TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2017-01-20 Sida 1 (1) Diarienr IFN 2016/00676-8.2.1 Sociala nämndernas förvaltning Patrik Kalander Epost: patrik.kalander@vasteras.se Kopia till Anna Sjödin, Stadsledningskontoret Individ och familjenämnden Sociala insatsgrupper delrapport 2016 Förslag till beslut Individ och familjenämnden godkänner delrapporten. Ärendebeskrivning Sociala insatsgrupper är en strukturerad samverkansform på lokal nivå med socialtjänst, polis, skola, fritid och andra viktiga aktörer i ungas nätverk som samarbetar och använder sin samlade kompetens fokuserat och uthålligt i arbetet för att stödja den unge att upphöra med kriminalitet. Målet är att genom tidiga, tydliga och samordnade insatser minska risken att unga väljer en kriminell livsstil. Kommunstyrelsen har i uppdrag av fullmäktige att utveckla arbetet med social hållbarhet. I maj 2016 beslutades om stadsdelsutveckling av Bäckby. En av åtgärderna har varit att uppdra åt Individ och familjenämnden att leda och planera införandet arbetssättet Sociala insatsgrupper. Arbetet utgår initialt med utgångspunkt från Bäckby men kommer att omfatta andra stadsdelar. Kommunstyrelsen har avsatt 225 tkr 2016 och 550 tkr 2017, vilket motsvarar medel till en samordnartjänst samt kringkostnader. Övrigt arbete inom stadens förvaltningar, samordning mellan olika aktörer och myndighetsinsatser finansieras inom befintliga ramar. En gemensam avsiktsförklaring med polisen om att starta upp och bedriva arbete med sociala insatsgrupper gjordes i juni 2016. Arbetet med att starta upp och inför arbetssättet Sociala insatsgrupper sker i projektform augusti 2016 december 2017.
Sociala insatsgrupper Samordnade insatser från samhällets olika institutioner. Minska risken att unga väljer en kriminell livsstil. Projekt 2016-08-01-2017-12-31 Delrapport 2016 Projektägare: Dietmar Schneider Projektledare: Richard Olsson 0
Innehåll Sid 1. Sociala insatsgrupper 2 1.1 Projektets bakgrund 2 1.2 Projektet syfte 2 1.2 Projektorganisation 2 2. Projektets mål 3 2.1 Effektmål 3 2.2 Produktmål 4 3. Resultat av produktmål och effektmål 5 fram till år 2017. 4. Ärenden 6 5. Sammanfattning 7 5.1 Framgångsfaktorer: 7 5.2 Utmaningar: 7 5.3 Frågor för fortsatt arbete 8 1
1. Sociala insatsgrupper 1.1 Projekters bakgrund Kommunstyrelsen har i uppdrag av fullmäktige att utveckla arbetet med social hållbarhet i Västerås stadsdelar. Kommunstyrelsen har i maj 2016 fattat beslut om stadsdelsutveckling för området Bäckby, som omfattar flera insatser både i ett kortare och längre perspektiv ( 161-190). En åtgärd som beslutats, för att hantera nuläget, är att införa arbetssättet social insatsgrupp i området. Arbetet med att starta upp och implementera sociala insatsgrupper utgår initialt från Bäckby men även ungdomar från andra stadsdelar kan komma att beröras. I förlängningen kan arbetet med sociala insatsgrupper bli stadsövergripande. Uppdraget är att hitta ett sätt att implementera SIG,(sociala insatsgrupper) i Västerås på ett sätt som passar stadens storlek och struktur. Där kommunens verksamheter och polis kan hjälpa ungdomar som befinner sig i risk för att hamna i en kriminell livsstil. Staden vill minska kriminallitet och öka trygghet hos medborgarna i Västerås. Arbete i SIG,(sociala insatsgrupperna) ska vara riktat mot individer som behöver hjälp och stöd från berörda myndigheter och övriga aktörer. Arbetet ska samordnas under ledning av socialtjänsten. Arbetet innebär att socialtjänsten tillsammans med polisen, övriga berörda myndigheter och frivilligorganisationer samarbetar och använder sin samlade kompetens fokuserat och uthålligt i arbetet med att hjälpa individer. Det kan handla om att stärka det sociala nätverket kring den individen, särskilt stöd i skolarbetet, särskild yrkesträning, arbete och fritidssysselsättning. På så sätt kan sociala problem, psykisk ohälsa och stereotypa könsroller motverkas. Sociala insatsgrupper är ett resultat av att regeringen i februari 2009 förordnade dåvarande länspolismästaren i Stockholms län, Carin Götblad. Att genomföra en utredning där syftet var att lämna konkreta åtgärdsförslag för att förhindra kriminella grupperingars etablering i samhället. Ett år senare resulterade uppdraget i betänkandet Kriminella grupperingar: motverka grupperingar och underlätta avhopp (SOU 2010:15). Följden av detta betänkande (och efterföljande regeringsbeslut 2011-03-03) blev att Rikspolisstyrelsen, RPS, fick uppdraget att inrätta sociala insatsgrupper på försök i tolv pilotorter i Sverige år 2011. 