Våra pengar. Budget 2012 med flerårsplan Kommunfullmäktige Trelleborgs kommun

Transkript

1 Våra pengar Budget 2012 med flerårsplan Kommunfullmäktige Trelleborgs kommun

2 INNEHÅLL Sid. Nr KOMMUNALRÅDET KOMMENTERAR BUDGET 2012 MED FLERÅRSPLAN ALLMÄN ÖVERSIKT Omvärlden 4 Trelleborg 6 Budgetarbetet inför Särskilda satsningar för Riktlinjer och mål för den ekonomiska utvecklingen 19 Verksamhetsidé och vision 21 Strategiska inriktningar 22 Fördelningsnyckeltal Investeringar 24 Exploateringsverksamhet 26 Resultatplan 27 Finansieringsplan 29 Balansprognos 31 BILAGOR Spec. investeringar 34 1

3 Rustade för att möta framtidens utmaningar och forma dem. Trelleborgs kommun har genomfört en tämligen omfattande omorganisation gällande nämnds- och förvaltningsstruktur. Detta i syfte att skapa en organisation som bättre kan ta sig an framtidens utmaningar, skapa bättre förutsättningar för beslut och demokratisk behandling av ärendena i kombination med en förbättrad service och dialog med kommunens alla invånare. De senaste åren har fler och fler pusselbitar fallit på plats som kan forma Trelleborgs kommuns framtid. Det pussel vi nu har att lägga är ett pussel där många stora bostads- och infrastrukturprojekt är viktiga bitar. Den sedan länge efterlängtade utbyggnaden av Europaväg 6/22 har fallit på plats och vi arbetar för planeringen av persontågstrafik på Trelleborgsbanan. Enligt planerna kommer persontågstrafiken igång 2015 och då finns möjligheten att låta trafiken stanna vid två hållplatser i Trelleborg. Men det är inte bara två hållplatser utan det kommer vara två platser för framtid och utveckling, som gör vår attraktiva stad till en ännu mer attraktiv stad för etableringar av företag, få företag att växa och lockar fler att bosätta sig i. Vi antog i juni 2010 en framtidsvision i vår utvecklingsinriktade Översiktsplan. Under 2011 kom även beskedet att Trelleborgs Hamn AB kan påbörja arbetet med att skapa Östersjöns klimatsmartaste hamn i kombination med att bygga ut hamnen för de nya generationernas fartyg. Med förbättrade kommunikationer till Trelleborg både till land och till havs i en expansiv region, har Trelleborgs kommun alla förutsättningar för en god och långsiktigt hållbar tillväxt. Det finns en nyfikenhet och ett intresse från omvärlden att se och ta del av våra framtidsplaner. Det kan till och med vara så att trycket från omvärlden och deras önskemål är större och mer omfattande än många i Trelleborg kan eller vill förstå. Det är därför viktigt att vi som kommun inte låter andra styra oss utan själv tar viktiga framtidsutvecklande beslut. En del av de besluten fattar vi i samband med att vi antar Budget 2012 med dess flerårsplan. Här pekas riktningen ut för framtiden, där behoven inom våra kärnverksamheter finns uttryckta. Även om det är kommunal kärnverksamhet finns det inget som säger att den endast ska utföras av kommunen, utan det är vårt ansvar att se till att våra kommuninvånare får god och hög kvalitet oberoende av utförare. Vi får inte vara rädda för att öppna upp vår verksamhet för konkurrens, så länge vi har utgångspunkten att konkurrensen stimulerar kvalitetsutveckling med fokus på vad som är bäst för den enskilde kommuninvånaren. I vår vision talar vi om att Trelleborg ska vara en framgångskommun. Ett sätt för att uppfylla denna del, krävs att vi vågar vara nytänkande. Ett fåtal svenska kommuner har vågat och nu är Trelleborg på gång att påbörja arbetet med en social investeringsfond. Hur vi ska göra beräkningar kring investeringar i vägar och hus, har vi kunnat sedan länge. Nu lär vi oss hur vi ska göra investeringar i vår viktigaste tillgång, nämligen i kommunens invånare. Ett nytänkande som kräver att vi tänker stort och vågar satsa på framtiden, för det är då investeringarna återbetalar sig. 2

4 Vi har högt ställda ambitioner i vår vision och varje år tar vi ännu ett steg på vägen för att uppfylla den. Vårt uppdrag, i både goda och dåliga tider, är att verka efter visionen: Trelleborgs kommun ska vara en framgångskommun med hög livskvalitet och en långsiktigt hållbar tillväxt. Trelleborg i juni 2011 Ulf Bingsgård Kommunstyrelsens ordförande 3

5 Omvärlden Regeringen tecknar i sin vårbudget från 13 april en mycket ljus bild för den svenska ekonomin. De orosmolnen som ändå framgår finns främst i den internationella bilden med de skuldsatta finanserna i många länder och även oron i Nordafrika och mellanöstern kan bidra till en svagare internationell konjunkturutveckling till nackdel för Sverige, som är en liten exportberoende ekonomi. Regeringen ser en stark återhämtning på arbetsmarknaden med en kraftigt ökad sysselsättning och en nedgång i arbetslösheten. Arbetslösheten sjunker till 6,6 procent år 2012 och de lediga resurserna gör att sysselsättningen kan öka kraftigt utan att det blir inflation eller höga löneökningar. Det är mest inom tjänstesektorn som sysselsättningsökningen kommer. I kommunsektorn väntas sysselsättningen öka främst nästa år då skatteinkomsterna stärks. Regeringen har en mycket optimistisk bild över arbetsmarknaden och dess förbättrade funktionssätt. Den s.k. jämviktsarbetslösheten, då sysselsättningen är förenlig med en stabil prisnivå, har enligt finansministern sjunkit kraftigt bland annat på grund av regeringens utbudspolitik. I regeringens medelfristiga framtidsscenario kommer arbetslösheten ner under 5 procent år Fem procent arbetslöshet i dagens mått är motsvarande ca 3,5 procent arbetslöshet enligt det tidigare använda arbetslöshetsmåttet. Med andra ord kommer arbetslösheten enligt detta scenario tillbaka på den nivå som rådde på 1980-talet. Utifrån att ekonomin återgår till fullt resursutnyttjande fram till år 2015 blir det en bild med god tillväxt fram till detta år. Den starka förbättringen på arbetsmarknaden leder till mycket starka statsfinanser. Redan år 2011 väntas det bli överskott i det finansiella sparandet och år 2015 är överskottet hela 182 mdkr eller 4,4 procent av BNP. Den konsoliderade bruttoskuldens andel av BNP faller enligt detta scenario ner till 19 procent. När det gäller den kommunala ekonomin så konstaterar regeringen att det blev ett starkt resultat för kommunsektorn även 2010 till trots av de stora svårigheter som inledde året främst pga finanskrisen. För kommunsektorn som helhet uppgick resultatet före extraordinära poster preliminärt till 18,5 miljarder kronor Av resultatet stod kommunerna för 14,1 miljarder kronor och landstingen för 4,4 miljarder kronor. De stora överskotten 2010 var främst en följd av tillfälliga statsbidrag, en relativt svag kostnadsökning samt förbättrade skatteintäktsprognoser. Kommunsektorns resultat uppgick till 2,9 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag Det torde innebära att sektorn som helhet uppfyllde kommunallagens (1991:900) krav på god ekonomisk hushållning. Sveriges kommuner och landsting (SKL) redovisar sin senaste bild av den ekonomiska utvecklingen i en ekonomisk rapport under maj månad och i sitt cirkulär (11:21) angående budgetförutsättningarna för åren som presenterade Sverige drabbades hårdare än andra länder av den finansiella oron och nedgången i världshandeln Det beror på att exporten och tillverkningsindustrin har en förhållandevis stor betydelse i den svenska ekonomin. När konjunkturen sedan stärktes och världshandeln svängde upp igen vändes dessa nackdelar till fördelar och den svenska ekonomin växte snabbare än ekonomin i andra länder. Svängningarna var större, men den svenska ekonomin var i flera avseenden starkare än ekonomin i andra länder. De offentliga finanserna var i god ordning, hushållens ekonomi stark, banksektorn hade inga större lik i garderoben och bostadsbyggandet nådde aldrig särskilt högt. Sverige delade med andra ord 4

