Budget 2010 med flerårsplan 2011-2012 Trelleborgs kommun
INNEHÅLL Sid. nr Läsanvisningar 3 KOMMUNLEDNINGEN KOMMENTERAR BUDGET 2010 MED FLERÅRSPLAN 2011-2012 4 ALLMÄN ÖVERSIKT Sammanfattning 6 Särskilda satsningar för 2010 17 Kompensationer 2010 18 Riktlinjer och mål för den ekonomiska utvecklingen 19 Riktlinjer och mål för verksamheten 20 Fördelningsnyckeltal 2010 21 Investeringar 23 Exploateringsverksamhet 25 Resultatplan 26 Finansieringsplan 28 Balansprognos 30 Personalekonomi 32 NÄMNDERNAS ANSVARSOMRÅDEN OCH RAMAR Kommunstyrelsen 35 Revision 40 Överförmyndarnämnden 42 Valnämnden 44 Fritidsnämnden 46 Kulturnämnden 49 Miljönämnden 52 Räddningsnämnden 56 Byggnadsnämnden 59 Fastighetsnämnden 61 Tekniska nämnden 64 Skolnämnden 68 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 72 1
Vård- och omsorgsnämnden 77 Individ- och familjeomsorgsnämnden 80 BILAGOR Spec. investeringar 84 Spec. exploateringar 93 Spec. finansiering 94 Ord och begrepp 96 2
Läsanvisningar Kommunens övergripande planeringsinstrument, vad avser den ekonomiska planeringen utgöres av årsbudgeten och den ekonomiska flerårsplaneringen. I årsbudgeten, vilken utgör bas för flerårsplanen, anges handlingsprogrammet för det kommande budgetåret samt delegationen av genomförandet och vilka resurser som varje nämnd disponerar över. Flerårsplanen har ett mera långsiktigt och övergripande ändamål och klargör framförallt framtida resurskrav samt finansieringsbehov och hur inkomsterna skall anskaffas. Föreliggande planeringsdokument, årsbudget 2010 med flerårsplan 2011-2012, innehåller en dels en allmän översikt som på en övergripande nivå beskriver hur ekonomin och verksamheten förväntas utvecklas i stort och dels en nämndsöversikt där alla nämnders uppdrag, mål och organisation beskrivs. Slutligen finns en bilagedel med en investeringsplan redovisad per ansvarsområde och finansförvaltningen. Då respektive styrelse- och nämnds tilldelade nettoram är anslagsnivå för driftbudget (kommunbidraget) så utgör detta basen för beskrivningen av mål och verksamhet i föreliggande dokument. Detaljer på lägre nivåer inom begreppen ansvar, slag och verksamhet kommer att framgå av de verksamhetsplaner som skall presenteras för kommunfullmäktige. Beträffande investeringsbudgeten är anslagsnivån projekt ( 3 positioner). De investeringsanslag som tilldelas utav kommunfullmäktige i årsbudgeten 2010 framgår av specifikationen i bilagedelen (se högermarginalen under Anslag 2010). Större investeringar av engångskaraktär kommer i likhet med tidigare att behandlas av kommunfullmäktige såsom särskilda ärenden där underlag och kalkyler har preciserats. Även dessa finns angivna i flerårsplanen enligt en preliminär förkalkyl. I årets budget/flerårsplan har också dessa periodiserats för att så långt möjligt spegla den faktiska resursförbrukningen. Om behov av ytterligare information uppstår kontakta då kommunledningskontoret. Vidare kan information sökas på kommunens hemsida (www.trelleborg.se) 3
Kommunledningen kommenterar Budget 2010 med Flerårsplan 2011-2012 Trelleborgs kommun satsar i hårda tider. Förutsägandet av framtiden för Trelleborgs kommun och alla andra kommuner i landet, är minst sagt vanskligt i dessa tider. Vi vet alla att det i slutet av varje tunnel finns ett ljus. Det som är en av utmaningarna nu är att ta reda på hur lång den tunnel är. Högkonjunktur följs av lågkonjunktur som i sin tur följs av en ny högkonjunktur. Det råder knappast något tvivel om att vi upplever en lågkonjunktur nu. Nu är det av vikt att kloka och rätt beslut fattas så att vi inom Trelleborgs kommun inte för egen del förvärrar konsekvenserna. Dessa tider är bra tider att ifrågasätta och utveckla den verksamhet och de ansvarsområden kommunen har. Kloka beslut i bistra tider ger belöning i godare tider. Det är därför av vikt att beslut vågas tas. Vi står inför stora utmaningar. Trelleborg är ett nav i två av Europas tillväxtregioner Öresunds- och Södra östersjöregionerna. Vårt geografiska läge vid Östersjön och med en kvarts resväg till bron över Öresund gör kommunen attraktiv för såväl boende som näringsliv. Detta märks på den starka inflyttning som Trelleborg haft under de senare åren. Utbyggnaden av den kommunala servicen måste hålla jämna steg med kommunens tillväxt. Verksamheterna ska utvecklas och kvaliteten ska hållas hög, oberoende av om verksamhetsutföraren är en kommunal förvaltning eller ett företag som åtagit sig uppdraget på entreprenad. I tider som de vi står inför är det extra viktigt att fundera över nya vägar och lösningar för att fullgöra våra gemensamma välfärdsuppdrag. Goda kommunikationer och en god planberedskap är viktigt att rusta sig med. Den efterlängtade utbyggnaden av Europaväg 6/22 till motorvägsstandard påbörjas under 2009. Även den länge planerade gång- och cykelvägen från Skegrie och Västra Tommarp till Trelleborg ska vara under byggnation. Andra viktiga infrastrukturfrågorna i och kring Trelleborg är utbyggnaden av dubbelspår för järnvägstrafiken och en kringled förbi tätorten. Planerings- och påverkansarbetet för att få persontågstrafik till Trelleborg pågår. Trelleborgs kommun vågar satsa i hårda tider. Under året satsar vi även på färdigställande av förskoleutbyggnaden av Uddens förskola och den första permanenta förskolan i Skegrie. Omdaningen av Liljeborgsskolan och Ljunggrenska skolan blir färdig. Likaså starta vi upp renoveringen av Söderslättsgymnasiets huvudbyggnad, Hus A. Inflyttning sker på Högalids särskilda boende och på Borgvallens. Trots de bistra tider vi lever i, vet vi att det kommer en tid med bättre konjunktur. Det är viktigt att vi rustar oss för dessa tider. Inte bara Trelleborgs kommun som arbetsgivare kommer i framtiden att ha utmaningar att lösa bemanningen inom våra olika sektorer. Det är en utmaning vi delar med andra kommuner i vår region och med företagen här. Under 2009 påbörjades ett samarbete med de olika företagarorganisationerna i Trelleborgs kommun, Kraftsamling Trelleborg, som syftar till att rusta oss inför framtidens arbetskraftsutmaningar, både inom den offentliga och den privata sektorn i Trelleborgs kommun. 4
Vårt uppdrag, i både goda och dåliga tider, blir att verka efter visionen: Trelleborgs kommun ska vara en framgångskommun med hög livskvalitet och en långsiktigt hållbar tillväxt. Trelleborg i november 2009 Ulf Bingsgård Kommunstyrelsens ordförande 5