1.2 Projektets syfte Att genom tidiga, tydliga och samordnade insatser från samhällets olika institutioner minska risken att unga väljer en kriminell livsstil. 1.3 Projektorganisation Styrgrupp Eva Sahlén, Direktör Social nämndernas förvaltning Helene Öhrling, Direktör Vård och omsorg Jan Lindblom, Direktör barn och utbildnings förvalting Pär Dalhielm, Direktör förvaltning för stöd fritid och entreprenad Per Ågren, Chef, Lokalpolisområdet Västerås 2
Lars Jansson, Ledningsstöd, Lokalpolisområdet, Västerås Beredningsgrupp Veronica Stare, Enhetschef barn och ungdom Dietmar Schneider, Enhetschef individ och familj Annika Persson, Enhetschef fritid och förebyggande Lars Jansson, Sektionschef ungdomssektionen Anne Grundell, Teamledare Mottagning individ och familj Patrik Kalander, Strateg Sociala nämndernas förvaltning Christer Öhrlund, Polis Jenny Asp, Enhetschef Arenan Samordnare Richard Olsson, Projektledare och Samordnare 2. Projektets mål 2.1 Effektmål E1: Öka samordning mellan socialtjänst, polis, skola, och fritid. Barnet/ungdomens behov ska vara i centrum. Mätbarhet: Antalet samordnade individuella genomförande planer. Kommentar: Det operativa arbetet med målgruppen ska stärkas. E2: Barn och ungdomar som uppvisar hög risk för ett långvarigt kriminellt beteende och har behov av samverkan mellan olika myndigheter ska erbjudas möjlighet att få stöd av SIG, (sociala insatsgrupper). Mätbarhet: Antal barn och ungdomar som blir aktuella för sociala insatsgrupper SIG. Handläggarna på socialtjänsten känner till insatsen social insatsgrupp. Kommentar: Det finns fler alternativ/insatser för socialtjänsten att erbjuda ungdomar som är i behov av hjälp. E3: Brottsligheten minskar hos de ungdomar som får insatsen, SIG (social insatsgrupp). Mätbarhet: Mäta antal polis och socialtjänst anmälningar Kommentar: Mäts före och efter. E4: Bättre social situation för ungdomarna som får insatsen, SIG (social insatsgrupp). Mätbarhet: 3
SAVRY/UBU används för uppföljning av förändring hos ungdomar som får insatsen, SIG (social insatsgrupp). 2.2 Produktmål P1: Genomförd omvärldsanalys om sociala insatsgrupper. Kommentar: Genomförda studiebesök hos kommuner som använder sociala insatsgrupper och analys av aktuella rapporter om sociala insatsgrupper. P2: Framtagna arbetsprocesser som kartlägger och säkerställer samverkan mellan de olika aktörerna. Kommentar: Utförliga processkartor för hur socialtjänst, polis, skola, fritid och arbetsmarknad ska samverka och samordnas. P3: En kartläggning av hinder för insatser i sociala insatsgrupper, mellan förvaltningar, myndigheter och organisationer. Kommentar: Kartläggningen ska resultera i förslag till förbättringsåtgärder. P4: Framtagen modell för samordnad stödinsats, SIG (social insatsgrupp), finns att använda för socialtjänsten för ungdomar som uppvisar hög risk för ett långvarigt kriminellt beteende och har behov av samverkan mellan olika myndigheter. Kommentar: Socialtjänst, polis, skola, fritid och arbetsmarknad är delaktiga i en samordnad stödinsats SIG, (social insatsgrupp) som genom tidiga, tydliga och samordnade insatser från samhällets olika institutioner minskar risken att unga hamnar en kriminell livsstil. P5: Beslutat kartläggnings- och utvärderingsverktyg för ungdomar som ingår i en Social insatsgrupp. Kommentar: För att kunna matcha insatserna och utvärdera dem används Savry och UBU. P6: Genomförd informations och förankringsarbete om SIG, (sociala insatsgrupper) till projektets intressenter och målgrupper. Kommentar: Enligt framtagen kommunikationsplan i projektet. P7: Framtaget förslag på hur modellen SIG (sociala insatsgrupper) kan implementeras i verksamheten. Kommentar: Ett flödesschema för ärendegången i SIG, (sociala insatsgrupper). Hur organisationen ska se ut. 4
