Landstinget Sörmland Hälsofrämjande landsting KUNSKAPSUNDERLAG FÖR LEVNADSVANOR Fysisk aktivitet
Innehåll 1. Den fysiska aktivitetens betydelse för hälsan Sambandet med sjuklighet och död Definition av fysisk aktivitet Folkhälsoperspektivet av fysisk aktivitet 2. Hur ser det ut hos oss i Sörmland och i riket 3. Möjlighet att påverka fysiskt inaktiva personer 4. Hur kan hälsofrämjande arbete påverka fysiskt inaktiva personer Bedömning av förutsättningar och vägledning för ökad fysisk aktivitet 5. Metoder och verktyg 6. Patientinformation 7. Vill du veta mer?
1. Den fysiska aktivitetens betydelse för hälsan 1.1 Sambandet med sjuklighet och död Enligt en aktuell rapport från WHO bedöms bristen på fysisk aktivitet orsaka uppskattningsvis 1,9 miljoner dödsfall årligen i världen, vilket kan jämföras med 1,2 miljoner dödsfall genom trafikolyckor. Man brukar i internationell forskning urskilja fyra områden vid mätning av människors fysiska aktivitet nämligen arbete, transporter, hushåll och fritid. Tyvärr saknas allmänt överenskomna mått för att gradera alla dessa typer av fysisk aktivitet och inaktivitet. Merparten av data idag kommer från studier om fysisk aktivitet på fritiden i den industrialiserade delen av världen. WHOs rapport beskriver globala hälsorisker som förlust av friska år i termer av DALY (Disability Adjusted Life Year). Bland de riskfaktorer som mest bidrar till sjukdom, död och funktionsnedsättning rankas fysisk inaktivitet på sjunde plats i Europaregionen och tillskrivs 3,3 % av all DALY. Dessa sju riskfaktorer förklarar ca 60% av all DALY. Fysisk inaktivitet anses på global nivå orsaka 22 % av alla hjärtinfarkter och mellan 10-16% av cancer i tjocktarm, bröst samt diabetes. Ett annat sätt att uttrycka samma förhållande bland medelålders och äldre befolkning är möjligheten att med fysisk aktivitet förebygga; kranskärlssjukdomar med 15-39% stroke med 33% högt blodtryck med 12% diabetes med 12-35% tjocktarmscancer med 22-33% bröstcancer med 5-12% benskörhet med 18%
Man har också försökt göra en bedömning av hur många som rör sig för lite för att uppnå de hälsofrämjande effekterna av fysisk aktivitet, dvs mindre än 3,5 timme per vecka. Detta varierar stort i Europaregionen mellan t.ex Finland med ca 15 procent jämfört med Portugal med 70 procent. Det är väl vetenskapligt underbyggt att ett stillasittande livsstil har ett starkt samband med ohälsa och sjukdom medan regelbunden fysisk aktivitet har en stark positiv effekt på hälsa, livskvalitet och välbefinnande genom att; minska risken för dödlighet från alla orsaker minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Stillasittande personer har ungefär fördubblad risk för hjärt-kärlsjukdom jämfört med personer med en fysisk aktiv livsstil motverka eller försena utvecklandet av högt blodtryck och sänka blodtrycket hos personer med hypertension med 10/10 mmhg förbättra kondition, öka hjärtats slagvolym och minska träningspuls förbättra sammansättningen av blodfetter genom att minska LDL med 5-10 procent och öka HDL med 5 procent motverka övervikt och fetma motverka uppkomsten av och underlätta kontrollen av typ 2 diabetes och förbättra glukostoleransen. Fysiskt aktiva personer har 33 procents lägre risk att utveckla typ 2-diabetes än stillasittande motverka benskörhet minska risken för fallolyckor genom att förbättra benhälsan och förbättra och vidmakthålla styrka, koordination, kognitiv förmåga och balans öka kroppslig och funktionell självständighet motverka uppkomsten av och behandla kroniska ospecifika ryggsmärtor i ländryggen minska risken för tjocktarmscancer och bevisen för en förebyggande effekt på andra former av cancer såsom bröstcancer och lungcancer växer måttlig intensiv fysisk aktivitet är positivt för immunförsvaret minska risken för depression, minska oro/ängslan, höja humör och självkänsla öka välbefinnandet och livskvalitet förbättra sömnvanor och minska negativ stress.