Sammanfattning Årets budgetarbete har självklart starkt präglats av den pågående djupa lågkonjunktur som världsekonomin befinner sig i. Vidare även av den finanskris som samtidigt pågått sedan tidig höst 2008 och som enligt många bedömare beräknas pågå åtminstone till årsskiftet 2009/2010. Och aldrig tidigare har väl Kommun-Sverige drabbats så hårt av de tvära kasten i vår ekonomi som mellan åren 2008 och 2009, där tillväxten i skatteunderlaget fallit ifrån höga ökningstal kring 4-6 procent per år till den extremt låga ökningstakten för åren 2009 och 2010 som bla framgår av regeringens prognos i budgetpropositionen på 1,0 respektive 0,6 procent. Denna för riket och därmed kommunerna så svåra ekonomiska utveckling med en endast långsam återhämtning av den svenska ekonomin framgår också av SKLs senaste ekonomiska rapport från oktober och i sitt pressmeddelande konstaterar förbundet att: Flera tecken visar på att den svenska ekonomin har påbörjat återhämtningen efter det djupa fallet i slutet på 2008 och början på 2009. Sveriges Kommuner och Landsting räknar med en tillväxt i BNP på ca 2,5 procent per år 2010 och 2011. Underliggande problem i form av stora skulder i det globala finansiella systemet och risker för ytterligare betydande kreditförluster återstår dock. Dessutom saknar USA:s skuldsatta konsumenter det traditionella loket muskler för att på sedvanligt sätt dra igång världsekonomin. Den globala återhämtningen blir därför sannolikt svagare än normalt. Sverige däremot gynnas av relativt goda statsfinanser och en god ekonomi för hushållen. Eftersom fallen i produktion och resursutnyttjande varit så dramatiska kommer den ökande efterfrågan mer än väl att kunna tillgodoses genom ökande produktivitet de närmaste åren. Sysselsättningen utvecklas svagt och arbetslösheten fortsätter att stiga under flera kvartal. Det har i modern tid aldrig tidigare på så kort tid inträffat ett så påtagligt fall i produktionen. Därför är det naturligtvis svårt att med säkerhet och precision förutsäga den fortsatta utvecklingen, säger Mats Kinnwall, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting. Vad vi vet är att den finansiella oron har dämpats och att bristen på krediter inte längre är lika uppenbar. Vi ser även tecken på en stabilisering i den globala konjunkturen, säger Mats Kinnwall. Det handlar om en återhämtning från en låg nivå. Vi räknar därför med att det kommer att dröja till 2015 innan ekonomin återvänder till fullt resursutnyttjande. Det betyder att sysselsättningen kommer att vara betydligt lägre och arbetslösheten långt högre än i ett normalläge, även om SKL:s huvudscenario med en tämligen god återhämtning de kommande åren faller in. Ett mycket lågt resursutnyttjande innebär även att inflationen förblir låg under flera år. SKL räknar dock med att Riksbanken inleder en normalisering av reporäntan något tidigare än vad som framgår av Riksbankens senaste Penningpolitiska rapport och förutspår en första höjning under våren 2010. 6
När regeringen presenterade sin budgetproposition den 21 september så kunde den också konstatera att: Den kraftiga konjunkturnedgången i världsekonomin har drabbat den exportberoende svenska ekonomin hårt. Under 2009 bedöms BNP i Sverige falla med 5,2 procent, vilket är den svagaste tillväxten för ett enskilt år sedan andra världskriget. Samtidigt bedöms arbetslösheten fortsätta att stiga till 11,6 procent 2011 för att först därefter falla tillbaka. Nu finns tecken på att världsekonomin håller på att stabiliseras. Situationen på finansmarknaderna har stabiliserats; hushållens och företagens möjligheter att få lån har förbättrats. Detta minskar risken för ytterligare negativa återverkningar på konjunkturen och de offentliga finanserna. Jämfört med prognosen i 2009 års ekonomiska vårproposition beräknas den offentliga sektorns finanser bli starkare. Det finansiella sparandet i den offentliga sektorn beräknas bli -2,2 procent som andel av BNP i år och -3,4 procent 2010. För att dämpa fallet i sysselsättning i den djupa lågkonjunkturen föreslår regeringen en rad åtgärder som påverkar sysselsättningen i den offentliga sektorn. Det handlar om ökat stöd till kommuner och landsting samt satsningar på infrastruktur. Den svåraste och viktigaste uppgiften regeringen har är att förhindra att arbetslösheten fastnar på en hög nivå - att den ökning av arbetslösheten som kommer att ske under de kommande åren består och blir varaktig. Politiken kan därför inte bara inriktas på att stimulera efterfrågan, utan måste också kompletteras med satsningar som gör att den ökade arbetslösheten 2009 och 2010 inte fastnar på en hög nivå. Det handlar om fler åtgärder som ökar arbetslösas anställningsbarhet, förbättrar företagsklimatet och gör det mer lönsamt att arbeta. Jobbskatteavdraget gör det mer lönsamt att arbeta och bidrar därmed till att fler människor förblir aktiva på arbetsmarknaden. Därmed förbättras förutsättningarna för en stark sysselsättningsuppgång när ekonomin tydligt vänder upp. Ett ökat jobbskatteavdrag bidrar därmed till en högre sysselsättning även efter 2010. Även i den djupa lågkonjunkturen måste centrala välfärdstjänster som vård, omsorg och rättsväsende säkerställas. Med de åtgärder som föreslås vill regeringen dels prioritera kärnverksamheterna inom offentlig sektor, dels skapa en rättvisare fördelning av den offentliga sektorns resurser. De tillfälliga resurserna till kommuner och landsting 2010 och 2011 bidrar till att viktiga välfärdstjänster som skola, sjukvård och äldreomsorg kan upprätthållas under lågkonjunkturen. Ökade anslag till rättsväsendet ger bland annat polis, domstolsväsende och kriminalvård förutsättningar att öka effektiviteten och förbättra resultaten i verksamheten. Sänkt skatt för pensionärer och höjt bostadstillägg för personer med aktivitets- och sjukersättning lindrar krisens effekter och bidrar till ökad trygghet. När det gäller kommunernas ekonomi och verksamhet för åren 2009-12 så utgör de viktigaste förslagen bla att kommunerna tillförs totalt 7 miljarder kronor i tillfälligt konjunkturstöd som avser 2010, att det inom vuxenutbildning införs ett riktat statsbidrag på 500 miljoner kronor och att en ny arbetsmarknadsinsats införs ett så kallat Lyft inom statlig och kommunal verksamhet. Dessutom tillförs det kommunalekonomiska utjämningssystemet tillfälligt 2,8 miljarder under 2010. För Trelleborg innebär det nya tillfälliga konjunkturstödet ett tillskott med 18,8 miljoner kronor och tillskottet till utjämningssystemet 12,6 miljoner kronor. 7
