Manual Förskrivning av Fysisk aktivitet på Recept (FaR )

Transkript

1 Manual Förskrivning av Fysisk aktivitet på Recept (FaR ) 1

2 Innehåll 1. Inledning 3 2. Bakgrund 3 FaR 3 Definition av fysisk aktivitet 3 Hälsofrämjande fysisk aktivitet 3 Nationella rekommendationer för fysisk aktivitet 3 Aktivitetspyramiden 4 Effekter av fysisk aktivitet 4 Vem har nytta av recept? 5 Att komma fram till rätt fysisk aktivitet 5 FYSS 2008 en handledning 5 Vem får ordinera fysisk aktivitet på recept 6 3. Förskrivning i praktiken introduktion/utbildning 6 Motiverande samtal 6-7 Borgs skalan 8 Förskrivning receptblanketten 8-9 Dokumentation i patientjournalen 9 4. FaR-lots ett samarbete med Västerbottens idrottsförbund Aktivitetskatalog 9 6. Flödesschema Korta ordinationsråd - lathund Exempel på recept Definitioner Patientbroschyrer 16 2

3 1. Inledning I Landstingsstyrelsens prioriteringar och uppdrag i verksamhetsplan för , är uppdraget att omgående påbörja en framtidsinriktad utvecklingsprocess som tar sin utgångspunkt i att förverkliga landstingets vision År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Processen ska ha starkt fokus på ett långsiktigt och målinriktat folkhälsoarbete. Utvecklingsprocessen ska bl a utgå ifrån landstingets folkhälsopolitiska program och formas så att det blir en del av breda och samordnade samhällsinsatser. Arbetet ska bygga på att fortsätta utveckla redan fungerande processer inom det folkhälsopolitiska programmets målområden, en modell för införande av fysisk aktivitet på recept (FaR) på bred front är ett sådant exempel. Arbetet ska ha såväl internt som externt perspektiv. 2. Bakgrund Fysisk aktivitet har både hälsofrämjande och förebyggande egenskaper. En ökning av den fysiska aktiviteten tillhör de åtgärder som skulle ha den största positiva effekten på svenska folkets hälsa. Skulle alla följa rådet om minst en halvtimmes motion varje dag, exempelvis i form av en rask promenad, skulle svenska folkets hälsa förbättras avsevärt och sjukvårdskostnaderna minska dramatiskt ( FYSS 2008). FaR Är en förkortning av Fysisk aktivitet på Recept och är ett överordnat begrepp som avser verksamhet som ordinerar fysisk aktivitet inom hälso- och sjukvården. Statens folkhälsoinstitut innehar registrerat varumärkesskydd för kännetecknet FaR. Vid fysisk aktivitet på recept är receptutfärdaren hälso- och sjukvården medan receptmottagare är, patienten själv som väljer egen aktivitet eller går till öppen verksamhet. Definition av fysisk aktivitet Fysisk aktivitet innefattar all kroppsrörelse som är ett resultat av skelettmuskulaturens kontraktion och som resulterar i en ökad energiförbrukning. Den vardagliga fysiska aktiviteten som att promenera eller cykla till jobbet, använda trappor istället för hissen, arbeta i trädgården, ha ett fysiskt krävande arbete, leka med barnen etc. står för den största delen av den totala energiförbrukningen under en vecka. Den största hälsovinsten ligger i att öka vår totala fysiska aktivitetsnivå, både på och i anslutning till arbetet och på fritiden. Hälsofrämjande fysisk aktivitet är vilken form som helst av fysisk aktivitet som förbättrar hälsan och den fysiologiska kapaciteten utan att åsamka skada eller utgöra en risk. Nationella rekommendationer för hälsofrämjande fysisk aktivitet Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA) har på uppdrag av Statens Folkhälsoinstitut tagit fram rekommendationer för fysisk aktivitet. Svenska läkaresällskapets antog i september 2000 rekommendationen som lyder: Alla individer bör, helst varje dag, vara fysisk aktiva i sammanlagt minst 30 minuter. Intensiteten bör vara åtminstone måttlig, till exempel rask promenad. Ytterligare hälsoeffekter kan erhållas om man utöver detta ökar den dagliga mängden eller intensiteten (FYSS 2008). 3

