Sofia skola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (23) 2017-01-31 Handläggare Karin Ekstrand Telefon: Till Sofia skola Verksamhetsplan 2017 för Sofia skola Förslag till beslut Sofia skola 116 35 Stockholm 08 508 40 400 sofiaskola@stockholm.se stockholm.se
Sid 2 (23) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling...4 1. Ett Stockholm som håller samman...5 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor...5 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande...15 2. Ett klimatsmart Stockholm...16 2.1 Energianvändningen är hållbar...16 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm...18 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar...18 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm...19 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor...19 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...21 Uppföljning av ekonomi... 22...22 Budget 2017...23 Övriga frågor... 23 Bilagor Bilaga 1: 2017 Internbudget Sofia skola Bilaga 2: 2017 Internbudget Sofia distans Bilaga 3: uppdraget vidare
Sid 3 (23) Inledning Sofia skola Sofia skola är en F-9 skola med ca 850 elever och ca 135 anställda. Till skolan hör även Sofia distans som är en intäktsfinansierad enhet med avtal att bedriva undervisning i årskurs 6-9 för elever som för kortare eller längre tid befinner sig i utlandet. Inom denna enhet finns 18 medarbetare, hel- eller deltidsanställda, Alla tillsvidareanställda lärare på Sofia skola/ Sofia distans har legitimation. Skolan har två tidsbegränsat anställda som har lärarbehörighet men saknar legitimation. Förutom undervisning bedriver Sofia skola fritidsverksamhet för elever i f-3 samt eftermiddagsverksamhet i fritidsklubb för mellanstadieelever. Skolans lärare och fritishemsverksamheten i f-3 har ett nära samarbete som på olika sätt bidragit till ett förbättrat resultat. Personalen arbetar i team med klasserna, och skoldagen har en röd tråd pedagogiskt som gör att de båda verksamheterna upplevs som en helhet för eleverna. Skolledningen består av rektor, fyra biträdande rektorer samt en administrativ chef. Verksamheten är organiserad i arbetslag som leds av arbetslagsledare. Fritidshemspersonalen ingår i arbetslagen för f-3, respektive 4-6. Skolan har en välfungerande internationell klass med flera nyanlända i de senare skolåren, vilket ger oss utmaningar att organisera undervisningen på bästa sätt. Sofia skolas elevhälsoteam utgör ett eget arbetslag. I detta ingår skolsköterska, kurator, psykolog, studie- och yrkesvägledare samt speciallärare/specialpedagog. Skolan har rutiner för uppföljning och utvärdering. Skolledning och arbetslag utvärderar verksamhetsplanen inför tertialrapport 2. Därefter vidtar arbetet med att se över skolans måloch åtaganden och göra prioriteringar inför arbetet med ny verksamhetsplan. Synpunkter inhämtas sedan från föräldraråd och elevråd. Underlaget sammanställs av skolledningen till en gemensam verksamhetsplan för Sofia skola. Betygsresultat och resultat från NP i åk 3, 6 och 9 utgör, tillsammans med enkäter och skolans egna sammanställningar, underlag för analys och prioriteringar av utvecklingsområden. Studieresultaten kan ses i ljuset av meritvärde och skolan har nu brutit trenden med en högre måluppfyllelse än tidigare år. I år ser vi också att vi gjort ett stort lyft när det gäller matematiken med goda resultat som följd. Skolan har även goda resultat på nationella prov i svenska/ svenska som andraspråk, engelska. Andelen elever som gick ut skolan i årskurs 9 med fullständiga betyg ökade jämfört med föregående år, även om vi inte låter oss nöja förrän alla elever klarar kunskapskraven i alla ämnen. Sofia skola har ingått i centrala satsningar som språklyftet och mattelyftet. Detta, tillsammans med satsningen som inneburit att fler elever fått relevant stöd, har vad vi kan se, bidragit till skolans förbättrade kunskapsresultat. Överlag råder en god anda men skolan behöver fortsätta att hålla i och göra insatser som motverkar otrygghet och bristande arbetsro, vidta åtgärder för att skapa goda relationer och vara uppmärksamma på vissa jargonger och agera mot oacceptabelt beteende. Skolan har utmaningar när det gäller att få elever med hög frånvaro till skolan. Skolan har flera gemensamhetsskapande aktiviteter under året, som språkfestival, kulturdag, olika idrottsarrangemang för att nämna några exempel. Som en del i arbetet med att skapa