Ny resursfördelningsmodell Kommunfullmäktige beslöt 2008-12-15 att införa ny resursfördelningsmodell med nya styrprinciper att gälla från och med budget 2010. Beslutet grundar sig på ett utvecklingsarbete som kommunledningen bedrivit sedan våren 2007 kring mål- och resultatstyrning. Ett arbete som utgår ifrån begreppet god ekonomisk hushållning. Som ett första steg i detta arbete faställde kommunfullmäktige i november 2007 ett antal finansiella mål. Vidare faställdes i samband med budget 2009 en verksamhetsidé och vision för kommunen (se särskilt avsnitt). Ett andra steg i processen är den nu framtagna nya modellen för resursfördelning. Denna ersätter dagens renodlade rambudgetmodell. Inom projektet har också utarbetats en ny budgetprocess vilket bla innebär att tyngdpunkten i budgetarbetet förläggs till våren innan det aktuella budgetåret då kommunfullmäktige faställer budget med flerårsplan i juni månad istället för såsom tidigare år i november månad. Budgetbeslutet i juni innehåller då också ett faställande av skattesats för det kommande verksamhetsåret. Nästa steg i arbetet med mål- och resultatstyrningen blir att dels utveckla kommunfullmäktiges inriktningsmål och nämndernas effektmål och dels utveckla uppföljnings- och bokslutsarbetet, så att detta anpassas till den nya resursfördelningsmodellen och den nya budgetprocessen. Den nya resursfördelningsmodellen med de nya styrprinciperna är noga beskriven i en särskild rapport Vart tar pengarna vägen?. Här skall dock understrykas följande. Det allra viktigaste syftet med den nya modellen är att integrera ekonomistyrning med verksamhetsstyrning och därmed ge kommunen ett verktyg för arbetet med vision och mål. Rent praktiskt innebär detta att fokus flyttas från övergripande ekonomiska ramar för nämnderna med dålig eller otydlig koppling till uppdraget, till det motsatta dvs faställda mål för verksamheten som i sin tur anger hur mycket ekonomiska resurser som nämnderna skall disponera. Detta syfte har i den nya resursfördelningsmodellen uppnåtts för merparten av verksamheten då skola, vård och omsorg kommer att styras via fördelningsnyckeltal. För resterande delar av verksamheten (ca 17 procent av verksamheternas nettokostnader i budget 2009) kommer det ekonomiska utrymmet att såsom tidigare fördelas genom anslag utifrån särskilda prioriteringar och beslut. Detta för att lämpliga fördelningsnyckeltal för dessa verksamheter ännu ej har kunnat presenterats. Dessutom sker temporärt i avvaktan på att en särskild fastighetsutredning skall slutföras, en fördelning av de ekonomiska resurserna för fastighetskostnaderna enligt anslag och detta gäller samtliga verksamheter. När det gäller den nya budgetprocessen så är denna också beskriven i rapporten. Viktigt är dock att notera att med den nya budgetprocessen så kommer nämndernas budgetarbete att förändras ganska radikalt. I den nya processen skall vårens budgetarbete fokusera på mål- och inriktningsarbete med koppling till de ekonomiska fördelningsnyckeltal/ekonomiska ramar som kommunfullmäktige presenterar i mars månad (tekniska ramar). Arbetet blir därigenom mer verksamhetsorienterat, bygger på en dialog med kommunstyrelsen och nämnderna skall inte presentera några ekonomiska detaljbudgetar. Dialogen med kommunstyrelsen sker på särskilda möten under april månad och nämnderna skall då lämna in konsekvensbeskrivningar på hur man bedömer att den under mars månad presenterade ekonomiska ramen stämmer överens med uppdraget (effektmålen). Viktigt är då också att nämnderna presenterar sina effektmål och tydliggör kopplingen till kommunfullmäktiges inriktningsmål. Samtidigt skall nämnderna då 8
också presentera en fullständig investeringsplan för hela perioden. Nämnderna kan i vissa fall träffa kommunstyrelsen ytterliggare en gång under vårens budgetarbete. Detta sker då under budgetberedningen i maj månad. När kommunfullmäktige sedan faställer budgeten i juni månad är såväl nämndernas effektmål som yttre ekonomiska handlingsutrymme (ramarna) faställt för kommande budgetår, och det sker inget ytterligare budgetarbete på central nivå. Höstens budgetarbete för nämnderna har därefter fokus på att omsätta de ekonomiska ramarna i verksamhetsplaner. Kopplat till dessa verksamhetsplaner tas också fram en detaljerad nämndsbudget och en personalbudget. När dessa verksamhetsplaner är klara så presenteras de för kommunstyrelsen och slutligen för kommunfullmäktige i november, men detta innebär ingen ny budgetberedning utan verksamhetsplanerna utgör istället en redovisning och avrapportering kring hur nämnden avser att uppfylla de faställda effektmålen samt hur de ekonomiska resurserna har fördelats. Mot slutet av respektive år initieras kommande budgetarbete med en central budgetberedning som bla kommer att diskutera omvärldsfaktorer och fördelningsnyckeltal. Årets budgetarbete Redan inledningsvis konstaterades att det allt överskuggande problemet i årets budgetarbete är utvecklingen av samhällsekonomin. Lägg därtill att en ny budgetprocess och ekonomisk styrmodell skall implementeras så blir komplexiteten i årets budgetarbete tydlig. Utgångsläget för ramfördelningarna är de mål för god ekonomisk hushållning som kommunfullmäktige har faställt för åren 2009-11 och som redovisas tillsammans med målen för 2012 under avsnittet Riktlinjer och mål för den ekonomiska utvecklingen. För driftbudget 2010 innebär detta ett resultat med minst + 35,2 miljoner kronor på basis av nuvarande beräkningar av skatter och generella statsbidrag. Detta mål har dock inte kunnat uppfyllas i föreliggande budget beroende på den effekt som det mycket kraftigt sjunkande skatteunderlaget har på ekonomin. Redan vid beräkningen av de så kallade tekniska ramarna så faställde kommunfullmäktige 090323 en lägre resultatnivå dvs + 22 miljoner kronor. Men även denna har under budgetarbetet visat sig vara för hög mot bakgrund av den fortsatt mycket svåra ekonomiska situationen som kommunen befinner sig i. I föreliggande budget beräknas därför resultatet till endast + 100 tkr! Denna resultatnivå skall möjliggöra att de absolut mest nödvändiga satsningarna ändå kan ske och då riktade mot vård, skola och omsorg. När det gäller de beloppsmässigt bestämda driftramarna för år 2010 så bygger dessa på den driftbudget för 2009 som kommunfullmäktige faställde i november 2008 samt den befolkningsprognos som kommunfullmäktige faställde i mars 2009. En annan viktig förutsättning i arbetet med ramarna har varit en oförändrad utdebitering av den kommunala skattesatsen på 20,36 kronor per skattekrona. Utifrån dessa underlag har nämnderna i ett särskilt beslut i kommunfullmäktige 090323 tilldelats resurser enligt en så kallad teknisk budgetram som sedan prövats i budgetdialogen och därefter under budgetberedningen, enligt tidigare beskrivna nya resursfördelningsmodell. Ramarna är enligt det nya systemet sorterade i två olika grupper. Dels finns det nämnder som liksom tidigare får tilldelat resurser enligt anslag utan koppling till pris- och befolkningsförändringar och dels finns det nämnder som tilldelas resurser utifrån 9