4 Aktivitetspyramiden För att underlätta ordination av fysisk aktivitet kan aktivitetspyramiden vara ett hjälpmedel. Man utgår från pyramidens bas för att planera vilka vardagsaktiviteter som kan utföras. Därefter bedömer man utifrån individens behov, intresse, tidigare och aktuella erfarenheter av fysisk aktivitet, fysisk kapacitet och hälsotillstånd om och när det är lämpligt att utvidga aktiviteterna, det vill säga uppåt i pyramiden, för att få ytterligare hälsovinster. Aktiviteter högre upp i pyramiden ger även förbättring av kondition, styrka och rörlighet. Observera att i vissa fall måste man starta högre upp i pyramiden. Kronisk sjukdom och/eller hög ålder kan ha lett till så försvagad muskulatur att exempelvis styrketräning kan vara den träningsform som måste föregå all annan träning för att överhuvudtaget möjliggöra promenader, som är en av pyramidens basaktiviteter. Vid förskrivning av FaR utgå från de rekommendationer som finns i FYSS Daglig vila och reflektionstid INAKTIV 1 set 8-10 övningar 8-12 Måttlig/hög/andfådd/svettig minuter STYRKA 2-3 dagar/vecka Ex. Kroppen som motstånd Armhävningar Tåhävningar Vikt/maskinträning KONDITION 3-5 dagar/vecka Exempelvis Löpning Stavgång Cykling Simning Minst måttlig/pratvänlig takt, sammanlagt minst 30 minuter ENERGIFÖRBRUKNING Helst varje dag Exempelvis Gå i trappor Hushållsarbete Trädgårdsarbete Promenad Källa: Fyss 2008, sid 39 Effekter av fysisk aktivitet Effekterna av fysisk aktivitet är unika. Den fysiska aktiviteten har effekter både vid prevention och behandling av stora folkhälsosjukdomar. Ökad fysisk aktivitet har i studier kunnat visa en minskad risk för en för tidig död, minskad risk för diabetes typ 2, övervikt, högt blodtryck, hjärtinfarkt, tjocktarmscancer och benskörhet. Fysisk aktivitet har vidare stor betydelse vid kroniska sjukdomstillstånd såsom artros, kronisk obstruktiv lungsjukdom, kärlkramp och hjärtsvikt. Livskvalitet och funktionsförmåga påverkas positivt, patienten upplever mindre symtom i dagliga livet och även minskad smärta. 4

5 Vem har nytta av ett recept? Alla har nytta av att vara fysiskt aktiva, undersökningar har visat att även åringar kan få bättre hälsa av regelbunden träning. Mest nytta, i form av minskad sjuklighet, får man genom att öka den fysiska aktiviteten hos de minst fysiskt aktiva. Individer med riskfaktorer, som ännu inte utvecklat sjukdom, är också en viktig potentiell målgrupp, t.ex. de med ärftlighet för hjärt-kärlsjukdom, överviktiga, rökare m.fl. Ordinationen måste individualiseras med hänsyn till patientens aktuella sjukdom, funktionella kapacitet, medicininteraktioner, eventuella kontraindikationer för viss aktivitet och efter detta rekommenderas lämplig form av aktivitet. Att komma fram till rätt fysisk aktivitet För att kunna riskbedöma patienten (hög/lågrisk individ) avseende aktuell fysisk aktivitetsnivå och för att hitta en lämplig aktivitet, måste ett receptutfärdande föregås av en dialog med patienten samt en anamnes på fysisk aktivitet, under fritiden såväl som i arbetet. Samtalet bör innehålla frågor om patientens nuvarande och tidigare fysiska aktivitet och hur mycket patienten tycker sig hinna med. Viktigt är att råden är individuella, att uppmuntran ges, att man tillsammans med patienten kommer överens om hur det hela ska genomföras och när en uppföljning bör ske. Viktigt är också att aktivitetsnivån sätts lagom högt, framförallt för de helt ovana, för att undvika bakslag och för att nå bra följsamhet. En stödjande miljö runt patienten underlättar också, d v s att alla inom vårdteamet är medvetna om den fysiska aktivitetens betydelse som sjukdomsförebyggande/behandlande åtgärd. Långsiktiga program/lösningar bör också eftersträvas, det kan bidra till att patienten känner sig motiverad att ändra sitt beteende till en mer fysiskt aktiv livsstil. FYSS handledning för Fysisk aktivitet i Sjukdomsbehandling och Sjukdomsprevention FYSS är en handledning som omfattar de flesta sjukdomstillstånd där fysisk aktivitet har effekt på sjukdomsförloppet eller har en förebyggande effekt. FYSS består av en sammanfattning av dagens kunskapsläge om hur man kan förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd med fysisk aktivitet. FYSS innehåller också förslag på rekommenderad fysisk aktivitet, där hänsyn är tagen till aktuellt hälsotillstånd, ålder, kön, kroppskonstitution m m, liksom råd om hur man kan ordinera fysisk aktivitet på recept. Speciella risker med fysisk aktivitet för olika patientkategorier belyses också. Ett avsnitt beskriver normaltillståndet och den fysiska aktivitetens allmänna betydelse för hälsan. FYSS är skriven av experter av olika professioner inom olika medicinska specialiteter och omfattar de flesta sjukdomstillstånd där fysisk aktivitet har vetenskapligt dokumenterad effekt, hittills drygt 47 kapitel. FYSS finns även som nätversion på Vem får ordinera fysisk aktivitet på recept? Vid ordination av fysisk aktivitet som sjukdomsbehandling skall reglerna i hälso- och sjukvårdslagen följas. Ordinationen skall vila på vetenskaplig grund. Receptutfärdare är all legitimerad personal. Delegering till ej legitimerad yrkesgrupp kan göras av verksamhetschef. Information om FaR med bakgrund, aktiviteter, förskrivarinformation m.m. finns på 5

