VIKTEN AV FYSISKA TESTER SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR INDIVIDANPASSAD TRÄNING TRÄNING VID RESPIRATORISK SJUKDOM, FUNKTIONELLA TESTER - PRAKTISKA ÖVNINGAR

Relevanta dokument
Fysioterapeutens viktiga roll

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Aktiv med KOL din patientutbildning. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa dina lungor

Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta

Astma och KOL är väl typ samma sak, eller? Fysisk träning och aktivitet vid lungsjukdom. Astma och fysisk aktivitet. Astma och fysisk träning

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga

Fysisk aktivitet til personer med Reumatoid Artrit Hvordan og hvor meget?

Träningsfysiologi. Kolhydrater. Energi. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE

E-HÄLSA, VAD ÄR DET OCH VAD KAN DET TILLFÖRA VÅRA VERKSAMHETER? KOL-WEBBEN, HUR MAN UTVECKLAR OCH ANVÄNDER EN E-HÄLSOLÖSNING VAD ÄR E-HÄLSA?

Är det bra att träna under pågående cancerbehandling?

KOL-webben kan det funka?

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

Kol-patienter Träning

Fysisk Aktivitet och KOL

Agenda. Karakteristika vid astma och KOL. Interprofessionellt arbete vid kroniska sjukdomar

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

Träningsfysiologi. Energi. Kolhydrater. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE. Korsbryggecykeln. Snabb tillgång och lätt för cellerna att använda

Åldrande och fysisk. aktivitet. Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut. Avdelningen för barns & äldre hälsa

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige

Uppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan.

Fysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)

Fysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Fysisk träning under adjuvant behandling

Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne

Träna med instruktör, i grupp, i gymmet HIT, Högintensiv Träning Onsdagar kl Vårens HIT, hög intensiv träning, fortsätter att

Vad är polio och postpolio?

Fysisk aktivitet och träning vid cancersjukdom

Hur kan fysisk aktivitet och träning påverka välbefinnande?

Nästan allt som tränas på gym och inom idrotten kallas styrketräning. Är det verkligen det? Om vi tittar på principerna så ser de ut som nedan.

Små barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren.

HYPERTONI FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

Fysisk aktivitet och träning vid MS

K Olofsson Program. Periodisering per vecka, v NULÄGE OCH MÅLSÄTTNING BEDÖMNING OCH UPPLÄGG

Fysisk träning vid KOL. Gun Faager, leg sjukgymnast, Med Dr, Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

Fysisk aktivitet och träning vid cancersjukdom

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet, FaR och Friskvårdslotsning

HUR TRÄNAR ELITSATSANDE BARN OCH UNGDOMAR?

Skolfortbildning Skövde 12/1 2017

Hannah Svensson Arena Älvhögsborg

Styrketest med 1RM och styrkeprogramupplägg vid reumatisk sjukdom

Styrketräning - Grundprinciper

Styrketräning för barn och ungdom Oktober 2013

Mål: Jag vill kunna springa 10 km inom 6 månader och tona kroppen och känna mig starkare i ryggen, benen och armarna. Ena fotleden är lite svag.

Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

FORMARE Testresultatens tolkning samt olika täningsformer och deras inverkan på kroppen

Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv

HVORDAN FUNGERE POLIOMUSKLER OG HVORDAN TRAENES DE?

Skånes universitetssjukvård

Styrketräning. Olika typer av muskelstyrka:

Förebygga fall. Petra Pohl Med dr, leg fysioterapeut. Linghem % var 65+ år i Sverige % år 2060

Kan konditionsträning minska upplevelsen av hjärntrötthet efter stroke? Anna Bråndal leg fysioterapeut, Med dr Strokecenter Norrlands

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen.

Emeliehemmet Folkhälsan Presentation av resultat från Aktivoi -projektet. Magnus Björkgren Frank Borg Gerd Laxåback Lisette Nygård

Abstrakt. Bakgrund. Inom idrotten strävar många atleter att förbättra sin maximala förmåga i styrka i ett antal övningar med olika redskap.

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?

RAS projektet ReAktivering i Samverkan ( )

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

ALLT FÖR DIN DRÖMKROPP!

Varför ska man styrketräna? Styrka Snabbhet Uthållighet Skadeförebyggande Rehabilitering Välbefinnande Socialt lära känna nytt folk

Träningsprogram: Styrketräning för nybörjare

ANALYS AV ETT TRÄNINGSPASS I PEAK POWER.

