Förslag till beslut Individ och familjenämnden godkänner delrapporten.

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1 (1) Diarienr IFN 2016/ Sociala nämndernas förvaltning Stefan Lundin Epost: stefan.lundin@vasteras.se Kopia till Anna Sjödin, Stadsledningskontoret Individ- och familjenämnden Sociala insatsgrupper, delrapport Förslag till beslut Individ och familjenämnden godkänner delrapporten. Ärendebeskrivning Sociala insatsgrupper är en strukturerad samverkansform på lokal nivå med socialtjänst, polis, skola, fritid och andra viktiga aktörer i ungas nätverk som samarbetar och använder sin samlade kompetens fokuserat och uthålligt i arbetet för att stödja den unge att upphöra med kriminalitet. Målet är att genom tidiga, tydliga och samordnade insatser minska risken att unga väljer en kriminell livsstil. Kommunstyrelsen har i uppdrag av fullmäktige att utveckla arbetet med social hållbarhet. I maj 2016 beslutades om stadsdelsutveckling av Bäckby. En av åtgärderna har varit att uppdra åt Individ och familjenämnden att leda och planera införandet arbetssättet Sociala insatsgrupper. Arbetet utgick initialt med utgångspunkt från Bäckby men omfattade senare även andra stadsdelar. En gemensam avsiktsförklaring med polisen om att starta upp och bedriva arbete med sociala insatsgrupper gjordes i juni Arbetet med att starta upp och inför arbetssättet Sociala insatsgrupper sker i projektform under perioden augusti 2016 december 2017 och övergår i ordinarie verksamhet från 1 januari 2018.

2 VÄSTERÅS STAD Sociala insatsgrupper Samordnade insatser från samhällets olika institutioner. Minska risken att unga väljer en kriminell livsstil. Projekt Delrapport Projektägare: Lena Andersson Holmstedt Projektledare: Richard Olsson Innehåll 1. Sociala insatsgrupper Projektets bakgrund Projektet syfte Projektorganisation 2 2. Projektets mål Effektmål Produktmål 4 3. Resultat av produktmål och effektmål fram till år Sid 4. Ärenden under projekttiden 7 4.1Urval Antal inkomna ärenden Resultat 8 5. Sammanfattning 9 5.1Framgångsfaktorer Utmaningar: Frågor för fortsatt arbete Slutdiskussion 14 1

3 1. Sociala insatsgrupper 1.1 Projektets bakgrund Kommunstyrelsen har i uppdrag av fullmäktige att utveckla arbetet med social hållbarhet i Västerås stadsdelar. Kommunstyrelsen har i maj 2016 fattat beslut om stadsdelsutveckling för området Bäckby, som omfattar flera insatser både i ett kortare och längre perspektiv ( ). En åtgärd som beslutats, för att hantera nuläget, är att införa arbetssättet social insatsgrupp i området. Arbetet med att starta upp och implementera sociala insatsgrupper utgår initialt från Bäckby men även ungdomar från andra stadsdelar kan komma att beröras. I förlängningen kan arbetet med sociala insatsgrupper bli stadsövergripande. Uppdraget är att hitta ett sätt att implementera SIG,(sociala insatsgrupper) i Västerås på ett sätt som passar stadens storlek och struktur. Där kommunens verksamheter och polis kan hjälpa ungdomar som befinner sig i risk för att hamna i en kriminell livsstil. Staden vill minska kriminalitet och öka trygghet hos medborgarna i Västerås. Arbetet i SIG,(sociala insatsgrupperna) ska vara riktad mot individer som behöver hjälp och stöd från berörda myndigheter och övriga aktörer. Arbetet ska samordnas under ledning av socialtjänsten. Arbetet innebär att socialtjänsten tillsammans med polisen, övriga berörda myndigheter och frivilligorganisationer samarbetar och använder sin samlade kompetens fokuserat och uthålligt i arbetet med att hjälpa individer. Det kan handla om att stärka det sociala nätverket kring ungdomen, särskilt stöd i skolarbetet, särskild yrkesträning, arbete och fritidssysselsättning. På så sätt kan sociala problem, psykisk ohälsa och stereotypa könsroller motverkas. Sociala insatsgrupper är ett resultat av att regeringen i februari 2009 förordnade dåvarande länspolismästaren i Stockholms län, Carin Götblad, att genomföra en utredning, där syftet var att lämna konkreta åtgärdsförslag för att förhindra kriminella grupperingars etablering i samhället. Ett år senare resulterade uppdraget i betänkandet Kriminella grupperingar: motverka grupperingar och underlätta avhopp (SOU 2010:15). Följden av detta betänkande (och efterföljande regeringsbeslut ) blev att Rikspolisstyrelsen, RPS, fick uppdraget att inrätta sociala insatsgrupper på försök i tolv pilotorter i Sverige år Projektets syfte Att genom tidiga, tydliga och samordnade insatser från samhällets olika institutioner minska risken att unga väljer en kriminell livsstil. 1.3 Projektorganisation Styrgrupp Eva Sahlén, Direktör Social nämndernas förvaltning Helene Öhrling, Direktör Vård och omsorg Tord Karlsson, Direktör barn och utbildnings förvalting Pär Dalhielm, Direktör förvaltning för stöd fritid och entreprenad Per Ågren, Chef, Lokalpolisområdet Västerås 2