6 3. Förskrivning i praktiken Introduktion/utbildning på arbetsplatsen görs av hälsoutvecklarna på FoUU-staben och sker i 3 steg. Steg 1. Målgrupp: Alla medarbetare på arbetsplatsen, förankra arbetsformen på arbetsplatsen Tidsplanering: Avsätt ca 1 1,5 timme Innehåll: Uppdraget i verksamhetsplan och presentation av konceptet FaR Orientering av olika begrepp i hälsoarbetet Diskussion: att förskriva FaR, hinder och möjligheter Vilken yrkesgrupp ska förskriva, exempel på diagnoser att börja med Steg 2. Målgrupp: Förskrivare Tidsplanering: Avsätt ca 1 1,5 timme Innehåll: Genomgång av FaR manualen. Bakgrund, flödesschema, förskrivning i praktiken, receptblankett, dokumentation och uppföljning Repetition Motiverande samtal Diskussion kring fallbeskrivningar utifrån FYSS Borg skalan Praktisk övning - receptförskrivning Aktiviteteskatalog, funktionen FaR-lots Utse en FaR-samordnare/team som ansvarar för både internt som externt arbete. Västerbottens Idrottsförbund ser till att kontaktpersoner finns, aktuella telefonnummer, adresser, arbetsmaterial, broschyrer och prislistor. Modellen FaR-lots testas tillsammans med några utvalda hälsocentraler i en pilot Aktivitetskatalog: Anpassning av FaR-arbetet efter lokala förutsättningar - vilka aktiviteter/aktörer finns? Förskriv FaR utifrån råd i FYSS och lathund Steg 3. Nätverksmöten och inspirationsträffar länsgemensamt och lokalt, vår och höst. Målgrupp: FaR-samordnare/team, förskrivare och chefer. Innehåll: Erfarenhetsutbyte Föreläsningar Repetition/fördjupning Möjlighet att prova på FaR-aktiviteter Motiverande samtal MI (motivational interviewing) är en evidensbaserad metod som visat stor effekt vid samtal om livsstilsförändringar så som fysisk aktivitet, inom hälso- och sjukvården. Ett MI-samtal kan vara både kort ( < 20 min) eller långt. Metodiken är densamma där empati är grunden i samtalet, patientens autonomi är central och vårdgivaren har en utforskande och samarbetande stil. Ett personcentrerat samtal innebär att patientens syn på sin situation och livsstil är i fokus i samtalet, inte rådgivarens. Locka fram patientens egna tankar U tforska vad vet patienten? E rbjud mer information U tforska vad patienten tänker utifrån informationen 6