Sid 4 (23) studiero, i synnerhet i de äldre åldrarna, har skolan gjort särskilda insatser under rubriken Alla elevers rätt till utbildning. Alla, pedagoger, skolledare och vårdnadshavare har samarbetat för att minska lektionsfrånvaron, och istället hitta individuella lösningar för att varje elev, så att de får den undervisning de har rätt till. Genom att alla elever bli sedda, får utmaningar på sin nivå och får stöd i att bättre kunna fokusera på studierna kan även studieron förbättras. Av skolans likabehandlingsplan framgår att det råder noll tolerans när det gäller kränkande behandling/ diskriminering. Skolan har förtydligat sina rutiner, om det, trots förebyggande och främjande arbete, ändå uppstår situationer då en elev upplever sig utsatt. Skolan har under junidagarna såväl som i augusti, gått igenom skolans resultat och gjort analyser i skolledning och i arbetslagen. Rektor har haft avslutningssamtal med åk 9 eleverna som stöd i analysarbetet. Prioriterade åtgärder för utveckling Åtgärder för utveckling Skolan har tagit fram målbilder om skolan några år fram i tiden. Skolans utvecklingsarbete utgår från dessa målbilder. Var och en av de biträdande rektorerna har i uppdrag att i nära samarbete med sitt stadium ta fram en plan som konkretiserar hur vi ska nå dit målbilderna visar. Alla elever klarar kunskapskraven och de flesta utmanas och når längre Det råder ett tillitsfullt klimat och bra lagkänsla under hela dagen och alla går med lätta steg till skolan. Vi växlar lätt mellan dialog och studiero. Läraren är den självklara ledaren i klassrummet Som elev kan jag ha framförhållning. Jag vet vad som förväntas av mig att jag ska kunna, både på kort och lång sikt, samt hur mina prestationer bedöms. Informationen finns lättillgänglig för alla berörda Vi har god tillgång till kurslitteratur och hjälpmedel Vi har ett forskningsanknutet förhållningssätt som vilar på beprövad erfarenhet (Varför gör vi på detta viset?) Skolan har modern teknologi, välutrustade ändamålsenliga lokaler Ekonomin är god Skolan har god struktur och förutsägbarhet Vi har en tydlig kommunikationsplan gentemot vårdnadshavare och ett framtaget förväntansdokument skola-hem Skolan har tydliga ordningsregler med efterföljande konsekvenser
Sid 5 (23) Skolan har fungerande administrativa system. Dokumentationen ska vara lägghanterlig och lättåtkomlig Vi agerar rätt i myndighetsutövningen Tiden används effektivt och till rätt saker Vi har en kompetensutvecklingsplan (individ-, grupp-, skolnivå) KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 90 % 83% År Andel elever som är behöriga till nationella program, exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund 90 93% År Nämndmål: 1.1.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Lärare har höga förväntningar på eleverna. Utbildning och undervisning utgår alltid från läroplanernas mål och kunskapskrav respektive examensmålen och ämnesplanernas kunskapskrav samt från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen 86 % År Andel elever som dagligen deltar i en styrd rörelseaktivitet 70 % År Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 9 98 % År 98 % År 90 % År 90 % År Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i 90 % År
Sid 6 (23) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet svenska i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 har uppnått grundläggande taluppfattning inom matematik Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt Andel elever, av samtliga elever i åk 9, som är behöriga till nationella program 90 % År 95 % År 93 % År 88 % År Andel legitimerade lärare i grundskolan 92 % År Meritvärde i årskurs 9 253 Poäng År Enhetsmål: Fritidhemmens verksamhet ska ha en synbar koppling till läroplanens mål Elevernas måluppfyllelse ökar avseende kunskapsmål och sociala mål. Arbetssätt I planeringarna göre en koppling till Lgr 11 Fritidspedagogerna har Lgr 11 som utgångspunkt när verksamheten planeras. Tid avsätts för implementering av allmänna råd för fritidshemmen Uppföljning Genomgång av planeringar och uppföljning av arbetssättet terminsvis Elevenkäten Utveckling Skolan arbetar tillsammans fram en plan för verksamheten med utgångspunkt i detta enhetsmål Enhetsmål: Vi arbetar för att alla elever ska nå optimal måluppfyllelse. Vi ska nå allt högre måluppfyllelse i alla ämnen. 90% av alla elever i årskurs 6 och årskurs 9 uppnår minst betyget E. Andel elever som klarar kravnivån på nationella proven i årskurs 3 ska bibehållas och helst öka till 100% Alla utmanas i att uppnå en högre betygsnivå.