4 Lars Jansson, Ledningsstöd, Lokalpolisområdet, Västerås Beredningsgrupp Veronica Stare, Enhetschef barn och ungdom Lena Andersson Holmstedt, TF avdelningschef öppenvård familj Annika Persson, Enhetschef fritid och förebyggande Lars Jansson, TF lokalpolis områdeschef Lindelöf, Ulrica, Teamledare Mottagning individ och familj Stefan Lundin, Strateg Sociala nämndernas förvaltning Christer Öhrlund, Kommun polis Sällberg, Karin, Enhetschef fritid och förebyggande Samordnare Richard Olsson, Projektledare och Samordnare 2. Projektets mål 2.1 Effektmål E1: Öka samordning mellan socialtjänst, polis, skola, och fritid. Barnet/ungdomens behov ska vara i centrum. Mätbarhet: Antalet samordnade individuella genomförande planer. Kommentar: Det operativa arbetet med målgruppen ska stärkas. E2: Barn och ungdomar som uppvisar hög risk för ett långvarigt kriminellt beteende och har behov av samverkan mellan olika myndigheter ska erbjudas möjlighet att få stöd av SIG, (sociala insatsgrupper). Mätbarhet: Antal barn och ungdomar som blir aktuella för sociala insatsgrupper SIG. Handläggarna på socialtjänsten känner till insatsen social insatsgrupp. Kommentar: Det finns fler alternativ/insatser för socialtjänsten att erbjuda ungdomar som är i behov av hjälp. E3: Brottsligheten minskar hos de ungdomar som får insatsen, SIG (social insatsgrupp). Mätbarhet: Mäta antal polis och socialtjänst anmälningar Kommentar: Mäts före och efter. E4: Bättre social situation för ungdomarna som får insatsen, SIG (social insatsgrupp). Mätbarhet: 3

5 SAVRY, (Structured Assessment of Violence Risk in Youth) används för uppföljning av förändring hos ungdomar som får insatsen, SIG (social insatsgrupp). 2.2 Produktmål P1: Genomförd omvärldsanalys om sociala insatsgrupper. Kommentar: Genomförda studiebesök hos kommuner som använder sociala insatsgrupper och analys av aktuella rapporter om sociala insatsgrupper. P2: Framtagna arbetsprocesser som kartlägger och säkerställer samverkan mellan de olika aktörerna. Kommentar: Utförliga processkartor för hur socialtjänst, polis, skola, fritid och arbetsmarknad ska samverka och samordnas. P3, En kartläggning av hinder för insatser i sociala insatsgrupper, mellan förvaltningar, myndigheter och organisationer. Kommentar: Kartläggningen ska resultera i förslag till förbättringsåtgärder. P4: Framtagen modell för samordnad stödinsats, SIG (social insatsgrupp), finns att använda för socialtjänsten för ungdomar som uppvisar hög risk för ett långvarigt kriminellt beteende och har behov av samverkan mellan olika myndigheter. Kommentar: Socialtjänst, polis, skola, fritid och arbetsmarknad är delaktiga i en samordnad stödinsats SIG (social insatsgrupp), som genom tidiga, tydliga och samordnade insatser, från samhällets olika institutioner minskar risken att unga hamnar en kriminell livsstil. P5: Beslutat kartläggnings- och utvärderingsverktyg för ungdomar som ingår i en Social insatsgrupp. Kommentar: För att kunna matcha insatserna och utvärdera dem används SAVRY, (Structured Assessment of Violence Risk in Youth) och UBU. P6: Genomförd informations och förankringsarbete om SIG, (sociala insatsgrupper) till projektets intressenter och målgrupper. Kommentar: Enligt framtagen kommunikationsplan i projektet. P7: Framtaget förslag på hur modellen SIG, (sociala insatsgrupper) kan implementeras i verksamheten. Kommentar: Ett flödesschema för ärendegången i SIG, (sociala insatsgrupper) och hur organisationen ska se ut. 4