7 Grundläggande i MI är att vårdgivaren försöker förstår patientens värderingar och synsätt och görs genom BÖRS: B ekräfta beröm och uppmärksamma framsteg Ö ppna frågor frågor som börjar med vad, hur, på vilket sätt och berätta R eflektioner spegla, återberätta det patienten sagt S ummeringar sammanfattningar, avstäm att du uppfattat rätt Bedöm beredskap för förändring Skalfrågor är användbara för att få en bild på patientens motivation och uppmuntra patienten att tänka och samtala om en förändring. 0 betyder inte alls och 10 maximalt beredd för en förändring. Hur viktigt är det för dig att vara fysisk aktiv på en skala 0 10? 0 10 Hur säker är du på din förmåga att klara det om du bestämmer dig? 0 10 Hur beredd är du just nu för att göra en förändring? 0 10 Att ställa följdfrågor är betydelsefullt då det kan leda till förändringsprat och positiva tankar om en förändring, ex. Vad är det som gör att du inte säger en lägre siffra? eller Vad skulle behöva hända för att du skulle säga en högre siffra?. Strategier för att framkalla förändringsprat - Öppna frågor - Använda skalan - Utforska beslutsbalans, utveckla - Motstå korrektionsreflex - Rulla med motstånd - konfrontera inte person och beteende - Fråga om ytterligheter - Se tillbaka, se framåt - Utforska mål och värderingar Avslut Summering Vad är nästa steg? Vad passar dig? Hur känns det? Uppföljning? Mer information om MI hittar du på (samtalet om alkohol) (samtalet om tobak) Källa: Holm Ivarsson Barbro, MI Motiverande samtal, Praktisk handbok för hälso- och sjukvården. Stockholm: Gothia Förlag AB. 7

8 Borg skalan Borgskalan används för att mäta ansträngningsgraden, intensiteten i träningen. Graderingen är tänkt att vara proportionell mot pulsen och bör därför vara individuell. Nedanstående är den allmänt accepterade. Siffrorna anger pulsen 6 = 60 i puls o s v. 6 - Extremt lätt 7 - Extremt lätt 45% 8 - Extremt lätt 9 - Mycket lätt 55% 10 - Mycket lätt 11 - Lätt 65% 12 - Lätt 13 - Ganska ansträngande 14 - Ganska ansträngande 75% 15 - Ansträngande 16 - Ansträngande 85% 17 - Mycket ansträngande 18 - Mycket ansträngande 82% 19 - Extremt ansträngande 20 - Maximalt ansträngande % Ett annat sätt att beskriva ansträngningsgraden/intensiteten i träningen är: Låg Medel Hög t.ex. promenad, kan sjunga under aktiviteten t.ex. rask promenad, cykling, kan prata under aktiviteten t.ex. jogging, klarar inte att prata under aktiviteten Förskrivning receptblankett Receptblankett finns på Linda blanketthotellet - vårdblanketter allmänna blanketter fysisk aktivitet på recept. Ett annat alternativ till receptblankett är det gula FaR-receptet, det kan beställas antingen via Folkhälsoinstitutets hemsida eller direkt på förlaget Kommentus blankettnummer Vid förskrivning ta anamnes på fysisk aktivitet men samtidigt bevaka ditt eget förhållningssätt. Var befinner sig patienten? Träning är ett beteende. Kommunikationen och dialogen har en avgörande betydelse! Exempel på frågor under samtal: Vad gör du just nu? Har du varit fysiskt aktiv tidigare? (aktiviteten) Hur ofta? (frekvensen) Hur länge? (durationen) Hur hårt? (Intensiteten) Vad hinner Du med? Träningsform och intensitet anges genom kryssmarkeringar. Träningsperiodens längd eller antal träningstillfällen anges om man vill se patienten igen efter viss tid. Träningspassens längd och frekvens anges i fältet för dosering, användning, ändamål. Det är viktigt att vara överens med patienten om hur skälet för receptet anges, dvs. om diagnosen ska anges tydligt eller skälet anges på annat sätt. Grundläggande är att vara överens med patienten om målsättning med behandlingen, samt vilken tid som behövs för att nå målet. T ex patient med högt blodtryck kan ofta sänka sitt blodtryck med 10 mm Hg inom loppet av 4 6 månader med ökad fysisk aktivitet (FYSS 2008). 8

