HÄLSOKUNSKAP Läroämnets uppdrag Hälsokunskap är ett läroämne som bygger på kunskap från flera vetenskapsgrenar. Undervisningen i hälsokunskap har som uppgift att ge eleverna mångsidig kunskap om hälsa. Utgångspunkt för undervisningen är att fenomen med anknytning till hälsa, välbefinnande och trygghet granskas genom olika delområden på ett sätt som lämpar sig för åldersgruppen. Sådana delområden är information, färdigheter, självkännedom, kritiskt tänkande och etisk ansvarsfullhet kring hälsa. I undervisningen uppmärksammas de hälsorelaterade fenomenens olika dimensioner och plan: fysiska, psykiska och sociala faktorer som stöder och tär på hälsan samt sambanden mellan dem och deras orsakverkan-förhållanden. Hälsan granskas under olika skeden av levnadsloppet, på individ-, familje-, grupp- och samhällelig nivå och till viss del även globalt. Allteftersom eleven utvecklas och omgivningen växer vidgas och fördjupas granskningen av hälsorelaterade frågor. Ett centralt syfte med undervisningen är att vägleda eleverna att förstå hälsan som en resurs i vardagen, i livsmiljön och i samhället. Undervisningen bör stöda eleverna i deras individuella och kollektiva sökande efter kunskap, samt hur de bygger upp, bedömer och använder den. Dessutom stöds utvecklingen av färdigheter med anknytning till trygghet, social kompetens och att känna igen och reglera sina känslor. Med hjälp av hälsokunskap gestaltar eleven bredden av vad hälsa innebär och får färdigheter att göra ändamålsenliga och motiverade val och beslut angående hälsa. Hälsokunnandet förbättrar förmågan att känna igen och modifiera faktorer som möjliggör elevernas uppskattning, upprätthållande och främjande av den egna hälsan och omgivningens hälsa. I undervisningen utnyttjas olika möjligheter att observera och undersöka fenomen med anknytning till hälsa och trygghet i den egna livs- och lärmiljön och att samarbeta med andra läroämnen samt att öva på och tillämpa kunnandet i praktiken. På årskurserna 1-6 sker undervisningen i hälsokunskap som en del av omgivningsläran. På årskurserna 7-9 fördjupas och breddas, i enlighet med elevernas ålder, de teman som behandlats på de lägre klasserna. Man strävar till att använda alltmer exakta ämnesspecifika begrepp i undervisningen och att stärka kompetensen kring kritiskt tänkande och etiskt begrundande i enlighet med åldern. Vid utlärandet av de uppställda målen beaktar man betydelsen av undervisningsstoffet och den därtill hörande kompetensen med tanke på elevens ålder och utvecklingsskede. Mål för undervisningen i hälsokunskap på årskurserna 7-9 Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Tillväxt och utveckling som stöder hälsan M1 vägleda eleven att förstå bredden i vad som avses med hälsa, hälsofrämjande samt levnadslopp, tillväxt och utveckling ur ett resursperspektiv (kompetenser). M2 stärka elevens färdigheter som anknyter till emotionell och I1 kommunikativ kompetens och stärka elevens förmåga att agera i olika konflikt- och krissituationer (förmågor). M3 stöda utvecklingen av elevens självkännedom, igenkännandet av egna värden och attityder samt kroppens och sinnets signaler, och vägleda till att känna igen och kontrollera faktorer som stöder det Mångsidig kompetens K1 K2 K3 K2 K3 K4 I1 K1, K3, K4, K6
M4 M5 M6 M7 M8 M9 M10 M11 M12 M13 M14 M15 egna beteendet, lärandet och studerandet (självkännedom). vägleda eleven att på ett mångsidigt sätt begrunda frågor kring individualitet, familj, närmiljö, gemenskap och tolerans ur ett hälsoperspektiv (kritiskt tänkande). uppmuntra eleven att ta ansvar för sin egen och närmiljöns hälsa och känna igen betydelsen av gemenskap och att sätta sig in i någon annans situation vid kommunikation människor emellan, samt att stöda elevens färdigheter att skapa etiskt hållbara lösningar för dylika situationer (etisk ansvarsfullhet). Faktorer som stöder och tär på hälsan och förebyggande av sjukdomar vägleda eleven att fördjupa sin förståelse om fysisk, psykisk