volymförändringar i befolkningsunderlaget. I den första gruppen dvs de anslagsbunda nämnderna ingår kommunstyrelsen, revision, överförmyndarnämnd, valnämnd, fritidsnämnd, kulturnämnd, miljönämnd, räddningsnämnd, byggnadsnämnd, fastighetsnämnd och teknisk nämnd (skattekollektivet). I den andra gruppen finns de verksamheter som tilldelas resurser utifrån volymförändringar och de så kallade fördelningsnyckeltalen. Här ingår merparten av kommunens verksamhet dvs skolnämnd, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd, vård- och omsorgsnämnd samt individ- och familjeomsorgsnämnd. Dessutom finns det en tredje grupp där de så kallade avgiftskollektiven eller balansräkningsenheterna ingår dvs elnät-, renhållnings- samt vattenoch avloppsverksamheten. De sistnämnda förutsättes i budgeten redovisa en verksamhet i balans dvs med ett resultat på +/- 0. I de tekniska budgetramarna har initialt beaktats den tilläggsbudget som beslutats tom mars 2009. Detta innebär att kommunstyrelsens ram kompenserats för kostnadsökningar med anledning av kommunens deltagande i det så kallade finansiella samordningsförbundet och kommande sluta röka kampanj. Fritidsnämndens ram har kompenserats för kostnadsökningar på grund av investeringar i reningsanläggning i badhuset och uppförande av tennisanläggning vid Albäck. Skolnämndens ram har kompenserats för de merkostnader som uppkommer med anledning av uppförandet av nya förskolepaviljonger i Skegrie. Vidare har valnämnden kompenseras för merkostnaden till följd av att det 2010 är ett allmänt valår. I budget 2009 ingår ett antal särskilda satsningar motsvarande 4,9 miljoner kronor. Dessa är borttagna i 2010 års tekniska driftramar. Sammantaget innebar de tekniska budgetramarna att nämndernas ramar initialt reducerades med netto 7,7 miljoner kronor i jämförelse med basbudget 2009 (KF november 2008 inkl avtal 2008). Av neddragningen låg 4,7 miljoner kronor inom de anslagsbundna verksamheterna och bestod i huvudsak av de borttagna engångssatsningarna för 2009. Inom de volymberoende verksamheterna så påverkades gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens tekniska ram mest med en neddragning på 5,6 miljoner kronor beroende på ett vikande elevunderlag och reducerad intern ränta. Under vårens budgetdialog med efterföljande budgetberedning och kommunstyrelseförslag från 28 maj så tillsköts nämnderna ytterligare 27,4 miljoner kronor netto utöver den tekniska budgetramen. Detta tillskott består framförallt av satsningar inom vård, skola och omsorg men här finns även en kompensation till fritidsnämnden för ökade kapitalkostnader pga ombyggnad av ventilationsanläggningen på Söderslättshallen samt engångssatsningar för 2010 på sammantaget 2,9 miljoner kronor. Vidare så föreslogs under vårens budgetarbete att ett allmänt sparbeting motsvarande 1 procent av den tekniska ursprungsramen skulle läggas ut på samtliga nämnder. Detta motsvarade en neddragning på 16,5 miljoner kronor och ingår i ovanstående nettobelopp på 27,4 miljoner kronor. Dessutom budgeteras i likhet med tidigare år de beräknade kostnadsökningar för avtalsrörelse år 2009 på ett centralt konto. Däremot föreslogs att nämnderna själva skall finansiera avtalsrörelsen för 2010 inom givna budgetramar. De nämnder som internt fördelar ut sina kostnader till övriga nämnder, t ex fastighetsnämnden i form av lokalhyra, ålägges därmed också ett sparbeting motsvarande lönerörelsen 2010, vilket innebär att hyresökning och ökning av övriga ersättningar för interna tjänster till följd av avtalsrörelsen inte är tillåtna. 10
När det gäller justeringarna under budgetberedningens arbete och i kommunstyrelsens budgetförslag från 28 maj skall nämnas: Kommunstyrelsen tillskjutes 1.400 tkr för olika projekt såsom sommarjobb för ungdomar och olika evenemang under 2010. Tillskotten är av engångskaraktär. Genom det allmänna sparbetinget reduceras summa på tillskottet till 624 tkr. Fritidsnämnden kompenseras med 1.000 tkr för ökade kapitalkostnader samt såsom tillskott av engångskaraktär 100 tkr för stöd till föreningar. Genom det allmänna sparbetinget reduceras summan till 615 tkr. Kulturnämnden tillskjutes ett anslag av engångskaraktär på 100 tkr för stöd till föreningar. Detta minskar det allmänna sparbetinget i motsvarande mån. Miljönämnden tillskjutes ett anslag av engångskaraktär på 900 tkr för arbetet kring luftkvaliteten. Genom det allmänna sparbetinget reduceras summan på tillskottet till 843 tkr. Räddningsnämnden tillskjutes ett anslag av engångskaraktär på 300 tkr för ökad beredskap och kunskap kring dykning samt för att genomföra utbildning för barn i förskolan och skolorna i årskurs 3 och 8 i brandvett. Genom det allmänna sparbetinget reduceras summan på tillskottet till 46 tkr. Skolnämnden kompenseras med netto 5.000 tkr för ökade lokalkostnader i samband med bland annat ombyggnad av Liljeborgskolan och Ljungrenska skolan samt Skegrie förskola. Vidare tillskjutes ett anslag av engångskaraktär på 100 tkr för ett projekt Renare och schysstare skolor Tillsammans med det allmänna sparbetinget blir dock nettoeffekten för skolnämnden ett sparkrav på 1.065 tkr. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden kompenseras med 10.000 tkr för dels ökade kostnader på grund av det så kallade fritt sök och ökande interkommunala kostnader, dels som kompensation för ett lågt kostnadsläge jämfört med andra Skånekommuner. Genom det allmänna sparbetinget minskar dock nettosumman till 8.150 tkr. Vård- och omsorgsnämnden kompenseras med 15.000 tkr för nettokostnadsökning för etableringen av Högalid äldreboende. Genom det allmänna sparbetinget minskar dock nettosumman till 10.389 tkr. Individ- och familjeomsorgsnämnden kompenseras med 10.000 tkr för ökade kostnader inom försörjningsstödet. Genom det allmänna sparbetinget minskar dock nettosumman till 8.834 tkr. Utöver dessa tillskott och förändringar föreslogs också ett antal justeringar av organisatorisk eller teknisk art. Detta gäller överföring av ansvaret för skolornas grönytor ifrån teknisk nämnd till fastighetsnämnd. Vidare ungdomsenhetens verksamhet som from halvåret 2009 överförts från kommunstyrelsens ansvarsområde till fritidsnämnden respektive skolnämnden. From budget 2008 så betalar kommunen en avgift till Lagom tjänst enligt särskilt avtal. Denna avgift fördelas idag mellan kommunstyrelsen samt individ- och familjeomsorgsnämnden. För att förenkla hanteringen så överföres individ- och familjeomsorgsnämndens andel budgetmässigt till kommunstyrelsen. Slutligen har ramarna justerats för effekterna av att internräntan som är en del av kapitalkostnaderna sänks ifrån 4,5 procent år 2009 till 4,0 11