Sid 7 (23) Högre resultat i samtliga ämnen och årskurser Skillnaden i måluppfyllelse mellan pojkar och flickor minskar jämfört med föregående år Arbetssätt På Sofia skola vill vi att alla elever ska nå sin fulla potential. Vi är tydliga med vad de ska få undervisning om i respektive ämne, vilka kunskapskraven är, hur de får visa sina kunskaper samt hur de får återkoppling. Elevernas måluppfyllelse följs upp i alla ämnen och alla årskurser två till tre gånger per termin. Utifrån sammanställningen ges arbetslagen och ämnesgrupperna i uppdrag att analysera och finna åtgärder för det som behöver förbättras. Lärarna träffas varje vecka i ämnesgrupper och de gör gemensamma lektionsupplägg som de sedan utvärderar. Learnify är en plattform där lärare laddar upp sina planeringar och veckobrev. En förstelärare leder Learnify-projektet. En biträdande rektor säkerställer att ämnesplaneringarna är lättillgängliga på webben för såväl elever som vårdnadshavare. Läsning är grunden för lärande och stärker kognitiv, social, språklig och emotionell utveckling. Samtliga lärare som inte varit med i mattelyftet har deltagit i Läslyftet. Mot F-5 fokuseras Läslyftet på En läsande klass. ASL, Att skriva sig till läsning, är ett stort projekt där eleverna i framför allt år F och 1 arbetar med läs- och skrivinlärning enligt en speciell modell baserat på Arne Tragetorns teorier. Modellen lämpar sig både för elever med hög inlärningstakt och för elever med behov av särskilt stöd vid inlärningen. NTA, Naturvetenskap och teknik för alla, är en modell som är både språkutvecklande, kreativ och laborativ i no-ämnena. Lärare i no i år F-6 tar del av kompetensutveckling och de speciella, laborativa NTA-lådorna som blivit projektets signum. Elevledda utvecklingssamtal. Sofia skola har en modell för hela IUP-processen, från planering till undervisning, bedömning, återkoppling och elevledda utvecklingssamtal. Sambedömning Varje ämnesgrupp för ett stadium gör tidigt upp en terminsplan för ämnets innehåll, genomförande samt hur eleverna får visa sina kunskaper. Ämneslaget följer upp elevernas resultat efter checkpoints, skriftliga omdömen och betygssättning. Alla lärare i stadiet är delaktiga i bedömningen av de nationella proven varje år och man ska inte bedöma sina egna elevers prov. Elever med svårigheter att nå målen Elever som behöver stöd identifieras tidigt och en arbetsgång finns tydligt beskriven i
Sid 8 (23) Elevhälsoplanen. Det kan handla om olika insatser beroende på elevens svårigheter t ex stöd i vår studio där specialpedagogerna arbetar. Elever och föräldrar involveras alltid i arbetet med åtgärdsprogram. Stor variation i insatser finns, såsom att få lyssna på sina läromedel, specialpedagoghjälp, tid i studion, kuratorssamtal, anpassade redovisningsformer, nedskrivna instruktioner, stor eller liten anpassning av skolsituationen.i vår särskilda undervisningsgrupp erbjuder vi en anpassad pedagogisk miljö för elever med specifika svårigheter. När en elev riskerar att inte nå målen ska skolan utreda elevens stödbehov och vid behov upprätta en handlingsplan eller ett åtgärdsprogram. Åtgärderna baseras på en pedagogisk kartläggning som underlag för åtgärdsprogrammet. Alla åtgärder följs upp ungefär var sjätte vecka. Vi har skapat en enkel rutin som gäller om en elev riskerar att inte nå målen: A) Åtgärd är redan igång, vi arbetar vidare enligt planen och följer upp kontinuerligt. B) Undervisande lärare ska kontakta elev och vårdnadshavare. C) Handlingsplan ska upprättas av läraren i samråd med elev och vårdnadshavare. D) Kontakt etableras med EHT för eventuellt beslut om pedagogisk kartläggning och åtgärdsprogram. Ämneskonferenser/ möten för kollegiala samtal Arbetslagsmöten för att följa upp elevens hela utveckling Organisation, struktur och arbetssätt utvärderas och utvecklas så att resurserna tillvaratas på ett optimalt och kostnadseffektivt sätt Kontinuerlig uppföljning för att tidigt identifiera elever i behov av stöd och göra insatser, för att se att åtgärderna har verkan Vi har en särskild undervisningsgrupp, en förberedelseklass för nyanlända och tre så kallade studios där specialpedagoger och ämneslärare ger extra stöd till elever. Uppföljning Betyg, nationella prov och resultatsammanställningar. Brukarundersökningen. Utvärderingar från a-lag, ämneslag, elevhälsa. Elevutvärderingen. Verksamhetsberättelse Utveckling Sofia skola ska fortsätta förbättra elevernas resultat. Skolan har som övergripande portal "Alla elevers rätt till utbildning". I alla beslut är detta vägledande. Skolan kommer att utveckla och systematisera formerna för uppföljning av åtagandet på såväl indivd-, grupp-, som på skolnivå. Skolan tar vara på och fortsätter utveckla lärmiljöerna enligt framtagen plan, i linje med de framgångsfaktorer som identifierades i utvecklingsarbetet "modellskola". Utvecklingsarbetet var ett samarbete mellan Sofia skola, utbildningsförvaltningen och Karolinska Institutet (KIND) under 2016.