6 inte de problem som många andra länder hade. Tvärtom visade Sverige styrka där åtskilliga andra länder visade svaghet. Den svenska ekonomin är nu inne i en mycket stark tillväxtfas. BNP växte förra året med 5,5 procent och i år beräknas tillväxten bli nästan lika hög (+4,8 procent). Man får gå tillbaka till 1960-talet för att finna två på varandra följande år med så höga tillväxttal. Trots den snabba återhämtningen är resursutnyttjandet i ekonomin som helhet fortfarande lågt. Därmed finns förutsättningar för fortsatt höga tillväxttal och en positiv utveckling på arbetsmarknaden också under kommande år. Antalet arbetade timmar ökar och arbetslösheten sjunker. Den höga arbetslösheten har pressat ned timlöneökningarna till låga nivåer. Vår bedömning är att löneökningarna nu successivt ökar till en nivå på upp mot fyra procent per år, i takt med att jämvikt uppnås på arbetsmarknaden. Det goda utgångsläget för den offentliga sektorns ekonomi har gjort det möjligt att bedriva en expansiv finanspolitik utan att underskotten skenat som i andra länder. Underskotten i den offentliga sektorns finansiella sparande stannade på 0,9 procent av BNP 2009 och 0,3 procent Den kraftiga ekonomiska återhämtningen som vi nu ser innebär att vi räknar med att den offentliga sektorn kommer att uppvisa ett mindre överskott redan i år. Förbättringen begränsas av skattesänkningar, både i år och nästa år. År 2015, då ekonomin förväntas befinna sig i jämvikt, beräknas överskotten uppgå till 1,7 procent. Regeringens mål för den offentliga sektorns finansiella sparande är 1 procent av BNP över en konjunkturcykel vårt beräknade överskott innehåller således en säkerhetsmarginal till målet. Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin enl SKL maj 2011 Procentuell förändring om inte annat anges BNP* 5,3 5,3 4,8 3,5 3,3 3,2 2,8 Sysselsättning, timmar* 2,6 1,9 1,9 1,0 1,0 0,8 0,5 Öppen arbetslöshet, nivå 8,4 8,4 7,5 6,9 6,4 6,1 5,8 Timlön, nationalräkenskaperna 2,8 1,1 3,5 3,5 3,7 3,9 4,0 Timlön, konjunkturlönestatistiken 3,4 2,5 2,7 3,1 3,5 3,8 4,0 Konsumentpris, KPIF 1,7 2,0 1,5 1,7 1,8 1,9 2,0 Konsumentpris, KPI 0,5 1,2 2,8 2,5 2,4 2,2 2,1 *Kalenderkorrigerad utveckling. 5

7 Trelleborg Kommunen står inför stora utmaningar. Trelleborg är ett nav i två av Europas tillväxtregioner - Öresunds- och Södra Östersjöregionerna. Vårt geografiska läge vid Östersjön och med en kvarts resväg till bron över Öresund, gör kommunen attraktiv för såväl boende som näringsliv. Utbyggnaden av den kommunala servicen måste hålla jämna steg med kommunens tillväxt. Verksamheterna ska utvecklas och kvaliteten ska hållas hög. I tider som vi står inför är det extra viktigt att fundera över nya vägar och lösningar för att fullgöra våra gemensamma välfärdsuppdrag. När det gäller kommunens egna ekonomiska utveckling så kan det i arbetet med delårsrapport för perioden tom mars konstateras att prognosen för 2011 slutar på ett resultat som ligger på samma nivå som för år 2010 dvs +42,8 miljoner kr, vilket är 39,6 miljoner kr bättre än budget. Finansiering visar på en positiv avvikelse på 38,3 miljoner kr och nämnderna förväntas en positiv avvikelse med 1,3 miljoner kr. Finansierings överskott beror till största del på att det i nuläget inte finns några beslut för KS oförutsedda. Investeringarna uppgick den 31 mars 2011 till 22,2 miljoner kr. Prognosen för 2011 års investeringar är 217,1 miljoner kr, vilket är 18,3 miljoner kr lägre än budget. Beträffande arbetsmarknadsläget i Trelleborg så har det senaste halvårets positiva effekt i konjunkturen märks till del även på arbetslösheten inom kommunen. Arbetslösheten har sjunkit till 6,9 % och ligger på samma nivå som Skåne i sin helhet. (Riket 6,1 %) När det gäller unga är arbetslösheten i Trelleborg fortfarande hög i relation till såväl riks som skånesnittet (Trelleborg 12,5%, Skåne 9,8%, Riket 9,2%). Antalet nyanmälda platser till Arbetsförmedlingen har ökat och ligger nu i nivå med antalet nyanmälda platser Trenden är just nu att gruppen unga som lämnar jobb- och utvecklingsgarantin för unga ökar, flertalet av dem går vidare till arbete och studier. Det är dock av vikt att notera att andelen unga som lämnar garantin för ungdomar går vidare in i jobb- och utvecklingsgarantin för vuxna och att tendensen är att fler unga börjar vuxenlivet som långtidsarbetslösa. Att bryta detta mönster och att arbeta för att dessa unga etablerar sig i arbetslivet är en av de stora utmaningarna för Trelleborgs kommun. Gemensamt för dessa unga är att de saknar den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden och merparten av dem har ofullständiga gymnasiebetyg. Deras studiemotivering är låg och de är i behov av samlade insatser för etablering. Styrgruppen för Navigatorcentrum har uppmärksammat gruppen och kommer under hösten att arbeta för att få tillstånd riktade insatser. Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden leder till att genomströmingstiden för bidragstagande och arbetslöshet ökar vilket är en positiv trend. Detta ska ses i kombination med att antal personer som går in i jobb- och utvecklingsgarantins FAS 3 efter långvarig arbetslöshet ökar och antalet personer som har erhållit bistånd i mer än 10 månader ligger konstant. Arbetslösheten i Trelleborgs kommun är således tudelad. Det går fort för en grupp medan en annan grupp tenderar att cementeras i sin arbetslöshet. Den sistnämnda gruppen består till stor del av personer utan kvalificerad yrkesutbildning och eller personer som kommer tillbaka till arbetsmarknaden efter en tids ohälsa samt personer födda utanför norden. 6

