Samarbetet med föräldrar. HUR och VARFÖR? Micaela Romantschuk, ped.mag, verksamhetsledare

Relevanta dokument
Samarbetet med föräldrar. HUR och VARFÖR? Micaela Romantschuk, ped.mag, verksamhetsledare

GODA RELATIONER MED HEMMEN Micaela Romantschuk, verksamhetsledare Förbundet Hem och Skola. Sursik

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors Grankulla

Föräldrar- Ett nödvändigt ont eller skolans viktigaste samarbetspart? Micaela Romantschuk Tfn

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna

Eskilstuna När kunskap och omsorg går hand i hand

Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

FÖRÄLDRABAROMETERN I ETT NÖTSKAL Ritva Mertaniemi

Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever. Utbildningsstyrelsen

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Revidering av läroplanen för den grundläggande utbildningen

Dialogduk utskriftsanvisningar

En tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i

Förväntansdokument Lars Björkqvist Sektorschef

Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever

Förskoleklass Fritidshem Grundskola F- 6 Grundsärskola. Vägen mot livslångt lärande RESPEKT OMTANKE SAMARBETE ANSVAR

Utvärdering av morgon- och eftermiddagsverksamheten Kyrkfjärdens skola/ingå församling

Uppgift 3 IS. Lärande och samhälle

LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Arbetsplan för Östra förskolan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Skolplan för Tierps kommun

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Skolplan Med blick för lärande

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

Skolan-Fritids Föräldrar 2016

Instruktioner till skolan

VÄRDEGRUNDEN vad är det?

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Förnyandet av grundskolans läroplan i Finland

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Karlshögs Fritidshem

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Barn och Familj

att man väljer klassföräldrar till klassen.

Arbetsplan för Östra förskolan

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Till Föräldraforum på respektive skola. Synpunkter lämnas till respektive verksamhetschef senast 7/4 2016

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Bedömning Begrepp och benämningar

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

ORDNINGSREGLER OCH FÖRVÄNTNINGAR LÄSÅRET

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret Rektor: Lennart Skåål

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan

Det lokala arbetet med planen för småbarnspedagogiken i Vasa. Tammerfors Sept.2016

VÄRDEGRUNDEN. Vallaskolan. Ansvar. Jämställdhet

Ektorpsskolans lokala arbetsplan

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Verksamhetskulturen i förändring. Eva Staffans

Dialogduk utskriftsanvisningar

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

HANDLINGSPLAN. Föräldrasamverkan. För Skinnskattebergs kommuns förskolor

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Sirkkala skolas plan för likabehandling

MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Grunderna för planen för småbarnspedagogik

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun

I den här foldern kan du som vårdnadshavare läsa om vilket uppdrag förskoleklassen har och vad som präglar förskoleklass i Habo kommun.

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2018/2019

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Förskolan är byggd för två avdelningar. Vi arbetar i storarbetslag över hela förskolan, med personalrotation.

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp

Ulvsunda förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I. Ing re ss

Södertälje kommun Barnkonventionen i praktiken Tveta förskolor 1

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Plan för jämställdhet och likabehandling i Närpes stads skolor

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Gemensamt dokument för att använda i verksamheten inom Förvaltning för Livslångt Lärande. Fastställt vid Föräldrarådet

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET

Skolelederkonferansen

Klassföräldra- guiden em och skola i finland h tillsammans för barnen

MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Transkript:

Samarbetet med föräldrar HUR och VARFÖR? Micaela Romantschuk, ped.mag, verksamhetsledare

Skolan gör skillnad men det som händer hemma spelar den största rollen Fritjof Sahlström

MITT UPPDRAG I DAG: SVARA PÅ FRÅGAN VARFÖR OCH HUR? VARFÖR? STYRDOKUMENT Lagen Läroplanen FORSKNING OCH ERFARENHETER HUR? FORSKNING OCH ERFARENHETER KONKRETA RÅD FÖRÄLDRABAROMETERN 2013

Föräldrabarometer 2013 Cilla Nyman Presentation vid Förbundet Hem och Skola 12.2.2014

Bakgrund I utvecklandet av skolan och av samverkan mellan skola och hem är det viktigt att lyssna till det föräldrarna kan berätta om sina barn och om familjernas liv Förbundet Hem och Skola gav under hösten 2013 ordet till föräldrar till elever i finlandssvensk grundläggande utbildning (åk 1-9/10) I fokus: föräldrarnas syn på sina barns skola, skolgång och fostran Undersökningen genomfördes i samarbete med Enheten för Allmän pedagogik, Åbo Akademi i Vasa 12.2.2014 Cilla Nyman 5