9 Ordinera lagom och inte för mycket så minskar risken för misslyckanden. Instruera patienten om receptets baksida, hur den används för självregistrering av aktiviteter och datum då motionsaktiviteten genomfördes. Vid återbesök redovisar patienten sin egen registrering. Dokumentera receptförskrivningen i journalen (BMS) under åtgärd, ordination/fysisk aktivitet. Ge återbesökstid för den medicinska uppföljningen. Börja med test i liten skala! Ha tålamod - förändringsarbete tar tid! Dokumentation i patientjournalen Ordination och målsättning under sökordet Ordination/Fysisk aktivitet. När uppföljning ska ske fylls det i under Planering. Uppföljning: Gärna telefonuppföljning alternativt återbesök efter 1-3 veckor för att avhjälpa eventuella initiala problem samt en medicinsk uppföljning av måluppfyllelse efter 4-6 månader. Beakta att patienter som blivit regelbundet aktiva har avsevärt minskat sin risk för t.ex. en hjärt-kärlhändelse även om inte riskfaktorerna förbättrats. Det regelbundet aktiva beteendet bör alltså uppmuntras oavsett annan måluppfyllelse. 4. Far-lots ett samarbete med Västerbottens Idrottsförbund De patienter som vid FaR-förskrivning upplevs vara i behov av särskilt motivationsstöd och/eller behöver hjälp att hitta lämplig aktivitet har möjlighet att bli kontaktad av FaR-lotsen på Västerbottens Idrottsförbund. En kopia på receptet skickas efter patientens medgivande till: Västerbottens Idrottsförbund FaR-lots Box Umeå Inom en vecka kontaktar FaR-lotsen patienten för ett telefonsamtal med syfte att fortsätta det motivationsarbete som förskrivaren påbörjat, samt att lotsa patienten till lämplig aktivitet. Uppföljning sker efter 2-3 månader då FaR-lotsen åter ringer upp patienten för att göra en motivationsoch följsamhetsuppföljning, med syfte att fortsätta motivera patienten och vid behov korrigera den valda aktiviteten. Efter ca 6 månader ringer FaR-lotsen upp patienten för en slutuppföljning. Under processens gång dokumenterar FaR-lotsen vald aktivitet, motivationsnivå och följsamhet på särskild dokumentationsblankett som efter slutuppföljningen vid 6 månader, skickas till förskrivaren tillsammans med receptkopian. Meningen med dokumentationsblanketten är att den ska ge förskrivaren ett bra underlag vid fortsatt behandling. 5. Aktivitetskatalog På Västerbottens idrottsförbunds hemsida under rubriken FaR, finns en aktivitetskatalog med de medverkande föreningarna och deras aktiviteter, lokaler, tider och priser. Denna kan förskrivaren använda sig av för att hitta en lämplig egenaktivitet till sin patient. Vid förskrivning av gruppaktivitet finns det ibland vissa begränsningar, såsom fulla grupper, väntetider etc, därför är det lämpligt att låta dessa patienter gå via FaR-lotsen för att de snabbt ska komma igång med sin gruppträning. 9

10 6. Flödesschema Metodstöd FoUU-staben Farsamordnare Patient Receptförskrivning på Hälsocentral/sjukstuga/klinik Styrgrupp Arbetsgrupp VLL, VIF Far-lots VIF Egen aktivitet Gruppaktivitet Fysiskt aktiv person Uppföljning: Följsamhet FaR-lots och Medicinsk uppföljning Förskrivare FaR-lots tidsintervall inom 1v, efter 2-3 månader, efter ca 6 månader Förskrivare inom 3 veckor, efter ca 6 månader 10