6 3. Resultat av produktmål och effektmål fram till Nedan redovisas produktmål, dvs. vilka aktiviteter som genomförts och i samband med det, de effektmål som kan spåras till produktmålet. P1, E1: Genomförd omvärldsanalys om sociala insatsgrupper. Samordnaren har tillsammans med socialtjänst och polis under hösten gjort studiebesök i Södertälje och Örebro för att få kunskap hur de jobbar med SIG (sociala insatsgrupper). Samordnaren har också varit i Linköping på en heldags konferens om sociala insatsgrupper. Syftet har varit att hitta en modell som passar Västerås stads struktur och de resurser som vi har till vårt förfogande. Samordnaren har fortsatt kontakt med SIG verksamheterna i Södertälje och Örebro i syfte att utveckla arbetssättet SIG. P2, E1: Framtagna arbetsprocesser som kartlägger och säkerställer samverkan mellan de olika aktörerna. Efter genomförd omvärldsanalys har samordnaren tagit fram en arbetsprocess som ska implementeras hos de olika aktörerna (socialtjänst, polis, skola, fritid och övriga). Det är svårt att ta fram en modell som passar alla SIG, (Social insatsgrupps) ärenden för ungdomarna har olika behov. Men för aktualisering och ärendets gång i uppstartsprocessen finns det en klar modell för. Ärendegång och aktualisering: Polis anmälan 14:1 SoL + IRK från ex Fritid, till Mottagningsgrupp Ärende märkt SIG från Mottagningsgrupp till Enhetschef barn och ungdom och Samordnare Enhetschef barn och ungdom och Samordnare gör en gemensam bedömning Beredningsgruppen får information om ärendet SAVRY visar HÖG risk, Nätverksmöte genomförs där handlingsplan skapas och samtyckes blankett skrivs under Ungdom och föräldrar är intresserade - SAVRY genomförs på en vecka Kontakt tas med ungdom och föräldrar bjuds in till infoträff ang. SIG P3, E2: En kartläggning av hinder för insatser i sociala insatsgrupper, mellan förvaltningar, myndigheter och organisationer. Samordnare har tillsammans med styrgruppen och beredningsgruppen diskuterat och hanterat de hinder som hittills dykt upp i arbetet med sociala insatsgrupper. Detta är ett löpande arbete, det kommer att dyka upp nya hinder under arbetets gång. Problem finns med snabba insatser/förtur mm. 5

7 P4, E1, E2: Framtagen modell för samordnad stödinsats, SIG (social insatsgrupp), finns att använda för socialtjänsten, för ungdomar som uppvisar hög risk för ett långvarigt kriminellt beteende och har behov av samverkan mellan olika myndigheter. Social insatsgrupp finns nu som insats i procapita, så det är möjligt för socialsekreterarna att bevilja insatsen till de ungdomar som kan komma att bli aktuella. Projektet ska använda sig av IRK (Initial Riskbedömning av Kriminalitet) (se bilaga 1) som stöd för att göra ett urval av ungdomar. P5, E3, E4: Beslutat kartläggnings- och utvärderingsverktyg för ungdomar som ingår i en Social insatsgrupp. Två representanter från socialtjänsten och samordnaren har utbildat sig i SAVRY, (Structured Assessment of Violence Risk in Youth) under våren. Under denna utbildning utreds två ungdomar som redan ingår i social insatsgrupp med SAVRY. SAVRY är ett instrument för att bedöma om det finns risk för att utveckla våldsamt beteende eller annat allvarligt kriminellt beteende bland ungdomar. Utifrån den kartläggning som görs med SAVRY sammanställs en behandlingsplan, utifrån de risker som finns i ungdomens liv. När insatsen avslutas genomförs återigen en SAVRY bedömning för att utvärdera om insatserna gett önskat resultat eller inte. P6, E2: Genomförd informations och förankringsarbete om SIG, (sociala insatsgrupper) till projektets intressenter och målgrupper. Projektledaren har påbörjat informations och förankringsarbetet om SIG (sociala insatsgrupper). Samordnaren har tillsammans med kommunikatör Cecilia Cedervall tagit fram en kommunikationsplan. En del som riktar sig internt och en del som riktar sig externt. Samordnaren har presenterat SIG (Sociala insatsgrupper): Internt har samordnaren presenterat SIG (sociala insatsgrupper) för berörda medarbetare inom Socialtjänsten, bla Barn och ungdom, Unga vuxna, Mottagning och Försörjningsstöd. Samordnaren har också informerat berörda medarbetare på Vård och omsorg, Barn och utbildningsförvaltningen, Förvaltningen för stöd och fritid och entreprenad och Polisen. Externt har samordnaren tillsammans med polis informerat om SIG, (Sociala insatsgrupper) i VLT och samordnaren har också blivit intervjuad av lokalradion. Samordnaren har informerat externa aktörer som H4U och BK Rapid om SIG. P7, E1, E2, E3, E4: Framtaget förslag på hur modellen SIG, (sociala insatsgrupper) kan implementeras i verksamheten. Detta är en pågående process. I nuläget är det beredningsgruppen som jobbar med implementeringen i sina olika arbetsgrupper. Deltagarna i beredningsgruppen har utsett kontaktpersoner inom socialtjänsten och hos polisen. Projektledaren/samordnaren för SIG, (sociala insatsgrupper) har informerat skolledningen och individ och familjenämnden om sociala insatsgrupper. 6