Enkäten Föräldrabarometer 2013 Tre områden: (1) vardagen i skolan, (2) samarbetet mellan hem och skola och (3) vardagen och fostran i hemmet Bred och omfattande, totalt 71 frågor av olika slag (påståenden, flervals- och fritextfrågor) Undersökningen byggde på föräldrarnas frivilliga medverkan, självurval Information om undersökningen spreds till föräldrar via tidningen Hem och Skola, förbundets hemsida, e-post som riktats till rektorer och HoS-kontaktpersoner och i media Webbenkäten var öppen på förbundets hemsida under oktober månad 2013 Enkäten besvarades av 1 915 personer 12.2.2014 Cilla Nyman 6

Bakgrundsuppgifter Kön och ålder Ålder Kvinna Man Antal totalt % under 30 år 22 1 23 1,2 30-39 år 462 57 519 27,1 40-49 år 945 201 1146 59,8 50-59 år 169 47 216 11,3 60 år eller mera 1 10 11 0,6 Antal totalt 1599 316 1915 100 % 83,5 16,5 100 100 Den allra största delen, hela 83,5 %, var kvinnor, och de flesta svarande var i åldern 40-49 år 12.4.2014 Cilla Nyman 7

Barnets kön och årskurs Föräldrarna ombads besvara frågorna utifrån ett av sina skolbarn. Av dessa var 48,5 % flickor och 51,5 % pojkar. 58,8% är elever i de lägre årskurserna och 41,2 % går i de högre årskurserna 12.4.2014 Cilla Nyman 8

Utbildningsnivå Lägre utb. Högre utb. Utbildning Antal % Grundskola eller motsvarande 36 1,9 Studentexamen 99 5,2 Yrkesutbildning 500 26,1 Yrkeshögskoleexamen 369 19,3 Universitets-/högskoleexamen 908 47,4 Annan 3 0,2 Totalt 1915 100 Föräldrar med högre utbildning är överrepresenterade i undersökningen (jämfört med befolkningens utbildningsnivå i övrigt) 12.2.2014 Cilla Nyman 9

Region Region Antal % Åland 10 0,5 Östra Nyland 198 10,3 Mellersta Nyland (Huvudstadsregionen) 669 34,9 Västra Nyland 226 11,8 Åboland 293 15,3 Sydösterbotten 37 1,9 Mellersta svenska Österbotten (Vasaregionen) 213 11,1 Norra svenska Österbotten 241 12,6 Birkaland (Tammerforsregionen) 24 1,3 Övriga 4 0,2 Totalt 1915 100 12.2.2014 Cilla Nyman 10

Nästan hälften av alla svarande (49,1 %) tyckte att föräldrarnas möjlighet att ta del av skolans verksamhet som helhet är ganska liten Att skolan och hemmen samarbetar för lite ansåg 23,6 % T. ex. Skolan samarbetar i tillräcklig utsträckning med föräldrarna i frågor som gäller skolmaten instämde så liten del som 9,4 % helt och 17,8 % delvis med 12.4.2014 Cilla Nyman 11

Del 3: Vardagen och fostran i hemmet Barnets fritid och vardagen i hemmet De allra flesta av de svarande tyckte att det råder lugn och ro hemma och att man också har tid för vila och återhämtning... familj...men var femte upplevde att det är utmanande att få tiden att räcka till för både arbete och De yngre barnens föräldrar har en stressigare vardag än de äldre barnens 12.4.2014 Cilla Nyman 12

VARFÖR? STYRDOKUMENT Lag om den grundlägga utbildningen (692/1998) I Förordning om den grundläggande utbildningen (852/1998) Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen Kommunens och skolans egen läroplan Kvalitetskriterier för den grundläggande utbildningen (Inte bindande) KÄNNER ALLA LÄRARE TILL VAD DET STÅR I STYRDOKUMENTEN?

VARFÖR? 2 Utbildningens mål Målet för den utbildning som avses i denna lag är att stödja elevernas utveckling till humana människor och etiskt ansvarskännande samhällsmedlemmar samt att ge dem sådana kunskaper och färdigheter som de behöver i livet. Målet för förskoleundervisningen är dessutom att som en del av småbarnsfostran förbättra barnens förutsättningar för inlärning. Utbildningen skall främja bildningen och jämlikheten i samhället och elevernas förutsättningar att delta i utbildning och i övrigt utveckla sig själva under sin livstid. Utbildningens mål är vidare att säkerställa att undervisning ges på lika villkor i tillräcklig utsträckning i hela landet.