3. Resultat av produktmål och effektmål fram till år 2017. Nedan redovisas produktmål, dvs. vilka aktiviteter som genomförts och i samband med det de effektmål som kan spåras till produktmålet. P1: Genomförd omvärldsanalys om sociala insatsgrupper. Samordnaren har tillsammans med socialtjänst och polis under hösten gjort studiebesök i Södertälje och Örebro för att lära oss hur de jobbar med SIG (sociala insatsgrupper). Samordnare har också varit i Linköping på en heldags konferens om sociala insatsgrupper. Syftet har varit att hitta en modell som passar Västerås stads struktur och de resurser som vi har till vårt förfogande. P2: Framtagna arbetsprocesser som kartlägger och säkerställer samverkan mellan de olika aktörerna. Efter genomförd omvärldanalys har samordnaren tagit fram en arbetsprocess som ska implementeras hos de olika aktörerna (socialtjänst, polis, skola, fritid och övriga). Arbetet med den mer detaljerad arbetsprocesskarta är i gång. Den tar form parallellt med att vi jobbar med de första sociala insatsgruppsärendena. P3: En kartläggning av hinder för insatser i sociala insatsgrupper, mellan förvaltningar, myndigheter och organisationer. Samordnare har tillsammans med beredningsgruppen diskuterat och hanterat de hinder som hittills dykt upp i arbetet med sociala insatsgrupper. Detta är ett löpande arbete, det kommer att dyka upp nya hinder under arbetets gång. P4: Framtagen modell för samordnad stödinsats, SIG (social insatsgrupp), finns att använda för socialtjänsten för ungdomar som uppvisar hög risk för ett långvarigt kriminellt beteende och har behov av samverkan mellan olika myndigheter. Social insatsgrupp finns nu som insats i procapita, så det är möjligt för socialsekreterarna att bevilja insatsen till de ungdomar som kan komma att bli aktuella. Projektet ska använda sig av IRK (Initial Riskbedömning av Kriminalitet) som stöd för att göra ett urval av ungdomar. P5: Beslutat kartläggnings- och utvärderingsverktyg för ungdomar som ingår i en Social insatsgrupp. Det är beslutat att samordnaren och två representanter från socialtjänsten ska utbilda sig i Savry under våren. Under utbildningen utreds en ungdom med Savry. Planen är att dessa ungdomar ska ingå i insatsen social insatsgrupp om det visar sig att de passar för det. Savry är ett instrument för bedömning av risk för våldsamt beteende eller annat allvarligt kriminellt beteende bland ungdomar. Bedömningarna används för att göra risk och behovsbedömningar på ungdomar som insatserna runt ungdomen utgår ifrån. 5
P6: Genomförd informations och förankringsarbete om SIG, (sociala insatsgrupper) till projektets intressenter och målgrupper. Projektledaren har träffat kommunikatör Cecilia Cedervall och det har påbörjats en plan för att kommunicera projektet. Internt och externt. P7: Framtaget förslag på hur modellen SIG (sociala insatsgrupper) kan implementeras i verksamheten. Detta är en pågående process. I nuläget är det beredningsgruppen som jobbar med implementeringen i sina olika arbetsgrupper. Det har utsetts kontaktpersoner på socialtjänsten och hos polisen. Projektledaren har informerat skolledningen och individ och familjenämnden om sociala insatsgrupper. 4. Ärenden Urvalet av ungdomar har gjorts utifrån en lista, med 19 namn på ungdomar som polisen känner oro för, 16 pojkar och 3 flickor. Ungdomarna kommer från olika delar av Västerås. Med utgångspunkt från listan har sedan socialtjänsten och samordnaren valt ut ungdomar utifrån RBM (Risk, Behov, Mottaglighet) principen. Projektet är i gång med 3 ungdomar. Ungdomarna som valts ut är en minderårig och två myndiga. Den minderåriga ungdomen och hans familj har tackat ja till insatsen. De myndiga ungdomarna är positivt inställda till insatsen och kommer troligen tacka ja till insatsen. Ungdomarna har olika förutsättningar men de har gemensamt att de har kriminalitet som grundproblematik. Ärendena får ses som pilotärenden utifrån att samordnaren och socialtjänsten inte gått Savry utbildningen än. Under ärendenas gång kommer projektet få svar på hur de