Utfodringspraxis Mjölby nov 2012 carin.clason@vxa.se
Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen Följ upp produktionen 2012-10-31 carin.clason@vxa.se 2
Kväve Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Fosfor Koldioxid Metan Lustgas Kg koldioxidekvivalenter 2012-10-31 carin.clason@vxa.se 3
Mjölkproduktion Kontrollstatistik 2010 2011 2012 Antal kor i kontrollen: 288 820 274 986 273312 Antal besättningar: 4302 4023 3798 Medelkoantal: 64,1 68,4 72 Medelavkastning Kg ECM: 9468 9480 9532 Inkalvningsålder: 28,1 28,1 2012-10-31 carin.clason@vxa.se 4
Ungtjur Köttproduktion. Vilken ambition finns? Slaktvikt slaktdata Ålder vid slakt, slaktdata Möjlig slaktålder SRB/SLB 314 18,6 15 1300 Hereford 322 18,4 14,5 1500 Charolais 355 16,9 13 1800 Korsningar 337 17,5 14 1700 Önskvärd tillväxt/ g per dag 2012-10-31 carin.clason@vxa.se Slaktdata Taurus helår 2010 5
NORFOR vårt nya fodersystem 2012-10-31 carin.clason@vxa.se 8
Vad skiljer från det gamla Foderstaten som helhet i fokus! Mer detaljerad och omfattande foderfraktionering - Nya foderanalyser krävs Nettoenergi Skatta foderkonsumtion 2012-10-31 carin.clason@vxa.se 9
Vad blir konsekvenserna av ett nytt system? Chans till bättre foderutnyttjande NORFOR(Maria Åkerlind) Bättre värdering av bla vallen Möjlighet till fler (och i vissa fall nya) foderstatskontroller Fler parametrar på foderanalyssvaret Vi får ett mer komplext system Samarbete och utveckling i Sverige Norge och Danmark 2012-10-31 carin.clason@vxa.se 10
Foderstaten 1. Den rådgivaren räknar 2. Den lantbrukaren utfodrar 3. Den kon äter Varför skiljer det? 2012-10-31 carin.clason@vxa.se 11
Utfodring av idisslare Mikroorganismerna skall utfodras! Grovfodret utgör cirka 50 % av foderstaten Grovfodret avgör kraftfoderinköpen Vallensilaget kan vara ett proteinfoder! Fråga om Utfodringssystemmöjlighet att blanda foder? Skörde/lagringssystem av grovfodret. Foderanalyser-bör finnas för varje parti! 2012-10-31 carin.clason@vxa.se 12
Nyckeltal/ information Mjölkkorna Kg ECM/ko år Inkalvningsålder (24-27 mån) Urea i tanken(3,5-5 mmol Tjurkalvarnas användning Kraftfoderanvändning Mängd per kg ECM (<0,35 kg) Typ av kraftfoder Råproteinnivå (14,5-18,5 %) Fosfornivå (0,38 % av ts) Djurhälsa Nötköttsproduktion Uppfödningstid Slaktdata Kraftfoderanvändning -typ av kraftfoder -utfodringssystem -råproteinnivå -fosfornivå Djurhälsa 2012-10-31 carin.clason@vxa.se 13
Olika produktionsgrenar kräver olika vallfoderkvalitet Per kg ts MJ Prot, g NDF, g smb Dikor, sin 8,5-9,5 100-120 550-650 60-66 Dikor, lakt 10-10,5 130-160 500-550 69-71 Kvigor 10-10,5 120-140 500-600 69-71 Stutar 10-10,5 120-140 500-600 69-71 Mjölkkor/ungtjur 11-11,5 130-160 500-550 75-79
Anpassa foderstaten efter djurets behov! Från Taurus.mu 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Energibehov 1200 g tillväxt/dag Proteinbehov, g/mj 0 0 100 200 300 400 500 600 700 16 14 12 10 8 6 4 2 2012-10-31 carin.clason@vxa.se 15
Krav på vallfodret med nya råvaror: Majs i foderstaten högre råproteinhalt hos vallen HP-massa i foderstaten högre råproteinhalt hos vallen Agrodrank o Rapskaka lägre (?) råproteinhalt hos vallen Det krävs foderanalyser av alla partier och nya foderstater! 2012-10-31 carin.clason@vxa.se 16
Grovfodret är basen! Mer än 50 % av foderstaten på torrsubstansbasis utgörs av grovfoder och huvudsakligen Vallfoder. Utan analyser ingen aning! Se till att lantbrukaren har analyser på alla skördar. Tipsa om rätt analyser i god tid innan besöket!