Sid 9 (23) Alla lärare ska följa Skolverkets allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen Skolan använder sig av Learnify och hemsidan för att kommunicera ämnesplaneringar. Skolan uppdaterar stadieplaneringarna kontinuerligt och ger kompletterande information om ämnets innehåll och upplägg, väl synliga för elever och vårdnadshavare. Skolan förbereder för att alltmer använda sig av nya Skolplattformen för information och dokumentation. Skolan ser till att eleverna har ändamålsenliga och lättillgängliga läromedel. En uppdragsbeskrivning av handledarskapet/ mentorskapet utarbetas Ett stödmateriel för handledningstidens innehåll tas fram Den så kallade "Sofialektionen", stöd för lektionens början, genomförande och avslut, uppdateras Elevhälsan ska verka som ett stöd i arbetslagen Nämndmål: 1.1.2 Alla elever har en god lärmiljö Alla elever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med vårdnadshavare samt socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 75 % År 75 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 80 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 75 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 85 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 75 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 80 % År Total frånvaro i grundskolan 1,4 % År
Sid 10 (23) Enhetsmål: Vi arbetar för att tillsammans med eleverna skapa trivsel, trygghet och studiero. Vårt arbete med gemensamma förhållningssätt förväntas leda till att fler elever är trygga och trivs i skolan. Andel elever som upplever trygghet, trivsel och att de har studiero ska öka markant Arbetssätt Ordningsregler, Lektionsramar/ struktur för lektionen, Likabehandlingsplan och Elevhälsoplan På Sofia skola finns tydliga ordningsregler. Vi arbetar på olika sätt med att implementera dem beroende på elevernas ålder och behov. Vi har också nedskrivna lektionsramar som lärarna följer - det handlar om t ex lektionsstart, fasta placeringar och regler för fördelning av talutrymmet. I vår Likabehandlingsplan presenterar vi hur vi arbetar för att skapa ett gott klimat och förebygga kränkningar. Antimobbningsteamet går ut i klasserna och förankrar Likabehandlingsplanen och vår lite enklare Antimobbningsplan bland eleverna. Elevhälsoplanen förankras hos alla pedagoger och gången i elevärenden är tydlig. Skolan har ett välfungerande elevhälsoteam med expertis inom olika områden såsom skolsköterska, kurator, studie- och yrkesvägledare, skolpsykolog, skolläkare och specialpedagoger. Skolsköterskan genomför hälsosamtal med eleverna i år 4, 6 och 8. Månadsenkät genomförs med fokus på frågorna trygghet, trivsel samt lugn och ro på lektionerna. Resultat analyseras och åtgärder beslutas i samråd med elever. Resultaten ligger även till grund för det årliga upprättandet av likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förebyggande arbete I F-6 förankras tydliga gemensamma regler för skolgård, korridorer och matsal i klassråd, elevråd och hos personalen i början av höstterminen. Vuxna ska agera ledare även på raster och i friare aktiviteter. Personal F-6 hjälps åt att förtydliga rastvärdarnas uppdrag. All frånvaro registreras i skolwebben och vårdnadshavare har inloggning för att ta del av frånvaro. Ett sms går ut till vårdnadshavare om elever är ogiltigt frånvarande. Klasslärare/handledare har fortfarande ett uppföljningsansvar gentemot vårdnadshavare vid ogiltig frånvaro och vi följer Stockholms stads rutiner som finns på www.pedagogstockholm.se En viktig del i vårt förebyggande arbete är också vårt samarbete med föräldrar. Tydliga rutiner finns för kommunikation i t ex veckobrev, möten osv och vi har namnskyltar till all
Sid 11 (23) personal samt rastvaktsvästar till F-6 för att bli synliga för elever, föräldrar och besökare. Elevhälsoteamet jobbar både förebyggande, ingripande och konsultativt och kan t ex gå in och kartlägga en klassrumsmiljö, en gruppdynamik eller ett arbetssätt och sedan föreslå förbättringsåtgärder. Skolledning och elevhälsa har ett gott samarbete med närpolis, fältassistenter, fritidsgård, Maria Ungdom, Barn- och Ungdomspsykiatrin och socialtjänsten. Övergångar Våra förskoleklasselever börjar skolas in redan under vårterminen. Där är överlämnande från förskolorna en viktig komponent. Det finns flera varianter på faddring på Sofia skola, t ex mellan år 3 och förskoleklass. Det kontaktnät som faddringen bidrar till främjar en god vi-känsla. Detta samspelar väl med målen