och social hälsa, mekanismer som stärker och tär på den, förebyggande av sjukdomar samt stöda elevens förmåga att förstå och använda relaterade begrepp på ett sakkunnigt sätt (kompetenser). stöda elevens utveckling som sökare och användare av information samt främja färdigheter att agera ändamålsenligt i frågor som gäller hälsa, trygghet och sjukdomar (färdigheter). vägleda eleven att känna igen och bedöma vanor, val och motiv som berör den egna hälsan och tryggheten, samt uppmuntra eleven att begrunda relevanta resurser med tanke på den egna hälsan (självkännedom). vägleda och uppmuntra eleven att känna igen och kritiskt granska fenomen som berör den egna hälsan och sjukdomar, värden och normer som är förknippade med fenomenen samt bedöma pålitligheten och betydelsen hos information (kritiskt tänkande). vägleda eleven att känna igen och bedöma etiska frågor i anslutning till hälsovanor och livsstil (etisk ansvarsfullhet). Hälsa, samfund, samhälle och kultur vägleda eleven att förstå samfundens, omgivningens, kulturens och medias betydelse för hälsa och välfärd (kunskaper). vägleda eleven att skapa grunden för den egna studie-, verksamhetsoch arbetsförmågan och dess upprätthållande och uppmuntra eleven att tillämpa och utnyttja sitt hälsokunnande genom att öva på färdigheter i praktiken samt ge färdigheter för användandet av hälso- och välfärdstjänster (förmågor). vägleda eleven att förstå och bedöma hälsouppfattningen hos familjen och människor och samfund inom den egna omgivningen, att känna igen deras betydelse och koppling till en själv samt uppmuntra eleven att formulera egna motiverade uppfattningar om hälsa och om sig själv lärande elev(självkännedom). uppmuntra eleven att följa med, analysera och bedöma kommunikation, informationskällor och verksamhet som berör hälsa och sjukdom samt forma egna motiverade åsikter i frågor med anknytning till hälsa och trygghet (kritiskt tänkande). erbjuda eleven möjligheter att fördjupa sitt kunnande om rättigheter och ansvar och vägleda eleven att öva sig i ansvarsfullt beteende, i att delta och påverka i frågor som anknyter till hälsa och trygghet i den egna lärmiljön och närmiljön (etisk ansvarsfullhet). S1 S3 K1, K2, K6, S1 S3 K1, K3, K6, K1, K2, K3, K4 I2 I3 K3, K3, K5, K6, I2 I3 K2 K3 K4 K1, K2, K4, K6, K1 I3 K2, K4, K5, I2 I3 K1 K3 K6 K1 K2 K3 I3 K1, K2, K4, K5, I3 K3, K4, K6,
Centralt innehåll som anknyter till målen för läroämnet i årskurs 7-9 På basen av målen skapas helhetsskapande undervisning som framskrider i takt med åldersnivån. Helhetsskapande undervisning bygger upp en mångsidig information och kompetens om hälsan som resurs, om dess fysiska, psykiska och sociala delområden och deras samverkan. I den helhetsskapande undervisingen beaktas levnadsloppet, tillväxt och utveckling i barndomen och ungdomen. Vid valet av innehåll utnyttjas lokala och globala aktuella teman som tillämpas i enlighet med målen. I1 Tillväxt och utveckling som stöder hälsan: I innehållet betonas gestaltandet av hälsans olika delområden som en helhet med tanke på hälsofrämjande och förebyggande av sjukdom. I undervisningen behandlas levnadsloppets, tillväxtens och utvecklingens allmänna särdrag, mångfald och individualitet. Centrala begrepp och teman är identitet, självbild och självkännedom, omsorg samt betydelsen av familj och närstående, psykiskt välmående, sexuell utveckling, självaktning och trygghet. I innehållen som gäller emotionell och kommunikationskompetens fästs uppmärksamhet vid hur man agerar i kommunikationssituationer, att uttrycka och reglera sina känslor och socialt stöd. Därtill bekantar man sig med konstruktiv bearbetning av konflikter, problemsituationer, stress och kriser. S2 Faktorer som stöder och tär på hälsan och förebyggande av sjukdomar: Innehållen väljs ut i syfte att fördjupa kunskapen och förståelsen om resurser som stöder hälsan och om faktorer som förebygger sjukdom. Centrala innehåll är vardagsrytm, vila, avslappning och sömn med tanke