SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12. Resvaneundersökning Halmstads kommun. Populärversion

Relevanta dokument
RVU 12 Resvaneundersökning Halmstads kommun

Resvaneundersökning i Halmstads kommun Jämförelserapport - Våren 2018 Alex Spielhaupter, Erik Granberg, Hanna Ljungblad, Ronja Sundborg

Kort om resvanor i Halmstads kommun. Resvaneundesökningen 2018 en sammanfattning

RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 2013

Kort om resvanor i Luleå 2010

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö

Guide. Att genomföra en resvaneundersökning

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, Projektnummer:

Resvanor i Sundsvall. Resultat från resvaneundersökning. Resvaneundersökning

Resvaneundersökning i Falköpings kommun

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/

RVU 2011 ÖREBRO och KUMLA

RAPPORT 2013:71 VERSION 1.2. Resvanor på Lidingö 2013

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007

RAPPORT 2012:107 VERSION 1.0. Resvanor i Gävle 2012

Spelschema för årets fotbollsmästerskap! island tyskland Söndag 14/7 Växjö Arena, Växjö. Söndag 14/7 Kalmar Arena, Kalmar

Fotograf: Matton images RESVANOR I SOLLENTUNA SÅ RESTE KOMMUNINVÅNARNA VÅREN

Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun

RVU Resvaneundersökningen. i Linköpings kommun 2014

Resvanor i Jönköpings kommun 2014 inom Stadsbyggnadsvision JÖNKÖPING

Barns och ungdomars resvanor

Jennie Marklund Sweco Infrastructure, Södra Järnvägsgatan 37, Sundsvall,

Renare stadsluft. Bilaga 2 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen

Resvanor i Umeå. Så reste kommuninvånarna hösten Fotograf: Andreas Nilsson

Resvanor i Stockholms län 2015

Resvanor i Stockholms län 2015

På rätt väg? En jämställdhetsanalys av Kalmar kommuns resvaneundersökning

RESVANEUNDERSÖKNING I BROMÖLLA

Trafikverket Resvanor Partille Kommun 2017

RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar

Enkät om resvanor till skola och fritidsaktivitet i Lomma kommun

Resvaneundersökning Sundbyberg 2016

Resvaneundersökning. hösten 2015

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag

Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning

Resvanor i Göteborgsregionen MAJ 2007

Utökad rapport. Trafikmätning:

Resvanor i Jönköpings kommun 2009 inom Stadsbyggnadsvision 2.0

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning

RVU Sverige. Den nationella resvaneundersökningen

Resvaneundersökning Kungsbacka kommun 2017

GRATIS BUSS FÖR BARN OCH UNGA EFFEKTER PÅ RESANDE. Erfarenheter från Östersunds kommun Slutrapport

Resvanor i Stockholms län 2015

Resvane- undersökning 2013

EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

Utökad rapport. Trafikmätning:

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken

Kort om resvanor i Luleå kommun

Regional attityd- och resvaneundersökning

Resvaneundersökning 2017

Cykling och gående vid större vägar

Uppdragsgivare: Borlänge kommun, Falu kommun, Dalatrafik Kontaktpersoner: Anna-Lena Söderlind (Falun kommun)

Metoder för skattning av gång- och cykeltrafik. Kartläggning och kvalitetskontroll Anna Niska, VTI

Rapport Datum: Resvanor i Region Örebro län

Tillgänglighet sida 1

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun

Resvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder

Information avseende genomförd regional resvaneundersökning för Stockholms län 2015

Trafikdagen 2014: Planering som skulle gynna gång som transportmedel DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Resvaneundersökning Anderstorp

Så reser vi baserat på socioekonomi resmönster för 37 grupper PM 2018:9

Resvanor i Lomma kommun - en kartläggning av resande under 2007

Dokumenttitel: Resvanor i Nyköping 2019 Skapat av: Point AB Foto: Mostphotos Dokumentdatum: Projektnummer: Version: 3

Rörlighetens samhälle trender, krav och konsekvenser

Resvanor i Eskilstuna

Bilaga pressinformation Kollektivtrafikbarometern tabeller riksgenomsnitt för 2010

Innehåll Innehåll 3. Allmänt om undersökningen 5. Sammanfattning Bakgrund Resultatredovisning Avslutning 22

Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

EN POPULÄRVERSION AV RESEVANE UNDERSÖKNING 2018 LINNÉUNIVERSITETETS STUDENTER, VÄXJÖ RESEVANEUNDERSÖKNING LINNÉUNIVERSITETET 2018

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

HUR SKA VI HANTERA FRITIDSRESORNA?