procent år 2010. Då denna justering är ett nollsummespel mellan finansförvaltningen och nämnderna kommer detta inte påverka det samlade budgetresultatet. Under kommunfullmäktiges behandling av Budget 2010 med flerårsplan 2011-12 den 15 juni beslöts att återremittera ärendet till kommunstyrelsen och den 29 oktober så har kommunstyrelsen återigen behandlat budgetförslaget. I det förslag för år 2010 som då presenterats sker följande kompletteringar av förslaget från den 28 maj. Det under våren presenterade sparbetinget på 1 procent för samtliga nämnder tas bort. Detta motsvarar en resultatförsämring med 16.470 tkr. Kommunstyrelsen tillskjutes totalt ytterligare 11.450 tkr för en rad olika åtgärder. Dessa består av dels av stödåtgärder under den pågående lågkonjunkturen (9.200 tkr) och dels av åtgärder som utgör särskilda projekt (2.250 tkr). I stödåtgärderna ingår insatser motsvarande 3.000 tkr inom Arbete- och försörjning. Den arbetsmarknadssekreterare som projektanställdes under 2009 föreslås fortsätta. Detta för att skapa och samordna kommunala platser inom FAS 3 och aktivitetsinsatser Lyft. Satsningen på Ung Framtid Alternativet bör genomföras oberoende av om medel kommer via EFS-rådet eller ej, vilket gör att medel avsätts för detta i budgeten. Slutligen sker satsning på särskilda kompetenshöjande insatser för personer med långvarigt bidragsberoende. I stödåtgärderna ingår också en särskild konjunkturbuffert på 6.200 tkr. Detta då osäkerheten är i dagsläget fortfarande är stor kring hur konjunkturen kommer utvecklas under det kommande året. Inom särskilda projekt ingår anslag med 2.000 tkr för att täcka kostnader för eventuella vikarier under genomförandet av projektet likabehandling. Vidare 250 tkr för en halvtidstjänst som äldreombudsman alternativt äldreombudskvinna vid kommunstyrelsens förvaltning. Fritidsnämnden tillskjutes dels 1.000 tkr för att inte riskera att fritidsgårdarna stängs eller inte kan ha öppet under hela året och dels 800 tkr för att omställa sin verksamhet och nå en budget i balans. Inför 2010 bedöms inte detta vara möjligt att nå utan att nämnden blir kompenserad för detta genom ett engångsbelopp. Skolnämnden tillskjutes 5.000 tkr till familjecentraler, Nattis och skolhälsovården. Bakgrunden är att det finns en risk att i tider av sämre ekonomi att medel till frivilliga verksamheter dras in. För att säkerställa att familjecentralerna och Nattis-verksamheten inte försvinner tillskjuts medel för dessa. Likaså tillskjuts medel för att kunna göra förbättringar inom skolhälsovården i Trelleborgs kommun. Individ- och familjeomsorgsnämnden tillskjutes ytterligare 10.000 tkr specifikt till försörjningsstödet då det idag är svårt att bedöma det konjunkturläge som Sverige och resten av världen just nu befinner sig i. För att ha beredskap för ett eventuellt värre konjunkturläge avsätts särskilda medel. En uppföljning och analys av den totala förstärkningen (20.000 tkr) av försörjningsstödet skall ske i delårsrapport 1 och 2 samt i bokslutet för år 2010. Ovanstående kompletteringar innebär en ökad driftkostnad på totalt 44,7 miljoner kronor. Denna merkostnad finansieras av ökande skatteintäkter och statsbidrag som i huvudsak består av de konjunkturåtgärder som föreslås av regeringen i årets budgetproposition (se ovan). I övrigt har under kommunstyrelsens beredning av budgeten presenterats föreslag om att den politiska organisationen under 2010 ska ses över inför kommande mandatperiod. Översynen ska ske i en parlamentariskt sammansatt grupp med representation från samtliga politiska 12
partier i kommunfullmäktige. Vidare föreslås att kommunstyrelsen får i uppdrag av kommunfullmäktige att undersöka förutsättningarna för att överföra verksamheten inom enheten för säkerhet och beredskap från kommunstyrelsens ansvarsområde till räddningsnämndens. Likaså får kommunstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningarna för att överföra verksamheten Agenda 21 samt kommunekolog från kommunstyrelsens ansvarsområde till miljönämndens. Slutligen föreslås också att arvoden för politiska förtroendeuppdrag inte ska räknas upp 2010, utan att ersättningsnivån fryses till nivån som gäller för 2009. På grund av den mycket stora osäkerheten som fortfarande råder kring samhällsekonomin så har i budgeten för 2010 behovet av en budgetmarginal beaktats. I föreliggande driftbudget finns därför 15,9 miljoner kronor reserverat för att exempelvis möta ytterligare försämringar av bla skatter och statsbidrag. När det gäller övriga budgetförutsättningar så kan i korthet noteras att budget 2010 bygger på en för kommunen fortsatt ökande befolkning. Men även i detta sammanhang kan man tydligt spåra effekterna av lågkonjunkturen. Befolkningsprognosen för 2009-2019 är baserad på befolkningsstatistik per den 31 december 2008. Ett viktigt underlag för prognosen är den beräkning som görs gällande nya bostäder och denna har kraftigt reviderats efter finanskrisens verkningar hösten 2008. I den prognos för bostadsbyggande som ligger till grund för befolkningsprognosen har antalet nya bostäder i Trelleborgs tätort inklusive Stavstensudde och Maglarps strand halverats för 2009 och 2010 jämfört med prognosen för ett år sedan, från 200 per år till 100 per år. För efterföljande år följer eftersläpningen för nya bostäder med men innebär samma antal som förra årets prognos, cirka 200 nya bostäder per år. Utanför centralorten prognostiseras också en förskjutning av bostadsbyggandet vilket sänker tidigare prognos gällande 2009 och 2010 med vardera 20 bostäder per år, från 90 till 70 respektive från 80 till 60. Utifrån befolkningsprognosen beräknas befolkningen öka i Trelleborgs kommun de närmaste 10 åren med drygt 5 200 personer så att befolkningen 2019 uppgår till drygt 46 700 personer. De viktigaste befolkningsgrupperna gällande budgetplanering är de