Varför skriva uppsats? För a1 lära sig. För a1 visa a1 man har lärt sig. För a1 bidra ;ll forskningen.

Relevanta dokument
Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier!

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC

Uppsatsskrivandets ABC

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY. Redovisning

Mälardalens Högskola Akademin för Innovation, Design och Teknik

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

- att skriva kort och koncist är alltid inte så lätt (jf referatskrivandet vad ta med, vad lämna bort?). - det är inte bara pga utrymme som man

Att skriva en vetenskaplig rapport

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Introduk)on fallstudie. ATHF01 Ht 2012

Den akademiska uppsatsen

Viktig information till dig som ska skriva en uppsats!

Att skriva vetenskapliga rapporter och uppsatser

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

När man använder någon annans text

Noter och referenser - Oxfordsystemet

Examensarbete. Drifttekniker

KN - Seminarium. Konkreta krav. Kort om kursen. Grov tidtabell HT Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp)

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Kandidatexjobb vid Industriell Marknadsföring. Process, tidsplan och opponenter samt krav

Varianter: 20 p. D-nivå (för magisterexamen) 10 p. C-nivå (för kandidatexamen) 10 p. C-nivå + 10 p. D-nivå (för magisterexamen) Delar:

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Folkmord/brott mot mänskligheten fördjupningsarbete i SA1 - Instruktioner

Att skriva en vetenskaplig rapport

Skriftlig presentation

Examensmål för gymnasieprogrammen

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

Uppsatser och seminarier på C- och M-nivå i teoretisk filosofi

KN - Seminarium VT Kursledare: Marina Waldén Kursens hemsida:

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis)

Vetenskapligt skrivande

Kommunika)on och språk

Att skriva en språkvetenskaplig uppsats. Ingmar Söhrman

Individuellt fördjupningsarbete

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Om att skriva C-uppsats i teoretisk filosofi

Skriva en central matema/kkompetens. Hans Malmström Avdelningen för fackspråk och kommunika/on

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin -

G. Pågående forskning Intervjuteknik

Examensarbete. Anne Håkansson Studierektor för examensarbeten Informations- och Kommunikationsteknik, KTH

Att skriva källförteckning

Den akademiska uppsatsen

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Uppsatskurs och förberedelse, schema version 5,

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Historiska institutionen. HIS A 02/HIS A 22, uppsatskurs (7,5 hp): Att skriva uppsats. En liten vägledning

Uppsatskurs och förberedelse, schema version 3,

Värderingsförmåga och förhållningssätt Reflektera över värdet av normer för det akademiska samtalet

Seminarium: Att skriva en akademisk uppsats. LT200X Stefan Stenbom

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Lathund för Gymnasiearbetet

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A

Gymnasiearbetet för det naturvetenskapliga programmet

Bättre koll på jobbet - Kunskapsstöd

Hur man skriver vetenskapliga texter, gör referat, källhänvisningar och källkritik m.m.

Rapportskrivning. Innehållsförteckning, källhänvisning, referenssystem, sidnumrering

LULEÅ GYMNASIEBY Samhällsvetenskapsprogrammet Läsår et 2013/2014. Rapportmall för gymnasiearbetet på samhällsvetenskapsprogrammet

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Rapporter En lathund för studenter

Skriftlig kommunikation. Att väcka och behålla läsarnas intresse

Eget arbete 15 Poäng. Rubrik Underrubrik

FORMALIA EXAMENSARBETE

Metod i kandidatarbetet M3

Att skriva uppsats 31:januari

Källhantering och formalia Innehåll

Sotenäs Kompetenscentrum Titel på arbetet (Mall för vetenskaplig rapport)

EXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen

Att skriva akademisk text. referatteknik. Studieverkstaden Campus Helsingborg (E204b) Lunds universitet Ulla Urde

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Förändrad skrivuppgift: pedagogiskt utvecklingsarbete kursvärderingar. Uppsats eller poster? Poster + uppsats!

Förslag den 25 september Engelska

Lathund för rapportskrivning

Titel. Äter vargar barn?

Dags att skriva uppsats?

A"tyder )ll arbete som allmänläkare i glesbygd

Pågående forskning Intervjuteknik

Styrdokumentkompendium

Från något )ll någon. Framgångsfaktorer i Järvalärling

Styrdokumentkompendium

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

1. Bakgrund. 2. Vad är fusk

Gruppvis kamratgranskning

PM P R O M E M O R I A

Lärarguide till textkommentering

Marketing Automation! En lathund!