8 Organisationskarta över SIG, (social insatsgrupp) STYRGRUPP Eva Sahlén, Direktör Sociala nämnderna Helene Öhrling, Direktör Vård & Omsorg Tord Karlsson, Direktör barn & utbildningsförvaltning Pär Dalhielm, Direktör förvaltning för stöd, fritid & entreprenad Per Ågren, lokalpolis områdeschef Lars Janson, sektionschef ungdomssektionen BEREDNINGSGRUPP Veronica Stare, Enhetschef barn och ungdom Lena Andersson Holmstedt, tf. avdelningschef öppenvården Annika Persson, Enhetschef fritid och förebyggande Sällberg, Karin, Enhetschef fritid och förebyggande Lars Jansson, tf. lokal polis områdeschef Christer Öhrlund, Kommun polis Lindelöf, Ulrica, Teamledare Mottagning individ och familj Stefan Lundin, Strateg, Sociala nämndernas förvaltning Information Social insatsgrupp PROJEKTLEDARE/SAMORDNARE SIG Utvecklingsarbete 18+ Detaljetat Perifert SIG SIG SIG Unga vuxna Frivård Arbetsförmedlingen Socialtjänst, polis, öppenvård Föreningar, fritid, skolor Socialtjänst, polis, öppenvård, kontaktperson, skola, fritid, mm 4. Ärenden under projekttiden 4.1 Urval Urvalet av ungdomar görs av Socialtjänsten barn och ungdom, polis och samordnaren för SIG. Projektet kommer att använda IRK, (Initial Riskbedömning av Kriminalitet)blanketter som polis och socialtjänst ska fylla i när det finns oro för kriminalitet. Samordnaren kommer att sammanställa de inkomna IRK blanketterna(se bilaga 1). Utifrån sammanställningen välja ut ungdomar som kan komma att passa insatsen SIG (Sociala insatsgrupper). Urvalet kommer att göras av samordnaren tillsammans med socialtjänst och polis. På så vis kan vi matcha urvalet till insatsen på ett bra sätt. Tanken är också att få med ungdomar som har status bland andra ungdomar. På så sätt är förhoppningen att en insats ska ge ringar på vattnet. Att insatsen påverkar ungdomens omgivning på ett positivt sätt. Är ungdomen intresserad genomförs en SAVRY, (Structured Assessment of Violence Risk in Youth). Om utredningen kommer fram till att ungdomen befinner sig i en hög risk för att hamna i en kriminell livsstil, erbjuds ungdomen insatsen. Med hjälp av Savry utredningen erbjuds ungdomarna en insats utifrån RBM, (Risk, Behov, Mottaglighet) principen. 7