på hälsa och inlärning, näring, motion, olika områden inom sexualitet och sexuell hälsa, psykisk hälsa, gemenskaper som stärker välmåendet och tillfredsställande fritidsaktiviteter, trygghetsberedskap och -färdigheter, kompetens inom första hjälpen, egenvård och att söka stöd och hjälp. Därtill behandlas aktuella hälsofrågor och pålitligheten hos hälsoinformation. Stillasittande, passiv livsstil, närings- och sömnproblem, mobbning, stress, de vanligaste infektions- och folksjukdomarna, olyckor, psykiskt illamående hos unga och rusmedelsberoende lyfts fram som riskfaktorer för hälsan. S3 Hälsa, samfund, samhälle och kultur: I innehållen lyfts fram studie-, arbets- och funktionsförmåga i levnadsloppets olika skeden. Utifrån livsmiljöns hälsoeffekter väljer man ut centrala metoder för främjande av hälsa och förebyggande av sjukdom, hälsovårdstjänster, medborgaraktivitet och hälsorisker i omgivningen (även psykiska och sociala sådana). Informationskällor, olika marknadsförings- och påverkningsmetoder granskas särskilt med tanke på informationens pålitlighet, källkritik och hälsoeffekter. I innehållen beaktas kulturens hälsofrämjande effekt, ansvarsfull konsumtion, hållbar livsstil, medborgarnas lika värde och respekt för mänskliga rättigheter (kulturell lyhördhet, handikapp, långtidssjukdomar, barn och åldringar, mångfalden i sexuell läggning och kön). Mål för läroämnets lärmiljöer och arbetssätt i årskurs 7-9 Ett undersökande lärande som utnyttjar olika arbetssätt, att behandla hälsofenomen i vardagen och beaktande av aktuella ämnen skapar en grund för inlärning, tillämpning av det lärda och utveckling av färdigheter i kritiskt tänkande och inlärning. Genom ett tillvägagångssätt som utgår från fenomen uppmuntras eleverna att lyfta fram sina egna kunskaper och erfarenheter, att ställa frågor och söka svar, att strukturera information, dra slutsatser och motivera slutsatserna. Eleven uppmuntras att bedöma relevansen hos olika faktorer och att gestalta större helheter. Aktiv verksamhet, målinriktat och begrundande arbete utvecklar både etiska färdigheter och emotionell, kommunikations-, tanke- och samarbetskompetens.
Undervisnigen i hälsokunskap sker, förutom i en mångsidig fysisk miljö även i kommunikationssituationer människor emellan, i samfund och i digitala miljöer. Då man väljer lärmiljöer och arbetssätt bör man se till att de gör det möjligt att bygga kompetens ensam eller i grupp, genom verksamhet, aktivitet eller upplevelser, med hjälp av drama eller historier samt att undersöka hälsorelaterade fenomen i naturliga situationer och miljöer. Att aktivt observera den egna lärmiljön, att inkludera eleverna när man väljer lärmiljö och arbetssätt samt främjande av hälsa och trygghet ur ett resursperspektiv erbjuder möjligheter att öva på och tillämpa hälsokunnande i skolans lärgemenskap. Samtidigt stöder man samhörigheten, det kollektiva välbefinnandet och delaktigheten i den egna undervisningsgruppen och hela skolans lärgemenskap. Handledning och stöd i läroämnet i årskurs 7-9 Flera teman inom läroämnet hälsokunskap berör elevens utvecklingsskede, individuella erfarenheter och livssituation. I undervisningen och vid valet av arbetssätt beaktas specialbehov med anknytning till elevernas utveckling, livssituation och kultur. Elevernas vägleds till att förstå och respektera var och ens integritet och rätt till en privat sfär i frågor som gäller den egna hälsan och sjukdomar. Undervisningen planeras så att den möjliggör samarbete mellan olika läroämnen, skolhälsovården och övrig elevvård och erbjuder möjligheter att öva på och tillämpa hälsokunnandets olika delområden som en del av den allmänna elevvården och skolans verksamhetskultur. I och med samarbetet säkrar man också det personliga stöd eleven behöver i frågor kring inlärningen och, vid behov, sin livssituation. Bedömning av elevens lärande i läroämnet på årskurs 7-9 Utgångsläget för bedömningen av hälsokunskap är en bedömning av hälsokunnandets