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Kandidatuppsats 729G40

A" skriva referat STUDIEVERKSTADEN, LUNDS UNIVERSITET

UPPSATSGUIDE FÖR STUDERANDE I SVENSKA SPRÅKET PÅ IKK. Sammanställd av Gunnar Gårdemar

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten

Styrdokumentkompendium

Transkript:

Skriva uppsats

Varför skriva uppsats? För a1 lära sig. För a1 visa a1 man har lärt sig. För a1 bidra ;ll forskningen.

Hur ska en uppsats se ut? Beror på ämnet och ins;tu;onen

A1 skriva uppsats Först förarbetet dvs forskningsprocessen Sen skrivarbetet den skridliga framställningen Sist ederarbetet korrekturläsning och det grafiska.

Hur man börjar Först måste man göra e1 ämnesval. I vår kurs får man utgå ifrån: Hur vet man det? A1 förstå och förklara

Hur man börjar En första materialinsamling Sök eder relevanta referenser Välj ;ll en början ut en liten mängd centrala referenser Använd i möjligaste mån originaltexter/ primärkällor snarare än referat.

Hur man börjar Inläsning för a1 skaffa sig en överblick. Anteckna. Skriv korta sammanfa1ningar med egna ord. Samla citat (var noga med a1 ange sida). Ordna anteckningarna enligt något system.

Hur man börjar Ämnesavgränsning ODast är ämnet man valt för bre1 och för ospecifikt Med hänsyn ;ll uppgidens omfa1ning, ;dsramar Forskningsbara frågeställningar Tydligt syde

Snäva in ämnet Teorier om medvetandet Jagbegreppet i teorier om medvetandet Jagbegreppet i upplysnings;dens teorier om medvetandet Jagbegreppet i den franska upplysningens teorier om medvetandet Analyser av jagbegreppet i den franska upplysningens teorier om medvetandet

Ämnet kanske ändras lite eder e1 tag. En li1eraturstudie av Analyser från åren 1990-2015 av Jagbegreppet i den franska upplysningens teorier om medvetandet Rousseaus medvetandeteori

Hur man börjar (Ämnesval) (En första materialinsamling) (Inläsning för a1 skaffa sig överblick) (Ämnesavgränsning) Y1erligare materialinsamling Y1erligare inläsning

Mi1 i processen Bearbetning av materialet. Här är metoden vik;g Källkri;sk studie Argumenta;onsanalys Metaanalys En kompara;v/jämförande studie med avseende på (*någon variabel*) Diskursanalys

Exempel Anta a1 du vill undersöka om modern svensk barnli1eratur är rasis;sk En möjlig kvan;ta;v metod: mätning av frekvensen av vissa ord och u1ryck i böckerna En möjlig kvalita;v metod: tolkning av den underförstådda, inbakade världsåskådningen och människosynen i barnli1eraturen

Ämnesval En första materialinsamling Inläsning för a1 skaffa sig överblick Ämnesavgränsning Y1erligare materialinsamling Y1erligare inläsning Bearbetning av materialet (metod) Val av utgångspunkter/perspek;v

Val av utgångspunkter/perspek;v Tydliggörande (och kanske också mo;vering) av grundläggande antaganden och betraktelsesä1, teore;sk bakgrund, defini;oner av nyckelbegrepp Om man t.ex. gör en kvan;ta;v studie av språkbruket i svensk barnli1eratur för a1 undersöka om den är rasis;sk: Varför väljs just dessa ord och u1ryck? Varför förmodas de vara indika;oner på rasism? Om man t.ex. gör en kvan;ta;v studie av språkbruket i svensk barnli1eratur för a1 undersöka om den är rasis;sk: Varför väljs just dessa ord och u1ryck? Varför förmodas de vara indika;oner på rasism?

Ämnesval En första materialinsamling Inläsning för a1 skaffa sig överblick Ämnesavgränsning Y1erligare materialinsamling Y1erligare inläsning Bearbetning av materialet (metod) Val av utgångspunkter/perspek;v Skrivarbete

Autonom text Det som skall produceras är en egentext som är direkt förståelig för en läsare som uppfyller allmänna förkunskapskrav! OBS! Inte bara begriplig för kurskamrater och examinator

Formatet En tredelad standardstruktur Inledande del Titelsida Ev abstract Innehåll Huvuddel Inledning Huvudtext Avslutning Avslutande del Li1eratur eller referenser

Huvuddelen Vanlig akademisk disposi;on: INLEDNING 1 TEORETISK BAKGRUND 2 METOD OCH MATERIAL 3 RESULTAT 4 DISKUSSION OCH SLUTSATSER AVSLUTNING Man kan ha denna disposi;on utan a1 rubrikerna i slutänden får exakt samma ordalydelse. Välj rubriker som är individualiserade och som passar just din text!