Så reser vi i Skåne. Resvaneundersökningen 2018

Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011

sydöstra Sverige Specialanalys Kalmar kommun Presentation Kalmar

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara)

Vägtrafikskador personer omkom i vägtrafikolyckor under personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 2017.

Trollhättans kommun. Resvaneundersökning. Nov - dec 2013 GENOMFÖRD AV KOUCKY & PARTNERS OCH ENKÄTFABRIKEN

ATTITYD- OCH RESVANEUNDERSÖKNING RVU 2014 SAMMANSTÄLLNING AV RESULTAT FÖR KARLSTADS KOMMUN

Resvanor invånare år i Umeå tätort

AB Handelns Utredningsinstitut September Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, Projektnummer:

Resvaneundersökning. Revisionsdatum

Resvaneundersökning bland arbetsplatser i Göteborg

Resvaneundersökning. Datum

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

EN POPULÄRVERSION AV RESEVANE UNDERSÖKNING 2018 LINNÉUNIVERSITETET, VÄXJÖ RESEVANEUNDERSÖKNING LINNÉUNIVERSITETET 2018

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län

tokiga transporter SPN-uppdrag

Förord. Lund mars Trivector Traffic AB

ATTITYD- OCH RESVANEUNDERSÖKNING I VÄRMLAND 2014

Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner

Resvaneundersökning i Kristianstad rapport

BILENS ROLL I DEN DAGLIGA RÖRLIGHETEN. Utveckling av bilinnehav och bilanvändning i Sverige mellan 1978 och

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal

Hållbart resande i socialt utsatta områden ANNA HANSSON 2018 MVEM30 EXAMENSARBETE FÖR MASTEREXAMEN 30 HP MILJÖVETENSKAP LUNDS UNIVERSITET

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga

Transkript:

SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12 Resvaneundersökning Halmstads kommun Populärversion

Under våren 2012 genomförde Vectura, på uppdrag av Halmstads kommun, en resvaneundersökning (RVU 12) för att för att kartlägga kommuninnevånarnas resvanor. Undersökningen är ett steg i arbetet med att förverkliga Halmstads kommuns handlingsplan för hållbara transporter. Malmö, 2012-08-22 Vectura 201 22 Stockholm www.vectura.se Beställare: Projektledare: Konsult: Uppdragsledare: Medarbetare: Halmstads kommun Stefan Lundh Vectura Consulting AB Martin Ullberg Charlotte Wahl Helena Svensson Maria Varedian Titel: RVU 12 Resvaneundersökning Halmstads kommun, Populärversion 2

Resvaneundersökningen 2012 Resvaneundersökningen 2012 i Halmstads kommun (RVU 12) är en enkätundersökning som bygger på ett statistiskt representativt urval av ca 9000 personer i åldern 12 till 84 år, boende i Halmstads kommun. Av de 9000 besvarade ca 4000 personer enkäten (svarsfrekvens på 46 %). Halmstads kommun delades in i 18 områden (A-R), se Figur 1, och enkäten skickades ut till boende i dessa områden. Vid analysen av resorna definierades ytterligare fem områden (S-W) utanför Halmstads kommun. Samtliga områden framgår av Figur 1och Tabell 1 nedan. Figur 1 Områdesindelning inom Halmstads kommun 3

Tabell 1 Områden Område A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W Stadsdelar/orter Centrum/Söder/Slottsjorden Gamletull/Östra förstaden Alet/Rotorp Mickedala/Väster Furet/Frennarp Nyhem/Nyatorp Gustavsfält/Linehed/Östergård/Andersberg/Östra Stranden Söndrum/Bäckagård/Stenhuggeriet/Trottaberg Tylösand/Frösakull/Vilshärad/Ringenäs/Fammarp Kärleken Vallås Snöstorp/Brogård Fyllinge Gullbrandstorp/Harplinge/Haverdal/Steninge/Landsbygd Holm/Kvibille/Getinge/Landsbygd Åled/Sennan/Oskarström/Landsbygd Skedala/Marbäck/Simlångsdalen/Landsbygd Trönninge/Påarp/Laxvik/Gullbranna/Eldsberga/Landsbygd Stockholm Göteborg Malmö Andra kommuner utanför Halmstads kommun Utland Materialet omfattar ca 12000 resor gjorda under tre veckor våren 2012. Resorna har startoch/eller målpunkt i område A-W. Totalt gjorde 67 % av de som besvarade enkäten en eller flera resor under sin mätdag. Vad används en resvaneundersökning till? Resultaten från RVU 12 är av intresse för kommunens trafikplaneringsinsatser samt i utvecklingen av kommunens nya översiktsplan. Resultatet från undersökningen visar dels nuläget av hur kommunens invånare transporterar sig under en normalvecka och kan dels fungera som jämförelse vid senare uppföljningar. Kunskap om hur kommuninvånarna förflyttar sig är även av intresse i det strategiska arbetet med att få fler att välja andra transportmedel än bilen. I denna rapport redovisas några av de viktigaste resultaten i RVU 12. Vad är en resa? Med en resa avses en förflyttning som görs med ett ärende. Om en person t.ex. åker mellan hemmet och arbetet och lämnar barn på förskola på väg till arbetet räknas detta som två resor, en resa mellan hemmet och förskolan och en mellan förskolan och arbetet. Hemresan räknas också som en resa. En resa kan göras med ett eller flera färdmedel. Om personen exempelvis har cyklat till busshållplatsen och därefter tagit bussen, räknas detta till samma resa om ärendet är detsamma. Däremot räknas bara ett s.k. huvudfärdmedel vid analysen av resan. Detta definieras utifrån hierarkin tåg, buss, färdtjänst, taxi, bil, moped, cykel, till fots. För en resa som gjorts med buss i kombination med cykel definieras huvudfärdmedlet då som buss. 4

