Mänskliga rättigheter i praktiken hur funkar det? Malin Skreding Hallgren Utvecklingsledare, Qulturum

Aktuell fråga SKL överenskommelse med regeringen 2014-2017, 2017-2018 MR-dagarna i Jönköping, november 2017 RJL har ambitionen att bli en MR-region Regionfullmäktige 180206 Social hållbarhet och Agenda 2030

Ett hållbart samhälle innebär att grundläggande mänskliga rättigheter respekteras och att inga grupper missgynnas strukturellt Danish Institute of Human Rights

Tre fokusområden Varför mänskliga rättigheter? Vad är mänskliga rättigheter? Hur ska vi arbeta med mänskliga rättigheter?

Varför ska vi jobba med mänskliga rättigheter?

1. Alla är födda fria med lika värde och rättigheter. 2. Alla har lika rättigheter oavsett ras, kön, språk, åsikt eller religion. 3. Alla har rätt till liv, frihet och säkerhet. 4. Slaveri och slavhandel är förbjudna. 5. Ingen får utsättas för tortyr. 6. Alla har rätt att erkännas som person i lagens mening. 7. Alla har rätt till lika skydd av lagen. 8. Alla har rätt till hjälp av sitt lands domstolar att hävda sina rättigheter. 9. Ingen får godtyckligt fängslas. 10. Alla har rätt till en opartisk rättegång. 11. Alla skall betraktas som oskyldiga tills skuld bevisats. 12. Alla har rätt till skydd av sitt privatliv. 13. Alla har rätt att fritt resa inom och ut ur varje land och att återvända till sitt eget land. 14. Alla har rätt till fristad från förföljelse. 15. Alla har rätt till en nationalitet. 16. Alla vuxna har rätt att av sitt fria val ingå äktenskap och bilda familj. 17. Alla har rätt att äga egendom. 18. Alla har rätt till religionsfrihet. 19. Alla har rätt till åsikts- och yttrandefrihet. 20. Alla har rätt till mötes- och föreningsfrihet. 21. Alla har rätt att ta del i sitt lands styrelse. 22. Alla har ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. 23. Alla har rätt till arbete, till skälig lön för detta och till fackliga rättigheter. 24. Alla har rätt till vila och fritid. 25. Alla har rätt till tillräcklig levnadsstandard. 26. Alla har rätt till undervisning. 27. Alla har rätt att ta del av kultur och vetenskap. 28. Alla har rätt till en samhällsordning där de mänskliga rättigheterna kan förverkligas. 29. Alla har lagenliga plikter mot det demokratiska samhället. 30. Ingen rättighet får åberopas av någon för att omintetgöra de mänskliga rättigheterna för andra. Gäller alla, alltid, överallt!

Juridiskt bindande konventioner Europeiska konventionen för skydd av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (1952 och 1994) Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1976) Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (1976) Med alla menas också andra än vita. Konventionen mot rasdiskriminering (1972) Konventionen mot diskriminering av kvinnor (1981) Konventionen mot tortyr och annan kränkande behandling (1987) Konventionen om barnets rättigheter (1990) Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2009) Med alla menas också kvinnor. Med alla menas också barn. Med alla menas också personer med funktionsnedsättningar

Mänskliga rättigheter beskriver Vad som inte får göras mot någon människa Vad som måste göras för varje människa

Rättighetsbärare Mottagare Beroende Maktlös Utsatthet Passiv Rättighetsbärare Självständig Egenmakt Värdighet Aktiv Ref: SKL

Skyldighetsbärare Hjälpare Den gode givarens val Anpassa den enskilda människan Marginalisering Skyldighetsbärare Skyldighet att uppfylla rättigheter Anpassa verksamheten Inkludering Ref: SKL

Ansvaret för mänskliga rättigheter Respektera (inte själv kränka eller bortprioritera) Skydda (förhindra andras kränkningar, utvärdera och avkräva ansvar av myndigheter) Uppfylla (skapa och upprätthålla system för att tillgodose mänskliga rättigheter) Främja (sprida kunskap om mänskliga rättigheter och använda dessa ramverk)

MR i Sveriges grundlagar Regeringsformen Tryckfrihetsförordningen Yttrandefrihetsgrundlagen

Diskrimineringslagen En förenklad beskrivning av lagens definition av diskriminering är att någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska också ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder.

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) kapitel 3 1 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. 2 Hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa.

Jämlik vård Hälso- och sjukvård dvs vård, behandling, omsorg och prevention ska erbjudas och ges på lika villkor till alla oavsett bakgrund, såsom: bostadsort ålder kön funktionsnedsättning utbildning social ställning födelseland etnisk och religiös tillhörighet juridisk ställning sexuell läggning och könsidentitet

HSL kapitel 5 1 Hälso- och sjukvårdsverksamhet ska bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls. Det innebär att vården särskilt ska 1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard, 2. tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet, 3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, 4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, och 5. vara lätt tillgänglig. 6 När hälso- och sjukvård ges till barn ska barnets bästa särskilt beaktas.

Patientlagen: Patienten ska få information om sitt hälsotillstånd de metoder som finns för undersökning, vård och behandling de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning när hon eller han kan förvänta sig att få vård det förväntade vård- och behandlingsförloppet risker för komplikationer och biverkningar eftervård metoder för att förebygga sjukdom eller skada

Patientlagen: Har patienten förstått? Informationen ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar. Det gäller även information till vårdnadshavare och andra närstående. Barn har samma rätt till information. Den som ger informationen ska vara säker på att mottagaren förstått informationens innehåll och betydelse.

länk.