olika delområden. Bedömningens och responsens uppgift är att stöda och sporra eleven att utveckla och tillämpa sitt kunnande i vardagen. Vid bedömningen beaktas elevens möjlighet att visa sitt kunnande på ett mångsidigt sätt, i undervisningens olika skeden och med beaktande av kompetensområdets särdrag. Som stöd för bedömningen används även självbedömning och respons från andra elever. Bedömningen riktas inte mot elevens värden, attityder, hälsobeteende, sociala kompetens, temperament eller övriga personliga egenskaper. Vid målen som anknyter till etiskt övervägande och självkännedom beaktar man hur eleven begrundar och motiverar det aktuella ämnet ur ett hälsoperspektiv, med utnyttjande av begrepp och olika källor inom området. Slutbedömningen infaller det läsår då läroämnet upphör vara ett gemensamt läroämne för alla. I slutbedömningen definieras hur väl eleven har uppnått målen för hälsokunskap när undervisningen upphör. Slutvitsordet bildas genom att man relaterar elevens kunskapsnivå till de nationella kriterierna för slutbedömning av hälsokunskap. Kompetensen inom hälsokunskap utvecklas fram till det att undervisningen i läroämnet upphör. Vid fastställandet av slutvitsord beaktas alla nationella kriterier oberoende av på vilken årskurs motsvarande mål placerats i den lokala läroplanen. Eleven får vitsordet åtta (8) om han eller hon i genomsnitt kan visa det kunnande som kriterierna fastställer. Om vitsordet åtta överskrids inom vissa kompetensområden kan detta kompensera en svagare prestation inom något annat delområde.
Kriterier för goda kunskaper (vitsord 8) i slutbedömningen av läroämnet när lärokursen är slut och kompletterande beskrivningar av dem Mål för undervisningen Tillväxt och utveckling som stöder hälsan M1 vägleda eleven att förstå bredden i vad som avses med hälsa, främjandet av hälsan och levnadsloppet, tillväxt utveckling ur ett resursperspektiv (kompetenser). M2 stärka elevens emotionella och kommunikationskompeten s och stärka elevens förmåga att fungera i olika konflikt- och krissituationer (förmågor). Innehål l I1 Föremål för bedömningen i läroämnet Uppfattningen om hälsa och dess främjande, tillväxt och utveckling som resurs. Analys av emotionell och kommunikationskompeten s samt reglering av beteendet. Kunskap som ger ett lägre vitsord än åtta Eleven kan med hjälp av några exempel beskriva hälsorelaterade delområden och deras samverkan samt förklara vad som avses med hälsofrämjande. Eleven kan presentera några skeden i levnadsloppet samt begrunda dem ur ett resursperspektiv. Eleven känner igen känslor och vet att de påverkar beteendet. Eleven kan presentera en del lösningar för att reda ut konfliktsituationer och behandla stress och kriser. Kunskap som ger vitsord åtta Eleven kan i huvuddrag beskriva hälsans delområden och deras samverkan med hjälp av exempel samt förklara vad som avses med hälsofrämjande. Eleven kan presentera levnadsloppets olika skeden och särskilt utvecklingen under ungdomen samt begrunda dem ur ett resursperspektiv. Eleven känner igen känslor och kan presentera metoder för reglering av beteende och kommunikation. Eleven kan producera motiverade lösningar för att reda ut konfliktsituationer samt, med hjälp av exempel, beskriva sätt att behandla stress och kriser. M3 stöda utvecklingen av I1 Utveckling av Utvecklingen av Kunskap som ger ett högre vitsord än åtta Eleven kan beskriva hälsorelaterade delområden och deras samverkan på ett sakkunnigt sätt samt förklara vad som avses med hälsofrämjande. Eleven kan presentera levnadsloppets olika skeden och särskilt utvecklingen under ungdomen på ett mångsidigt sätt samt begrunda dem ur ett resursperspektiv. Eleven känner igen känslor och deras utgångspunkter samt kan presentera metoder för reglering av beteende och kommunikation på ett sakkunnigt sätt. Eleven kan begrunda hur man reder ut konfliktsituationer ur olika synvinklar samt på ett mångsidigt sätt beskriva olika sätt att behandla stress och kriser.