1.2 Definition av fysisk aktivitet Fysisk aktivitet inte är synonymt med motion och träning. Fysisk aktivitet: är alla former av rörelse som utförs av skelettmuskelatur och ger ökad energiomsättning. Detta innebär all typ av muskelaktivitet som exempelvis promenader, hushålls- och trädgårdsarbete, fysisk belastning i arbetet, friluftsliv, motion och träning. Motion: någon form av planerad fysisk aktivitet med viss avsikt, som att ge ökat välbefinnande, ge upplevelsen av att det är roligt och skönt att röra på sig. Träning: innebär klar målsättning att öka prestationsförmågan i olika former av fysisk aktivitet, företrädelsevis inom idrotten. Det finns sedan år 2002 en svensk rekommendation för fysisk aktivitet som innebär minst 30 minuters sammanlagd tid av, åtminstone måttlig ansträngande fysisk aktivitet per dag (Bilaga1). 1.3 Folkhälsoperspektivet av fysisk aktivitet Ur ett folkhälsoperspektiv är det framförallt den måttliga fysiska aktiviteten som bör uppmuntras. Största hälsovinsterna får man om de minst fysiskt aktiva blir mer aktiva. Huvuddelen av vår veckoförbrukning av energi beror på fysisk aktivitet som inte har med schemalagd motion och idrott att göra. Den vardagliga fysiska aktiviteten, som promenader eller cykla till arbetet, använda trappor istället för hissen, arbeta i trädgården, ha ett fysiskt krävande arbete, leka med barnen med mera, står för den största delen av den totala energiförbrukningen under en vecka. Den stora hälsopotentialen ligger i att öka vår totala fysiska aktivitetsnivå, både i anslutning till arbetet och på fritiden. Det är också viktigt att komma ihåg att effekten av fysisk aktivitet är färskvara och det därför är viktigt att bibehålla sin aktivitetsnivå för att erhålla bäst effekt. Aktiviteter med måttligt fysisk intensitet skiljer sig såväl individuellt som i ett mer åldersrelaterat perspektiv. Det är viktigt att ta hänsyn till detta vid rekommendationer av olika aktiviteter. Mer kunskap om sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa återfinns i den för hälso- och sjukvården framtagna kunskapsbanken FYSS (FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling). FYSS är skriven av svenska experter av olika profession inom olika medicinska specialiteter och omfattar de flesta sjukdomstillstånd där fysisk aktivitet har dokumenterad effekt. FYSS beskriver i 40 kapitel de sjukdomsgrupper där vetenskapliga evidens finns för att kunna rekommendera fysisk aktivitet som behandlingsform. Syftet med FYSS är att sprida kunskapen om fysisk aktivitet som behandling och hälsofrämjande åtgärd.
Förutom att vara en allmän kunskapsbank som sammanfattar dagens kunskapsläge om hur man kan förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd med fysisk aktivitet, är tanken med FYSS att vara ett stöd för vårdpersonal för att ordinera fysisk aktivitet. FYSS innehåller också förslag på olika motionsaktiviteter, liksom råd om hur man kan ordinera fysisk aktivitet med hänsyn tagen till aktuellt hälsotillstånd. Speciella risker med fysisk aktivitet för olika patientkategorier belyses också. 2. Hur ser det ut hos oss i Sörmland Nedan framgår andelen (%) av befolkningen som motionerar måttligt eller mer i Sörmland enligt senaste Liv och hälsa - studien 2008. TABELL 1. Andel av befolkningen som motionerar måttligt eller mer. % 100 80 60 40 20 0 Andel som motionerar måttligt eller mer 18-79 år Kv Män 2000 2004 2008 Liv och hälsa Andelen personer som motionerar måttligt eller mer, det vill säga promenerar, cyklar eller rör sig på annat sätt på fritiden minst två timmar per vecka.