11 7. Korta ordinationsråd - lathund Anamnes fysisk aktivitet: Vad gör du just nu? -Aktivitet Hur ofta? -Frekvens Hur länge? -Duration Hur hårt? -Intensitet Bedöm: Finns potentiella hälsovinster med ökad fysisk aktivitet? Svar: Nej annan inriktning Svar: Ja, gå vidare Anamnes motivation: Hur tror du att ökad fysisk aktivitet skulle påverka dina besvär? Hur intresserad är du att öka din fysiska aktivitet (på en skala 0-10)? Bedöm: Finns motivation till förändring? Svar: Nej reflektivt lyssnande, erbjud information. Receptets baksida kan användas för självregistrering av aktuell aktivitetsnivå vilket i sig kan vara motivationshöjande. Svar: Ja, gå vidare Diagnos Ordination Interaktion Kontraindikation Mål/Effekt Diabetes IGT IFG Hypertoni Obesitas Lipider Kranskärlssjukdom Kronisk benign smärta Kroniska ryggbesvär Sömnstörning Dynamisk FA, måttlig intensitet tex dagligen minst 30 minuter promenad eller cykling Dynamisk FA, måttlig intensitet tex dagligen minst 30 minuter promenad eller cykling ev. lätt styrketräning som komplement Individualiserade råd, gärna promenad/stavgång ev. vattengymnastik. Se över möjligheterna till smygmotion Dynamisk FA, måttlig intensitet tex dagligen minst 30 minuter promenad eller cykling Arbetsprov innan träningsstart för nivåbestämmning. Konditionsträning, styrketräning eller muskulär uthållighetsträning Så normal FA som möjligt Gradvis ökande FA, individualiserade råd. Försiktigt med ren styrketräning Konditionsträning (t.ex. promenad) eller styrketräning, valfri intensitet, men avstå högintensiv träning sent på kvällen. Gärna utomhusaktivitet. FA förstärker insulineffekten (betydelse vid insulin- eller insulinstimulerande behandling) B-blockerare: sänker maxpuls Diuretika, ACE-hämmare, AT2-blockerare: viss dehydreringsrisk Vid samtidig läkemedelsbehandling av diabetes eller hypertoni se dessa rubriker Försiktighet vid samtidig hjärtsjukdom och perifer neuropati Vid blodtryck >180/105, inled med farmakologisk behandling innan FA påbörjas Försiktig start för att undvika smärta från rörelseapparaten Regelbunden aktivitet -Viktnedgång? -Sänkning Hba1c? Regelbunden aktivitet -Blodtryckssänkning? (Sänkning ca 10/10 mmhg är möjlig) Regelbunden aktivitet -Viktkontroll? -Midjemått? Obs! realistiska förväntningar - Inga kända Regelbunden aktivitet -Ökning av HDL? (Ökning >10% är möjlig) Se hypertoni. Även vissa kalciumantagonister sänker maxpuls Instabil kärlkramp Allvarliga hjärtrytmrubbningar (hypoglykemi/dehydrering reducerar tolerans för arytmier) - Akut smärta -skada? Hangover-effekt kan störa möjlighet till morgonaktivitet Tumör eller frakturorsakade ryggbesvär. Anpassning krävs ofta vid spinal stenos och diskbråck. Fibromyalgi ej högintensiv FA initialt Inga kända Regelbunden aktivitet -Minskad nitroanvändning? -Utföra konkreta FA? (t.ex. hushållssysslor) Regelbunden aktivitet -Återgång i arbete? - livskvalitet? (SF-36) -Utföra konkreta FA? (t.ex. hushållssysslor) Regelbunden aktivitet -Sömndagbok med skattning av antalet bra nätter/vecka Journalföring: Ordination och målsättning under sökordet Ordination/Fysisk aktivitet När uppföljning ska ske under Planering Uppföljning: Gärna telefonuppföljning alt. återbesök efter 1-3 veckor för att avhjälpa ev. initiala problem Vanligtvis uppföljning av måluppfyllelse efter 4-6 månader. Beakta att patienter som blivit regelbundet aktiva har avsevärt minskat sin risk för t.ex. en hjärt-kärlhändelse även om inte riskfaktorerna förbättrats. Det regelbundet aktiva beteendet bör alltså uppmuntras oavsett annan måluppfyllelse. Källa: Wennberg Patrik, ST-läkare, FYSS