Hur reser Halmstadsborna? Halmstadsborna är ett bilburet folk Färdmedelsfördelningen för resorna inom Halmstads kommun framgår av Figur 2. Nästan 60 % av Halmstadsbornas resor görs med bil, en femtedel med cykel och en tiondel med buss eller till fots. 88 % av hushållen i Halmstads kommun har en eller flera bilar. Medelreslängden för bilresorna är 8,4 km inom kommunen och 17,2 km för alla resor. Bilresorna dominerar oberoende av kön, ålder och vilken utbildningsnivå respondenterna har. Endast vid resor under en kilometer görs en lika stor andel resor med cykel och en större andel till fots, se Figur 3. 2% 19% 9% 9% 2% 59% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 41,6 26,8 27,9 16,1 34,9 4,7 42,1 3,8 6,8 23,0 12,8 10,2 12,8 27,6 8,4 7,5 82,1 62,3 68,8 58,1 Figur 2 Färdmedelsval för huvudfärdsätt (N=9106) Figur 3 Färdmedelsval beroende på resans längd (N=133-1964) Bilen är det dominerande färdsättet för samtliga ärendetyper förutom resor till skola och utbildning, se Figur 4. För dessa resor görs betydligt större andel resor med buss eller cykel. Studerande och personer i den yngsta ålderskategorin (12-24) gör också en större andel resor med buss och cykel än övriga kategorier (se Figur 5 och Figur 16). De flesta resor med cykel görs inom Halmstads kommun. Medelreslängden för en cykelresa är 3,3 km inom kommunen och 3,4 km totalt. 5

Annat 55,4 12,9 19,8 9,0 Besöka släkt/vänner 64,4 5,3 14,0 12,0 Nöjes- eller fritidsverksamhet 56,6 8,8 20,4 9,3 5,8 Service (sjukvård, bank, post etc.) 51,9 14,1 18,9 12,1 4,9 Annat inköp 68,7 6,6 11,8 10,9 Inköp av livsmedel 64,1 6,8 16,5 12,1 Hämta/lämna barn/vuxen 75,8 11,1 11,3 Till skola/utbildning 18,6 33,1 29,6 12,4 8,3 Tjänsteärende 77,3 4,1 6,7 5,6 4,8 Till arbetsplatsen 63,5 5,9 22,5 5,1 Till bostaden 57,0 9,9 21,4 8,7 Figur 4 Färdmedelsval beroende på ärende (N=206-3142) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Annat 56,8 12,2 11,5 13,8 Pensionär 59,4 12,7 16,9 9,2 Studerande 26,7 24,3 28,1 13,9 4,9 Arbetssökande/föräldraledig/sjukskriven 43,5 12,6 16,5 26,4 Förvärvsarbetare/egenföretagare 69,6 18,0 6,5 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Figur 5 Färdmedelsval beroende på sysselsättning (N=314-5449) 6