olika organisationerna klarar av att möta de behov som kommer att framkomma under arbetet med dessa ungdomar. Urvalet kommer att göras på ett annat sätt efter årsskiftet. Projektet kommer att använda IRK (Initial Riskbedömning av Kriminalitet)blanketter som polis och socialtjänst ska fylla i när det finns oro för kriminalitet. Samordnaren kommer att sammanställa de inkomna IRK blanketterna. Utifrån sammanställningen välja ut ungdomar som kan komma att passa insatsen SIG. Urvalet kommer att göras av samordnaren tillsammans med socialtjänst och polis. På så vis kan vi matcha urvalet till insatsen på ett bra sätt. En förhoppning är att satsningen även ska ge effekter även på gruppnivå. Är ungdomen intresserad genomförs en Savry utredning. Om utredningen kommer fram till att ungdomen befinner sig i hög risk för att hamna i en kriminell livsstil, erbjuds ungdomen insatsen. Med hjälp av Savry utredningen erbjuds ungdomarna en insats utifrån RBM(Risk, Behov, Mottaglighet) principen. 6
Projektförslagets ärendegång och aktualisering Polis SOL 14 Anmälan+IRK från ex Fältgrupp, till Mottagningsgrupp Ärende märkt SIG från Mottagningsgrupp till Enhetschef barn och ungdom och Samordnare Enhetschef barn och ungdom och Samordnare gör en gemensam bedömning Beredningsgruppen får information om ärendet SAVRY visar HÖG risk, Nätverksmöte genomförs där handlingsplan skapas och samtyckeks blankett skrivs under Ungdom och föräldrar är intresserade - SAVRY genomförs på en vecka Kontakt tas med ungdom och föräldrar bjuds in till infoträff ang. SIG 5. Sammanfattning Den första delen av projekttiden visar på framgångsfaktorer och utmaningar. För att projektet ska utvecklas behöver vissa förutsättningar tillgodoses under nästkommande år. Nyckeln till att lyckas är samverkan mellan de olika organisationerna som är inblandade i projektet. 5.1 Framgångsfaktorer: Framgång är att arbeta snabbt, intensivt och flexibelt, forskningsmässigt och i samverkan runt enskilda individer. Samordnarens möjlighet till flexibilitet, att möta ungdomen och familjen på olika sätt. Att kunna anpassa tider och finnas tillhands på telefon. Även flexibilitet och tillgänglighet för samverkansparter, speciellt viktigt i akuta lägen. Tydligt arbetssätt/ ansvarsfördelning och matchning av behov mot insats med SAVRY bedömning och åtgärdsplaner efter RBM (Risk, Behov, Mottaglighet) principerna. Ökad kunskap om risk och skyddsfaktorer för ungdomar i riskzon för kriminalitet och antisocialt beteende Användningen av IRK som checklista för att identifiera risk och skydd. 5.2 Utmaningar: Samsyn mellan socialtjänst, polis och öppen vård om vilka ungdomar projektet passar för. Målgruppen behöver förtydligas, så att det dels inom beredningsgruppen samt för socialkontoret blir tydligt hur man ser på riskfaktorer och omständigheter för en ungdom att platsa för Sociala Insatsgrupper. 7
Hur bemannas SIG, (sociala insatsgrupper) efter projekttiden? Hur ska de bemannas? Arbetet med sociala insatsgrupperkräver mycket resurser av de inblandade enheterna. Att hålla engagemanget levande i staden för SIG,(sociala insatsgrupper). Samverkan med landsting saknas i nuläget. Forskningen påvisar vikten av att uppmärksamma beteendestörningar tidigt, samt att viss samsjuklighet mellan exempelvis ADHD och uppförandestörning med tidig debut av svår art är särskilt oroande. 5.3 Frågor för fortsatt arbete Hur kan socialkontoret dra nytta av IRK (Initial Riskbedömning för Kriminalitet) och hur kan den använda i andrasamanhang utanför SIG och hur informeras socialkontoret om det? Hur förtydligas samordnares roll och mandat inom socialtjänsten? Både på myndighetssidan och öppenvårdssidan. Ska sociala insatsgrupper jobba med ungdomar som a r placerade och ska hem? Få en ökad kompetens och samsyn. Kompetenshöjning för personal som jobbar med ungdomar som är aktuella för sociala insatsgrupper. Inom områdena - Ungdomskriminalitet/strategiska brott - Psykisk ohälsa, beteendestörningar och kriminalitet - Fungerande insatser för ungdomar med anti socialt beteende och kriminalitet - Risk och skyddsfaktorer - Strukturerade bedömningsinstrument 8