VARFÖR? 3 Grunder för att ordna utbildning Vid utbildningen iakttas enhetliga grunder i hela landet enligt vad som bestäms i denna lag. Utbildningen skall ordnas så att elevernas ålder och förutsättningar beaktas och så att elevernas sunda uppväxt och utveckling främjas. (13.6.2003/477) Utbildningen skall genomföras i samarbete med hemmen.

VARFÖR? LP 16 LÄROPLANEN (Den nya) KAPITEL 2 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN SOM GRUND FÖR ALLMÄNBILDNING Utbildningen ska genomföras i samarbete med hemmen 2.2 Värdegrunden för den grundläggande utbildningen Ett öppet och hänsynsfullt förhållningssätt gentemot olika livsåskådningar och syner på uppfostran i hemmen skapar förutsättningar för god interaktion. Det är nödvändigt att gemensamt reflektera över värden och komma överens om tillvägagångssätt för att samarbetet mellan vårdnadshavarna och andra viktiga intressentgrupper ska fungera.

VARFÖR? LP 16 KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPRAG OCH MÅL Alla skolor som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att både fostra och undervisa. Det innebär att elevernas växande, lärande och totala välbefinnande ska stödjas. Den grundläggande utbildningen ska stärka elevernas självbild och identitet som människor och elever. Skolan ska upprätthålla ett konstruktivt samarbete med vårdnadshavarna. HUR KOMMER DETTA ATT SYNLIGGÖRAS I VÅRA LÄROPLANER Synonymer till konstruktiv: skapande, uppbyggande, positiv

VARFÖR? LP 16 Genom samarbetet stöder man fostran och utbildningen så att varje elev får sådan undervisning/handledning och stöd som motsvarar den egna utvecklingsnivån och de individuella behoven Samarbetet främjar elevernas sunda tillväxt och utveckling. Samarbetet mellan hemmet och skolan och vårdnadshavarnas deltagande har en central roll i skolans verksamhetskultur. Samarbetet stärker fostringsgemenskapen och hela skolgemenskapens välmående och säkerhet. Vårdnadshavaren bär huvudansvaret för fostran

VARFÖR? LP 16 Föräldern ansvarar för att läroplikten uppfylls. Skolan stöder vårdnadshavarna i deras fostrargärning och ansvarar för elevens undervisning och fostran som en medlem i skolsamfundet. Ansvaret för att det ska finnas förutsättningar för utvecklandet av samarbete med hemmen ligger hos skolan. Utgångspunkten för samarbete är tillit, jämlikhet och ömsesidig respekt. Samarbete förutsätter att skolans personal tar initiativ till samarbete och personlig interaktion/växelverkan med elevens vårdnadshavare.

HUR SKAPAR VI TILLIT? DISKUSSION

VARFÖR? LP 16 Samarbete mellan hem och skola förverkligas både på individ- och skolnivå. Genom samarbete mellan hem och skola läggs även grunden för samverkan mellan föräldrar. Vårdnadshavarna erbjuds möjligheten att bekanta sig med och delta i skolans verksamhet. Vårdnadshavarna ska erbjudas möjligheten att delta i planerandet av utbildningen och utbildningens mål, utvärdering och utveckling För att kunna uppfylla de krav/förpliktelser som lagen ställer på vårdnadshavararna bör de få information/kunskap om barnets lärande och tillväxt och eventuella frånvaro.

Upplever föräldrarna att skolan erbjudit möjlighet att påverka i olika verksamheter? 12.2.2014 Cilla Nyman 24

VARFÖR? LP 16 Speciellt viktigt är samarbetet då det handlar om stöd för lärandet. Vårdnadshavarna ska informeras om centrala element som berör arrangerandet av undervisningen, som t.ex. läroplanen, mål för undervisningen, lärmiljön, arbetssätten, utvärderingen av undervisningen och betygen och frågor som berör val inom utbildningen. Det är viktigt med positiv respons om elevens lärande och utveckling. Med hjälp av regelbunden respons/feedback kan vårdnadshavaren stöda sitt barns målinriktade lärande och skolagång

VARFÖR? LP 16 I samarbetet beaktas familjernas mångfald (moninaisuus) och olika behov av information. Samarbetet ska vara frekvent/tätt i synnerhet vid stadieövergångarna. Förutom personliga möten utnyttjar man inforamtions- och kommunikationsteknik.

VARFÖR? FORSKNING OM HEMMETS BETYDELSE: John Hattie: Visible Learning, 2009, Auckland University, New Zeeland (Metasyntes (studie av studier) baserad på 50 000 studier, 80 miljoner elever) Rangordnar positiva och negativa effekter på elevers studieresultat (138 faktorer analyseras och rangordnas?