som kräver de stora insatserna från kommunen, 1-5-åringar i förskolan, 6-15-åringar i grundskolan, 16-18-åringar i gymnasieskolan och de över 80 år inom äldreomsorgen. De år som redovisas nedan är fram tom 2012 då budgeten innefattar planering till och med detta år. Åldersgrupp 1-5 år. Den sista december 2008 uppgick denna grupp till 2 459 personer. Under 2009 beräknas gruppens storlek öka med 30, under 2010 beräknas en ökning med 5 men under 2011 minskar gruppen med 20 för att återigen öka under 2012 med 25 och nå en nivå på cirka 2 500 förskolebarn. Åldersgrupp 6-15 år. Denna grupp minskar från 2008 års 4 650 till 4 600 barn 2009. Därefter ökar antalet och 2011 passeras åter 4 650 barn och 2012 tillkommer cirka 70 barn så att kommunen då har drygt 4 720 grundskolebarn. Åldersgrupp 16-18 år. Denna grupp låg på 1 770 personer 2008, en nivå som är konstant 2009. Därefter följer en minskning med 120 för 2010, med 40 för 2011 och 70 för 2012 till en nivå på 1 540 ungdomar. Åldersgrupp över 80 år. Åldersgruppen över 80 år ökar det första året, från 2 327 år 2008 till 13
2 340 år 2009 men minskar därefter något över åren till 2 301 år 2012. Bland övriga förutsättningar är också prisutvecklingen av stor betydelse. Inflationen (KPI årsgenomsnitt) har för perioden beräknas enligt regeringens vårproposition till ca -0,4 procent för år 2009, 0,3 procent för 2010, 0,8 procent för 2011 samt 1,5 procent år 2012. När det gäller arbetsmarknadsläget i Trelleborg så har tyvärr nedgången på arbetsmarknaden fortsatt och speciellt ungdomsarbetslösheten är för Trelleborgs kommun oroande. För närvarande (september) är den öppna arbetslösheten i Trelleborg 4,3 procent att jämföras med 2,5 procent samma månad föregående år. Trelleborg har tidigare legat något lägre än snittet för riket, men denna trend är nu bruten där nivån i riket ligger på 4,3 procent. Arbetslöshetens uppgång är stor i samtliga åldersgrupper, men har ökat klart mest i åldersgrupperna 18 till 24 år. Av denna anledning genomförs i kommunstyrelsens regi en rad olika åtgärder och projekt under 2010 med syfte att begränsa ungdomsarbetslösheten. Allmänt sett kan konstateras att kommunstyrelsens budget för 2010 har en klar inriktning för att förbättra arbetsmarknadsläget i Trelleborg. När det gäller de gemensamma intäkterna, dvs skatter och generella statsbidrag samt finansnettot i övrigt skall följande nämnas: Kommunledningen har i sina kalkyler för skatteunderlaget utgått ifrån de beräkningar av skatteunderlagets utveckling som Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterade den 1 oktober samt det preliminära taxeringsutfall som redovisats den 8 oktober. I sin prognos har SKL redovisat en skatteunderlagstillväxt som endast ligger något under den nivå som regeringen presenterat i årets budgetproposition. I stort är man i sina bedömningar överens om det dagsaktuella läget och utvecklingen framutöver. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring 2008 2009 2010 2011 2012 2008 2012 SKL, okt 2009 5,5 0,8 0,4 2,5 3,4 13,1 Regeringen BP 10 sept 2009 5,6 1,1 0,6 2,2 3,2 13,2 SKL, apr 2009 5,0 0,8 1,1 2,5 3,7 13,6 SKL, feb 2009 5,0 2,3 1,6 3,7 6,0 20,0 Beräkningen av skatteintäkterna i övrigt bygger på en för år 2010 oförändrad kommunal utdebiteringen med 20,36 kronor per skattekrona. Detta gäller även för resten av planperioden tom år 2012. När det gäller kommunens eget skatteunderlag så har Trelleborg en egen skattekraft på ca 90 procent av riksgenomsnittet. Av denna anledning är Trelleborgs kommun fortfarande en bidragsmottagare inom inkomstutjämningssystemet. Under år 2010 tillförs kommunen 353,8 miljoner kronor via detta bidrag. I övriga generella statsbidrag och avgifter som redovisas i resultat tablån finns även den s.k. LSS-avgiften. From år 2004 infördes ett system för utjämning av skillnader i kommunernas förutsättningar att bedriva en verksamhet som klarar av att leva upp till kraven i Lagen om särskilt stöd för vissa funktionshindrade. Systemet är en helt igenom mellankommunal angelägenhet utan någon form av statlig finansiering. Ända sedan systemet infördes har Trelleborgs kommun ingått i kommungruppen som har bättre förutsättningar än riksgenomsnittet och kommunen betalar därför en utjämningsavgift. Denna var år 2004 9,8 miljoner kronor. Enligt i oktober föreliggande preliminära beräkningar ifrån SCB och SKL 14
kommer kommunens avgift bli 29 miljoner kronor för 2010. From år 2008 ersattes den tidigare statliga fastighetsskatten av en kommunal fastighetsavgift. För åren efter införandet så kommer denna att påverkas av framtida indexeringar av avgiften samt förändringar av taxeringsvärdena. De senare kan då naturligtvis komma att såväl öka som minska intäkten. Under åren 2009 och 2010 kommer en preliminär avgift att utbetalas till kommunerna enligt samma belopp som för 2008. Därefter sker en avräkning under åren 2011 och 2012 när nya fastighetstaxeringar har genomförts. För år 2010 har kommunens intäkt ifrån fastighetsavgiften preliminärt beräknats till 63,5 miljoner kronor vilket inkluderar en beräknad uppräkning (via avräkningsförfarandet) med 10 miljoner kronor. Denna bedömning baseras på en prognos ifrån SCB. I budget 2010 ingår dessutom en större intäktstillskott som avser konjunkturstöd och engångsbidrag inom den så kallade regleringsposten. Den totala summan är 53,4 miljoner kronor varav 40,8 miljoner kronor utgör särskilt konjunkturstöd. Gemensamt för dessa statsbidrag är att dom bara gäller under år 2010. Inom övriga finansiella poster som redovisas i resultattablån ingår finansnettot med kommunens kostnadsräntor respektive intäktsräntor. Under kostnadsräntorna finns räntor som beräknats på det finansieringsbehov som föreligger enligt finansieringsanalysen. I det fall kommunfullmäktige beslutar om en investeringsvolym motsvarande de beräknade 191 miljoner kronorna kommer upplåningsbehovet att uppgå till 75 miljoner kronor. From 2006 budgeteras och redovisas den intäktsränta som kommunens hamnbolag betalar för ett koncerninternt lån som tecknats i samband med hamnbolagets övertagande av anläggningstillgångarna under hösten 2005. I budget 2010 beräknas denna ränta till 4,4 miljoner kronor enligt dagens ränteläge. Inom finansieringsanalysen redovisas det för lånet beräknade amorteringarna (13,7 milj kr) under Finansieringsverksamheten. From budget 2009 infördes en avgift som de kommunala bolagen skall betala för det borgensansvar som kommunen åtager sig vid bolagens externa upplåning. Denna