Ländryggsbesvär och träning - vilka övningar till vem?

Omtentamen II i momentet Träningslära

Fysisk träning vid hjärtsviktfysioterapeutens

Uthållighetsträning för barn och ungdom

Möjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva

Hälsa, kondition och muskelstyrka. - En introduktion

L Thimar Program. Periodisering per vecka, v NULÄGE OCH MÅLSÄTTNING BEDÖMNING OCH UPPLÄGG

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

Testerna visar en minskning på alla belastningar koncentriskt i effektutvecklingen. Även försämringar i den excentriska fasen i effektutveckling.

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård

ARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

LET YOUR BODY BE YOUR WEIGHT

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)

Träning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum

Abstrakt. Resultat. Tio träningspass ha genomförts 2 gånger/vecka måndag och torsdag. Under träningsperioden har belastningen ökats en gång.

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer

Kontakt Anders Lindsjö Träningsutveckling Styrka för Sport ett helhetskoncept från ungdom till elit

Styrketräning säsongen 2016/2017

Nack-specifikt träningsprogram

Maximalstyrkan är direkt avgörande i de flesta idrotter på elitnivå.

Ilir Latifi T2 Idrottshögskolan Stockholm Tränarlinjen. kurs Träningslära Träningsplanering för brottning

Rekommendationer om fysisk aktivitet : prevention och behandling

Träningsfysiologi. Mellan teori & praktik. (Fysiologi med inriktning på aerob och anaerob träning)

Åldersanpassad träning

Fysisk aktivitet och demenssjukdom

Uthållighetsträning. H-C Holmberg Nationellt Vintersportcentrum

Träningsfysiologi (Energiprocesser)

Fysisk träning och andningsgymnastik vid KOL. Sjukgymnast Anna-Karin Juhlin Lungmedicinsk dagvård SUS i Lund

Fysisk aktivitet vid astma och KOL utifrån Socialstyrelsens Nationella riktlinjer. Vilka vänder sig nationella riktlinjer till?

Motion och fysisk aktivitet vid hjärtsvikt

Motion efter 80 nyttigt eller skadligt?

Transkript:

VIKTEN AV FYSISKA TESTER SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR INDIVIDANPASSAD TRÄNING TRÄNING VID RESPIRATORISK SJUKDOM, FUNKTIONELLA TESTER - PRAKTISKA ÖVNINGAR Andre Nyberg. Leg Fysioterapeut, Med Dr. Lektor/Forskare Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, fysioterapi. Umeå universitet. HUR OCH VARFÖR BÖR MAN GÖRA FYSISKA TESTER? HUR KAN MAN INDIVIDANPASSA TRÄNING VID RESPIRATORISK SJUKDOM (KOL)? Andre Nyberg. Leg Fysioterapeut, Med Dr. Lektor/Forskare Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, fysioterapi. Umeå universitet. 1

PRINCIPER VID TRÄNING Individualitetsprincipen o Genetiska faktorer påverkar hur en individ svarar på en viss typ av träning. Specificitetsprincipen o Adaptationer efter träning är specifika till det arbete som utförs och beror på typ, intensitet och duration. Reversibilitetsprincipen o use it or lose it Överbelastningsprincipen o Överbelastning krävs för att en adaptation skall äga rum. o Centralt vid alla former av träning o Effekten är proportionell till intensiteten x tiden/repetitioner. o Överbelastning kan åstadkommas genom kombinationer av intensitet, tid, frekvens Variationsprincipen/periodisering o Variation av träningskomponenter (tid, intensitet, frekvens) krävs för fortsatt effekt. o Linjär periodisering / icke-linjär periodisering / block periodisering PRINCIPER VID TRÄNING Individualitetsprincipen o Genetiska faktorer påverkar hur en individ svarar på en viss typ av träning. Specificitetsprincipen o Adaptationer efter träning är specifika till det arbete som utförs och beror på typ, intensitet och duration. Reversibilitetsprincipen o use it or lose it Överbelastningsprincipen o Överbelastning krävs för att en adaptation skall äga rum. o Centralt vid alla former av träning o Effekten är proportionell till intensiteten x tiden/repetitioner. o Överbelastning kan åstadkommas genom kombinationer av intensitet, tid, frekvens Variationsprincipen/periodisering o Variation av träningskomponenter (tid, intensitet, frekvens) krävs för fortsatt effekt. o Linjär periodisering / icke-linjär periodisering / block periodisering 2