De vanligaste resorna I Figur 6 illustreras mellan vilka områden de vanligaste resorna i Halmstads kommun görs. Ytterligare vanliga resor förekommer inom områdena F, G, H, N och P. Den största andelen resor görs med bil, förutom resor mellan A-D, A-F och F-G, där cykel är det vanligaste transportslaget, se Tabell 2. Figur 6 De vanligaste resorna i Halmstads kommun Tabell 2 Fördelning av färdsätt i de vanligaste resorna i Halmstads kommun (N=8107) Resa mellan område: Andel av N (%) Färdsätt (%) Bil Buss Cykel Till fots Annat A-D 1,8 23 2 44 28 3 A-F 1,5 30 13 47 9 2 A-H 1,7 46 27 25 0 1 D-H 2,1 68 5 24 2 1 Inom F 1,7 34 2 31 31 1 F-G 2,8 40 3 44 14 0 Inom G 2,6 37 6 34 22 0 G-L 1,4 68 5 18 9 1 Inom H 3,8 59 1 26 12 2 Inom N 1,7 65 0 15 12 8 Inom P 1,9 67 1 6 17 9 Samtliga resor 60 9 19 9 4 7

Tre resor per dag och person Halmstadsborna gör i genomsnitt tre resor per dag. Flest resor görs under vardagarna och färre under helgerna, se Figur 7. 3,5 3,3 3,3 3,1 3,3 3,2 3,0 2,5 2,4 2,0 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Figur 7 Antal resor per person och dygn (N=4032) Längre resor på söndagar De kortaste resorna som har start och mål i Halmstads kommun görs på måndagar (6,2 km) och de längsta görs på söndagar (8,2 km), se Figur 8. Under dagarna däremellan är den genomsnittliga resan ca 7 km. 9 8 7 6 6,2 6,8 7,0 7,3 7,0 7,3 8,2 5 km 4 3 2 1 0 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Figur 8 Reslängd i kilometer per resa inom Halmstads kommun (N=4116) 8

Resor till arbetet är vanliga Näst efter resor till bostaden är det vanligaste ärendet resor till arbetsplatsen, se Figur 9. Att resor till bostaden är vanligast är inte så konstigt eftersom respondenterna uppmanades att redovisa hemresan som en separat resa. Men, för åldersgrupperna 25-44 och 45-64 är även resor till arbetsplatsen vanliga och resor till skola/utbildning är ett vanligt ärende bland de yngsta respondenterna. Bland de äldsta respondenterna görs inköpsresor, serviceresor och besök hos släkt och vänner i större usträckning än i övriga ålderskategorier 5% 3% 11% 2% 4% 7% 5% 36% Till bostaden Till arbetsplatsen Tjänsteärende Till skola/utbildning Hämta/lämna barn/vuxen Inköp av livsmedel Annat inköp 6% 3% 18% Figur 9 Resornas fördelning mellan ärenden (N=8920) Samtliga ärendeformer förutom resor till skola/utbildning görs i störst utsträckning med bil. Resor till skola/utbildning företas oftare med buss eller cykel, se Figur 10 (och även Figur 4). 70,0 60,0 50,0 40,0 Annat Besöka släkt/vänner Nöjes- eller fritidsverksamhet Service (sjukvård, bank, post etc.) Annat inköp Inköp av livsmedel Hämta/lämna barn/vuxen Till skola/utbildning Tjänsteärende Till arbetsplatsen Till bostaden 30,0 20,0 10,0 0,0 Figur 10 Resornas ärende fördelat på färdsätt. Procent av totala antalet resor på y-axeln (N=8732) 9

Flest resor morgon och kväll Det är vanligt att det är olika resmönster på vardagar och helger och så är även fallet i Halmstads kommun, se Figur 11. Under vardagar påbörjas flest resor på morgonen (mellan 7-8) och på eftermiddagen (16-17). Dessa resor domineras av resor till arbete och skola på morgonen och resor till bostaden på eftermiddagen. 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 Vardagar Lördagar Söndagar Figur 11 Antal resor efter timme när resan påbörjades (N vardagar =7484, N lördagar =991, N söndagar =729) Män reser oftare och längre Män gör både längre och fler resor per dygn än vad kvinnor gör, se Figur 12 och Figur 13. 4,0 20 3,5 3,0 3,4 2,7 18 16 14 17,2 15,3 Man Kvinna 2,5 12 2,0 km 10 1,5 8 7,6 6,4 1,0 6 4 0,5 2 0,0 Man Kvinna Figur 12 Antal resor per dygn för män respektive kvinnor (N=11991) 0 Totalt Inom kommunen Figur 13 Reslängd i kilometer per resa beroende på kön (N totalt =6397, N inom kommunen =4959) 10