utgör 0,2 procent av gällande borgensåtagande och i budget 2010 beräknas detta ge kommunen en intäkt på 2.601 tkr. Vidare finns i budget 2010 beräknat ett sammantaget utdelningskrav med 6.500 tkr på kommunens olika bolag. Fördelat per bolag är dessa 1.000 tkr för Trelleborgshem AB, 2.500 tkr för Trelleborgs Hamn AB, 500 tkr för Trelleborgs Energiförsäljnings AB samt 2.500 tkr för Östersjöterminalen AB. Utdelningskravets storlek skall kommunfullmäktige ta ställning till varje enskilt år. När det gäller övriga intäkter exempelvis taxe- och avgiftsförändring så har kommunfullmäktige i budgetdirektiven 090323 uppmanat nämnderna att se över samtliga taxor och avgifter så att i de fall det är möjligt full kostnadstäckning erhålles. Avslutningsvis kan konstateras att när det gäller kommunens ekonomi som helhet så överlämnar kommunstyrelsen ett förslag till budget som utifrån både gällande lag om balanskrav och kommunfullmäktiges långsiktiga resultatmål ej kan anses tillräcklig. Resultatet innebär en markant försämring i jämförelse mot tidigare år, dvs + 0,1 miljoner kronor enligt budget 2010 mot + 34,8 miljoner för budget 2009 (enligt KF nov 2008). Mot bakgrund av dels det samhällsekonomiska läget just nu och att budgeten för 2010 är utan några större budgeterade reserver så kan kommunstyrelsen inte i något sammanhang medge några förstärkningar utöver de driftramar som nu fördelats! Detta innebär bla att driftskostnaderna för de i flerårsplanen beräknade investeringarna måste inrymmas inom de nu angivna driftramarna. När det gäller kommunens investeringsverksamhet så kommer utrymmet starkt begränsas av den svaga samhällsekonomiska utvecklingen. Under åren 2009 tom 2012 beräknas kommunens totala investeringsvolym till 828 miljoner kronor vilket innebär ett genomsnitt på ca 207 miljoner kronor per år, vilket klart överstiger den nivå som 15
finns i de finansiella målen och i det samhällsekonomiska utrymmet. Då denna utveckling är ohållbar ur ett längre tidsperspektiv så innebär de i investeringsplanen nu beräknade investeringsvolymerna för år 2010 är respektive nämnds investeringstak. Därför måste nämnderna i de fall att ytterligare projekt tillkommer utöver de i flerårsplanen upptagna, ange vilken omprioritering man då väljer att göra inom nu beräknad investeringsvolymen. Denna prioritering skall då också framgå av beslutsunderlaget. Generella möjligheter för nämnderna att få kompensation för ökade driftkostnader till följd av investeringar finns inte under 2010. Investeringar som leder till effektiviseringar i verksamheten och som ger antingen oförändrade eller lägre driftkostnader kommer att ha företräde före investeringar som leder till ökade driftkostnader. För investeringsplanen skall beaktas att i föreliggande dokument redovisas en flerårsplan för perioden 2009-2012. De redovisade nettoinvesteringarna inkluderar således både anslag dvs projekt där de ekonomiska medlen disponeras direkt av respektive nämnd efter kommunfullmäktiges beslut samt en beräkning av utgifter/inkomster för övriga planerade projekt. De senare kommer i likhet med tidigare år att tilldelas slutgiltigt anslag efter särskild framställan till kommunfullmäktige. För att öka tydligheten har 2010-års fastställda ramar/anslag markerats särskilt i bilagan med investeringsplanen för 2010-12. I den redovisade investeringsplanen ingår också de projekt som redovisats i senaste delårsrapport för perioden januari tom augusti 2009. 16
Särskilda satsningar för 2010 Delar av de medel som blir av att Trelleborgs kommun infört en borgensavgift och utdelningskrav på de kommunala bolagen används till särskilda satsningar under 2010. Detta är tillskott på sammanlagt 1 800 tkr till verksamheter, men ingen utökning permanent av ramarna för nämnderna. Kommunstyrelsen Summa årets särskilda satsningar: 1.400 tkr Kommunstyrelsen tillförs medel för olika projekt. Under ett antal år har sommarjobb erbjudits ungdomar i kommunen. För att så även ska vara möjligt i år avsätts 700 tkr för detta. Administrationen av dessa jobb under året för ungdomar ska skötas via Navigatorcentrum. Under året kan det bli aktuellt att genomföra olika typer av evenemang av engånskarraktär eller för att förstärka olika typer av evenemang som Trelleborgs kommun står som arrangör för. 400 tkr avsätts för att kunna utveckla evenemangsverksamheten i Trelleborgs kommun. För att få publikdragande återkommande verksamhet på Trelleborgen avsätts 150 tkr för en vikingamarknad inkluderat vikingaslag. För projektet Kultur för äldre avsätts 150 tkr. Fritidsnämnden Summa årets särskilda satsningar: 100 tkr. Nämnden tillskjuts 100 tkr för att ytterligare kunna stimulera de föreningar som är aktiva inom fritidssektorn i Trelleborgs kommun. Kulturnämnden Summa årets särskilda satsningar: 100 tkr. Nämnden tillskjuts 100 tkr för att ytterligare kunna stimulera de föreningar som är aktiva inom kultursektorn i Trelleborgs kommun. Räddningsnämnden Summa årets särskilda satsningar: 100 tkr Nämnden tillskjuts 100 tkr för att genomföra utbildning för barn i förskolan och skolorna i årskurs 3 och 8 i brandvett. Skolnämnden Summa årets särskilda satsningar: 100 tkr. Projektet Renare och schysstare skolor syftar till att ge eleverna, lärarna och övrig personal i skolan, både i den kommunala skolan och på friskolor, möjlighet att förbättra sin arbetsmiljö, både den fysiska och den psykosociala miljön. Uppdras åt skolnämnden att utforma villkor kring hur skolorna kan tävla för att bli den renaste och schysstaste skolan under vårterminen och höstterminen. De tillskjutna medlen är menat att användas som belöning till de vinnande skolorna. 17
Kompensationer 2010 Delar av de medel som blir av att Trelleborgs kommun infört utdelningskrav på Trelleborgs Hamn AB används för att kompensera de ökade kostnader som bedöms vara effekten av att ha en av Sveriges ledande hamnar. Sammanlagt ianspråktas 1.100 tkr för att kompensera Trelleborgs kommun för de ökade kostnaderna. Dessa kompensationer gäller det arbete som bedrivs via Miljönämnden och Räddningsnämnden. Miljönämnden kompenseras med 900 tkr för arbetet kring luftkvaliteten och Räddningsnämnden kompenserar med 200 tkr för den ökade beredskap och kunskap kring dykning. 18