12 Korta ordinationsråd - lathund (psykiatri) Anamnes fysisk aktivitet: Vad gör du just nu? -Aktivitet Hur ofta? -Frekvens Hur länge? -Duration Hur hårt? -Intensitet Bedöm: Finns potentiella hälsovinster med ökad fysisk aktivitet? Svar: Nej annan inriktning Svar: Ja gå vidare Anamnes motivation: Hur tror du att ökad fysisk aktivitet skulle påverka dina besvär? Hur intresserad är du att öka din fysiska aktivitet (på en skala 0-10)? Bedöm: Finns motivation till förändring? Svar: Nej reflektivt lyssnande, erbjud information Svar: Ja gå vidare Diagnos Ordination Interaktioner med läkemedel Depression/ Ångestsyndrom Alkoholmissbruk/ Beroende Sömnstörning Konditionsträning (t.ex. promenad) eller styrketräning, måttlig till hög intensitet 2-3 ggr/vecka, 30-45min, minst 9 veckor. Abstinensbehandling (vecka 2, lindrar abstinens, förbättrar sömn): Konditionsträning (t.ex. promenad) eller styrketräning, låg intensitet 4 ggr/vecka, 15 min Efterföljande behandling: Konditionsträning (t.ex. promenad) eller styrketräning, måttlig till hög intensitet 2-5 ggr/vecka, 30-40min. Konditionsträning (t.ex. promenad) eller styrketräning, valfri intensitet, men avstå högintensiv träning sent på kvällen. Gärna Ev. biverkningar av läkemedel kan försvåra fysisk aktivitet Behandling med Antabus och Campral utgör inget hinder Hangover-effekt kan störa möjlighet till morgonaktivitet Kontraindikationer för fysisk aktivitet Anorexi kan kräva reglerad fysisk aktivitet Beroende på fysisk status Absoluta kontraindikationer: grav hjärtsvikt, okontrollerad arytmi, grav hypertoni, instabil angina Relativa kontraindikationer: kardiomyopati, svår diabetes, andra akuta komplikationer Inga kända Mål/Effekt -exempel 1. Skattningsskalor som PHQ-9 eller HAD 2. Konkreta mål som är kopplade till värdering hos pat 1. Låt pat formulera konkreta delmål 2. Biokemiska markörer som leverprover, CDT 1. Skattning av antalet bra nätter/vecka utomhusaktivitet. OBS! Tänk på att fysisk aktivitet: Innebär förstärkning av effekten av insulin eller insulinstimulerande behandling Är kontraindicerat vid infektioner, grav hypertoni (>180/105), instabil angina och andra akuta tillstånd, läkare bör rådfrågas vid osäkerhet Källa: Wennberg Patrik, ST-läkare, FYSS 2008 samt Diagnos och behandling av sömnstörningar, Åkerstedt Torbjörn. 12

13 8. Exempel på recept Hälsocentral/Sjukstuga/klinik Sävar Hälsocentral Förskrivningsdatum Recept Fysisk aktivitet, FaR Personnummer Namn: Gustav Pettersson Adress: Järnvägsgatan 5 Postadress: Umeå Telefon: bostad , arbete gustav.pettersson@umeaenergi.com 1. Träningsform Intensitet Aktivitet, Dosering Kondition X Styrka Balans Annat..... Hög Måttlig X Lätt..... Egen aktivitet: Stavgång ( egen + i grupp ) D.S Minst 30...minuter 3 4 ggr/vecka för/vid/mot Högt blodtryck Grupp aktivitet: Stavgång ( egen + i grupp ) D.S Minst 30...minuter 3 4 ggr/vecka för/vid/mot Högt blodtryck Undvik eller var försiktig med. Målsättning: Sänka blodtrycket 2. Träningsform Intensitet Aktivitet, Dosering Kondition Styrka Balans Annat..... Hög Måttlig Lätt..... Egen aktivitet:.. D.S Minst.....minuter för/vid/mot Grupp aktivitet:.. D.S Minst....minuter för/vid/mot Undvik eller var försiktig med. Målsättning: OBS! Om endast en aktivitet skrivs snedstreckas ruta 2. Uppföljning sker: Vid nästa återbesök hos distriktssköterska Till Far-lots: Information om diagnos eller annat... Medger att receptet får överlämnas till FaR-lots Västerbottens Idrottsförbund Namnunderskrift patient Ordinerat av: Åke Larsson ake.larsson@vllse Namn e:mail telefon 13