9 Ärenden som hittills behandlats under projektiden Månad Ink IRK* antal Lämpliga för insatsen, antal Tillfrågade antal Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Totalt Pågående SIG insats *IRK En kort checklista, Initial checklista för Risk för Kriminalitet, Check: IRK (Andershed, 2013) se även bilaga 1. Syftet är att utgå från de 8 starkaste forskningsbaserade riskfaktorerna för kriminalitet hos en individ och på så sätt kunna göra en initial bedömning av dennes risk för fortsatt kriminalitet, som stöd inför beslut om att insatser bör erbjudas individen/familjen. Dessa används av upptäckare i första ledet såsom polis, skola, fältassistenter och utredare på socialkontoret. (se bilaga 1) 4.2 Antal inkomna ärenden Urvalet gjordes initialt utifrån en förteckning av ungdomar som polisen gjort på ungdomar som de känner stor oro för. Ungdomarna kom från olika delar av Västerås och det var 16 pojkar och 3 flickor. Efter detta har ärendena inkommit enligt ovanstående beskriven modell. Under projektiden har det inkommit 37 IRK blanketter till beredningsgruppen, av dessa har 27 ungdomar bedömts som lämpliga för insatsen. 15 av dessa ungdomar har tillfrågats om de varit intresserade av att få stöd av SIG, (sociala insatsgrupper). 8 ungdomar har tackat ja till insatsen. Fram till juni 2017 har det inte varit möjligt att ta in fler ungdomar än 3 utifrån de resurser som funnits tillgängliga för SIG, (social insatsgrupp). Efter beslut om resursförstärkning med en tjänst undre ett halvår, har det möjliggjort att fler kan få insatsen och då har 5 ungdomar erbjudits och tackat ja till insatsen. De ungdomar som tackat nej till insatsen har erbjudits annat stöd av socialtjänsten. 4.3 Resultat Från mars 2017 har tre ungdomar varit aktuella för social insatsgrupp, av dessa har samordnaren gjort en SAVRY på ett ärende och socialtjänsten har också gjort en SAVRY på en ungdom. Den tredje ungdomen påbörjades utan att en SAVRY gjordes. Samtliga ungdomar och deras familjer har skrivit på samtycke till insatsen. Samverkanspartners i 8

10 de olika ärendena har varit socialtjänst, polis, öppenvård, skola, kontaktperson, Arenan, Fritid och förebyggande, privata aktörer och ungdomarnas familjer. Samverkan utanför socialtjänst och polis har upparbetats från fall till fall, utifrån behov. I de individuella ärendena har samverkansgrupperna träffats en gång i månaden för att uppdatera insatsen. Utifrån politiska beslut om att anställa en person till som arbetar med SIG (sociala insatsgrupper) har ytterligare fem ungdomar aktualiserats för SIG, i juni och juli Två av dessa ungdomar är på väg hem från behandlingshem och tre ungdomar har valts ut i samråd med socialtjänsten. Dessa ungdomar är i uppstartsfas och kartläggning pågår för att matcha insatserna utifrån ungdomarnas behov. Samordnarens bedömning av insatserna, är att de insatser som pågår fungerar bra. Alla tre har sysselsättning, skola eller jobb. Parallellt med sysselsättning jobbar de med sina individuella planer. Två av ungdomarna har familjesamtal FFT, (funktionell familjeterapi). Alla tre arbetar med sina värderingar och normer individuellt i program, (Vägvalet och Repulse). Det arbetet förstärks genom de kontaktpersoner som är kopplade till ungdomarna, som utifrån att de har kännedom (samtycke), om helhetsbilden kring ungdomen anpassar innerhållet i sina träffar till hur läget är just nu. Om behovet just nu är att komma igång med en fritidsaktivitet är det kontaktpersonen som lägger focus på det i första hand. Den kortsiktiga effekten av insatserna är påtaglig för två av ungdomarna genom att antalet anmälningar minskat betydligt. För den tredje ungdomen har denna effekt inte kommit ännu utan där ligger anmälningsfrekvensen på samma nivå som innan insatsgruppen påbörjades. Där är det av särskild vikt att ha uthållighet i arbetet. I den individuella insatsgruppen riktad mot en specifik ungdom är också en kontaktpolis med. Deras roll har varit att rapportera om ungdomarna förekommit i något sammanhang där de inte bör vara och informera den sociala insatsgruppen om de har begått något brott. Om polisen har en bra relation till ungdomen finns möjlighet att utveckla den rollen där polisen till exempel har samtalskontakter med en ungdom. Då insatserna varit igång för kort tid är det svårt att uttala sig om hur resultatet av arbetet med dessa ungdomar kommer att bli. I kommuner som har jobbat med SIG längre tid, beräknar man att insatserna pågår cirka ett och halvt år. Efter avslutad social insatsgrupp kan det kvarstå behov av någon form av insats, till exempel kontaktperson för att upprätthålla de framsteg som gjorts. 5. Sammanfattning 5.1 Framgångsfaktorer: Styrgrupp och beredningsgrupp, Stöd från styrgruppen har varit nödvändigt i arbetet med sociala insatsgrupper. Den har öppnat de dörrar som behöver öppnas för att kunna göra individuella, 9