Riktlinjer och mål för den ekonomiska utvecklingen För att möjliggöra en budgetmarginal för framtida krav på ny verksamhet och kvalitetshöjningar så angavs också i budgetdirektiven ett antal finansiella mål som skall spegla god ekonomisk hushållning i Trelleborgs kommun och som kommunfullmäktige skall faställa i samband med Budget 2010 med Flerårsplan 2011-2012. Målen är: För kommunens totala driftverksamhet ett resultat (förändring av eget kapital) som motsvarar minst 2 procent av summan skatter och statsbidrag För kommunens totala investeringsverksamhet begränsa andelen nettoinvesteringar av summan skatter och statsbidrag till högst 8 procent för åren 2010 tom 2012 För kommunens totala investeringsverksamhet öka självfinansieringsgraden (avskrivningar och driftresultatets andel av nettoinvesteringarna) till minst 83 procent för åren 2010 tom 2012 För kommunens totala verksamhet bibehålla soliditeten vid lägst 59 procent för år 2010, och lägst 60 procent för åren 2011 och 2012 Det underströks också i budgetdirektiven att dessa finansiella mål utgör den yttre ramen för både drift- och investeringsverksamhet from år 2010 och att det är utifrån dessa förutsättningar som nämndernas ramar kan fördelas. Enligt den nu presenterade budgeten kan det konstateras att: För målsättningen att det totala driftresultatet (förändring av eget kapital) skall motsvara minst 2 procent av summan skatter och statsbidrag, så uppnås detta ej enligt budget 2010 beroende på den effekt som det mycket kraftigt sjunkande skatteunderlaget har på ekonomin. Andelen som budgeteras är 0 procent. För åren 2011-2012 så utgår det framräknade utgiftstaket ifrån att målet skall hållas. För målsättningen att begränsa andelen nettoinvesteringar av summa skatter och statsbidrag så överskrids nivån i målsättningen för samtliga år, dvs 10,8 procent för 2010 och 10,5 procent för 2011 och 12,5 procent för 2012. När det gäller målet att öka självfinansieringsgraden dvs avskrivningar och driftresultatets andel av nettoinvesteringarna, så klarar inte något av åren av att uppfylla målsättningen. För 2010 blir självfinansieringsgraden 48 procent, för år 2011 69 procent och för år 2012 58 procent. För 2010 innebär det att budgeten saknar 66 miljoner kronor i egna medel. Slutligen när det gäller soliditetsmålet så uppfyller inte något av åren målsättningen. Perioden präglas fortfarande av en i förhållande till det ekonomiska utrymmet för hög investeringstakt och därigenom ett behov av nyupplåning. För 2010 och 2011 beräknas i föreliggande plan en soliditet på 57 procent och för 2012 56 procent. 19
Riktlinjer och mål för verksamhetens utvecklingen Alla organisationer, oavsett om det är offentliga eller privata, måste ha en idé om hur verksamheten ska bedrivas. Det ska framgå vem som är målgrupp och vad man ska tillhandahålla för service eller tjänster. Ett annat sätt att formulera detta är att definiera sitt uppdrag, eller svara på varför finns vi till, vad ska vår verksamhet syfta till? Trelleborgs kommuns verksamhetsidé är: Vi ska i nära dialog med kommunmedborgarna, utifrån våra gemensamma resurser, erbjuda trygghet och god service i livets olika skeden i ett hållbart samhälle. Visionen är en bild av ett framtida önskat läge och hur vi tillsammans ska utveckla Trelleborgs kommun. Visionen är vår ledstjärna i allt vad vi gör oavsett nämnd, organisation, förvaltning eller bolag. Vi är alla en del av helheten i Trelleborgs kommun. Det är summan av alla verksamheters insatser som avgör och leder till att vi går i riktning mot visionen. Trelleborgs kommuns vision är: Trelleborg ska vara en framgångskommun med hög livskvalitet och en långsiktigt hållbar tillväxt. Strategiska inriktningar: Livskvalitet hälsa trygghet boende Arbete näringsliv utbildning självförsörjning Långsiktigt hållbar tillväxt miljö ekonomi infrastruktur Upplevelser besöksmål kultur fritidsaktiviteter Utifrån ovanstående verksamhetsidé och vision samt med beaktande av de strategiska inriktningarna skall nämnderna utveckla verksamhetens effektmål som är nämndens interna produktionsmål och som beskriver hur nämnden rent faktiskt avser att uppnå vision och verksamhetsidé. Dessa mål skall utryckas så tydligt att ett fullt genomförbart kontrakt därmed har upprättats mellan kommunfullmäktige och respektive nämnd på vad som skall utföras under kommande budgetår. De skall dessutom vara så konkreta och förankrade i verksamheten att de tydligt speglar - God Ekonomisk Hushållning i Trelleborgs kommun-. 20
Fördelningsnyckeltal 2010 Kommunfullmäktige beslöt 2009-03-23 om fördelningsnyckeltalen inför budgetarbetet med budget 2010 enligt följande: Åldersgrupper Volymfaktor Budget tkr 2009 Nyckeltal kr 2010 Förskola/Barnomsorg 1-5 år 172.887 67.985 Skolbarnomsorg 6-12 år 25.877 8.396 Förskoleklass/Grundskola 6-15 år 298.109 64.722 Gymnasie 16-18 år 139.123 78.556 Vuxenutbildning 19-64 år 16.297 664 Äldreomsorg nivå 1 65-84 år 124.537 17.558 Äldreomsorg nivå 2 85 år - 175.497 157.115 Socialbidrag 0 år - 31.832 755 Vård av unga 0 19 år 44.475 4.459 Vård av vuxna, inkl psykiatri 20 64 år 35.498 1.481 LSS/Handikappomsorg 0 64 år 101.257 2.983 Exkl nämndskostnader och fastighetskostnader Därefter har under budgetberedningen tillskjutits ytterliggare resurser till dessa verksamheter enligt: Skolnämnden kompenseras med netto 5.000 tkr för ökade lokalkostnader i samband med bland annat ombyggnad av Liljeborgskolan och Ljungrenska skolan samt Skegrie förskola. Vidare tillskjutes 5.000 tkr till familjecentraler, Nattis och skolhälsovården. Bakgrunden är att det finns en risk att medel till frivilliga verksamheter dras in i tider av sämre ekonomi. För att säkerställa att familjecentralerna och Nattis-verksamheten inte försvinner tillskjuts således medel för dessa. Likaså tillskjuts medel för att kunna göra förbättringar inom skolhälsovården i Trelleborgs kommun. Slutligen har nämndens ram tillskjutits 100 tkr som ett engångsanslag 2010 för renare och schysstare skolor. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden kompenseras med 10.000 tkr för dels ökade kostnader på grund av det så kallade fritt sök och ökande interkommunala kostnader, dels som kompensation för ett lågt kostnadsläge jämfört med andra Skånekommuner. Vård- och omsorgsnämnden kompenseras med 15.000 tkr för nettokostnadsökning för etableringen av Högalid äldreboende. Individ- och familjeomsorgsnämnden tillskjutes 20.000 tkr specifikt till försörjningsstödet då det idag är svårt att bedöma det konjunkturläge som Sverige och resten av världen just nu befinner sig i. Detta för att ha beredskap för ett eventuellt försämrat konjunkturläge. En uppföljning och analys av förstärkningen av försörjningsstödet skall ske i delårsrapport 1 och 2 samt i bokslutet för år 2010. 21