i antimobbningsplanen för Sofia skola. Ett annat syfte är att ge förskolelassbarnen goda förebilder, både när det gäller det sociala samspelet och lärandet. De äldre barnen får en möjlighet att känna sig stora och ta ansvar vilket bidrar till deras utveckling. Vid stadiebytet till år 4 och år 7 görs ett överlämnande mellan avlämnande och mottagande pedagoger. Vissa år mixar vi klasserna inför år 4 och andra år väntar vi med uppdelningen till år 7, när det kommer in fler elever från andra skolor. Alla klasser och årskurser har välkomstsamtal som ett framåtsyftande utvecklingssamtal med föräldrar och elever vid skolstarten. Till starten av år 7 lägger vi mycket tid på att ta emot elever och föräldrar enligt ett utarbetat program, både som förberedelse under våren och vid höstterminens start. Till exempel bjuds föräldrarna i år 7 till en föräldramiddag första skoldagen så att föräldrar och lärare lär känna varandra inför högstadietiden. Eleverna i blivande år 7 får träffa sin nya klass redan före sommarlovet. Tid avsätts för antimobbningteamets arbete Handledartid, klassråd, antimobbningteam, elevstödjare, rastvaktande, elevråd och ett välutvecklat elevhälsoteam är några saker vi lägger resurser på. I inskolningsprocessen i förskoleklass och år 7 ägnas både tid och resurser för att stärka gruppsammanhållningen från början. Tid kommer att läggas på att kontinuerligt följa upp hur och i vilken omfattning vi lyckas med vårt åtagande, ex med enkäter. Uppföljning Brukarundersökningen. Elevutvärderingen Skolans enkäter Utvärdering i a-lag, AMT och EHT
Sid 12 (23) Uppföljning av frånvarostatistik kontinuerligt av handledare. Utvärdering av likabehandlingsplanen. Utveckling För att fortsätta utvecklas och få samtliga elever att känna trygghet, trivsel och studiero behöver vi satsa både på kompetensutveckling för att skapa ett tillitsfullt klimat. Genom att systematiskt följa upp och förbättra oss tror vi att vi kommer att se resultat av vårt arbete. Skolan har en utmaning i att förbättra elevernas upplevelse av studiero. Genom att se till så att undervisningen planeras för alla elever i klasserna, genom att kommunicera förväntningar och krav, samt se till att alla elever får den undervisning de har rätt till, kan vårt årsmål nås. Skolan kommer att ta fram en plan för det fortsatta arbetet med trygghet, trivsel och studiero för att kunna bedriva ett systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete utifrån vårt mål. I delar av detta arbete samarbetar skolan med externa aktörer, ex socialtjänst, fältassistenter, fritidsgård Nämndmål: 1.1.3 Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen, vilket leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 85 % År 70 % År 87 % År 85 % År 85 % År
Sid 13 (23) Enhetsmål: Alla elever vet vad de ska kunna i de olika ämnena, hur de får visa sina kunskaper samt hur de får återkoppling Fler elever uppger att de vet vad de ska kunna samt att de är införstådda på vilka olika sätt de kan få visa sina kunskaper Arbetssätt Skolans lärare har hög kompetens och planerar undervisningen gemensamt. Pedagogisk Planering (PP) utformas i alla ämnen/ämnesområden. Dessa ska vara begripliga för elever och vårdnadshavare och användas som ett levande verktyg i undervisningen. Ämnesplaneringarna görs synliga i såväl Learnify som via skolans hemsida. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, de är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning, såväl den summativa som den formativa, används för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Skolan använder sig av checkpoints två gånger per termin. I samband med dessa görs analyser i arbetslagen som stöd för åtgärder och utveckling på såväl individ- som gruppnivå. Ämneslagstid används för att skapa tydlighet i planeringar samt på vilket sätt dessa kommuniceras till alla elever. Samarbete mellan ämneslärare och speciallärare för att stödja eleven utifrån målet. Avstämning med eleverna på handledartid Uppföljning Elevenkäten Utvecklingssamtalet Under handledartiden Utveckling Skolan har utvecklat flera sätt att kommunicera undervisningens innehåll, genomförande samt uppföljning av elevernas kunskaper. Skolan behöver fortsätta utveckla kommunikationskanalerna så att såväl elev som vårdnadshavare är införstådd med vad eleven ska kunna och hur man får visa sina kunskaper Gemensamma verktyg för formativ bedömning behöver utarbetas Bedömning för lärande (formativ bedömning) ska tillämpas på hela skolan.