PRINCIPER VID TRÄNING Individualitetsprincipen o Genetiska faktorer påverkar hur en individ svarar på en viss typ av träning. Specificitetsprincipen o Adaptationer efter träning är specifika till det arbete som utförs och beror på typ, intensitet och duration. Reversibilitetsprincipen o use it or lose it Överbelastningsprincipen o Överbelastning krävs för att en adaptation skall äga rum. o Centralt vid alla former av träning o Effekten är proportionell till intensiteten x tiden/repetitioner. o Överbelastning kan åstadkommas genom kombinationer av intensitet, tid, frekvens Variationsprincipen/periodisering o Variation av träningskomponenter (tid, intensitet, frekvens) krävs för fortsatt effekt. o Linjär periodisering / icke-linjär periodisering / block periodisering PRINCIPER VID TRÄNING Individualitetsprincipen o Genetiska faktorer påverkar hur en individ svarar på en viss typ av träning. Specificitetsprincipen o Adaptationer efter träning är specifika till det arbete som utförs och beror på typ, intensitet och duration. Reversibilitetsprincipen o use it or lose it Överbelastningsprincipen o Överbelastning krävs för att en adaptation skall äga rum. o Centralt vid alla former av träning o Effekten är proportionell till intensiteten x tiden/repetitioner. o Överbelastning kan åstadkommas genom kombinationer av intensitet, tid, frekvens Variationsprincipen/periodisering o Variation av träningskomponenter (tid, intensitet, frekvens) krävs för fortsatt effekt. o Linjär periodisering / icke-linjär periodisering / block periodisering 3

HUR OCH VARFÖR SKALL MAN GÖRA FYSISKA TESTER? Individualitetsprincipen o Genetiska faktorer påverkar hur en individ svarar på en viss typ av träning. Specificitetsprincipen o Adaptationer efter träning är specifika till det arbete som utförs och beror på typ, intensitet och duration. Reversibilitetsprincipen o use it or lose it Du blir bra på det du tränar Överbelastningsprincipen o Överbelastning krävs för att en adaptation skall äga rum. o Centralt vid alla former av träning o Effekten är proportionell till intensiteten x tiden/repetitioner. o Överbelastning kan åstadkommas genom kombinationer av intensitet, tid, frekvens Variationsprincipen/periodisering o Variation av träningskomponenter (tid, intensitet, frekvens) krävs för fortsatt effekt. o Linjär periodisering / icke-linjär periodisering / block periodisering HUR OCH VARFÖR SKALL MAN GÖRA FYSISKA TESTER? Specificitetsprincipen du blir bra på det du tränar Fysiska tester behövs före, under och efter träning för bestämma: 1. vad som skall tränas, 2. hur träningen skall genomföras, 3. hur träningen skall utvärderas. 4

HUR OCH VARFÖR SKALL MAN GÖRA FYSISKA TESTER? VAD SKALL MAN TÄNKA PÅ VID VAL AV FYSISKT TEST? Exempel: Muskelfunktion vid KOL Varför? Vilken/vilka muskelgrupper? Vilka aspekter av muskelfunktion? Vilken typ av muskelkontraktion? Varför? Vad? Hur? Vilken typ av utrustning? 5

VARFÖR GÖRA ETT FYSISKT TEST VID KOL? Ventilatorisk begränsning, luftflödesbegränsning, gasutbytesdefekt VARFÖR GÖRA ETT FYSISKT TEST VID KOL? Ångest och depression Rädsla för fysisk aktivitet Ventilatorisk begränsning, luftflödesbegränsning, gasutbytesdefekt Minskad kardiovaskulär förmåga Nedsatt fysisk kapacitet Nedsatt skelettmuskelfunktion Sänkt fysisk aktivitetsnivå Känslighet för dyspné/andnöd Minskad tro på sin egen förmåga beträffande gång Dålig nutritionsstatus Försämrad balans Samsjuklighet Försämringstillstånd Minskad livskvalitet Modifierad från Casaburi. NEJM, 2005, samt Laveneziana o Palange. ERJ 2012 ZuWallack. Am J Med, 2008 6