11 snabba och flexibla lösningar. Detta är viktigt då dessa ungdomar ofta inte har något förtroende för samhället så vi behöver visa att kan hjälpa dem på olika sätt. Beredningsgruppen har fungerat som en länk till övriga verksamheter och fungerat som bollplank för samordnaren. Samordnaren Att samordnaren är tillgänglig för ungdom, familj och andra aktörer är en framgångsfaktor. Genom att ha möjlighet till att vara flexibel har samordnaren kunnat följa med ungdomen till olika möten och möta upp på andra ställen än i öppenvårdens lokaler. Att samordnaren är placerad under öppenvården gör kontakten med ungdomen och familjen lättare. Flexibilitet och tillgänglighet har också varit viktigt för samverkansparters, speciellt viktigt i akuta lägen. Ökad kunskap Ökad kunskap om risk och skyddsfaktorer för ungdomar i riskzon för kriminalitet och antisocialt beteende har gjort/gör att insatserna blir effektivare och matchas rätt. Bedömningsinstrument IRK, (Initial riskbedömnings instrument)(se bilaga 1) Bedömningsinstrumentet för att identifiera risk och skydd, är en hjälp för polisen att kommunicera med socialtjänsten. Den hjälper också socialtjänst och polis att få en samsyn på riskfaktorer. SAVRY (Structured Assessment of Violence Risk in Youth) är ett instrument för bedömning av risk för våldsamt beteende eller annat allvarligt kriminellt beteende bland ungdomar. Bedömningsinstrumenten ger en struktur för hur ungdomarna till SIG, (Sociala insatsgrupper) väljs ut. Instrumenten ökar även samsynen mellan socialtjänsten, polis och samordnare gällande risker och skydd. Utifrån bedömningarna görs tydliga handlingsplaner baserade på RBM,(Risk, Behov, Mottaglighet) som matchas med ungdomarnas behov av stöd. Ansvarsfördelningen En tydlig ansvarsfördelning av insatsen med regelbundna uppföljningar upplevs ge mer effektiva insatser och ett bra samarbete mellan olika insatsparter. Det ger en känsla av sammanhang och man känner att man har en viktig del i arbetet med ungdomen. Samtycke 10

12 Medgivande att bryta sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen. För att kunna ge ungdomarna ett så bra stöd som möjligt behöver myndigheter kunna ha kontakt och utbyta uppgifter. Att ungdomen och familjer som blir aktuella för SIG, (sociala insatsgrupper)samtycker till att olika myndigheter har kontakt med varandra, är nödvändigt för att kunna delta i insatsen. Samtycket möjliggör samverkan mellan alla olika insatsformer. Det har inte varit några problem att få samtycke från ungdomarna och deras familjer. 5.2 Utmaningar Organisation För att kunna implementera SIG, (sociala insatsgrupper) fullt ut, är det viktigt att det fortsatt finns stöd från styrgruppen. För att arbetet med SIG, (sociala insatsgrupper) ska vara möjlig är de strukturella förutsättningarna för samverkan nödvändiga. Det finns ett samverkans avtal (se bilaga 2) undertecknat av, Sociala nämndernas förvaltning, Polis, Barn och utbildningsförvaltningen, Fritid och entreprenad och Vård och omsorg som sträcker sig till Förslag från samordnaren är att samverkansavtalet förlängs för att möjliggöra implementeringen av SIG, (sociala insatsgrupper). Ärendets gång/samverkan Det finns en mall för ärendets gång, men den används inte fullt ut i praktiken. Detta har delvis berott på att det inte funnits utrymme för fler ärenden, så den har inte kunnat testas fullt ut. Samordnaren samverkar i första hand med socialtjänsten, där fungerar samverkan okej utifrån att samordnaren är flexibel. Önskvärt vore en kontakt på socialtjänsten som har ansvaret för alla SIG ärenden. Det skulle effektivisera och underlätta arbetet med grupperna. Just nu finns det två ungdomspoliser kopplade till SIG, samarbetet med dem har fungerat bra, men när de inte är på plats blir det sårbart. När antalet individuella insatsgrupper ökar, kommer det att krävas fler poliser för att det ska fungera. Samverkan med skolor har fått göras från fall till fall, då det finns många olika huvudmän, både kommunala och privata alternativ. Arbetsbelastning Utifrån att SIG, (social insatsgrupp) är en tidskrävande och lång insats blir insatsen resurskrävande för de myndigheter, förvaltningar och organisationer som deltar i grupperna. Den del som SIG, (Social insatsgrupp) kräver mest resurser ifrån, är Individ och familjs öppenvård som arbetar med kriminalitet och missbruk. Det sista halvåret har det varit ett mycket hårt tryck på öppenvården som jobbar med kriminalitet och droger utifrån att de ungdomar vi möter har en tyngre och mer sammansatt problematik än tidigare. Det finns flera anledningar 11