elevens självkännedom, igenkännandet av egna värden och attityder samt kroppens och sinnets signaler, och vägleda till att känna igen och kontrollera faktorer som stöder det egna beteendet, lärandet och studerandet (självkännedom). M4 vägleda eleven att begrunda frågor med anknytning till individualitet, tillhörighet och tolerans på ett mångsidigt sätt ur ett hälsoperspektiv (kritiskt tänkande). M5 uppmuntra eleven att ta ansvar för sin egen och närmiljöns hälsa och känna igen betydelsen av gemenskap och att sätta sig in i någon annans situation i kommunikationen människor emellan, samt stöda elevens färdigheter att skapa etiskt hållbara lösningar för dylika situationer (etisk I1 I4 S1 S3 självkännedomen, att observera den egna verksamheten och känna igen funktionssätt som är naturliga för en själv. Analys av individualitet, tillhörighet och tolerans på ett mångsidigt sätt ur ett hälsoperspektiv. Att begrunda etiska frågor samt metoder för ansvarsfullhet och påverkan i interaktionssituationer. Eleven kan beskriva faktorer som påverkar individualiteten (identitet, självbild och självkännedom) samt ge exempel på betydelsen av sociala relationer och socialt stöd för psykiskt välbefinnande och hälsa. Eleven kan i viss mån beskriva etiska frågor i anknytning till samspel och interaktion och producera några alternativa lösningar för hur man kunde agera i olika situationer på ett etiskt hållbart sätt. Eleven kan beskriva och dra en del slutsatser för hur individens agerande i kommunikationssituatione självkännedomen och igenkännandet av egna värden och attityder används inte som grund för vitsord. Eleven kan definiera och motivera faktorer som påverkar individualiteten (identitet, självbild och självkännedom). Eleven kan granska och, med hjälp av exempel, beskriva betydelsen av sociala relationer och socialt stöd för psykiskt välbefinnande och hälsa. Eleven kan beskriva etiska frågor i anknytning till samspel och interaktion och producera alternativa lösningar för hur man kunde agera i olika situationer på ett etiskt hållbart sätt. Eleven kan beskriva och dra vissa slutsatser om hur individens agerande i kommunikationssituatione r, samt förtroende och Eleven kan, på ett sakkunnigt sätt, definiera och motivera faktorer som påverkar individualiteten (identitet, självbild och självkännedom). Eleven kan på ett mångsidigt sätt bedöma betydelsen av sociala relationer och socialt stöd för psykiskt välbefinnande och hälsa. Eleven kan, på ett omfattande sätt, beskriva etiska frågor i anknytning till samspel och kommunisera och producera flera alternativa lösningar för hur man kunde agera i olika situationer på ett etiskt hållbart sätt. Eleven kan dra motiverade slutsatser om hur individens agerande i
ansvarsfullhet). Faktorer som stöder och tär på hälsan och förebyggande av sjukdomar M6 vägleda eleven att fördjupa sin förståelse om fysisk, psykisk och social hälsa och faktorer och mekanismer som stärker och hotar dem, samt stöda elevens färdigheter att förstå och använda relaterade begrepp på ett tillbörligt sätt (kompetenser). M7 stöda elevens utveckling som sökare och användare av information samt främja färdigheten att agera ändamålsenligt i frågor som gäller hälsa, trygghet och sjukdomar (färdigheter). I2 I3 Att använda begrepp med anknytning till hälsa, att känna igen faktorer som påverkar hälsan. Att tillämpa kunskap och färdigheter med anknytning till hälsa och sjukdom. r samt förtroende och omsorg påverkar den egna och näromgivningens hälsa. Eleven kan namnge några faktorer som stöder och hotar hälsan och känna igen begrepp med anslutning till hälsa och sjukdom. Eleven kan söka och använda pålitlig hälsorelaterad information och beskriva betydelsen av att söka stöd och hjälp för hälsa och trygghet. Eleven kan ge några exempel på handlingsmodeller med anknytning till egenvård och på hur man bör gå tillväga i situationer som hotar ens hälsa och trygghet. omsorg påverkar den egna och näromgivningens hälsa. Eleven kan presentera faktorer som stöder och hotar hälsan samt deras inbördes samband och orsak-verkan-samband. Eleven förstår och kan använda begrepp i anslutning till hälsa och sjukdom. Eleven kan skaffa och använda pålitlig hälsorelaterad information på ett tillbörligt sätt och ge exempel på betydelsen av att söka stöd och hjälp för hälsa och trygghet. Eleven kan förklara och ge exempel