A1 skriva: Dagens visdomsord nr 1! AVSLUTNINGEN skriver man naturligtvis inte sist utan näst sist. INLEDNINGEN skriver man naturligtvis inte först utan sist.

A1 skriva: Dagens visdomsord nr 2! En akademisk uppsats skrivs inte i e1 enda svep, från första ;ll sista sidan Man arbetar på olika bitar i texten, rela;vt oberoende av deras inbördes ordning Man skriver många utkast ;ll delar av texten och ;ll hela texten innan man har få1 ihop en färdig produkt

2 disposi;onsprinciper Dialek;sk/kontras;v framställning Ämnet behandlas u;från en motsä1ning. Det kan t.ex. vara fråga om en motsä1ning mellan två forskare eller två olika förklaringsmodeller. Kausal framställning (orsak/verkan) Resultatet av en analys, en undersökning, e1 experiment osv presenteras. Sedan diskuterar man orsakerna ;ll (alterna;vt följderna av) de1a resultat.

Och två ;ll Tema;sk framställning E1 ämne eller en aspekt tas upp i taget. T.ex. hälsa, ekonomi, utbildning, social status. Emfa;sk framställning Det vik;gaste (t.ex. helheten) tas upp först, innan man kommer in på mindre delar eller detaljer. Det överordnade tas upp före det underordnade. I en argumenterande framställning tas tesen upp före argumenten.

Skilj mellan forskningsprocessens och framställningens ordning Disposi;onen i en akademisk/vetenskaplig text skall inte skall följa forskningsprocessen, så a1 man återger informa;on i den ordning som man själv har få1 reda på den. Man skall alltså inte använda sig av en kronologisk disposi;on. Skillnad mellan upptäcktskontext och beviskontext.

Ämnesval En första materialinsamling Inläsning för a1 skaffa sig överblick Ämnesavgränsning Y1erligare materialinsamling Y1erligare inläsning Bearbetning av materialet (metod) Val av utgångspunkter/perspek;v (text) Skrivarbete EDerbearbetning

Sista utkastet Kolla upp citat och referenser. Grafisk formgivning: Följ de anvisningar som ges! Om formgivningen är fri, välj en variant du själv tycker är snygg och lä1överskådlig. Gå igenom språket: ordval, satsbildning, stavning etc. ʺEDersträva e1 konsekvent språkbruk (vad gäller s;l, perspek;v och terminologi) Låt en vän med god språkkänsla läsa och ge kommentarer

Något om s;l Ska man vara opersonlig? Får man u1rycka värderingar? Hur får man flyt i sin text? När ska man använda citat? Hur gör man e1 referat?

Om det är några få meningar är det okej a1 klämma in citatet i texten. Det förstör inte läsupplevelsen. 1 På det viset tappar inte läsaren si1 fokus. Om det är e1 långt citat bör man använda e1 blockcitat. Här har vi en längre text som består av flera meningar. En sådan text placerar i e1 så kallat blockcitat. Då använder man inte cita;onstecken och man gör e1 indrag på vänster sida för a1 visa på a1 det är e1 citat. 2

A1 referera Harvard systemet eller oxfordsystemet. Harvardsystemet: I en text placerar man referensen inom en parantes i slutet av meningen (Någonson 2009). Oxfordsystemet: Man refererar med hjälp av en fotnot i slutet av meningen. 1 1 Någonson 2009.

Källförteckning EDernamn, Ini;al (utgivningsår). "Ar;kel;tel, Tidskri'snamn, volym.utgåva nummer:sida EDernamn, Ini;al (utgivningsår). Bok-tel, utgivningsort, förlag. Andersson, H (2015). Propping up the collapsing principle, Ethical Theory and Moral Progress, 18.3:475-486

Prokras;nera Hur undviker man det?

A1 ge och få respons A1 få respons ifrån en handledare. A1 få respons ifrån en studiekamrat A1 ge respons.

Opposi;onen Respondenten kan presentera sin errata (1 min) Opponenten ger en presenta;on av uppsatsen (10 min) Respondenten får möjlighet a1 ge en kommentar (2 min) Opponenten ställer sina kri;ska kommentarer (25 min). Möjlighet för andra a1 kommentera (5-10 min)