13 till det. En av anledningarna är att arbetet med SIG, (Sociala insatsgrupper) har satt ökat fokus på ungdomar som har kriminalitet som drivande problematik. Det är bra att vi fått upp ögonen för dessa ungdomar och att de får hjälp. För att insatsen ska vara effektiv krävs resurser. Tanken är att insatserna i SIG ska tas från de befintliga verksamheterna som finns i kommunen, men i praktiken är det svårt att lösa för de anställda som kan bli aktuella att ingå i en social insatsgrupp. De har t.ex. en tjänst på en fritidsgård, uppdraget kan/får inte ta så mycket tid till att jobba med SIG, (social insatsgrupp) för då hinner man inte med sitt ordinarie jobb. Sysselsättning Det är mycket viktigt att ungdomarna har en meningsfull sysselsättning i sina liv. Kommunen kan erbjuda, skola och praktik och det fungerar bra för vissa ungdomar. Men det finns en grupp ungdomar som inte vill/kan/ska gå i skolan som det saknas alternativ för. Det är svårt att motivera ungdomar till praktik där de inte får någon ersättning och där de inte ser poängen med att vara. Detta gäller framför allt ungdomar i åldern år. Systemet i kommunen är uppbyggt på att man ska gå i skolan under den perioden i livet. Gör man inte det hamnar man i ett glapp- ingen mans land. Det krävs samverkan mellan olika aktörer i kommunen t.ex. socialtjänst, arbetsförmedling, Arenan, fritid med flera för att skapa alternativ för den grupp ungdomar som av olika anledningar inte ska/kan gå i skolan just nu. Ersättning En möjlighet till ekonomisk ersättning för de ungdomar som av olika anledningar inte går i skolan. Kommunen kan i dagsläget erbjuda skola och oavlönad praktik till dessa ungdomar. Det är generellt sett svårt att motivera ungdomar till oavlönat arbete och det är ännu svårare att motivera ungdomarna i den här målgruppen utifrån att de ibland har en egen ekonomi baserad på kriminell verksamhet. Samordnaren har tillsammans med AMA och fritid och förebyggande ordnat speciallösningar i två insatsgrupper. Det har varit bra lösningar men de är inte hållbara i ett lång perspektiv. 5.3 Frågor för fortsatt arbete Hemtagning Hitta ett sätt att planera hemtagning av ungdomar från institutioner, som har en komplex problembild, gällande kriminalitet och våld. Där skulle SIG, (sociala insatsgrupper) kunna vara en lösning och erbjuda hemsluss och matchande insatser på hemmaplan. Kompetens och Utbildning 12

14 Det finns ett behov av fördjupad kompetens om de olika delar som påverkar ungdomskriminalitet. Kunskap och förståelse inom områdena, risk och skydd, psykisk ohälsa, funktionsnedsättningar och behandlingar som berör målgruppen är nödvändigt. Detta förbättrar arbetet med målgruppen och skapar förbättrad samsyn mellan och inom myndigheter. Förutom socialtjänst och polis bör kompetenshöjning erbjudas samverkanspartners som skola, BUP, habilitering m.fl. Bedömningsinstrument Hur kan socialtjänsten använda sig av/dra nytta av inkomna IRK (Initial Riskbedömning för Kriminalitet)blanketter, som inte blir aktuella för SIG (Social insatsgrupp) Ska målgruppen utökas Nu är målgruppen för SIG (sociala insatsgrupper) år i Västerås Stad. Men sättet att arbeta fungerar även på äldre ungdomar/unga vuxna. Under projektiden har det tagits en del kontakter med bla socialtjänstens unga vuxna och försörjningsstöd, arbetsförmedlingen och frivården. Kontakter har också tagits med Chance 2 Change som jobbar med en liknade, men äldre, målgrupp där vi utbyter erfarenheter med varandra. Hur ska vi jobba vidare med det? Samverkan med landstinget Det finns ett behov av att knyta till sig landstinget i arbetet kring dessa ungdomar. Inte sällan finns psykisk ohälsa som del i den komplexa problematik som finns kring dessa ungdomar. I det samverkansavtal som nu finns för projektet, ingår polis och kommunens verksamheter, det vore önskvärt att landstinget också fanns med som samverkanspart. Följden av att landstinget inte finns med kan leda till att det blir svårt att matcha rätt insatser i rätt tid. (Det kan till och med bli fel insats för att inte hela problembilden är klart utredd runt ungdomen.) Det kan t.ex. leda till att ungdomen får en insats som den inte klarar av för att den psykiska ohälsan måste behandlas först, för att övriga insatser ska ge förväntat resultat. Hela det paketet av stödinsatser som finns för ungdomar i vårt samhälle måste finnas tillgängligt och kunna ges i rätt tid och med viss prioritering. Idag kan tex BUP ha väntetider på 1-1,5 år. Samverkan med flexibla aktörer i kommunen Fältassistenter och inkluderingsteamspersonal är yrkesroller som skulle kunna vara delaktiga i arbetet med SIG. De skulle kunna ha liknande roll som polisen utifrån att de är flexibla i sin yrkesroll och att de ofta kommer i kontakt med målgruppen. Det finns redan kontakter tagna men det finns ingen formell 13