8 Kompetensförsörjningen är en utmaning för Trelleborgs kommun. Merparten av de personer som är långtidsarbetslösa och/eller har långvarigt bidragsberoende bakom sig saknar av arbetsmarknaden efterfrågad kompetens. Trelleborgs kommun behöver ta vara på de möjligheter som finns för att finna nya etableringsmodeller för kommuninvånarna. Arbetet tillsammans med näringsliv och föreningsliv behöver fortsätta och utvecklas för att vi gemensamt ska ta tillvara på den kompetens som finns hos flertalet Trelleborgare. Inför 2012 finns en bra grund att stå på. Det goda samarbetet med företagsföreningarna genom Kraftsamling Trelleborg är en möjliggörare för fortsatt utveckling. Likaså är det av vikt att bygga vidare på utvecklingen av insatser för unga inom ram för den plattform som finns på Navigatorcentrum. För att bli en aktiv och attraktiv part i arbetet med långtidsarbetslösheten behöver Trelleborgs kommun arbeta för att bli en föregångare som arbetsgivare. Det arbete som har skett med b la utbildning av arbetsplatsambassadörer behöver utvecklas och kommunens alla förvaltningar behöver öppna upp för att ta emot personer med särskilda förutsättningar. Befolkningsprognosen för är grundad på befolkningsstatistik per den 31 december I beräkningen används de senaste årens in- och utflyttning, födelsetal, dödlighet samt kommunens prognos gällande framtida bostadsbyggande. Befolkningen i Trelleborgs kommun uppgick till personer den 31 december Bostadsbyggandet förväntas bli 180 nya bostäder 2011, 163 nya bostäder 2012 och de efterföljande åren, , förväntas i genomsnitt 280 nya bostäder per år att färdigställas men med en topp runt åren Under hela perioden förväntas nya bostäder att byggas i kommunen. Dödligheten förväntas öka från 430 år 2011 till runt 485 per år mot slutet av perioden. Fruktsamheten förväntas ligga på 1,9 2,0 barn per kvinna under hela perioden. Flyttningsöverskottet de senaste fem åren har främst utgjorts av unga familjer men även medelålders och pensionärer har haft ett positivt flyttningsöverskott. Ungdomar i åldern år har haft en större utflyttning än inflyttning. Utifrån dessa förutsättningar förväntas befolkningen öka de kommande 10 åren med cirka personer så att befolkningen 2021 uppgår till drygt personer. Under de närmaste åren så ökar befolkningen med ca 300 personer år , drygt 400 personer år 2013 och därefter i genomsnitt 520 personer åren fär att nå en topp på ca 820 personer år 2017 som därefter successivt sjunker ned mot personer per år. I Trelleborgs tätort, inklusive Stavstensudde och Maglarps strand, förväntas större delen cirka 70 procent av befolkningsutvecklingen ske, från till invånare För övriga delar av kommunen förväntas Skegrie öka befolkningen med drygt 40 procent fram till år 2021, Gislöv öka med 13 procent, Smygehamn öka med drygt 20 procent, Beddingestrand öka med tio procent och Anderslöv beräknas få en liten ökning på någon procent. Alstad och Klagstorp förväntas minska sin befolkning med vardera nästan tio procent. (I respektive ort ingår omgivande landsbygd, i Skegrie ingår V Tommarp och i Gislöv ingår Gislövs läge, Gislövs strandmark, Gislöv by och omgivande landsbygd). De viktigaste befolkningsgrupperna gällande budgetplanering är de som kräver de stora insatserna från kommunen, 1-5-åringar i förskolan, 6-15-åringar i grundskolan, åringar i gymnasieskolan och äldre personer inom äldreomsorgen. De år som redovisas nedan är fram till och med 2014 då budgeten innefattar planering till och med detta år. 7

9 Åldersgrupp 1-5 år Den sista december 2010 uppgick denna grupp till barn. Under 2011 beräknas gruppens storlek öka med 39, under 2012 beräknas en ökning med 34, under 2013 ökar gruppen med 35 och under 2014 blir ökningen ytterligare 14 och når en nivå på drygt förskolebarn. Ökningen under perioden beräknas bli 4,9 procent. Under föregående fyraårsperiod, , var ökningen 11,7 procent. Åldersgrupp 6-15 år Denna grupp ökar från 2010 års till barn Därefter ökar antalet med 22 barn 2012, 116 barn 2013 och 155 barn 2014 så att kommunen då har grundskolebarn. Inom denna åldersgrupp är det i åldern 6-12 år som ökningen förväntas. Fram till 2014 beräknas en ökning med 465 barn mellan 6-12 år. Barn i åldern år beräknas minska med totalt 200 barn fram till 2013 men 2014 vänder trenden med en beräknad ökning med 40 barn. Det innebär en ökning med 6,8 procent över perioden. De senaste fyra åren har antalet barn 6-15 år minskat med 4,5 procent. Åldersgrupp år Denna grupp låg på personer 2010, en nivå som minskar med 51 ungdomar 2011 till Därefter följer en minskning med 60 ungdomar 2012, 53 ungdomar 2013 och en minskning med närmare 100 ungdomar Antalet ungdomar beräknas 2014 uppgå till strax under Minskningen beräknas fortsätta något år ytterligare men vänder 2017 för att 2021 vara tillbaka på samma nivå som Antalet åringar har minskat med 6,0 procent och de närmaste fyra åren beräknas minskningen bli 15,8 procent. Åldersgrupp år Gruppen förväntas öka med närmare 700 personer över perioden, från i slutet av 2010 till personer Ökningen beräknas bli 146 personer under 2011, 204 personer under 2012, 169 personer under 2013 och 167 personer under Över hälften av ökningen är i åldern år medan de mellan år beräknas bli något färre 2014 jämfört med Ökningen de kommande fyra åren beräknas bli 9,5 procent vilket är en procentenhet lägre än föregående fyra år, Åldersgrupp 85 år och över Åldersgruppen från 85 år ökar måttligt över perioden, från till personer. Under 2011 förväntas ökningen bli 32 personer, under 2012 närmast oförändrat, en ökning med 30 personer under 2013 och en ökning med 10 personer Ökningen beräknas bli 6,2 procent. Under var ökningen 13,7 procent. 8