på handlingsmodeller med anknytning till egenvård och på hur man bör gå tillväga i situationer som hotar ens hälsa och trygghet. kommunikationssituatione r, samt förtroende och omsorg påverkar den egna och näromgivningens hälsa. Eleven kan presentera faktorer som stöder och hotar hälsan samt deras inbördes förhållanden och orsak-verkan-samband på ett omfattande sätt. Eleven förstår och kan använda begrepp i anslutning till hälsa och sjukdom på ett mångsidigt sätt. Eleven kan söka, använda och tillämpa pålitlig hälsorelaterad information på ett tillbörligt och på ett mångsidigt sätt ge exempel på betydelsen av att söka stöd och hjälp för hälsa och trygghet. Eleven kan förklara och ge exempel på samt bedöma handlingsmodeller med anknytning till egenvård och på hur man bör gå tillväga i situationer som hotar ens hälsa och
M8 vägleda eleven att känna igen och bedöma vanor, val och motiv som berör den egna hälsan och tryggheten, samt uppmuntra eleven att begrunda relevanta resurser med tanke på den egna hälsan (självkännedom). M9 vägleda eleven att känna igen och kritiskt granska fenomen som berör den egna hälsan och sjukdomar, värden och normer som är förknippade med fenomenen samt bedöma pålitligheten och betydelsen hos information (kritiskt tänkande). M10 vägleda eleven att känna igen och bedöma etiska frågor i anslutning till hälsovanor och livsstil (etiskt ansvar) I1 I2 I1 I2 I3 Känna igen resurser som stöder den egna hälsan och känna igen och analysera faktorer som tär på resurserna. Bedömning av pålitligheten hos hälsorelaterad information. Begrunda konsekvenserna av val i anknytning till hälsa och livsstil. Eleven kan namnge faktorer som påverkar anammandet av hälsovanor och viss mån beskriva hälsovanors betydelse för hälsan. Eleven känner igen en del faktorer som beskriver pålitligheten och relevansen hos hälsorelaterad information. Eleven känner i viss mån igen värden och etiska frågor i anknytning till hälsa och livsstil och kan bedöma konsekvenserna av val i anslutning till dessa. Igenkännandet av de egna resurserna och faktorer som tär på dem används inte som grund för vitsord. Eleven kan namnge och känna igen faktorer som påverkar anammandet av hälsovanor och beskriva uppkomsten och betydelsen av faktorer med anknytning till hälsovanor. Eleven kan bedöma pålitligheten och betydelsen av hälsorelaterad information. Eleven känner igen värden och etiska frågor i anknytning till hälsa och livsstil och kan bedöma konsekvenserna av val i anslutning till dessa, både för sig själv och andra. trygghet. Kan särskilja faktorer som påverkar anammandet av hälsovanor och bedöma uppkomsten av faktorer med anknytning till centrala hälsovanor och faktorernas betydelse även för befolkningens hälsa. Eleven kan bedöma pålitligheten och betydelsen av hälsorelaterad information på ett mer omfattande sätt. Eleven känner igen värden och etiska frågor i anknytning till hälsa och livsstil och kan bedöma konsekvenserna av val i anslutning till dessa på ett omfattande sätt. Hälsa, samfund, samhälle och kultur M11 vägleda eleven att I3 Omgivningens samband Eleven kan presentera en Eleven kan, med Eleven kan, på ett
förstå omgivningens, samfundens, kulturens och medias betydelse för hälsa och välfärd (kompetenser). M12 vägleda eleven att skapa grunden för den egna studie-, verksamhetsoch arbetsförmågan och dess upprätthållande och uppmuntra eleven att tillämpa och utnyttja sitt hälsokunnande genom att öva på färdigheter i praktiken samt ge färdigheter för användandet av hälso- och välfärdstjänster (kompetens). M13 vägleda eleven att förstå och bedöma hälsouppfattningen hos familjen och människor och samfund inom den egna livssfären, att känna igen deras betydelse och koppling till sig själv samt uppmuntra eleven att formulera egna I2 I3 med och påverkan på hälsan. Metoder för främjande av studie-, verksamhets- och arbetsförmåga och att känna igen hur man lär sig. Den betydelse som familjen, de närmaste samfunden och sociala gemenskaper har för hälsa, välfärd och inlärning. del direkta och indirekta effekter av livsmiljön på hälsan samt namnge en del samband mellan hälsa och samfund, kultur och media. Eleven gör under handledning upp planer för främjandet av den egna studie-, verksamhetsoch arbetsförmågan. Eleven kan söka sig till den egna skolans och kommunens hälso- och välfärdstjänster och ger