Påverkanssfaktorer relaterade till hemmet John Hatti:Visible learning Påverkansfaktorer Effektstorlek Hemmiljö (t.ex. Intellektuell stimulans och lekmaterial) 0.57 Socioekonomisk status (inkomst, utbildning, sysselsättning) Föräldraengagemang (Förväntningar, strävan efter framgång) Hembesök från skolpersonal hos elever (Beror t.ex. På att föräldrar fungerar bättre socialt efter besöken) 0.57 0.51 0.29 Familjestruktur 0.17 Försörjningsstöd -0.12 TV-tittande -0.18 Grönt= Stora effekter, Gult= Måttliga effekter, Orange= Försumbara effekter, Rött=Negativa effekter

VARFÖR? Och ännu lite Hattie HINDER I KOMMUNIKATIONEN MELLAN SKOLA OCH HEM RISKERAR FUNGERA SOM EN BARRIÄR FÖR HEMMETS MÖJLIGHETER ATT BIDRA TILL STUDIEPRESTATIONER

OCH ÄNNU EN GÅNG VARFÖR? FÖR DET LIGGER I BARNETS INTRESSE!

HUR? VÄG TILL FRAMGÅNG ELLER ANSATSEN Om samarbetet inte fungerar är det något fel på barnet eller föräldrarna Om samarbetet inte fungerar, finns det något jag (=kommunen, skolan, läraren, rektorna= JAG)) kan göra för att bättre nå fram M.Romantschuk-Pietilä

HUR? Kommunikation En ny GYLLENE REGEL Behandla andra som de vill bli behandlade

HUR? Att bli medveten om sina egna värderingar Värderar jag alla föräldrar lika? Är jag medveten om de värderingar jag har? Känner sig alla föräldrar välkomna? Hur tänker du om föräldrar? De kan inte... De orkar inte... De vill inte... De bryr sig inte... Onda föreställningar om föräldrar är en återvändsgränd, de leder ingen vart. Ha fokus på dig själv. Vad kan JAG föra för att hjälpa familjen, barnet?

HUR? LÄRARE SOM UPPLEVER SAMARBETET SOM NÅGOT POSITIVT Positionerar föräldern som intresserad och ansvarstagande Sitä saa mitä tilaa Skapar rum för en öppen kommunikation mellan olika parter Placerar barnet i centrum (i relationen till föräldrarna) - Lars Erikson- Örebro Universitet

Du kan inte ändra på föräldrarna, men du kan försöka få föräldrarna att spegla ditt beteende.

LÄR DIG AV DE BÄSTA! http://www.youtube.com/watch?v=eefpiljkvr U Agneta 1.32 http://www.youtube.com/watch?v=eefpiljkvr U Jörn 0.50

HUR? Investera i tillitsbanken ETT POSITIVT FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH EN UPPSKATTANDE ATTITYD ÄR A och O Ha en tydlig och synlig plan för samverkan med föräldrar. EN GEMENSAM ÅSIKT. Utarbeta planen i samarbete med föräldrar. Uppdatera planen regelbundet. PRESENTERA PLANEN FÖR FÖRÄLDRARNA. Detta kan ni förvänta er av oss. Detta förväntar vi oss av er föräldrar. Tala uppskattande om föräldrar i alla sammanhang. (och nivåer) UNDERSKATTA INTE DE INFORMELLA TRÄFFARNA Förnya form och innehåll: FÖRÄLDRAMÖTEN och UTVECKLINGSSAMTAL

På vilket sätt skulle Du förnya föräldramötena? (fråga 42) Några föräldraröster: De är bra som de är Sluta med rektors- och lärarmonologerna om hur bra allting är och hur god maten är! Ge utrymme för föräldrarna och deras åsikter. Vi är vuxna människor och känner oss inte bekväma när vi sitter i barnens pulpeter och läraren står vid katedern. Ordna stolarna i en ring och se till att alla föräldrar som är med får säga sin åsikt. Försöka få för det första ALLA föräldrar att delta 12.4.2014 Cilla Nyman 38

Hur kunde man förnya föräldramötena? Föräldrabarometern 2013 (472 svar) Mera interaktion föräldrarna emellan. Diskussioner i små grupper, eventuellt roliga lekar som har föräldraskap som tema Sluta med rektors- och lärarmonologerna om hur bra allting är och hur god maten är! Ge utrymme för föräldrarna och deras åsikter. Vi är vuxna människor och känner oss inte bekväma när vi sitter i barnens pulpeter och läraren står vid katedern. Ordna stolarna i en ring och se till att alla föräldrar som är med får säga sin åsikt.

-Okänd- Om du tänker som du alltid har gjort. Så gör du som du alltid har gjort. Då blir det som det alltid har varit.