10 Befolkningsutveckling för valda befolkningsgrupper samt prognos för Trelleborgs kommun. Bostadsbyggande bostäder. UTVECKLING FÖR VALDA BEFOLKNINGSGRUPPER I TRELLEBORGS KOMMUN SAMT PROGNOS BOSTADSBYGGANDE: BOSTÄDER Befolkning i Trelleborgs kommun 2010 och prognos bostäder. Fördelningsnyckeltal w Totalt

11 Budgetarbetet inför Härmed föreligger en budget som uppfyller både balanskravet och kommunfullmäktiges mål om ett resultat motsvarande 2 procent av skatter och statsbidrag. Resultatet dvs + 37,9 miljoner kronor innebär en klar förbättring i jämförelse med budget 2011 som redovisade +3,2 miljoner kronor. Utgångsläget för ramfördelningarna är de mål för god ekonomisk hushållning som kommunfullmäktige i november 2010 har fastställt för åren och som redovisas tillsammans med målen för 2014 under avsnittet Riktlinjer och mål för den ekonomiska utvecklingen i föreliggande budgetdokument. För driftbudget 2012 innebär detta ett resultat med minst + 37,9 miljoner kronor på basis av nuvarande beräkningar av skatter och generella statsbidrag. Detta mål har kunnat uppfyllas i föreliggande budget mycket tack vare den effekt som den starkt positiva utvecklingen av svensk ekonomi just nu har på sysselsättningen och därmed också på det kommunala skatteunderlaget. För riket ökar skatteunderlaget med ca 3 procent i genomsnitt per år perioden mot 1,3 procent för Redan vid beräkningen av de så kallade tekniska ramarna så beslutade kommunstyrelsen om en resultatnivå motsvarande det av kommunfullmäktige fastställda målet dvs minst 2 procent av skatter och generella statsbidrag (+37,3 miljoner kronor). När det gäller de beloppsmässigt bestämda driftramarna för år 2012 så bygger dessa på den driftbudget för 2011 som kommunfullmäktige fastställde i november 2010 och som därefter justerades av kommunfullmäktige i december med anledning av den nya nämndsorganisationen from år Vidare utgår driftramarna från den befolkningsprognos som kommunstyrelsen fastställde i april En annan viktig förutsättning i arbetet med ramarna har varit en oförändrad utdebitering av den kommunala skattesatsen på 20,36 kronor per skattekrona. När det gäller budgetjusteringarna med anledning av ny förvaltningsorganisation så ingick dessa inte i beräkningarna av ramarna. Utifrån dessa underlag har nämnderna i ett särskilt beslut i kommunstyrelsen tilldelats resurser enligt en så kallad teknisk budgetram som sedan prövats i budgetdialogen den 19 och 20 maj. Nämndernas tekniska ramar är baserade på två olika förutsättningar. Dels finns det en grupp av nämnder som får tilldelat resurser såsom anslag utan koppling till pris- och befolkningsförändringar, dels finns det en grupp av nämnder som tilldelas resurser utifrån volymförändringar i befolkningsunderlaget. Därutöver finns även de så kallade avgiftskollektiven eller balansräkningsenheterna. I den första gruppen, dvs de anslagsbundna nämnderna, ingår kommunstyrelsen, överförmyndarnämnden, valnämnden, kulturnämnden, fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, servicenämnden och tekniska nämnden (skattekollektivet). I den andra gruppen finns de verksamheter som tilldelas resurser utifrån volymförändringar enligt den demografiska förändringen i befolkningsprognos och de så kallade fördelningsnyckeltalen (se särskilt avsnitt). Här ingår merparten av kommunens verksamhet dvs socialnämnden och bildningsnämnden. När det gäller arbetsmarknadsnämnden så har denna i årets budgetarbete ingått i både den anslagsbunda gruppen som i den volymberoende gruppen. Detta då ramen för ekonomiskt bistånd tilldelats utifrån den demografiska förändringen. 10