Sid 14 (23) Enhetsmål: Vi arbetar för att våra elever kan och vill vara medansvariga för den egna utvecklingen, både kunskapsmässigt och socialt. I brukarundersökning och elevenkät vill vi se högre andel elever som upplever ett verkligt inflytande i sin egen lärprocess. Fler elever ska uppleva att utvecklingssamtalet är meningsfullt för deras utveckling. Fler elever ska uppleva att de är nöjda med det inflytande som de har över sitt skolarbete. Fler elever är i högre grad delaktiga i sitt eget lärande och tar ansvar för sina studier. Arbetssätt Inflytande På Sofia skola har vi en lång tradition av inflytande för eleverna. Det bygger på att vi vuxna i alla led tänker till och själva föregår med gott exempel. Det klimat för ansvarstagande och inflytande vi lyckas få i personalgruppen kommer att spegla vilket ansvar eleverna vill ta för sin egen utbildning. Elevinflytandet tydliggörs i de processer där elever haft inflytande. Samtal förs systematiskt med eleverna kring arbetssätt, innehåll och redovisningsformer. Vi vidareutvecklar formerna för klassråd i alla årskurser och handledartid på år 4-9. Frågor från klassråden lyfts i elevråden och elevrådsprotokollen läggs ut på hemsidan. Föräldrarådet består av representanter för alla klasser. Det är välbesökta möten där skolledningen får värdefull input i frågor som elever och föräldrar lyfter till dagordningen. I årskurs 7-9 har man ofta klassmöten, dvs möten där elever, lärare och föräldrar träffas tillsammans. Eleverna kan presentera olika ämnen och berätta hur de jobbar och föräldrar, elever och lärare kan mötas i olika konstellationer. På så sätt blir eleverna mer delaktiga och föräldrarna får en tydligare bild av hur klassen fungerar och vad man gör i skolan. I årskurs F- 6 bjuds det ibland in till Öppet Klassrum vid olika tillfällen och det finns också fler metoder hur vi bjuder in föräldrar till skolan. Elevledda utvecklingssamtal är en modell som vi nu beslutat om för hela skolan. Vi har tagit fram en gemensam modell som finns beskriven i IUP-planen. EFA Vi har ett system som vi kallar EFA Elev, Förälder och Arbetslag. Det är ett system där vi bearbetar en gemensam fråga t ex vilka ordningsregler vi ska ha eller vad en riktigt bra och utvecklande läxa kan vara. Skolledningen skickar ut frågan i alla forum såsom arbetslag, klassråd, föräldraråd, Därefter används resultatet i vårt utvecklingsarbete. Vecko- och stadieplaneringar Alla ämnen har en tydlig stadieplanering som lärarna utarbetat tillsammans. Inför varje nytt arbetsområde görs en pedagogisk planering där mål, arbetssätt och bedömningskriterier för arbetsområdet framgår tydligt. Dessa läggs även på Learnify som man kommer åt via vår hemsida. I varjeplanering ska det finnas en "lucka" där eleverna kan ha ett tydligt inflytande.