3. Möjlighet att påverka fysiskt inaktiva personer Nationell och internationell erfarenhet visar att man inte når inaktiva grupper i samhället med enbart information. Insatserna måste därför breddas och ta sin utgångspunkt i människors livsvillkor, livsstil och tidigare erfarenheter av idrott. Stor potential finns genom att öka de lågintensiva aktiviteterna i vardagen, som promenad och cykling. Friluftsliv, promenader och utflykter utan krav på prestation eller tävling är av stor betydelse för livskvalitet och hälsa. En engelsk forskningsöversikt har sammanställt och analyserat forskningen kring interventioner för att öka den fysiska aktiviteten bland människor. Sammanställningen berör åren 1996 till 2001 och i den dras slutsatsen att effektiva interventioner för att öka den fysiska aktiviteten bör ha följande utseende: råden för beteendeförändring bör vara individuellt anpassade och skall ges både muntligt och skriftligt individen bör sätta upp tydliga mål/delmål för sitt förändrade beteendemönster förändringen måste följas av egenkontroller ex (dagbok) det är viktigt att omgivningen ger ett fortgående verbalt stöd under hela processen hänsyn måste tas till individens attityder till och kunskap om fysisk aktivitet som en väg till förändrad livsstil. Detta har nämligen stor betydelse för individens tilltro till sin egen förmåga att förändra sitt beteendemönster interventionen måste följas upp kontinuerligt det är positivt med lågintensiva aktiviteter som promenader och verksamheter som inte är beroende av en lokal gruppaktiviteter kan för vissa personer utgöra en bra start, för att sedan kombineras med, eller övergå till andra aktiviteter SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) har presenterat följande slutsatser kring rådgivning för fysisk aktivitet i sin systematiska litteraturöversikt rörande metoder för att främja fysisk aktivitet; rådgivning till patienter i klinisk vardagsmiljö leder till att de ökar sin fysiska aktivitet med 12-50 procent under minst sex månader efter rådgivningstillfället en ökad frekvens och intensitet av rådgivningen genom upprepad kontakt under flera månader medför en ytterligare ökad fysisk aktivitetsnivå. rådgivning kompletterad med t ex FaR (Fysisk aktivitet på Recept) aktivitetsdagbok, stegräknare eller informationsbroschyr leder till ytterligare 15-50 procents ökning av den fysiska aktivitetsnivån.
En nyligen publicerad studie gjord i Östergötland utvärderar om fysisk aktivitet på recept fungerar i primärvården. Av 3 344 patienter som ordinerats fysisk aktivitet på recept i Östergötland 2004 följde 70 procent ordinationen och var mer fysiskt aktiva efter ett år. Omkring hälften av dessa upplevde att deras symtom blivit bättre. Jämförelse gjordes med följsamhet vid långtidsmedicinering som bedömdes ligga på högst 50 %. 4. Hur kan hälsofrämjande arbete påverka fysiskt inaktiva personer En aktiv person orkar mer än en inaktiv och kan ta för sig mer av livet ge liv till åren! Ett arbetssätt som under de senaste åren såväl nationellt som internationellt vunnit allt större uppmärksamhet är receptförskriven och ordinerad fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet på Recept (FaR) är idag ett vedertaget begrepp för hur hälso- och sjukvården kan arbeta med och främja fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet på Recept innefattar alltifrån ett skriftligt råd på en aktivitet som individer utför själv till en helhetslösning med stödjande samhällsstruktur som exempelvis en fungerande vårdkedja från förskrivare till aktivitetsledare eller direkt till egen aktivitet. Genom att öka den fysiska aktiviteten till minst de allmänna folkhälsorekommendationerna kan vi påverka en av de stora grundorsakerna till de så kallade vällevnadssjukdomarna. Fysisk aktivitet kan idag ses som ett komplement till läkemedel vid behandling av flera vanliga sjukdomar. Ibland kan fysisk aktivitet ersätta ett läkemedel och i andra fall vara ett viktigt tillägg vid behandling av den överviktige, stillasittande, rökande personen med högt blodtryck, höga blodfetter och diabetes. Fysisk aktivitet har många unika egenskaper och är den enskilda behandlig som kan förskrivas på recept mot samtliga dessa riskfaktorer. Risken för biverkningar är liten om man anpassa träningen efter individen och dennes förutsättningar. 4.1 Bedömning av förutsättningar och vägledning för ökad fysisk aktivitet med hjälp av motiverande samtal (MI) Värdera patientens intresse för att öka sin fysiska aktivitet? Berätta vad du känner till om..t ex högt blod tryck! Är det OK att jag berättar vad jag vet om.? Utforskande samtal, t.ex. Vad känner du till sambandet mellan och fysisk aktivitet? Hur ser du på din fysiska aktivitet idag? Hur intresserad är du av att öka din fysiska aktivitet på en skala 0-10? där 0 står för inte alls och 10 för väldigt mycket?
Fråga om fysisk aktivitetsnivå Vad gör du för fysiska aktivitet just nu? Vilken typ av aktivitet ägnar du dig åt? (Aktivitet) Hur ofta? (Frekvens) Hur länge håller du på varje gång? (Duration) Hur hårt anstränger du dig? (Intensitet) Se rekommendationer kring fysisk aktivitet i FYSS sid 66. Vilken typ av hjälp/stöd behöver patienten för att öka sin fysiska aktivitet? 1. Patient är INTE intresserad eller känner behov att börja fysisk aktivitet. Låg beredskap till förändring Behandlare diskuterar för- och nackdelar med det aktuella beteendet och försöker förstärka nackdelarna för att skapa en diskrepans. Anknyt till hälsan och erbjud information om sambandet mellan besvären/åkomman och fysisk aktivitet 2. Patient är OSÄKER MEN INTRESSERAD, det finns skäl till förändring och skäl som talar emot. Medelhög beredskap till förändring. Behandlare diskuterar för- och nackdelar med förändring och försöker förstärka fördelarna för att lösa ambivalensen. Försöker stimulera patienten att fatt ett beslut. 3. Patienten har fattat sitt beslut och behöver hitta metoder för att nå sitt mål. Hög beredskap till förändring. Behandlaren uppmuntrar patienten att sätt mål och delmål.när ska förändringen ske? Erbjuder stöd och vägledning. Att motivera...är inte att putta på... eller dra......bara gå bredvid!