12 I den tredje gruppen finns avgiftskollektiven eller balansräkningsenheterna, dvs elnät-, renhållnings- samt vatten- och avloppsverksamheten. Dessa förutsättes i budgeten redovisa en verksamhet i balans dvs med ett resultat på +/- 0. I de tekniska budgetramarna har initialt beaktats den tilläggsbudget som beslutats tom februari Detta innebär att kommunstyrelsens ram kompenserats för kostnadsökningar med anledning av ombyggnad rådhuset (enl KF ) och för tillägg i samarbetsavtalet med Trelleborgs Kommuns Utvecklings AB. Bildningsnämndens och servicenämndens ramar har initialt påverkats av ett par driftskostnadsöverföringar gällande måltidsverksamheten till servicenämnden. Dessa är regleringar som beror på tidigare investeringsbeslut och gäller bla tillagningsköket i Skegrie. För att täcka ökade drift- och kapitalkostnader på grund av inköp av offentlig konst har kulturnämnden fått ett ramtillskott. Vidare har arbetsmarknadsnämnden kompenserats för politiska kostnader som inte beaktats i beslutet om ny nämndsorganisation december I budget 2011 ingår ett antal särskilt preciserade satsningar motsvarande tkr. Dessa är borttagna i 2012 års tekniska driftramar. Vidare tillfördes kommunstyrelsen i budget 2011 anslag för en konjunkturbuffert och EU-projektet LIFE biogas. Konjunkturbufferten har lyfts av från 2012 års budgetram och anslaget till EU-projektet är reducerat enligt projektplanen. Ansvaret för måltidsverksamheten överfördes enligt beslut i kommunfullmäktige till servicenämnden (dåvarande fastighetsnämnden) from april Samtidigt överfördes de ekonomiska resurserna (anslagen) från skolnämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden samt vård- och omsorgsnämnden. I underlaget för beslutet så angavs också att måltidsverksamheten skulle omvandlas till så kallad resultatenhet som utan egen nettokostnadsram säljer sina produkter och tjänster till ett självkostnadspris. I den tekniska ramen för 2012 har detta beaktats och anslagen för verksamheten återföres till socialnämnden respektive bildningsnämnden motsvarande nettokostnaden för helåret Slutligen har ramen för bildningsnämnden reducerats med 3 miljoner kronor vilket motsvaras av den beräknade minskningen av utjämningsbidraget som regeringen avser att besluta om pga de effektiviseringsmöjligheter som gymnasiereformen enligt regeringen innebär för År 2015 antas besparingseffekten ha slagit igenom fullt ut och för Trelleborg beräknas besparingsmöjligheten då till ca 8,7 miljoner kr. När det gäller lönekostnaderna så ska i likhet med innevarande budgetår dvs 2011, avtalsrörelsen för år 2012 finansieras inom givna budgetramar. I de tekniska ramarna har nämnderna initialt inte kompenserats för detta liksom att det sk överhänget från avtal 2011 (3 månader) inte heller kompenserats. För avtalsläget år 2011 skall nämnas att för samtliga förbund gäller en lönesöversynstidpunkt per Kommunal har ett lägsta garanterat utfall motsvarande 480 kr/tillsvidareanställd medlem. Detta motsvarar en löneökning på 2,25 %. Enligt avtalet höjs också lägstlönerna från 19 år från kr till kr per månad. Lägstlön i yrke där arbetsgivaren kräver och arbetstagaren har yrkesförberedande gymnasieutbildning samt ett års erfarenhet i yrket höjs från kr till kr per månad. Avtalen för OFR allmänkommunal verksamhet (SKTF, Ledarna och SSR) och Lärarnas samverkansråd (Lärarförbundet och LR) har ett garanterat lägsta utfall på 1,5 %. Sifferlösa avtal finns för Akademikeralliansen och OFR:s förbundsområde hälso- och sjukvård (Vårdförbundet och LSR). 11

13 För år 2012 finns för tillfället endast två löneavtal för den aktuella perioden. Akademiker Alliansens avtal som löper fortsatt tillsvidare och som är sifferlöst, samt OFR:s avtalsområde Hälso- och sjukvård (Vårdförbundet och LSR) som också är sifferlöst. Övriga avtal, dvs med Kommunal, Lärarnas samverkansråd, OFR allmänkommunal verksamhet (dvs SKTF, Ledarna och SSR), löper ut och omfattar inte löneöversyn Det är i skrivande stund mycket ovisst hur dessa avtal kommer att se ut avseende garanterade utfall, löneöversyns tidpunkt och giltighetstid. Troligast är dock att löneöversynstidpunkt är som vanligt den 1 april. De lönepolitiska övervägandena ligger som vanligt till grund för de prioriteringar och fördelningar som arbetsgivaren har för avsikt att göra. Dessa beslutas av Kommunstyrelsens Arbetsutskott och utgör, tillsammans med avtalen, utgångspunkten för de kommuncentrala överläggningarna, som i sin tur utgör grunden för löneöversynerna. Ytterligare anvisningar kring förfaringssättet kommer att meddelas via kommunens personalavdelning. Att prognostisera löneöversynsutfall för 2012 är i rådande läge omöjligt, då tre av fem centrala avtal inte är klara. Till detta kommer våra lokala lönepolitiska överväganden utifrån analyser av vår lönestruktur. För åren går det inte i dagsläget att säga något om avtalen. Endast två av de nu befintliga avtalen kan vara aktuella under perioden: OFR:s förbundsområde Hälso- och sjukvård samt Akademikeralliansen dessa avtal är sifferlösa. Den efterföljande budgetberedningen består i år av två olika delar, dels det ordinarie budgetarbetet inför , dels ett budgetarbete kring den nya förvaltningsorganisationen. Inom ramen för det ordinarie budgetarbetet har nämnderna på uppdrag från kommunstyrelsen under budgetdialogen maj redovisat en konsekvensbeskrivning av den tekniska ramen och förslag på investeringsplan Dessutom har nämnderna beskrivit sina ekonomiska förutsättningar i övrigt och vilka utmaningar som nämnderna står inför den kommande perioden. Med budgetdialogen och nämndernas material som underlag har kommunstyrelsen den 1 juni behandlat Budget 2012 med flerårsplan På kommunstyrelsens möte presenterade Femklövern följande ändringar i den tekniska ram som har beskrivits ovan. samtliga nämnder blir kompenserade enligt yrkande under budgetdialogen gällande beräknade lönekostnadsökningar och priskostnadsökningar för Totalt tkr. kommunstyrelsens ram ökas därutöver med totalt tkr för att täcka avtalet med Jobb Service Syd med tkr, ledar- och medarbetarutvecklingssatsningen med tkr, strategisk utveckling med tkr och förstudien för e-handel/e-faktura med 100 tkr. För att täcka kostnader till följd av investeringsbeslut föreslås tillskott med tkr för steg- och släckbilen och 400 tkr för övriga bilar inom räddningstjänsten, kapitalkostnaderna kopplat till fakturahanteringen med 200 tkr samt utbildnings- och utvecklingskostnaderna för W3D3 med 350 tkr. överförmyndarnämndens ram ökas därutöver med totalt tkr socialnämndens ram ökas därutöver med totalt tkr samhällsbyggnadsnämndens ram ökas därutöver med totalt tkr för att stärka bemanningen inom nämndens ansvarsområden då Trelleborgs kommun är en starkt expanderande kommun 12