VARFÖR GÖRA ETT FYSISKT TEST VID KOL? Bland personer med KOL har: 20-40% nedsatt lårmuskelstyrka Lårmuskeluthållighet nedsatt mellan 33-77% jämfört med personer utan KOL Exempel: Muskelfunktion vid KOL Normal lårmuskelstyrka ~ 80% Nedsatt lårmuskelstyrka~ 50% 7

Kan vi öka muskelstyrkan (i förhållande till BMI) med 10% kan vi minska risken för död med 9% Nedsatt muskelfunktion God/bibehållen muskelfunktion 8

Personer med KOL med nedsatt muskelfunktion har, oberoende av lungfunktion, minskad vardaglig fysisk aktivitet, lägre livskvalitet, ökat antal sjukhusinläggningar samt försämrad fysisk förmåga jämfört med de som har en god muskelfunktion. Nedsatt muskelfunktion Besvarar frågan varför! VILKEN/VILKA MUSKELGRUPPER? Bland personer med KOL har: 20-40% nedsatt lårmuskelstyrka Lårmuskeluthållighet nedsatt mellan 33-77% jämfört med personer utan KOL Exempel: Muskelfunktion vid KOL 9

VILKA ASPEKTER AV MUSKELFUNKTION? Bland personer med KOL har: 20-40% nedsatt lårmuskelstyrka Lårmuskeluthållighet nedsatt mellan 33-77% jämfört med personer utan KOL Exempel: Muskelfunktion vid KOL VILKEN TYP AV MUSKELKONTRAKTION/TEST? isometrisk isokinetisk isotonisk Exempel: Muskelfunktion vid KOL 10

VILKEN TYP AV MUSKELKONTRAKTION/TEST? Specificitetsprincipen du blir bra på det du tränar På samma sätt som träningsadaptationer är specifika för det stimuli som träningen innebär, skall val av utvärderingsstrategi/test vara specifikt för den kliniska fråga som den avser att besvara Mekanisk specificitet MEKANISK SPECIFICITET % ökning efter träning 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Maskin - Övning 1 Maskin - Övning 2 Fri vikt - Övning 1 Fri vikt - Övning 2 Maskin Fri vikt Boyer, 1990 11

MEKANISK SPECIFICITET % ökning efter träning 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Maskin - Övning 1 Maskin - Övning 2 Fri vikt - Övning 1 Fri vikt - Övning 2 Maskin Fri vikt Boyer, 1990 MEKANISK SPECIFICITET % ökning efter träning 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Maskin - Övning 1 Maskin - Övning 2 Fri vikt - Övning 1 Fri vikt - Övning 2 Maskin Fri vikt Boyer, 1990 12

De Brandt 2018 Chron Respir Dis Medel 16% Isokinetic Isokinetic Isokinetic Isokinetic De Brandt 2018 Chron Respir Dis 13

Medel 41.8% Isometric Isometric Isometric De Brandt 2018 Chron Respir Dis Isotonic Isotonic Isotonic Medel 59,8% Mix De Brandt 2018 Chron Respir Dis 14

VILKEN BETYDELSE HAR VAL AV TEST? Träning 3ggr / veckan med elastiska band VILKEN BETYDELSE HAR VAL AV TEST? 2 2 % förändring i elastisk UTHÅLLIGHET 1.8 1.6 1.4 1.2 1 37% % förändring i isokinetisk UTHÅLLIGHET 1.8 1.6 1.4 1.2 1 10% 0.8 0 5 10 15 20 25 0.8 0 5 10 15 20 25 Testa med samma utrustning som träningen genomförs med! 15

VILKEN TYP AV MUSKELKONTRAKTION/TEST? isometrisk isokinetisk isotonisk Hur relevant är det som testas och är det kliniskt genomförbart? Exempel: Muskelfunktion vid KOL VILKEN TYP AV MUSKELKONTRAKTION/TEST? isometrisk isokinetisk isotonisk Hur relevant är det som testas och är det kliniskt genomförbart? Exempel: Muskelfunktion vid KOL 16

VILKEN TYP AV MUSKELKONTRAKTION/TEST? FUNKTIONELLA TESTER? Funktionella tester är mera lika/replikerar vardagliga aktiviteter Funktionella tester är (oftast) billiga, tidseffektiva, billiga och kräver minimal utrustning Involverar olika muskelgrupper/rörelser i ett och samma test Bättre relaterat till vardaglig fysisk aktivitet. Bui 2017 Annals ATS part 1, Bui 2017 Annals ATS part 2 Exempel: Muskelfunktion vid KOL 6-min gångtest FUNKTIONELLA TESTER 30/60 sek sit to stand 5 ggr sit to stand SPPB Glittre ADL Bui 2017 Annals ATS part 1, Bui 2017 Annals ATS part 2 17

6-min gångtest FUNKTIONELLA TESTER 30/60 sek sit to stand 5 ggr sit to stand SPPB Glittre ADL Bui 2017 Annals ATS part 1, Bui 2017 Annals ATS part 2 FUNKTIONELLA TESTER 6-min gångtest Exempel: Muskelfunktion vid KOL 18

6-min gångtest FUNKTIONELLA TESTER 30/60 sek sit to stand 5 ggr sit to stand SPPB Glittre ADL Bui 2017 Annals ATS part 1, Bui 2017 Annals ATS part 2 FUNKTIONELLA TESTER? Sit to stand (STS) Olika versioner: 5 ggr STS, 30 sek STS, 60 sek STS Populationer: Friska, KOL, Cystisk fibros, hjärtsvikt Mäter: Lårmuskelstyrka/uthållighet/(power) Validitet: Relaterat till muskelstyrka, muskeluthållighet, 6- minuters gångtest, syreupptagningsförmåga, livskvalitet etc. Reliabilitet: 5ggr STS: Nära till perfekt test-retest och inter-bedömmar reliabilitet (ICC 0.97 och ICC 0.99) 60 sek STS: Nära till perfekt test-retest reliabilitet Bui 2017 Annals ATS part 1, Bui 2017 Annals ATS part 2, Reychler 2018 Clin Respir J Exempel: Muskelfunktion vid KOL 19

FUNKTIONELLA TESTER? Testare A intra Testare A inter Testare B intra Testare B testretest Testare A Testare B Bui 2017 Annals ATS part 1, Bui 2017 Annals ATS part 2 Exempel: Muskelfunktion vid KOL FUNKTIONELLA TESTER? Sit to stand (STS) Känslighet för förändring: 5 ggr STS: 1.4 sekunder Minsta klinisk relevanta skillnad: 5 ggr STS: 1.7 sekunder 60 sek STS: 2.5 repetitioner Referensvärden: Bui 2017 Annals ATS part 1, Bui 2017 Annals ATS part 2 Exempel: Muskelfunktion vid KOL 20

5 GGR STS Exempel: Muskelfunktion vid KOL 60 SEK STS Prova på! Strassman 2013 Int J Public Health 21

60 SEK STS Strassman 2013 Int J Public Health HUR OCH VARFÖR SKALL MAN GÖRA FYSISKA TESTER? Specificitetsprincipen du blir bra på det du tränar Fysiska tester behövs före, under och efter träning för bestämma: 1. vad som skall tränas, 2. hur träningen skall genomföras, 3. hur träningen skall utvärderas. 22

HUR OCH VARFÖR SKALL MAN GÖRA FYSISKA TESTER? Specificitetsprincipen du blir bra på det du tränar Fysiska tester behövs före, under och efter träning för bestämma: 1. vad som skall tränas, 2. hur träningen skall genomföras, 3. hur träningen skall utvärderas. HUR OCH VARFÖR SKALL MAN GÖRA FYSISKA TESTER? Individualitetsprincipen o Genetiska faktorer påverkar hur en individ svarar på en viss typ av träning. Specificitetsprincipen o Adaptationer efter träning är specifika till det arbete som utförs och beror på typ, intensitet och duration. Reversibilitetsprincipen o use it or lose it Överbelastningsprincipen o Överbelastning krävs för att en adaptation skall äga rum. o Centralt vid alla former av träning o Effekten är proportionell till intensiteten x tiden/repetitioner. o Överbelastning kan åstadkommas genom kombinationer av intensitet, tid, frekvens Variationsprincipen/periodisering o Variation av träningskomponenter (tid, intensitet, frekvens) krävs för fortsatt effekt. o Linjär periodisering / icke-linjär periodisering / block periodisering 23

HUR OCH VARFÖR SKALL MAN GÖRA FYSISKA TESTER? Individualitetsprincipen o Genetiska faktorer påverkar hur en individ svarar på en viss typ av träning. Specificitetsprincipen o Adaptationer efter träning är specifika till det arbete som utförs och beror på typ, intensitet och duration. Reversibilitetsprincipen o use it or lose it Överbelastningsprincipen o Överbelastning krävs för att en adaptation skall äga rum. o Centralt vid alla former av träning o Effekten är proportionell till intensiteten x tiden/repetitioner. o Överbelastning kan åstadkommas genom kombinationer av intensitet, tid, frekvens Variationsprincipen/periodisering o Variation av träningskomponenter (tid, intensitet, frekvens) krävs för fortsatt effekt. o Linjär periodisering / icke-linjär periodisering / block periodisering Week 0 Baseline testing NLPRT group RT group Week 0 Baseline testing Repetitions & sets Load (% 1RM) Week 1 Base phase Training 1 [12-15] reps x 2 set 40% 1-RM Training 2 [12-15] reps x 2 set +2 to 10%* Training 3 [12-15] reps x 2 set +2 to 10%* Week 2 Intermediate phase Training 4 [8-10] reps x 3 set 50% 1-RM Training 5 [4-6] reps x 3 set 70% 1-RM 1 RM & Multiple RM test Week 3 Optimization phase strength (2weeks) Training 6 [4-6] reps x 3 set new 70% 1-RM Training 7 [8-10] reps x 3 set new 50% 1-RM Training 8 [4-6] reps x 3 set +2 to 10%* Week 4 Training 9 [4-6] reps x 3 set +2 to 10%* Training 10 [8-10] reps x 3 set +2 to 10%* 1 RM & Multiple RM test Week 5 Optimization phase endurance (4weeks) Training 11 [20-30] reps x 2 set new 35% 1-RM Training 12 [12-15] reps x 2 set new 40% 1-RM Training 13 [30-40] reps x 2 set 35-40% 1-RM Week 6 Training 14 [Training 13] x 2 set +5 to 10reps Training 15 [12-15] reps x 2 set +2 to 10%* 1 RM & Multiple RM test Week 7 Training 16 [40-50] reps x 2 set new 35-40% 1-RM Training 17 [12-15] reps x 2 set new 45% 1-RM Training 18 [Training 16] x 2 set +5 to 10reps Week 8 Training 19 [Training 18] x 2 set 35-40% 1-RM Training 20 [12-15] reps x 2 set +2 to 10%* Training 21 [Training 19] x 2 set +5 to 10reps Week 9 Follow-up testing Repetitions & sets Load (% 1RM) ------------------------------------------------------ Week 1 [8-12] reps x 3 set +5% Week 2 [8-12] reps x 3 set +5% 1 RM & Multiple RM test Week 3 [8-12] reps x 3 set new 60% 1-RM [8-12] reps x 3 set +5% Week 4 [8-12] reps x 3 set +5% 1 RM & Multiple RM test Week 5 [8-12] reps x 3 set new 60% 1-RM [8-12] reps x 3 set +5% Week 6 [8-12] reps x 3 set +5% 1 RM & Multiple RM test Week 7 [8-12] reps x 3 set new 60% 1-RM [8-12] reps x 3 set +5% Week 8 [8-12] reps x 3 set +5% ------------------------------------------------------ Week 9 Follow-up testing 24

Test före Test under Test under Test under Test efter Week 0 Baseline testing NLPRT group Repetitions & sets Load (% 1RM) Week 1 Base phase Training 1 [12-15] reps x 2 set 40% 1-RM Training 2 [12-15] reps x 2 set +2 to 10%* Training 3 [12-15] reps x 2 set +2 to 10%* Week 2 Intermediate phase Training 4 [8-10] reps x 3 set 50% 1-RM Training 5 [4-6] reps x 3 set 70% 1-RM 1 RM & Multiple RM test Week 3 Optimization phase strength (2weeks) Training 6 [4-6] reps x 3 set new 70% 1-RM Training 7 [8-10] reps x 3 set new 50% 1-RM Training 8 [4-6] reps x 3 set +2 to 10%* Week 4 Training 9 [4-6] reps x 3 set +2 to 10%* Training 10 [8-10] reps x 3 set +2 to 10%* 1 RM & Multiple RM test Week 5 Optimization phase endurance (4weeks) Training 11 [20-30] reps x 2 set new 35% 1-RM Training 12 [12-15] reps x 2 set new 40% 1-RM Training 13 [30-40] reps x 2 set 35-40% 1-RM Week 6 Training 14 [Training 13] x 2 set +5 to 10reps Training 15 [12-15] reps x 2 set +2 to 10%* 1 RM & Multiple RM test Week 7 Training 16 [40-50] reps x 2 set new 35-40% 1-RM Training 17 [12-15] reps x 2 set new 45% 1-RM Training 18 [Training 16] x 2 set +5 to 10reps Week 8 Training 19 [Training 18] x 2 set 35-40% 1-RM Training 20 [12-15] reps x 2 set +2 to 10%* Training 21 [Training 19] x 2 set +5 to 10reps Week 9 Follow-up testing RT group Week 0 Baseline testing Repetitions & sets Load (% 1RM) ------------------------------------------------------ Week 1 [8-12] reps x 3 set +5% Week 2 [8-12] reps x 3 set +5% 1 RM & Multiple RM test Week 3 [8-12] reps x 3 set new 60% 1-RM [8-12] reps x 3 set +5% Week 4 [8-12] reps x 3 set +5% 1 RM & Multiple RM test Week 5 [8-12] reps x 3 set new 60% 1-RM [8-12] reps x 3 set +5% Week 6 [8-12] reps x 3 set +5% 1 RM & Multiple RM test Week 7 [8-12] reps x 3 set new 60% 1-RM [8-12] reps x 3 set +5% Week 8 [8-12] reps x 3 set +5% ------------------------------------------------------ Week 9 Follow-up testing SAMMANFATTNING TESTER Fysiska tester behövs före, under och efter träning för bestämma: 1. vad som skall tränas, 2. hur träningen skall genomföras, 3. hur träningen skall utvärderas. VAD SKALL MAN TÄNKA PÅ VID VAL AV FYSISKT TEST? Varför? Vilken/vilka muskelgrupper? Vilka aspekter av muskelfunktion? Vilken typ av muskelkontraktion? Vilken typ av utrustning? Varför? Vad? Hur? 25

HUR KAN MAN INDIVIDANPASSA TRÄNING VID RESPIRATORISK SJUKDOM? Individuella faktorer? Överbelastning? VARFÖR INDIVIDANPASSA TRÄNING? 2 Specificitet? % förändring i elastisk UTHÅLLIGHET 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0 5 10 15 20 25 Periodisering? Reversibilitet? 26

Individuella faktorer? Överbelastning? HUR INDIVIDANPASSA TRÄNING? 2 Specificitet? % förändring i elastisk UTHÅLLIGHET 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0 5 10 15 20 25 Periodisering? Reversibilitet? HUR INDIVIDANPASSA TRÄNING? Specificitetsprincipen o Adaptationer efter träning beror på typ, intensitet och duration. Överbelastningsprincipen o Överbelastning krävs för att en adaptation skall äga rum. o Centralt vid alla former av träning o Effekten är proportionell till intensiteten x tiden (ofta). o Överbelastning kan åstadkommas genom kombinationer av intensitet, tid, frekvens Variationsprincipen/periodisering o Variation av träningskomponenter (tid, intensitet, frekvens) krävs för fortsatt effekt. o Linjär periodisering / icke-linjär periodisering / block periodisering 27

HUR INDIVIDANPASSA TRÄNING? Specificitetsprincipen o Adaptationer efter träning beror på typ, intensitet och duration. Överbelastningsprincipen o Överbelastning krävs för att en adaptation skall äga rum. o Centralt vid alla former av träning o Effekten är proportionell till intensiteten x tiden/repetitioner o Överbelastning kan åstadkommas genom kombinationer av intensitet, tid, frekvens Variationsprincipen/periodisering o Variation av träningskomponenter (tid, intensitet, frekvens) krävs för fortsatt effekt. o Linjär periodisering / icke-linjär periodisering / block periodisering HUR INDIVIDANPASSA TRÄNING? Är det tillräckligt? 28

HUR INDIVIDANPASSA TRÄNING? Specificitetsprincipen o Adaptationer efter träning beror på typ, intensitet och duration. Överbelastningsprincipen o Överbelastning krävs för att en adaptation skall äga rum. o Centralt vid alla former av träning o Effekten är proportionell till intensiteten x tiden/repetitioner o Överbelastning kan åstadkommas genom kombinationer av intensitet, tid, frekvens Variationsprincipen/periodisering o Variation av träningskomponenter (tid, intensitet, frekvens) krävs för fortsatt effekt. o Linjär periodisering / icke-linjär periodisering / block periodisering HUR INDIVIDANPASSA TRÄNING VID KOL? Ventilatorisk begränsning, luftflödesbegränsning, gasutbytesdefekt 29

HUR INDIVIDANPASSA TRÄNING VID KOL? Ångest och depression Rädsla för fysisk aktivitet Ventilatorisk begränsning, luftflödesbegränsning, gasutbytesdefekt Minskad kardiovaskulär förmåga Nedsatt fysisk kapacitet Nedsatt skelettmuskelfunktion Sänkt fysisk aktivitetsnivå Känslighet för dyspné/andnöd Minskad tro på sin egen förmåga beträffande gång Dålig nutritionsstatus Försämrad balans Samsjuklighet Försämringstillstånd Minskad livskvalitet Modifierad från Casaburi. NEJM, 2005, samt Laveneziana o Palange. ERJ 2012 ZuWallack. Am J Med, 2008 HUR INDIVIDANPASSA TRÄNING VID KOL? Ångest och depression Rädsla för fysisk aktivitet Ventilatorisk begränsning, luftflödesbegränsning, gasutbytesdefekt Minskad kardiovaskulär förmåga Nedsatt fysisk kapacitet Nedsatt skelettmuskelfunktion Sänkt fysisk aktivitetsnivå Känslighet för dyspné/andnöd Minskad tro på sin egen förmåga beträffande gång Dålig nutritionsstatus Försämrad balans Samsjuklighet Försämringstillstånd Minskad livskvalitet Modifierad från Casaburi. NEJM, 2005, samt Laveneziana o Palange. ERJ 2012 ZuWallack. Am J Med, 2008 30

HUR INDIVIDANPASSA TRÄNING VID KOL? Aerob fysisk aktivitet/ Konditionsträning vid KOL HUR INDIVIDANPASSA TRÄNING VID KOL? 2ben 2ben 1 ben 31

HUR INDIVIDANPASSA TRÄNING VID KOL? 4ggr så långt 1 ben One-leg 2ben 1 ben HUR INDIVIDANPASSA TRÄNING VID KOL? 0.25 25 0.2 20 Peak VO2 (L/min) 0.15 0.1 0.05 Workload - Watts 15 10 5 0 Dolmage 2008 Bjorgen 2009 2ben TL SL diff 0 2ben TL SL diff 32

HUR INDIVIDANPASSA TRÄNING VID KOL? 25 Workload - Watts 20 15 10 5 2ben 1ben 0 2ben TL 1ben SL diff HUR INDIVIDANPASSA TRÄNING VID KOL? 1ben 2ben 2ben 1ben Effekten är proportionell till intensiteten x tiden/repetitioner 33

HUR INDIVIDANPASSA TRÄNING VID KOL? Muskelstärkande träning / Styrketräning vid KOL HUR INDIVIDANPASSA TRÄNING VID KOL? Träningsbelastning: 1 arm/ben vs båda armarna/benen Rodd + 17% Armbågsflexion + 19% Bröstpress + 14% Skulder flexion + 33% Ben curl + 23% Knä extension + 24% Medel + 22% 34

HUR INDIVIDANPASSA TRÄNING VID KOL? 1arm/ben 2armar/ben 1arm/ben 2armar/ben HUR INDIVIDANPASSA TRÄNING VID KOL? 1arm/ben 2armar/ben 35

HUR INDIVIDANPASSA TRÄNING VID KOL? Exempel: Muskelfunktion vid KOL Med fysisk träning kan vi öka muskelstyrkan med i medel 20% 36

Exempel: Muskelfunktion vid KOL Med fysisk träning kan vi öka muskeluthålligheten med i medel 39% SAMMANFATTNING INDIVIDANPASSAD TRÄNING VID KOL Vad är syftet med träningen? Anpassa nivån på träningen utifrån individen du har framför dig! Principerna för träning (specificitet, reversibilitet, överbelastning, variation) bör följas oavsett individ. Tester/utvärdering bör göras under träningens gång Om personen begränsas av andfåddhet pröva göra träningen med en arm/ ett ben i taget. 37

FRÅGOR/SYNPUNKTER? Andre Nyberg. Leg Fysioterapeut, Med Dr. Lektor/Forskare Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, fysioterapi. Umeå universitet. andre.nyberg@umu.se 38