5. Metoder och verktyg 5.1 FaR-förskrivning En enkel information om att fysisk aktivitet är bra för hälsan (denna nivå betecknas inte som FaR) Den föreslagna aktiviteten är företrädelsevis aktiviteter som patienten själv kan genomföra i sin närmiljö som promenera, cykla, simma etc. En redan fysiskt aktiv person bör uppmuntras att fortsätta med sina aktiviteter som en åtgärd att främja en hälsosam livsstil. Skriftlig ordination (FaR-recept) skrivs Den skriftliga ordinationen är ett sätt att förstärka den fysiska aktivitetens betydelse i behandlingen. Målet är att förbättra patientens förmåga till ett aktivt liv. Ordination med FaR-recept är lämplig om följande kriterier uppfylls: patienten bedöms vara i behov av hjälp med kunskap, motivation, instruktioner och/eller är oerfaren vad gäller träning, motion eller fysisk aktivitet patienten bedöms vara i behov av handledning för att finna lämplig nivå av fysisk aktivitet, t ex duration (hur länge) frekvens (hur ofta), intensitet (ansträngningsgrad) patienten är i behov av att finna en lämplig gruppaktivitet då en sådan förväntas förbättra möjligheten till genomförande och vidmakthållande REK-listan är en lista på rekommenderade läkemedel för de vanligaste diagnoserna som Läkemedelskommittén tagit fram utifrån vetenskap, kostnadseffektivitet och ur miljöaspekt. Läkemedelskommittén beslutade under hösten 2009 att FaR ska ingå som ett första behandlingsalternativ vid de diagnoser där fysisk aktivitet är indicerat enl. FYSS (Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling Skriftlig ordination bör innehålla: Anledning till recept Patientens egen målsättning Typ av aktivitet (vad) ( en eller flera) Frekvens (gånger i veckan) Duration (hur länge vid varje aktivitetstillfälle) Intensitet (hur hårt, vanligen lätt till måttlig) Ev försiktighetsmått/kontraindikation Tidpunkt och typ av uppföljning. De ordinerade aktiviteterna är företrädelsevis aktiviteter som patienten själv kan genomföra i sin närmiljö, promenera, cykla, simma etc.
Aktivitetsarrangörer I arbetet med Fysisk aktivitet på Recept,FaR, samverkar landstinget med Sörmlandsidrotten och med olika aktivitetsarrangörer. Vid förskrivning av FaR finns möjlighet att erbjuda två nivåer Nivå 1 Erbjuds till patienter som ordinerats ett FaR med lågintensiv aktivitetsnivå, speciellt anpassade FaRprogram eller som behöver motivationsstöd och vägledning. Det kan vara gruppverksamhet eller individuell träning. De aktivitetsarrangörer som erbjuder denna nivå har utbildade FaR-ledare. Nivå 2 Patienten tar själv kontakt med aktivitetsarrangören och medverkar i deras ordinarie verksamhet eller genomför aktiviteten på egen hand. FaR-flödet Behandlare F a R FaR-ansvarig FaR Uppfölj -ning Egen aktivitet eller till aktivitetsarrangör Medverkande aktivitetsarrangörer hämtas från : INSIDAN under: Stöd för ledning Hälsofrämjande landsting Insatser riktade till patienter Olika levnadsvanor Fysisk aktivitet FaR-aktivitetsarrangörer Klicka på vilken kommun som önskas i högersplaten Skriv gärna ut aktivitetslistan till patienten om så önskas.