Sid 15 (23) Inkluderande arbetssätt Alla lärare deltar varje vecka i konferenser för att utveckla sin undervisning och metoder, för att göra elevernas lärande synligt för läraren så att läraren kan anpassa sin undervisning till att utmana och möta varje elevs behov och utveckling. Läraren planerar sina lektioner och klassråd med inslag av studieplanering, så att eleverna utvecklar sin förmåga att reflektera över och ta ansvar för sitt eget lärande i relation till kunskapskraven. Fritidshemmen Fritidspedagoger och lärare planerar verksamheten med hänsyn till elevernas synpunkter och behov. Kompetensutveckling för pedagogisk personal och skolledning i skolgemensamma formativa metoder. Uppföljning Brukarundersökningen. Elevutvärderingen. Utvecklingssamtal. Handledning. Utvärdering i varje ämne i slutet av arbetsområde eller termin. A-lagens och ämnesgruppernas utvärdering Utveckling På Sofia skola har vi en god tradition där eleverna är medskapande och ansvarstagande. Genom att stärka våra system för inflytande, visar vi eleverna att engagemang lönar sig. Inflytande genomsyrar beslutsprocesserna på alla nivåer och på så sätt skapas ett öppet klimat både inom personalgruppen och genetmot eleverna. Utvecklingssamtalet är starten på elevernas inflytande i sin egen lärprocess. Vi behöver säkerställa att de överenskommelser som gjorts dokumenteras och följs upp på ett ändamålsenligt sätt och kommer alla berörda till del. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet.
Sid 16 (23) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). Andel elever i åk 8 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 82 % År 82 % År KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel ekologiska livsmedel 35 % År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterar År Enhetsmål: Sofia skola arbetar för att att minska matsvinnet. Andelen kastad mat ska minska från 60 kg om dagen till max 40 kg om dagen. Arbetssätt Sofia skolas kök lagar runt 1000 portioner mat varje dag. Dessutom äter runt 400 elever mellanmål på fritidshemmet och fritidsklubben. Kökets personal lägger upp en strategi för hur matsvinnet ska minskas i samråd med ansvariga för matsvinn-projektet. Lärare och fritidspersonal blir delaktiga genom tips på material, filmer och arbetssätt som skickas ut från Matsvinn-projektet. Eleverna görs också delaktiga i att bara lägga upp så mycket mat som man kan äta upp, för att minska mängden matrester som slängs. Elevråden engageras och får uppdateringar på hur det går. Detta visualiseras på en tavla i matsalarna. Skolan kan minska matsvinnet ytterligare genom att eleverna slänger mindre mängd mat.
Sid 17 (23) Kökets personal går utbildning och kunskapen sprids i huset. Uppföljning Genom att väga matavfall en vecka per termin följer vi upp hur utvecklingen ser ut. Utveckling Genom att så mycket mat kastas varje dag går väldigt stora värden till spillo, men syftet med matsvinnprojektet är inte att spara pengar. Sytet är att tillvarata resurser bättre; både för vår miljö och för elevernas hälsa. Besparingen kommer i stället leda till att vi kan satsa på ännu bättre råvaror och ha råd att köpa mer ekologisk mat. Enhetsmål: Sofia skola ska öka andelen ekologiska livsmedel, laga mer vegetariskt samt informera elever och föräldrar om nyttan av detta. Större andel ekologiska livsmedel, mer vegetarisk mat och större spridning av kunskap runt detta hos både barn och vuxna. Arbetssätt Kockarna på Sofia skola har målet att laga all mat från grunden och att i möjligaste mån köpa ekologiska livsmedel. Vi har ett stort och välutrustat kök med flera utbildade kockar. Sedan några år tillbaka har Sofia skola en grön dag i veckan då enbart vegetarisk mat serveras. Initiativet kom från några elever och under åren har elevråden utvärderat den vegetariska maten och kommit med fler förslag på rätter. Man kan alltid äta vegetarisk mat i skolmåltiden utan att föranmäla detta. Målet är att den vegetariska maten ska vara så god och lockande som möjligt och upplevas som ett likvärdigt alternativ. Ett resurseffektivt användande av budget för köket. I undervisningen kan lärare oftare ta upp klimat- och hälsoaspekter som rör kosthållning och val av livsmedel. Uppföljning Bokslutet Elevrådet