Foderanalysen 2012-10-31 carin.clason@vxa.se 18
Grovfoder Spannmål Ärt/Åkerböna Rapsmjöl Soja Melass Drank Betfiber Kraftfoder kg CO 2 -ekv/kg foder Utsläpp från produktion av olika fodermedel (data från SIKs fodermedelsdatabas, Flysjö mfl 2008, bearbetad av Maria Berglund HS Halland) 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Proteinfoder Restprodukter 2012-10-31 carin.clason@vxa.se 20
kg N Kväveöverskott vid olika inkalvningsåldrar 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 24 mån 28 mån 32 mån Utan bete Med bete Utan bete Med bete Kväveöverskott / kviga Kväveöverskott / kviga & år 2012-10-31 carin.clason@vxa.se 22
. Kväveeffektivitet vid olika uppfödningsmodeller, Cecilia Lindahl, Taurus 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Intensiv mjölkrastjur, 15 mån Vallfodertjur mjölkras, 18 mån Mjölkrasstut, 24 mån Tung köttrastjur, 14 mån Lätt köttras tjur, 18 mån Köttraskviga, 18 mån 2012-10-31 carin.clason@vxa.se 23
KVÄVEUTNYTTJANDE, % 29,5 29 28,5 28 27,5 27 26,5 26 7500 8500 9500 10500 AVKASTNING, KG ECM 2012-10-31 carin.clason@vxa.se 24
Klimatpåverkan vid olika uppfödningstider 2012-10-31 carin.clason@vxa.se 25
Inkalvningsålder-bra exempel på klimat och ekonomi
Metan från kons fodersmältning 2012-10-31 carin.clason@vxa.se 27
Sammanfattning bra utfodringsstrategi! Sätt mål för produktionen Analysera allt foder som skall ingå i utfodringen Utvärdera och följ upp produktionen En mjölkande ko kan klara sig på 14 % råprotein i foderstaten, men då gäller det att alla delar fungerar! 2012-10-31 carin.clason@vxa.se 28
Rådgivningsplan för en mjölk/köttgård Grovfoderproduktion Kontroll av foderstaten 41 A (mjölkkor) Kontroll av foderstaten 41 B (kvigor eller ungdjur i nötköttsproduktion. En dags utfodringskontroll 41 C Växtnäringsbalans 40 B Klimatkollen 20 B Energikollen eller grupprådgivning 2012-10-31 carin.clason@vxa.se 29
I grisproduktionen Analyserar ALLA fodermedel Optimera för en optimal foderstat Produktionsuppföljning för att nå ett effektivare utnyttjande av N och P Räknar på smältbart P/ MJ Tillför enzym = utnyttja P i spannmål bättre Nya fodermedel, t.ex. Raps/Drank Bilden tagen från Bertil Carlzon 2012-10-31 carin.clason@vxa.se 31
Nyckeltal i grisproduktionen Producerade smågrisar årssugga Daglig tillväxt g Dödlighet i olika stadier MJ foder per kg tillväxt Kväveeffektivitet % 2012-10-31 carin.clason@vxa.se 32
2012-10-31 carin.clason@vxa.se 33
Utnyttja rådgivningsexperterna Kolla materialet på hemsidan Kom med tips på vad du saknar Ställ frågor Ge tips på nytt material Förbered Greppakunden på vad som skall göras och vad som skall finnas framme. Förbered dig själv genom att kolla upp kunden innan. Poängtera lönsamheten i åtgärderna 2012-10-31 carin.clason@vxa.se 34
Ställ mycket frågor! Vilken strategi har gården? Hur gör de? Hur blev det? (fritt från Cecilia Nilssons examensarbete vallmanagement) 2012-10-31 carin.clason@vxa.se 35
Besök modulsidorna ofta! 2012-10-31 carin.clason@vxa.se 36
Praktiska Råd 2012-10-31 carin.clason@vxa.se 37
Ca-halt Foderanalys-klöverandel! Kalciumhalt och klöverandel 20 18 16 14 12 10 8 Hög Ca-halt i mark Låg Ca-halt i mark 6 4 2 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 klöverhalt (%) HS Halland 2012-10-31 carin.clason@vxa.se 38
2012-10-31 Tack för att ni lyssnade fråga gärna nu eller senare! carin.clason@vxa.se, 010-4710312 carin.clason@vxa.se 39