14 borgensavgiften som de kommunala bolagen ska betala till Trelleborgs kommun höjs från 0,2 till 0,5 procent av utnyttjat borgensåtagande vid årsskiftet före budgetåret. Denna avgiftshöjning beräknas öka de finansiella intäkterna med tkr vilket tillskjutes budgetmarginalen och ingår därmed i finansieringen av ramtillskotten enligt ovan. Dessa tillskott på totalt tkr finansieras genom dels genom den skatte- och statsbidragsökning som skett sedan den tekniska budgetramen presenterades ( tkr), dels genom en disposition ur budgetmarginalen ( tkr). Utöver dessa tillskott så föreslås också ett antal särskilda satsningar under 2012 på totalt tkr, vilka framgår av ett särskilt avsnitt i föreliggande budgetdokument. Dessa satsningar gäller bara för budget 2012 och inte kommande år. Satsningar finansieras genom utdelningskrav på kommunens bolag. Utdelningskraven för år 2012 uppgår till 1 miljoner kronor för AB Trelleborgshem, 2 miljoner kronor för Trelleborgs Hamn AB, 0,5 miljoner kronor för Trelleborgs Energiförsäljnings AB samt 1 miljoner kronor för Östersjöterminalen AB. Resterande del av utdelningen, dvs 150 tkr, tillföres budgetmarginalen. När kommunfullmäktige faställde budget med flerårsplan beslutades på samma möte om en ny upphandlingspolicy och i detta sammanhang om en utökning av servicenämndens budget för år 2012 med 630 tkr för att förstärka upphandlingsenheten med en befattning. Detta tillskott är beaktat i föreliggande resultatplan. Såsom ovan nämnts så har det parallellt med det ordinarie budgetarbete pågått ett ekonomiarbete kring den av kommunfullmäktige beslutade nya förvaltningsorganisationen. Dessa omdisponeringar mellan nämnderna är beaktade både i föreliggande resultatplan och investeringsplan och detaljerna framgår av ett separat beslutsunderlag till kommunfullmäktige. Utöver omdisponeringar av befintliga resurser inom driftverksamheten så sker också ett tillskott med 375 tkr till teknisk nämnd för att täcka kostnaderna under första halvåret 2012 för en ny tjänst som exploateringsingenjör. Denna anslagsutökning gäller bara för 2012 och täcks via budgetmarginalen. From andra halvåret ska dessa kostnader täckas av exploateringsavgifter. För att exempelvis möta försämringar av skatter och statsbidrag, ökade kostnader vid en försämrad konjunktur, möjliggöra ombudgeteringar inom driftbudgeten i samband med bokslut 2011 och för att kompensera nämnderna för ökade driftkostnader i samband med eventuella tilläggsbeslut för investeringar, så har i budgeten för 2012 behovet av en budgetmarginal och reserv beaktats. I föreliggande driftbudget finns därför totalt tkr reserverat vilket fördelar sig på tkr i kommunstyrelsens anslag för oförutsedda behov och tkr som en budgetmarginal vilken disponeras enligt kommunfullmäktiges beslut. Vikten av tidiga insatser lovordas av många. För att kunna göra investeringar i vår största tillgång i kommunen, våra invånare, så krävs nya tankar och tag. Under 2012 inrättas därför en social investeringsfond, till vilken det första året avsätts tkr som finansieras genom att vi påbörjar en avveckling av Trelleborgs kommuns finansiella placeringar. Tilldelning av medlen från den sociala investeringsfonden bestäms av kommunstyrelsen efter ansökan från en nämnd som önskar genomföra satsningar. Medel från den sociala investeringsfonden är inte att ses som ramförstärkningar utan en insats under begränsad tid. Vid ansökan om medel från den sociala investeringsfonden ska det framgå hur lång tid ansökan gäller och en form av återbetalningskalkyl ska presenteras. Kommunstyrelsen bör ges 13

15 i uppdrag att ta fram riktlinjer och tillämpningsanvisningar för den sociala investeringsfonden. När det gäller övriga budgetförutsättningar så är dessa beskrivna i avsnittet om Trelleborg. Här skall dock noteras att budget 2012 bygger på en för kommunen fortsatt ökande befolkning. Befolkningsprognosen för är baserad på befolkningsstatistik per den 31 december Ett viktigt underlag för prognosen är den beräkning som görs gällande nya bostäder och denna präglas under de närmast följande åren av en lägre aktivitet inom bostadsproduktionen. Befolkningsprognosen redovisas under avsnittet om Trelleborg. När det gäller de gemensamma intäkterna, dvs skatter och generella statsbidrag samt finansnettot i övrigt skall följande nämnas. Kommunledningen har i sina kalkyler för skatteunderlaget utgått ifrån de beräkningar av skatteunderlagets utveckling som Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterade den 3 maj. I dessa har SKL redovisat en skatteunderlagstillväxt som ligger under den nivå som regeringen redovisat i vårpropositionen (VP) i april men över den prognos som ekonomistyrningsverket (ESV) presenterat i mars. I jämförelse med SKLs februariprognos som ingick i underlaget för kommunens beräkning av de tekniska ramarna så har tillväxten fortsatt att öka och då ganska kraftigt. För åren sammantaget så ökar skatteunderlaget med 1 procent vilket innebär att skatter och statsbidrag för år 2012 ökar med hela 27,5 miljoner kronor i jämförelse med de tekniska ramarna. Bakgrunden är den allt positivare bild av svensk ekonomi som beskrivs under avsnittet Omvärlden. Olika skatteunderlagsprognoser enl SKL Procentuell förändring SKL, maj ,1 2,8 4,2 4,4 4,2 19,0 VP, apr ,6 1,7 4,8 4,9 4,5 19,9 ESV, mar ,5 1,9 4,3 4,5 4,1 18,5 SKL, feb ,8 2,3 4,1 4,1 4,0 17,4 BP, okt ,9 1,1 4,0 4,5 4,5 17,0 Källa: Ekonomistyrningsverket, Regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting. Beräkningen av skatteintäkterna i övrigt bygger på en för år 2012 oförändrad kommunal utdebiteringen med 20,36 kronor per skattekrona. Detta gäller även för resten av planperioden dvs tom år När det gäller kommunens eget skatteunderlag så har Trelleborg en egen skattekraft på ca 91 procent av riksgenomsnittet. Av denna anledning är Trelleborgs kommun fortfarande en bidragsmottagare inom inkomstutjämningssystemet. Under år 2012 tillförs kommunen 380,7 miljoner kronor via detta bidrag. I övriga generella statsbidrag och avgifter som redovisas i resultat tablån finns även den s.k. LSS-avgiften. From år 2004 infördes ett system för utjämning av skillnader i kommunernas förutsättningar att bedriva en verksamhet som klarar av att leva upp till kraven i Lagen om särskilt stöd för vissa funktionshindrade. Systemet är en helt igenom mellankommunal angelägenhet utan någon form av statlig finansiering. Ända sedan systemet infördes har Trelleborgs kommun ingått i kommungruppen som har bättre förutsättningar än riksgenomsnittet och kommunen har därför fått betala en utjämningsavgift. Denna var under år ,8 miljoner kronor. Enligt nu föreliggande preliminära beräkningar ifrån SCB och 14