Skriftlig ordination (FaR-recept Steg 1. I samband med patientbesöket skriver du som förskirvare ett brev utifrån Brevmallen Fysisk aktivitet på Recept 1.Vårddokumentation 2. Patient 3. Skriva brev, välj Fysisk aktivitet på Recept. OBS! När du ska markera med kryss i rutorna markerar du rutan och skriver x. 4. Skriv ut brevet i 1-2 ex, ett till patienten och ev ett till FaR-ansvarig inom verksamheten Efter signering finns receptet att beskåda på Brev i rutan Övriga källor och en anteckning läggs in i löpande tex att ett brev har skrivits med FaR-mallen. Steg 2. Skriv FaR-recept i läkemedelsmodulen. Dokumentera din ordination i patientjournal Följ upp åtgärden Uppföljning av ordinationen utgör en särskilt viktig motivationshöjande faktor vid livsstilsförändringar. Överenskom med patienten hur uppföljning av åtgärden ska ske. Till exempel: - vid nästa eller annat naturligt återkommande besök - genom telefonsamtal efter överenskommen tid - uppföljning sker av annan yrkesfunktion ex. diabetessköterska, astmasköterska, distriktssköterska vid blodtrycksmätning mm. - genom brev/enkät med frågeställning kring aktiviteten - patienten skall själv höra av sig efter överenskommen tid. Grundpelarna i FaR kan sammanfattas som: FaR-utbildning och verktyg till vårdpersonal FaR-ansvarig inom varje verksamhet En viktig del i arbetet utgör den patientcentrerade samtalsmetodiken, Motiverande samtal Fysisk aktivitet förskrivs av läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, beteendevetare/kurator, psykolog och på delegationen undersköterskor. Åtgärden journalförs och följs upp Samverkan med aktivitetsarrangörer
6. Patientinformation Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet, YFA, har på uppdrag av Statens Folkhälsoinstitut tagit fram rekommendationer för fysisk aktivitet. Svenska Läkaresällskapets nämnd antog i september 2000 rekommendationen som lyder: Alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter. Intensiteten bör vara åtminstone måttlig, t ex rask promenad. Ytterligare hälsoeffekt kan erhållas om man utöver detta ökar den dagliga mängden eller intensiteten. Fysiskt aktiva individer löper hälften så stor risk att dö av hjärtkärlsjukdom som sina stillasittande jämnåriga. Fysisk aktivitet minskar också risken att få högt blodtryck, åldersdiabetes och tjocktarmscancer. Även livskvaliteten förbättras av fysiskaktivitet på grund av ökat psykiskt välbefinnande och bättre fysisk hälsa. Det föreligger även starka belägg för att fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av benskörhet, benbrott framkallade genom fall, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Mot denna bakgrund bör alla kliniskt verksamma läkare ge patienterna råd angående fysisk aktivitet anpassad till hälsotillstånd och personlig livsstil. www.fyss.se 6.1 Fysisk aktivitetsnivå relaterad till steg /dag Fysiskt inaktiva < 5000 Låg fysisk aktivitet 5000 7 499 Något fysiskt aktiva 7 500 9 999 Fysiskt aktiva 10 000 12 499 Hög fysisk aktivitet > 12 500 Stegräknare kan fungera som en bra hjälp för att komma igång med och motivera för att öka sin fysiska aktivitetsnivå. 6.2 Fysisk aktivitet relaterad till kaloriförbrukning Rekommenderad kaloriförbrukning via fysisk aktivitet motsvarande 200 kcal/dag. Det motsvarar 1 timmes måttligt ansträngande promenad 5 dagar i veckan. Fysisk aktivitet minskar fettmassan och ger betydande sekundärvinster även om kroppsvikten skulle förbli stabil. En dubblering av traditionella motionsråd har föreslagits, dvs ca 60-90 minuters måttligt intensiv (eller 35 minuters högintensiv) fysisk aktivitet per dag. Samma mängd krävs för att förhindra viktuppgång hos feta. Senaste forskning visar att en normalviktig men otränad person har större risk för ohälsa och för tidig död än en överviktig men tränad person.
7. Vill du veta mer? FYSS FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling. Statens Folkhälsoinstiturt, 2003. www.fyss.se FYSS för alla: En bok om att röra på sig för att må bättre samt att förebygga och behandla sjukdomar. Yrkesföreningarna för Fysisk aktivitet, Apoteket AB, 2004. SBU-rapport 181 Metoder för att främja fysisk aktivitet en systematisk litteraturöversikt. www.sbu.se Testa din aktivitetsnivå - www.halsomalet.se/aktivitet.asp MOTIVERANDE SAMTAL www.fhi.se www.somt.se www.somra.se www.motivationalinterviewing.org Motivational Interviewing in treatment of psychological probelms Miller, Rollnick Motiverande Samtalsmetodik - Miller, Rollnick MI motiverande samtal Barbro Holm Ivarsson Motiverande samtal- MI T Barth, Christina Näsholm Det motiverande samtalet om tobak B Holm Ivarsson Motiverande samtal i hälso-och sjukvården StepheN Rollnick, William R.Miller och Christpher C.Butler