsutredningen. Härryda kommuns prioritering, är främst att Landvetter flygplats och Landvetter södra ska få nya stationer utmed stråket Göteborg-Borås. Kungälv Kungälvs kommun bedömning är att Västtågsutredningen är ett bra stöd för södra Bohusbanan tillsammans med Målbild tåg 2035. I utredningen finns inga föreslagna stationer i kommunen men kommunen blir berörd av alla tillkommande stationer. En viktig parameter för kommunen är att restiden för våra invånare och besökare inte försämras utan förbättras. Stenungsund Stenungsunds kommun stödjer rapporten och dess resultat, och tycker det är bra att rapporten utgör en komplettering till Målbild Tåg 2035. Stenungsunds kommun anser att resultatet i Västtågsutredningen motiverar att åtgärderna beskrivna för södra Bohusbanan i Målbild Tåg 2035 ges hög prioritet i kommande infrastrukturplaner. Stenungsunds kommun anser att det är av yttersta vikt att attraktiva bussförbindelser till Bohusbanans stationer ordnas även för kringkommuner såsom Tjörn och Orust, vilka i sig inte ligger i direkt anslutning till Bohusbanan. Detta för att avlasta väg 160 över Tjörnbron och frigöra utrymme på pendelparkeringarna kring stationerna i Stenungsund, Stora Höga och den framtida Jörlanda. Tjörn Tjörns kommun stödjer rapporten och dess resultat, och tycker det är bra att rapporten utgör en komplettering till Målbild Tåg 2035. Tjörns kommun anser att resultatet i Västtågsutredningen motiverar att åtgärderna beskrivna för södra Bohusbanan i Målbild Tåg 2035 ges hög prioritet i kommande infrastrukturplaner. Tjörns kommun anser att det är av yttersta vikt att attraktiva bussförbindelser till Bohusbanans stationer ordnas även för Tjörn och Orust som inte ligger i direkt anslutning till Bohusbanan. Finansiering DKR:s bedömning är att det bör finnas en tydlighet i realism och tidplan för de stora infrastruktursatsningar som krävs. VGR är tydlig med att Västtågsutredningen bygger på Målbild Tåg 2035 men rapporten kan i vissa avseenden bli tydligare med innebörden av detta, avseende vilka åtgärder som är finansierade och inte.
I utredningens slutsats så föreslås det att frågan om nya stationer tas upp tillsammans med övriga investeringsbehov i Målbild Tåg 2035 och prioriteras när revidering ska göras av nästa nationella transportinfrastrukturplan 2022-2033. DKR instämmer i att det är en rimlig hantering men vill poängtera att det är hög tid att redan nu starta eventuella studier som behövs för att förbereda inspel till planrevideringen. I utredningen konstaterar VGR att det är möjligt att etablera nya stationslägen som ökar kollektivtrafikresandet utan negativ påverkan på de totala reseflödena, men till en relativt hög investeringskostnad. Man noterar samtidigt att det inte finns ett entydigt samband mellan nya stationssamhällen och ökad andel hållbart resande på regional nivå, utan att det krävs ytterligare åtgärder i tätorterna utöver själva stationen för stötta en ökad andel hållbart resande. Om nya stationer öppnas i de föreslagna 13 tätorterna, framgår att investeringskostnaden i infrastruktur uppgår till 37-58 kr per ny kollektivtrafikresa. Framför allt är det den kompletterande dubbelspårsutbyggnaden Göteborg-Stenungsund via Säve och Jörlanda samt station vid NÄL som drar upp kostnaden.