16 SKL och med kommunens befolkningsprognos kommer kommunens avgift bli 25,9 miljoner kronor för Detta är 4,8 milj kr lägre än utfallet för 2011 och beror på att antalet verkställda beslut om LSS boende har ökat i kommunen. Vidare ingår kostnadsutjämningssystemet som skall jämna ut de strukturella skillnaderna mellan kommunerna för framförallt den obligatoriska verksamheten. Även här är Trelleborg en betalarkommun med en beräknad avgift på 16,5 miljoner kronor för 2012, vilket är en något lägre nivå än utfallet för From år 2008 ersattes den tidigare statliga fastighetsskatten av en kommunal fastighetsavgift. För åren efter införandet så påverkas denna av framtida indexeringar av avgiften samt förändringar av taxeringsvärdena. De senare kan då naturligtvis komma att såväl öka som minska intäkten. Under åren 2009 och 2010 har en preliminär avgift utbetalas till kommunerna enligt samma belopp som för Därefter sker en avräkning under åren 2011 och 2012 när nya fastighetstaxeringar har genomförts. För år 2012 har kommunens intäkt ifrån fastighetsavgiften preliminärt beräknats till 70,4 miljoner kronor vilket är en ökning med 4,1 miljoner kronor i jämförelse med Denna bedömning baseras på en prognos som SCB presenterat under april månad. När det gäller de samlade utjämningssystemen så har den så kallade Utjämningskommittén 08 lämnat sitt betänkande i april månad angående översyn av den kommunala utjämningen. I de beräkningar som framgår av denna och som är baserade på bidragsnivån år 2011 så beräknas effekten för Trelleborg totalt sett bli marginell dvs en kostnadsökning med ca 500 tkr. Inom övriga finansiella poster som redovisas i resultattablån ingår finansnettot med kommunens kostnadsräntor respektive intäktsräntor. Under kostnadsräntorna finns räntor som beräknats på det finansieringsbehov som föreligger enligt finansieringsanalysen. I det fall kommunfullmäktige beslutar om anslag till nya investeringar med tkr enligt föreliggande investeringsplan så beräknas det inte föreligga något nyupplåningsbehov under Denna beräkning är då baserad på dagens likvida situation och de prognoser som föreligger angående lån och investeringar under år Om däremot hela investeringsbehovet enligt plan ska genomföras så får detta märkbara effekter på upplåningsbehovet vilket framgår av finansieringsanalysen i budgetdokumentet. From 2006 budgeteras och redovisas den intäktsränta som kommunens hamnbolag betalar för ett koncerninternt lån som tecknats i samband med hamnbolagets övertagande av anläggningstillgångarna under hösten I budget 2012 beräknas denna ränta till 3,8 miljoner kronor enligt dagens ränteläge. Inom finansieringsanalysen redovisas det för lånet beräknade amorteringarna (13,7 miljoner kronor) under Finansieringsverksamheten. From budget 2009 infördes en avgift som de kommunala bolagen ska betala för det borgensansvar som kommunen åtar sig vid bolagens externa upplåning. Denna föreslås from år 2012 utgöra 0,5 procent av utnyttjat borgensåtagande och i budget 2012 beräknas detta ge kommunen en intäkt på 8,6 miljoner kronor. I budget 2012 finns också, som tidigare nämnts,beräknat ett sammantaget utdelningskrav med 4,5 miljoner kronor på kommunens olika bolag. Utdelningskravets storlek ska kommunfullmäktige ta ställning till varje enskilt år. När det gäller övriga intäkter exempelvis taxe- och avgiftsförändring så har kommunstyrelsen i budgetdirektiven uppmanat nämnderna att se över samtliga taxor och avgifter så att i de fall det är möjligt full kostnadstäckning erhålls. Under budgetdialogen har en taxehöjning inom de så kallade avgiftskollektiven aviserats och denna gäller VA- taxan. Vidare kommer det att ske en översyn av renhållningstaxan. Inom den skattefinansierade verksamheten så har servicenämnden under budgetdialogen redovisat att det kommer ske en höjning av lunchpriserna på Akka och Gröningen. Vidare aviserar servicenämnden avgiftshöjningar internt när det gäller internhyror, måltidsservice och IT-verksamheten. Inom samhällsbyggnadsnämnden diskuteras taxehöjningar inom plan- och bygglagens område. 15

17 Under budgetarbetet har de finansiella målen för perioden diskuterats och mål för 2014 framgår av avsnittet Riktlinjer och mål för den ekonomiska utvecklingen i budgetdokumentet. Ett förslag till Strategisk lokalförsörjning i Trelleborgs kommun har presenterats under mars månad och denna har utgjort ett underlag för diskussionerna kring föreliggande investeringsplan för Dessutom har nämndernas underlag från budgetdialogen maj ingått i beslutsunderlaget. Under åren 2012 tom 2014 beräknas enligt nu föreliggande investeringsplan kommunens totala behov av investeringar till 981,3 miljoner kronor vilket innebär ett genomsnitt på ca 327,1 miljoner kronor per år. Detta överstiger markant den nivå som finns i de finansiella målen och som är möjlig i det samhällsekonomiska utrymmet som just nu föreligger. Föreliggande investeringsplan utgör således mer en beskrivning av de behov som föreligger och som kommunledningen anser angelägna än en plan som är färdigprioriterad och därmed anslagstilldelad fullt ut. Investeringsplanen inkluderar således både anslag dvs projekt där de ekonomiska medlen disponeras direkt av respektive nämnd efter kommunfullmäktiges beslut om budget samt en beräkning dvs en förkalkyl av övriga planerade projekt. De senare kommer i likhet med tidigare år att tilldelas slutgiltigt anslag efter särskild framställan till kommunfullmäktige. Investeringar som leder till effektiviseringar i verksamheten och ger antingen lägre eller oförändrade driftkostnader kommer ha företräde, före investeringar som leder till ökade driftkostnader. För att öka tydligheten har 2012-års fastställda ramar/anslag markerats särskilt i bilagan med investeringsplanen för