Den största andelen av männens resor sker med bil, men bilresorna dominerar för både kvinnor och män. Dock transporterar sig kvinnor i större utsträckning än män med buss, cykel och till fots, se Figur 14. Män gör större andel resor än kvinnor till arbetsplatsen och i tjänsten. Kvinnor gör större andel resor för att hämta/lämna barn/vuxen, till inköp och service samt för att besöka släkt och vänner. Kvinna 53,6 10,6 21,6 11,0 Man 64,4 7,4 17,0 7,4 3,0 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Figur 14 Färdmedelsval beroende på kön (N man =4430, N kvinna =4676) Yngre reser mer än äldre Ju yngre man är, desto fler resor gör man. Som framgår av Figur 15 så gör den äldsta åldersgruppen betydligt färre resor än den yngsta. Däremot gör de yngsta Halmstadsborna de kortaste resorna och reser i större utsträckning än övriga åldersgrupper med buss, cykel eller till fots (Figur 16). I samtliga åldersgrupper är bilen det vanligaste färdmedlet. Personer över 25 år kör eller åker bil i ungefär samma utsträckning, medan de yngsta gör betydligt mindre andel resor med bil (av delvis förklarliga skäl eftersom ca hälften av denna åldersgrupp inte får köra bil). 6 5 4 3 2 1 0 4,8 4,4 2,7 1,4 12-24 25-44 45-64 65-84 Figur 15 Antal resor per dygn och person beroende på åldersklass (N=4005) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 4,6 12,3 25,2 22,8 33,5 10,5 19,0 4,4 62,5 6,1 8,3 17,2 69,5 62,0 Figur 16 Färdmedelsval beroende på ålder (N=1789-3344) 4,9 16,7 11,3 12-24 25-44 45-64 65-84 Resor till bostaden är vanligast i samtliga ålderskategorier. För åldersgrupperna 25-44 och 45-64 är resor till arbetsplatsen vanliga och resor till skola/utbildning är ett vanligt ärende bland de yngsta respondenterna. Bland de äldsta respondenterna görs inköpsresor, serviceresor och besök hos släkt och vänner i större usträckning än i övriga ålderskategorier. 11

Resans längd och färdmedelsval påverkas av vilket område man bor i I de flesta områdena (13 av 18) utgör resor inom området den mest förekommande förflyttningen och i de flesta av dessa är bil det vanligaste färdmedelsvalet. Boende i perifera områden (framförallt N-R, men även I som ligger långt från Halmstads centrum, se Figur 1) gör både längre resor (Figur 17) och större andel resor med bil (Figur 18). Detta är inte så konstigt då avstånd till målpunkter och tillgång till kollektivtrafik är faktorer som påverkar färdmedelsvalet. Bil är dock det vanligaste färdmedlet i samtliga områden, alltså även i centrala områden med god kollektivtrafik. 14 12 10 8,9 11,4 11,7 11,1 10,9 10,5 8 6 4 3,9 5,3 4,7 4,1 4,5 4,5 4,3 5,7 5,3 5,4 6,4 6,3 2 0 A B C D E F G H I J K L M N O P Q R Figur 17 Reslängd i kilometer per resa inom Halmstads kommun för boende i område A-R (N=4959) R Q P O N M L K J I H G F E D C B A 80,0 80,5 72,2 74,3 77,7 60,4 66,1 50,1 59,7 75,7 58,2 45,0 45,1 63,4 44,9 45,7 47,0 43,3 10,5 12,4 5,2 5,0 5,4 4,8 6,6 18,5 7,5 11,6 11,2 11,5 19,1 27,6 15,3 11,8 21,6 25,8 30,0 4,8 24,3 28,2 39,4 28,2 30,9 9,5 4,4 8,9 4,0 3,8 10,6 3,8 9,6 3,2 12,3 6,7 3,43,1 8,1 6,6 4,2 3,0 4,4 4,2 3,2 8,2 11,8 7,5 6,1 14,2 14,9 4,1 3,2 18,6 8,3 16,3 13,6 3,6 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Figur 18 Färdmedelsval beroende på område (N=333-1186) 12

Vid närmare granskning av de boendes resor inom och mellan områdena syns variationer i färdmedelsvalet och dessa variationer kan vara intressanta för att nyansera bilden av Halmstad som en stad med mycket bilism. Till exempel är resor med cykel vanligt i många av de resor boende i område A, C, D, E, G och K gör. I område G utgör 23 % av de boendes resor förflyttningar inom området och dessa resor görs i störst utsträckning med buss, följt av cykel och till fots. Det är dock viktigt att vara uppmärksam på att ett mycket begränsat antal resor kan ha gjorts mellan vissa områden. 13

är marknadsledande teknikkonsulter inom transportinfrastruktur och rörelseplanering. Vectura löser komplexa transportutmaningar och står för ett unikt kunnande i samspelet mellan transportslagen. Vi hjälper våra kunder att utveckla hållbara transportsystem och erbjuder tjänster inom utredning och analys, projektering, bygg- och projektledning samt drift och underhåll.