Perspektiv Politik/ Verksamhet MR Juridik Etik/ Värdegrund

Mänskliga rättigheter som mål och medel Deltagande Inkludering Jämlikhet / jämställdhet Ansvarighet Ickediskriminering Människorättsbaserade principer för arbetet Transparens

Strategier/ principer Resultat Icke-diskriminering Jämlikhet Inkludering Deltagande Transparens Ansvar Rätt kvalitet Effektivt resursutnyttjande Tillit Livskvalitet Rättssäkerhet

Ickediskriminering och jämlikhet Alla människor har lika värde och rättigheter, ingen får diskrimineras. Icke-diskriminering är en grundläggande princip som gäller i utövandet av alla mänskliga rättigheter. Fokus på grupper som i högre grad än andra riskerar att utsättas för diskriminering. Jämlikhet kan ses som likvärdiga rättigheter och möjligheter oavsett vem man är.

Normkritik 1. Synliggöra normer 2. Ifrågasätta normer 3. Synliggöra privilegier och makt 4. Granska sin egen maktposition Att vara normkritisk = att bidra till att förändra oschyssta strukturer och ett samhälle utan diskriminering. Spana!

Deltagande och inkludering Det är en mänsklig rättighet att vara informerad om, och delaktig i, frågor som berör ens liv. Kartläggningar, analyser, planering och uppföljning måste garantera att samtliga personer/grupper som utgör målgruppen också inkluderas. Inkludering är lika mycket en fråga om inkludering i tankar, planer och analyser, som i möten med mera. Människor har olika förutsättningar och önskemål - olika insatser och aktiviteter måste utformas på sätt som möjliggör att alla faktiskt kan delta.

Vilka tillgänglighetshinder har vi? Fysiskt Geografiskt avstånd Lag Kunskap Språk Förståelse Ekonomi Tillit Exkluderande normer

Transparens och ansvar Transparens är en viktig förutsättning för demokrati och tillit. Medborgarna har tillgång till information och insyn i beslutsfattande som rör deras liv och rättigheter. Informationen ska vara utformad så att alla kan ta del av den och förstå den. Transparens är nödvändigt för ett välfungerande ansvarsutkrävande; om rättighetsbärarna inte vet vilka beslut som har fattats, och av vem, eller vilka som är ytterst ansvariga, är det svårt att utkräva ansvar. Transparens gör det möjligt att granska verksamheter och utkräva ansvar om rättigheter kränkts eller nedprioriterats. Alla rättighetsbärare ska kunna ta reda på var de kan vända sig om de vill påpeka något som blivit fel eller om de upplever att de inte har fått sina rättigheter tillgodosedda.

Frågor o Kan alla människor som berörs av vår verksamhet ta del av information och ha insyn i beslutsfattandet? o Är informationen tillgängliggjord på sätt som gör att inte bara en viss grupp ( till exempel högutbildade svensktalande personer ) kan ta del av den?

Frågor o Vilka rutiner har vi för att ta emot och behandla klagomål? o Vet alla medborgare (till exempel elever, brukare, patienter) var de ska vända sig, om de upplever att deras rättigheter har kränkts?

Människorättsbaserat arbete i åtta steg 1. Gör en analys: a) vilka mänskliga rättigheter har verksamheten ansvar för? b) hur ser det ut med olika gruppers tillgång till dessa? 2. Relatera målen uttalat till mänskliga rättigheter. (Syftar arbetet exempelvis till att förverkliga rätten till hälsa, rätten till kultur, rätten till arbete, rätten till utbildning?) 3. Rikta verksamheten och resurser särskilt mot områden eller personer som har störst risk att marginaliseras. (koppla till analysen i 1b) FRÅN FNs COMMON UNDERSTANDING och VGRs piloter

forts. människorättsbaserat arbete i åtta steg 4. Processerna (hur vi arbetar) ska genomsyras av principerna: Människans värdighet och egenmakt i centrum Jämlikhet och icke-diskriminering Deltagande och inkludering Transparens och ansvar

forts. människorättsbaserat arbete i åtta steg 6. Erbjud kunskap och tydlig information om mänskliga rättigheter för skyldighetsbärare rättighetsbärare 7. Säkra att processen är lokalt ägd och både uppifrån-och-ned och nedifrånoch-upp -styrning används. 8. Utveckla samverkan med rättighetsbäraren i centrum.

Några resultat från SKL:s arbete med MR 2014-2017 Erfarenheter och lärdomar om mänskliga rättigheter i styrning och ledning Inspirationsskrift Indikatorklustret för MR i Kolada MR-plattform Webbutbildning www.mrutbildning.se/skl Lokala utbildningar och workshops Aktivt kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan medlemmarna

Vi kan alla vara stolta MR-arbetare!

Eleanor Roosevelt, i FN 1953 det är i vardagen, lokalt, nära hemmet, i skolan eller på arbetsplatsen, som människor söker rättvisa, lika möjligheter och lika värde utan diskriminering. Om inte rättigheterna har någon betydelse där så spelar de ingen större roll någon annanstans heller.