18 Särskilda satsningar för 2012 De medel som blir av att Trelleborgs kommun ställer utdelningskrav på de kommunala bolagen används till särskilda satsningar under 2012 samt förstärkning av budgetmarginalen. Dessa är tillskott på sammanlagt tkr till verksamheter, men ingen utökning permanent av ramarna för nämnderna. Kommunstyrelsen Summa årets särskilda satsningar: tkr Medel avsättes med 500 tkr för att om det under året kan det bli aktuellt att genomföra olika typer av evenemang av engångskaraktär eller för att förstärka olika typer av evenemang som Trelleborgs kommun står som arrangör för. Under 2010 infördes på försök en halvtidstjänst som Äldreombudsman i Trelleborgs kommun. Även under 2012 tillskjuts medel på 250 tkr för denna tjänst vid kommunstyrelsens förvaltning. Till räddningstjänsten tillskjuts 150 tkr för att genomföra utbildning för barn i förskolan och skolorna i årskurs 3 och 8 i brandvett. För att inspirera arbetet kopplat till Hälso- och Trygghetsrådet, bland annat under Hälsoveckan, avsättes 150 tkr för olika typer av hälso- trygghets- och tillgänglighetsskapande aktiviteter. För arrangemang kring och genomförandet av jubileet Trelleborg till tusen avsättes 600 tkr även under De medel som avsattes inom kommunstyrelsens budget under 2011 för arrangemanget omdisponeras för satsningar på utveckling av Trelleborgs kommuns näringslivsarbete och utvecklingen av Trelleborg som en besökskommun, via avtal med Trelleborgs kommuns Utvecklings AB. För att öka stödet för friskvårdsinsatser till anställda tillskjutes 300 tkr. Bidningsnämnden Summa årets särskilda satsningar: 500 tkr. Nämnden tillskjuts medel på 500 tkr för genomförande av föräldrar utbildningar under året. Kulturnämnden Summa årets särskilda satsningar: 200 tkr. Nämnden tillskjuts 200 tkr för att ytterligare kunna stimulera de föreningar som är aktiva inom kultursektorn i Trelleborgs kommun. Fritidsnämnden Summa årets särskilda satsningar: 200 tkr. Nämnden tillskjuts 200 tkr för att ytterligare kunna stimulera de föreningar som är aktiva inom fritidssektorn i Trelleborgs kommun. Arbetsmarknadsnämnden Summa årets särskilda satsningar: 1000 tkr. Nämnden tilldelas tkr för att möjliggöra för ungdomar att få jobb, inte enbart på sommaren utan under hela året. Administrationen av dessa jobb under året för ungdomar ska skötas via Navigatorcentrum. Samhällsbyggnadsnämnden Summa årets särskilda satsningar: 500 tkr. Delar av de medel som blir av att Trelleborgs kommun infört utdelningskrav på Trelleborgs Hamn AB används för att kompensera de ökade kostnader som bedöms vara effekten av att ha en av Sveriges ledande hamnar. Sammanlagt ianspråktas 450 för de ökade kostnaderna som samhällsbyggnadsnämnden har för arbetet kring mätningar och förbättring av luftkvaliteten i Trelleborg. Vidare avsättes 100 kronor per varje nyfödd kommuninvånare 2012 för att 17

19 plantera ett träd inom kommunens gränser för att därigenom öka den biologiska mångfalden och skapa bättre förutsättningar för en långsiktigt hållbar tillväxt. 18

20 Riktlinjer och mål för den ekonomiska utvecklingen För att möjliggöra en budgetmarginal för framtida krav på ny verksamhet och kvalitetshöjningar angavs i budgetdirektiven ett antal finansiella mål som skall spegla god ekonomisk hushållning i Trelleborgs kommun. Dessa har kommunfullmäktige fastställt i samband med Budget 2011 och Flerårsplan : För kommunens totala driftverksamhet ett resultat (förändring av eget kapital) som motsvarar minst 2 procent av summan skatter och statsbidrag För kommunens totala investeringsverksamhet begränsa andelen nettoinvesteringar av summan skatter och statsbidrag till högst 10 procent för åren 2011 tom 2013 För kommunens totala investeringsverksamhet öka självfinansieringsgraden (avskrivningar och driftresultatets andel av nettoinvesteringarna) till minst 83 procent för åren 2011 tom 2013 För kommunens totala verksamhet bibehålla soliditeten vid lägst 60 procent för åren 2011 tom 2013 Inför kommande planeringsperiod föreslås följande finansiella mål för år 2014: För kommunens totala driftverksamhet ett resultat (förändring av eget kapital) som motsvarar minst 2 procent av summan skatter och statsbidrag För kommunens totala investeringsverksamhet begränsa andelen nettoinvesteringar av summan skatter och statsbidrag till högst 10 procent För kommunens totala investeringsverksamhet öka självfinansieringsgraden (avskrivningar och driftresultatets andel av nettoinvesteringarna) till minst 83 procent För kommunens totala verksamhet bibehålla soliditeten vid lägst 60 procent Det underströks i budgetdirektiven att dessa finansiella mål utgör den yttre ramen för både drift- och investeringsverksamhet from år 2011 och att det är utifrån dessa förutsättningar som nämndernas ramar kan fördelas. Enligt den nu presenterade budgeten kan det konstateras att: För målsättningen att det totala driftresultatet (förändring av eget kapital) skall motsvara minst 2 procent av summan skatter och statsbidrag, så uppnås detta enligt budget För åren så utgår det framräknade utgiftstaket ifrån att målet skall hållas. För målsättningen att begränsa andelen nettoinvesteringar av summa skatter och statsbidrag så klaras målsättningen inte något av åren då nyckeltalet för år 2012 blir 19 procent, år procent och procent. När det gäller målet att öka självfinansieringsgraden dvs avskrivningar och driftresultatets andel av nettoinvesteringarna, så klarar inte något av åren av att uppfylla målsättningen. För 2012 blir självfinansieringsgraden 42 procent, för år procent och för år procent. För 2012 innebär det att budgeten saknar 145 miljoner kronor i egna medel. 19

21 Slutligen när det gäller soliditetsmålet så uppfyller inte något av åren målsättningen med en beräknad soliditet på lägst 60 procent. För år 2012 beräknas 55 procent, för år procent och för år procent. Perioden präglas fortfarande av en i förhållande till det ekonomiska utrymmet för hög investeringstakt och därigenom ett behov av nyupplåning. 20

22 Verksamhetsidé och vision Alla organisationer, oavsett om det är offentliga eller privata, måste ha en idé om hur verksamheten ska bedrivas. Det ska framgå vem som är målgrupp och vad man ska tillhandahålla för service eller tjänster. Ett annat sätt att formulera detta är att definiera sitt uppdrag, eller svara på varför finns vi till, vad ska vår verksamhet syfta till? Trelleborgs kommuns verksamhetsidé är: Vi ska i nära dialog med kommunmedborgarna, utifrån våra gemensamma resurser, erbjuda trygghet och god service i livets olika skeden i ett hållbart samhälle. Visionen är en bild av ett framtida önskat läge och hur vi tillsammans ska utveckla Trelleborgs kommun. Visionen är vår ledstjärna i allt vad vi gör oavsett nämnd, organisation, förvaltning eller bolag. Vi är alla en del av helheten i Trelleborgs kommun. Det är summan av alla verksamheters insatser som avgör och leder till att vi går i riktning mot visionen. Trelleborgs kommuns vision är: Trelleborg ska vara en framgångskommun med hög livskvalitet och en långsiktigt hållbar tillväxt. 21