15 samverkan. Vi har i grunden samma uppdrag, hjälpa ungdomar att inte hamna i utanförskap. Nya påföljder Det införs två nya påföljder för unga lagöverträdare som heter ungdomstillsyn och ungdomsövervakning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli De föreslagna påföljderna ska avhjälpa brister och täcka upp luckor/brister i det nuvarande påföljdssystemet. Syftet är att det för en person under 18 år i princip alltid ska finnas en tillämplig ungdomspåföljd, som är tillräckligt ingripande med hänsyn till brottslighetens allvar och den unges tidigare brottslighet. Därmed ska vuxenpåföljder och höga bötesstraff kunna undvikas. Båda påföljderna bygger på övervakning och kontroll men innefattar även behandlande inslag. Påföljderna ska kunna dömas ut oberoende av den unges inställning och utan någon föregående behovs- eller lämplighetsprövning. Detta kommer att påverka arbetet med ungdomar som begått brott, troligen kommer det krävas mer personal och en samverkan mellan kommun och stat. 6. Slutdiskussion Jag tycker att arbetet med projektet SIG är rätt sätt att försöka hjälpa ungdomar som är på väg in i en kriminell livsstil. Framgångfaktorerna som jag ser det, är att vi tar ett samlat grepp om ungdomarnas problematik. Att vi samverkar runt dessa ungdomar är en förutsättning för att lyckas i arbetet med dessa ungdomar och deras familjer. Arbetet är kostsamt och tidskrävande på kort sikt men lönsamt på lång sikt. Arbetet med SIG, (sociala insatsgrupper) görs utifrån ett systemiskt arbetssätt så insatsen hjälper inte bara ungdomen som är med i SIG, utan det får också positiva effekter för ungdomens familj och nätverk. Även om kostnaderna för insatsen är höga, ger alternativen, utanförskap och marginalisering, ännu större kostnader för samhället. Utgifter som hamnar hos landsting, arbetsförmedling, kriminalvård och kommun, (samtidigt som personer i kriminalitet och missbruk, inte bidrar till samhället i form av skatteintäkter.) Det finns fortsatt mycket arbete att göra för att arbetet med SIG, (sociala insatsgrupper) ska bli så effektivt som det kan bli. Arbetet behöver framförallt göras på en organisatorisk nivå, så att det kan bli smidigare att genomföra snabba individuella lösningar (som kan bli avgörande för om SIG blir effektfullt eller inte). Kriminella ungdomar klarar än mindre av att vänta på stöd, händer det inget som de ser som positivt direkt är risken stor att de drar sig ur samarbetet. Tanken med SIG, (sociala insatsgrupper) är att alla tjänstemän som behövs i en social insatsgrupp, ska få utrymme att göra arbetet utifrån den position/tjänst man för närvarande har i kommunen som till exempel lärare eller fritidsledare. Så ser det inte ut nu. Det är svårt för ungdomens stödpersoner i olika verksamheter att vara flexibla på grund av att de inte får ta tid från sina ordinarie tjänster. Det gör att en stor del av arbetet hamnar på socialtjänstens öppenvård, vilket inte är fel, möjligen att det är så det måste bli. Men det var inte så det var tänkt. 14

16 Efter att ha jobbat med SIG under ett års tid har jag sett att det finns bra förutsättningar att lyckas hjälpa denna målgrupp. Det finns fantastiska medarbetare på skolor, fritidsgårdar, socialtjänst, föreningar och hos polisen. Det som saknas är inte viljan att bidra till förändring för dessa ungdomar. Utan det sitter fast i systemet, men med god vilja och hårt arbete så löser vi det också. Källförteckning: Bilaga 1. IRK Bilaga 2. Samverkansavtal 15

17 16

18 17

19 18

20 19