en del exempel på hur de kan utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt i olika sammanhang. Eleven kan, med hjälp av exempel, ur några synvinklar beskriva hur familjen, de närmaste samfunden, sociala gemenskaper och media påverkar uppfattningen om hälsa och om en själv som lärande elev. motiveringar, presentera en del centrala direkta och indirekta effekter av livsmiljön på hälsan samt namnge samband mellan hälsa och samfund, kultur och media. Eleven gör under handledning upp planer för främjandet av den egna studie-, verksamhets- och arbetsförmågan. Eleven kan beskriva hur man söker sig till den egna skolans och kommunens hälso- och välfärdstjänster och ger flera exempel på hur de kan utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt i olika sammanhang. Eleven begrundar, med hjälp av exempel, hur familjen, de närmaste samfunden, sociala gemenskaper och media påverkar uppfattningen om hälsa och om en själv som lärande elev mångsidigt sätt och med motiveringar, presentera centrala direkta och indirekta effekter av livsmiljön på hälsan samt förklara eller beskriva orsak-verkan-samband mellan hälsa och samfund, kultur och media. Eleven gör under handledning huvudsakligen självständigt upp mångsidiga planer för främjandet av den egna studie-, verksamhets- och arbetsförmågan. Eleven kan, ur flera perspektiv, beskriva hur man söker sig till den egna skolans och kommunens hälso- och välfärdstjänster och ge motiverade exempel på hur de kan utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt i olika sammanhang. Eleven kan, kritiskt och ur olika synvinklar, begrunda hur familjen, de närmaste samfunden, sociala gemenskaper och media påverkar uppfattningen om hälsa och om en själv som lärande elev
motiverade uppfattningar om hälsa och om sig själv som lärande elev(självkännedom). M14 upppmuntra eleven att följa med, analysera och bedöma kommunikation, informationskällor och verksamhet som berör hälsa och sjukdom samt forma egna motiverade åsikter i frågor som anknyter till hälsa och trygghet (kritisk tänkande). M15 erbjuda eleven möjligheter att fördjupa sitt kunnande om rättigheter och ansvar och vägleda eleven att öva sig i ansvarsfullt beteende, i att delta och påverka i frågor som anknyter till hälsa och trygghet i den egna lärmiljön och närmiljön (etiskt ansvar).' I3 I3 Bedömning av pålitligheten hos hälsoinformationen i media, övning i att forma motiverade åsikter. Omgivningens och samfundens påverkan på hälsa och trygghet samt igenkännande av rättigheter och ansvar. Eleven kan med hjälp av exempel beskriva pålitligheten och betydelsen hos hälsoinformationen i media. Eleven motiverar en del egna hälsorelaterade syner och uppfattningar. Eleven känner igen faktorer i sin omgivning som påverkar trygghet och hälsa och begrundar den egna livsstilens följder för andra och för närmiljön. Eleven kan namnge metoder och sätt med vilka man kan påverka faktorerna i den närmaste näromgivningen. Eleven kan bedöma hälsorelaterad kommunikation och medias pålitlighet och betydelse ur olika synvinklar. Eleven kan motivera egna hälsorelaterade syner och uppfattningar med hjälp av hälsorelaterade begrepp. Eleven kan med hjälp av exempel beskriva betydelsen av individens rättigheter och ansvar, regler och lagar för skapandet av hälsosamma omgivningar och gemenskaper samt begrunda den egna livsstilens konsekvenser för andra och för miljöns framtid och en hållbar framtid. Eleven observerar och beskriver olika faktorer som stöder och tär på hälsan i näromgivningen Eleven kan bedöma hälsorelaterad kommunikation och medias pålitlighet och betydelse med motiveringar och på ett mångsidigt sätt. Eleven kan motivera egna hälsorelaterade syner och uppfattningar på ett mångsidigt sätt med hjälp av hälsorelaterade begrepp. Eleven kan på ett mångsidigt sätt beskriva betydelsen av individens rättigheter och ansvar, regler och lagar för skapandet av hälsosamma omgivningar och gemenskaper samt begrunda den egna livsstilens konsekvenser för andra och för miljöns hälsa och en hållbar framtid. Eleven observerar och beskriver olika faktorer som främjar och hotar hälsan i näromgivningen och presenterar med
och presenterar metoder och sätt på vilka man kan påverka faktorerna i den närmaste gemenskapen. motiveringar olika metoder och sätt på vilka man kan påverka faktorerna i den närmaste näromgivningen.