14 Aktivitetsdagbok startdatum Varje ruta anger en vecka, sätt ett streck för varje dag den veckan som du varit fysiskt aktiv. Aktivitet 1. Typ av aktivitet Vecka 1 Vecka 2 Vecka 3 Vecka 4 Vecka 5 Vecka 6 Vecka 7 Vecka 8 Vecka 9 Vecka 10 Vecka 11 Vecka 12 Vecka 13 Vecka 14 Vecka 15 Vecka 16 Vecka 17 Vecka 18 Vecka 19 Vecka 20 Vecka 21 Vecka 22 Vecka 23 Vecka 24 Vecka 25 Vecka 26 Vecka 27 Vecka 28 Vecka 29 Vecka 30 Vecka 31 Vecka 32 Vecka 33 Vecka 34 Vecka 35 Vecka 36 Vecka 37 Vecka 38 Vecka 39 Vecka 40 Vecka 41 Vecka 42 Vecka 43 Vecka 44 Vecka 45 Vecka 46 Vecka 47 Vecka 48 Vecka 49 Vecka 50 Vecka 51 Vecka 52 Varje ruta anger en vecka, sätt ett streck för varje dag den veckan som du varit fysiskt aktiv. 14

15 9. Definitioner Ordination Förskrivning av fysisk aktivitet som komplement till eller ersättning för läkemedel eller behandling. FaR-förskrivare Den hälso- och sjukvårdspersonal som ordinerar fysisk aktivitet. FaR-patient Patient som ordinerats fysisk aktivitet på recept av hälso-och sjukvården. FaR-deltagare Patient som ordinerats fysisk aktivitet på recept och deltar i en föreningsregi. FaR-samordnare Den person som samordnar det interna arbetet med FaR inom respektive organisation och fungerar som kontaktperson med övriga samverkansparter. FaR-lots Har som funktion att vara länk mellan hälso- och sjukvården och föreningslivet. Alltifrån motiverande samtal med patienten, hjälper hitta anpassad träning till uppföljning. FaR-ledare Aktivitetsledare från idrottsrörelsen, andra frivilligorganisationer, privata aktörer eller kommuner. Vissa FaR-ledare har genomgått en specialiserad anpassad utbildning för att kunna erbjuda lämpliga aktiviteter till deltagare som ordinerats FaR. Aktivitetskatalog Förteckning över medverkande föreningar och deras aktiviteter, lokaler, tider och priser. Katalogen är ett stöd för receptförskrivaren och lotsen att hitta motionsaktiviteter i länet lämplig för patienten. Finns på Västerbottens idrottsförbunds hemsida: Fysisk aktivitet, motion och träning Med fysisk aktivitet menas generellt alla former av rörelser som ger ökad energiomsättning. Detta innebär all typ av muskelaktiviteter som exempelvis promenader, hushålls- och trädgårdsarbete, friluftsliv, motion och träning. Motion är planerad fysisk aktivitet med viss avsikt, exempelvis att ge ökat välbefinnande, bättre hälsa och innebär oftast ombyte till träningskläder. Träning innebär en klar målsättning att öka prestationsförmågan i olika former av fysisk aktivitet, speciellt inom idrott. FYSS FYSS står för Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling och är en informationsbank som ger vägledning för hälso- och sjukvårdspersonal om effekterna av fysisk aktivitet. FYSS 2008 finns att beställa från Statens Folkhälsoinstitut, hemsida: FYSS för alla FYSS för alla, beskriver på ett mer kortfattat och lättförståeligt sätt sambanden mellan fysisk aktivitet, hälsa och sjukdom. Finns att köpa på apoteket. 15

16 10. Patientbroschyrer Fysisk Aktivitet på recept art nr 539 Goda matvanor art nr 540 Metabola syndromet art nr 429 Stress art nr 537 Nedsatt glukostolerans art nr 583 Inbjudan VHU art nr 9011 Patientbroschyrerna finns att beställa hos Materialcenter , Har ni frågor om FaR, kontakta hälsoutvecklarna på FoUU-staben: Umeå Mona Berg: Södra Lappland Kerstin Thellbro: Skellefteå Berith Nyström: