Medlingsinstitutets konferens Samhällsekonomiska förutsättningar för lönebildningen Folkets hus den 16 oktober 2017 Wifi: CCC Guest High Speed Lösenord: 20172017 Twitter: #misamek Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office
Carina Gunnarsson Medlingsinstitutets generaldirektör Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office
Valter Hultén Makroekonomisk analytiker, Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office
Löneutvecklingen i Sverige Valter Hultén Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office
Konjunkturlöner och centrala avtal Procent 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 Centrala avtal Definitivt utfall Preliminärt utfall Prognos på definitivt utfall Restpost, inkl. prognos Källa: Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office
Förväntningar om stigande löneökningstakt Procent 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Industrins märke Konjunkturlönestatistiken utfall def. Konjunkturlönestatistiken utfall prel. Källor: Medlingsinstitutet och Konjunkturinstitutet Centrala avtal hela ekonomin Konjunkturlönestatistiken modell Genomsnitt konjunkturprognoser (29 aug-10 okt) Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office
Konjunkturlönestatistiken till och med juli 2017 Utfall och modellprognos Procent 3,5 Definitivt Preliminärt 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 Källa: Medlingsinstitutet 50% 80% 90% Preliminärt utfall Definitivt utfall och prognos Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office
Konjunkturlönestatistiken till och med juli 2017 Preliminärt utfall och modellprognos, årlig procentuell förändring Utfall Modell Näringsliv 1,9 2,2 Primärkommuner 3,3 3,8 Landsting 2,2 2,9 Stat 2,4 2,8 Totalt 2,2 2,6 Källa: Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office
Löneökningar i procent Löneökningar i procent Löne-Phillips-kurva Kortsiktigt negativt samband mellan arbetslöshet och löneökningar 1999Q1 2008Q3 2008Q4 2017Q2 6,0 6,0 5,5 U* 5,5 U* 5,0 2008Q3 4,5 4,0 1999Q1 2001Q2; 3,5 3,0 2,5 2007Q2 2005Q2 2,0 1,5 1,0 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0 Relativ arbetslöshet Källor: Medlingsinstitutet och Konjunkturinstitutet 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 2008Q4 2017Q2 2012Q2 2016Q2 2010Q2 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0 Relativ arbetslöshet Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office
Cecilia Hermansson Industrins ekonomiska råd Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office
Den svenska industrin, industriavtalet och framtida utmaningar en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2017
Industrins Ekonomiska Råd Cecilia Hermansson, forskare, KTH Ola Bergström, professor, Göteborgs universitet Mauro Gozzo, managementkonsult Juhana Vartiainen, riksdagsledamot, Finland 1 2
Industriavtalet Industriavtalet och lönenormeringen har varit en framgångsrik lösning Få arbetstvister, goda reallöneökningar samt hygglig sysselsättningsutveckling Liknande lösningar har använts i övriga Norden 13
Lönesystemets fundamenta Centralt bestämd arbetsro Bra incitament för investeringar Någon typ av samordning behövs Från centralorganisationerna till industrinormeringen Stort sett samma fördelar Industrin bär den lönenormerande rollen bra En stor sektor med stark anknytning till världsekonomin och den inhemska arbetsmarknaden 14
Stort utrikeshandelsutbyte i industrin även av företagstjänster 15
Aktuell kritik Avindustrialisering pågår industrin bör inte längre sätta märket Stor arbetskraftsbrist på hemmamarknader - en gradvis överföring av arbetskraft från exportindustrin till övriga ekonomin kan behövas En relativlönejustering krävs som gynnar andra sektorer än industrin Industrinormeringen påstås inte tillåta dessa relativlönejusteringar och därför måste förhandlingsordningen omprövas 16
Avindustrialiseringen är en myt Viktigt att se företagstjänster som en del av industrin. Bilden visar olika branschers förädlingsvärden som andelar av BNP enligt NR. 17
Med Input-outputtabeller: Nästan lika stort indirekt förädlingsvärde som direkt 18
Industrin har de största sysselsättningsmultiplikatorerna 19
Arbetskraftsbrist även inom industrin den högsta nivån sedan industriavtalet inrättades 20
Låg arbetslöshet och arbetskraftsbrist i länder som satsar mest på robotisering Källa: International Federation of Robotics 21
Kollektivavtal förhindrar inte relativlönejusteringar Kollektivavtalssystemet styr inte det slutgiltiga löneutfallet Inget planekonomiskt instrument Kollektivavtalen och marknadsmekanismen kompletterar varandra (ej: sets the wage ) Om t.ex. sjukhusen får mer resurser, kan de attrahera mer arbetskraft 22
Marknadsanpassningen är möjlig Relativlöneförändringar sker marknadsvägen via restposten (jmf AER) Dessutom skulle en övergång till annorlunda löneledarskap innefatta enorma risker Moderna kollektivavtal är väldigt flexibla Det finns dock en risk att IA-normeringen kommer under politiskt tryck Annars är det svårt att se att man borde byta system 23
Iida Häkkinen Skans Konjunkturinstitutet Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office
KONJUNKTURINSTITUTET 16 oktober 2017 Lönebildningsrapporten 2017 Iida Häkkinen Skans
Konjunkturinstitutets uppdrag enligt instruktion och regleringsbrev från regeringen Lönebildningsrapporten analyserar de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen Analyserar sambanden mellan arbetslöshet, sysselsättning och löner Särskild vikt läggs vid lönenivåns och lönestrukturens betydelse för arbetslöshet och sysselsättning Konjunkturinstitutet beslutar efter samråd med Medlingsinstitutet om rapportens utformning och publiceringstidpunkt med hänsyn till avtalsförhandlingarna
Årets rapport innehåller tre tematiska kapitel Jämviktsarbetslöshetens utveckling till och med 2030 Löneflexibilitet och avtalskonstruktioner Produktiviteten i Sverige 2 fördjupningar Sysselsättning och konkurrenskraft i den svenska tillverkningsindustrin Utländsk arbetskraft i Sverige
Löneflexibilitet och avtalskonstruktioner Hur mycket reagerar löner i privat sektor på variationer i den regionala arbetskraftsefterfrågan? Skiljer sig denna löneflexibilitet beroende på hur lönesättningen går till och hur lönestrukturen ser ut? Kan oförändrad lönespridning kombineras med relativlöneförändringar i svensk lönebildningsmodell?
Viktigt att lönerna reagerar på variationer i arbetskraftsefterfrågan Minskar risken att svag efterfrågan leder till hög arbetslöshet Löneflexibilitet fördelar kostnader av konjunktursvängningar jämnare över arbetskraften I Sverige är den lokala löneflexibiliteten nödvändig för att åstadkomma förändringar i relativlönerna Samtidigt bör löneflexibiliteten inte hindra önskvärd strukturomvandling
Avtalskonstruktioner är viktiga för graden av löneflexibilitet Branscher har olika förutsättningar för regional löneanpassning beroende på hur lönerna sätts Generellt i den privata sektorn finns betydande inslag av lokal lönebildning Men det finns branscher där de centrala avtalen är mer styrande för faktiska löner Lägstalöner har stor påverkan på den faktiska lönefördelningen Tarifflöner Hotell- och restaurangverksamhet, detaljhandel, vissa företagstjänster, transport Ca 20 procent av sysselsatta i privat sektor
Generellt har en högre regional arbetslöshet en tydlig dämpande effekt på lönerna I stora delar av den privata sektorn har högre regional arbetslöshet en tydlig dämpande effekt på den regionala lönenivån En fördubblad regional arbetslöshet leder till 3 procent lägre lönenivå på kort sikt och nästan 9 procent lägre lönenivå på lång sikt Större anpassning för anställda med svagare förankring på arbetsmarknaden Lönebildningen i privat sektor generellt kan åstadkomma väsentliga förändringar i relativlönerna
Men mycket låg löneflexibilitet i branscher där de centrala avtalen är mer styrande för lönerna Lönerna reagerar inte på variationer i den regionala arbetslösheten i branscher med mer centralt styrd lönebildning Detta gäller även för anställda med hög arbetslöshetsrisk och för anställda som kommit från arbetslöshet Bekymmersamt från ett samhällsperspektiv eftersom arbetslöshetsrisken är högre inom dessa branscher
Produktiviteten i Sverige
Svag produktivitetstillväxt det senaste decenniet Produktivitet i näringslivet, procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden 8 8 6 6 4 4 2 2 0 0-2 -2-4 -4-6 82 86 90 94 98 02 06 10 14-6 Medelvärde 1982-2006 Medelvärde 2007-2016 Produktivitet Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Låg produktivitetsutveckling i många länder Produktivitet i hela ekonomin, trend, procentuell förändring 3.5 3.5 3.0 3.0 2.5 2.5 2.0 2.0 1.5 1.5 1.0 1.0 0.5 0.5 0.0 0.0-0.5 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16-0.5 Sverige Storbritannien Tyskland USA OECD Källor: Conference Board, Macrobond och Konjunkturinstitutet.
Alla viktiga förklaringsfaktorer bidrar till minskad produktivitetsutveckling i näringslivet Bidrag i procentenheter till arbetsproduktivitetstillväxten 6 6 4 4 2 2 0 0-2 -2-4 -4-6 -6-8 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16-8 Produktivitet Kapitalfördjupning TFP Arbetskraftens kompetens och förmågor Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Möjliga förklaringar till den låga produktivitetstillväxten Avtagande effekt av informations- och kommunikationsteknologi Låg tillväxt i de teknologiskt mest avancerade länderna Lång lågkonjunktur Investeringar i FoU FoU-investeringar i hela ekonomin, procent av BNP 4.0 4.0 3.5 3.5 3.0 3.0 2.5 2.5 2.0 2.0 1.5 81 85 89 93 97 01 05 09 13 1.5 Sverige USA OECD-länderna Källa: OECD.
Sverige har en hög aggregerad produktivitetsnivå, men inte den högsta Fasta priser, USD, genomsnittlig köpkraftsjusterad produktivitetsnivå 2013-2015 i vissa OECD-länder, 2010 års priser 100 100 80 80 60 60 40 40 20 20 0 LU NO IE BE DK US NL FR DE CH SE AT EU AU FI CA IT GB OECD ES 0 Källa: OECD.
Är Sverige på produktivitetsfronten? Branschvisa jämförelser mellan olika länder Nära europeisk produktivitetsfront Tillverkningsindustrin (tex) Skogsindustri Elektronik och optik Information- och kommunikationsbranschen Finans- och försäkringsverksamhet Lägre produktivitetsnivå Tillverkningsindustrin (tex) Textilindustrin Gummi-, plast och mineralproduktindustri Tjänstebranscher (tex) Hotell och restaurang Partihandel
Fördjupning: Sysselsättning och konkurrenskraft i den svenska tillverkningsindustrin Hur har tillverkningsindustrins konkurrenskraft i förhållande till viktiga konkurrentländer i Europa utvecklats? Är den nedåtgående sysselsättningstrenden i tillverkningsindustrin en indikation på att konkurrenskraften är svag? Slutsatsen är att den svenska tillverkningsindustrin är konkurrenskraftig Sysselsättningen i tillverkningsindustrin minskar även i andra länder
Tillverkningsindustrins relativa arbetskostnadsandel är högre än tidigare Index 2005=100 106 106 104 104 102 102 100 100 98 98 96 96 94 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 94 Relativ arbetskostnadsandel Medelvärde 1995-2005 Medelvärde 2006-2016 Anm: KIX-vädga arbetskostnadsandelen för euroområdet, Danmark, Norge och Storbritannien. Källor: Eurostat och Konjunkturinstitutet.
Företagen inom tillverkningsindustrin är dock nöjda med lönsamheten Procent, årsvärden respektive nettotal, säsongsrensade kvartalsvärden 40 55 20 50 0 45-20 40-40 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 35 Lönsamhetsomdöme Lönsamhetsomdöme, medelvärde 1996-2017 Vinstandel (höger) Vinstandel, medelvärde 1996-2016 (höger) Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Fasta bruttoinvesteringar i tillverkningsindustrin Andel av tillverkningsindustrins förädlingsvärde, procent 34 34 32 32 30 30 28 28 26 26 24 24 22 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 22 Fasta bruttoinvesteringar Medelvärde 1993-2016 Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Andelen sysselsatta i tillverkningsindustrin minskar i stora delar av Europa Andel av totala antalet sysselsatta, procent 30 90 25 85 20 80 15 75 10 70 5 65 0 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 60 Tillverkningsindustri, EU15 Tillverkningsindustri, Sverige Bygg, EU15 Bygg, Sverige Tjänste, EU15 (höger) Tjänste, Sverige (höger) Källor: Eurostat och Konjunkturinstitutet.
Viktiga slutsatser i årets rapport Den lokala lönebildningen generellt i privat sektor kan åstadkomma väsentliga förändringar i relativlönerna, men avtalskonstruktioner är viktiga för löneflexibilitet. Minskad produktivitetstillväxt i Sverige är del av internationell trend. Sverige har hög produktivitet i tillverkningsindustrin. Den nedåtgående sysselsättningstrenden i tillverkningsindustrin bör inte tolkas som att den internationella konkurrenskraften är svag.
Henry Ohlsson Riksbanken Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office
Penningpolitik och lönebildning Medlingsinstitutet 16 oktober 2017 Henry Ohlsson Vice riksbankschef
Inflationsmålet är viktigt Ett gemensamt riktmärke bidrar till stabila spelregler Lägger grund för väl fungerande pris- och lönebildning Underlättar för hushåll och företag att fatta goda ekonomiska beslut Skapar förutsättningar för god ekonomisk tillväxt Inflationsmålet är en hörnsten i den ekonomiska politiken
Större köpkraft och stabilare lönebildning 15 Nominallön Reallön 15 10 1970-1992 Medel: 8,9 10 5 1998-2016 Medel: 3,2 5 0 1970-1992 Medel: 0,7 1998-2016 Medel: 2,1 0-5 70 75 80 85 90 95 00 05 10 15 Årlig procentuell förändring. Enligt konjunkturlönestatistik efter 1993 och strukturlönestatistik före 1993. Reallöner är beräknade som skillnad mellan årlig procentuell förändring av nominallön och årlig procentuell förändring av KPI. -5 Källor: Medlingsinstitutet och SCB
Tydlig rollfördelning Riksbanken ansvarar för penningpolitik Arbetsmarknadens parter bestämmer löner
Riksbankens prognoser Viktiga för att få en konsistent bild av konjunkturen och inflationen Vill vara transparenta och öppna kring vad som ligger till grund för analysen Löneprognosen är just en prognos - inte en rekommendation
KPIF nu även formell målvariabel men förändringen påverkar inte penningpolitiken Årlig procentuell förändring. Källa: SCB
Variationsbandet illustrerar att inflationen varierar Bandet illustrerar att inflationen inte är 4 KPIF, september 4 2 procent varje enskild månad 3 3 Täcker ungefär tre fjärdedelar av utfallen från januari 1995 till september 2017 2 2 Påverkar inte penningpolitiken 1 1 0 0-1 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17 19-1 Årlig procentuell förändring. Källor: SCB och Riksbanken
Varför så mycket brus? Källor till brus i data: Små urval Bristande underlag Säsongsmönster, som kan variera Mänskligt fel 95-procentiga konfidensintervall Inflation (urvalsosäkerhet): +/- 0,3 p.e. AKU arbetslöshet: +/- 0,4 p.e.
Omvärlden viktig förutsättning för svensk ekonomi Allt starkare internationell konjunktur Fortsatt svagt inflationstryck i omvärlden Årlig procentuell förändring. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Vid beräkning av KIX-vägd inflation används HIKP för euroområdet och KPI för övriga länder. För euroområdet visas inflation mätt med HIKP och för USA och Storbritannien mätt med KPI. Källor: Bureau of Economic Analysis, Bureau of Labor Statistics, Eurostat, nationella källor, Office for National Statistics och Riksbanken
Stark svensk konjunktur Kvartalsförändring i procent uppräknad till årstakt. Källa: Riksbanken
Stark utveckling på arbetsmarknaden Arbetslösheten har sjunkit Allt fler i sysselsättning Procent av arbetskraften respektive befolkningen, 15-74 år. Källor: SCB och Riksbanken
Med stöd av penningpolitiken har inflationen stigit mot målet Inflationsförväntningar kring 2 procent Procent, medelvärde. Punkterna representerar utfall efter publiceringen av den penningpolitiska rapporten i september. Källor: TNS Sifo Prospera
Den expansiva penningpolitiken är en förutsättning för en inflation nära målet Årlig procentuell förändring. Källor: SCB och Riksbanken
Tack! Henry Ohlsson Vice riksbankschef
Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office
Håkan Gustavsson Arbetsförmedlingen Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office
Samhällsekonomiska förutsättningar för lönebildningen Medlingsinstitutets konferens 2017-10-16 Håkan Gustavsson Prognoschef
Nyckeltal Utfall Tusental/procent Prognos Förändring, tusental/procentenheter Utfall Prognos 2016 2017 2018 2016 2017 2018 Arbetskraft (16-64 år) 5 084 5 151 5 225 56 68 74 Sysselsatta (16-64 år) 4 728 4 809 4 877 77 81 68 Arbetslösa (16-64 år) 356 342 348-21 -14 6 Arbetslöshet (16-64 år) 7,0 6,6 6,7-0,5-0,4 0,1 Relativa arbetskraftstal (16-64 år) 83,2 83,5 84,1 0,3 0,3 0,6 Sysselsättningsgrad (16-64 år) 77,4 78,0 78,5 0,7 0,5 0,5 Inskrivna arbetslösa (16-64 år) 363 370 369-8 7-1 Källa: SCB och Arbetsförmedlingen
Fortsatt mycket stark arbetsmarknad Sysselsättningen stiger för såväl inrikes som utrikes födda Under 2017-2018 väntas 8 av 10 nya jobb (sysselsättningsökningen) gå till utrikes födda Sysselsättningsgraden stiger dubbelt så snabbt bland utrikes födda som bland inrikes födda under 2017-2018 Utrikes födda 2 procentenheter Inrikes födda 1 procentenhet Under loppet av 2017-2018 fortsätter arbetslösheten att falla bland inrikes födda men ökar något bland utrikes födda Fortsatt starkt tillskott av utrikes födda till arbetskraften Stigande brist på arbetskraft hos såväl privata som offentliga arbetsgivare Bristen på arbetskraft får allt tydligare konsekvenser De offentliga arbetsgivarna anpassar sina krav
Stigande brist på arbetskraft hos både privata och offentliga arbetsgivare
Arbetsförmedlingen står inför tre viktiga utmaningar de närmaste åren Matchningen till arbete och till arbete genom utbildning Utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden Hålla tillbaka långtidsarbetslösheten
Tack!
Carl Melin Futurion Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office
Vad bör parterna passa på att göra? Medlingsinstitutet 16 oktober 2017
Futurions uppdrag Anställningstrygghet Omställningstrygghet Robot-trygghet
1. Robotiseringen
47% (Källa: Carl Frey & Michael Osborn, Technology and Employment at the Oxford Martin School)
53% (Källa: Vartannat jobb automatiseras inom 20 år Stiftelsen för strategisk forskning, Stefan Fölster)
9% (Källa:The Risk of Automation for Jobs in OECD Countries A Comparative Analysis, May 2016)
30% av 60% (Källa: McKinsey studie 2016 av data från the US Bureau of Labor Statistics and O*Net)
Robotar och maskininlärning kommer inte att ersätta lika många jobb som vi tror, men fler typer av jobb än vi anar. (Källa: IFTF Atlas of the decade, Geographies of transition, Labor of the future, 2017)
Jobb försvinner inte - dom förändras
Samma jobb men nya sysslor Mig har dom försökt datorisera i över 40 år och misslyckats Kerstin Wejdemo, Metereolog på SMHI
Kompetens är en färskvara med krympande bäst-före-datum 35% av kompetensen som anställda behöver oavsett bransch kommer att vara förändrad 2020 (källa: US Labor Departement) Halveringstiden av en en förvärvad kompetens är 5 år (Källa: SRII) I USA uppger var fjärde anställd att de inte har den kompetens som krävs för att göra sitt jobb (Källa: WEF)
På framtidens arbetsmarknad Kommer folk byta jobb 8 ggr i genomsnitt Ha olika typer av anställningar genom hela livet Värdesätts fasta jobb lika mycket som idag Men anställningstryggheten ligger i anställningsbarheten Hotas av både omsättning och ändrad LAS
TACK! www.futurion.se @FuturionAB @Futurion_swe @Futurion_swe
Daniel Suhonen Katalys Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office
Siri Steijer Timbro Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office
Bilder kan beställas från info@mi.se Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office