Sid 18 (23) Utveckling Genom att laga ännu mer mat från grunden kan köket spara resurser till att öka budgetutrymmet för att köpa in mer ekologisk mat. Om den vegetariska maten fortsätter att vara så vällagad, kommer fler välja vegetariskt alternativ. KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. Enhetsmål: Sofia skola ska ha en välbalanserad och stabil budget. Sofia skola ska ha en budget i balans. Arbetssätt Rektor och intendent har det övergripande ansvaret men all personal har ansvar att skolans resurser i form av personalens tid och material används på ett effektivt sätt. Kontinuerlig uppföljning av skolans ekonomi, månadsvis, i skolans ledningsgrupp, med controller samt i SVG. Ev åtgärder för att balansera budget vidtas skyndsamt Ekonomisk medvetenhet hos hela skolledningen vid arbetet med tjänstefördelning och planering av den dagliga bemanningen.. Information ges till all personal i APT om skolans ekonomiska förutsättningar. Skolan behöver i samverkan göra en översyn och vidta åtgärder i syfte att få till en ändamålsenlig och kostnadseffektiv organisation och pedagogisk verksamhet. Personalkostnaden som är skolans största post, behöver minska till 77% av de totala intäkterna. Skolan har nu en ingående fond om ca 1,5 mkr, vilken är tänkt att användas för extra satsningar. För elever med behov av särskilt stöd kan extra personalkostnader behöva tillföras, ex vid enskild undervisning. Skolan kommer under året att fortsätta satsningen på digitala
Sid 19 (23) verktyg till den pedagogiska verksamheten. Socioekonomisk tilldelning av medel Det socioekonomiska anslaget används till nyanlända och till elever med särskilda behov. Anslaget används då för utökade personalkostnader och hjälpmedel. Investeringsmedel Tilldelade investeringsmedel kommer att användas för säkerhetsåtgärder efter inventering. Skolan behöver byta ut möbler i matsal och vissa klassrum. Korridorerna behöver möbleras upp utifrån brandsäkerhetskrav. Uppföljning Varje månad och i samband med T1, T2 och bokslut. Utveckling Sofia skola blev resultatenhet 2016. I och med att Sofia skola numera har ett högt söktryck av elever, har skolan lättare att förutsäga elevantalet vilket ger större stabilitet i budgeten. Skolan behöver se över fördelningen av personalkostnaderna för att få en ändamålsenlig och kostnadseffektiv organisation. KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex 80 83 År Sjukfrånvaro Tas fram av nämnden Tertial Sjukfrånvaro dag 1-14 1,8 % tas fram av nämnden Tertial Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med
Sid 20 (23) övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. Enhetsmål: På Sofia skola ska medarbetarna ges möjlighet att trivas, utmanas och utvecklas. Man ska känna att man har förutsättningar att göra ett riktigt bra jobb. Medarbetarna har god kännedom om verksamhetens mål och vad som förväntas av var och en. Fler upplever en god arbetsmiljö med rimlig och jämn arbetsbelastning, AMI ska höjas till 80. Skolan har en kompetensutvecklingsplan, baserat på vad som framkommit i medarbetarsamtal, samt utifrån verksamhetsplanens mål. Närmsta chef följer kontinuerligt upp sjukfrånvaron med sina medarbetare. följer utbildningsförvaltningens rehabplan och möjliggör tidiga rehab insatser. Arbetssätt - Tydliga mål för verksamheten. - En genomarbetad organisation för ledning, stöd, samarbete och uppföljning. - Det ska finnas tydliga uppdrag till både arbetslag och ämneslag och till ledarna för alla olika grupper - Vi tar fram skriftliga och tydliga uppdragsbeskrivningar för de olika yrkeskategorierna på skolan. - En årsplanering med detaljerat kalendarium där man får överblick över aktiviteter. - Ett nära och tillgängligt ledarskap - Välfungerande administration och vaktmästeri som hjälper till och avlastar pedagogerna. - Närmsta chef följer kontinuerligt upp sjukfrånvaron med sina medarbetare. tidiga rehabinsatser. Hälsosamtal kommer att erbjudas de som har hög korttidsfrånvaro. - Satsning på kompetensutveckling, friskvård och personalvård. - Medarbetarenkäten arbetas igenom av all personal utifrån önskat nulägesanalys, önskat läge och åtgärder och uppföljning. - Beslutsprocessen följer samverkansavtalet för att synliggöra delaktigheten. Tid avsätts för verksamhetsbesök Närmsta chef avsätter tid för att kontinuerligt ha en dialog med arbetslag och ämneslag Tid avsätts för att arbeta med arbetsmiljöfrågor; SAM Medel avsätts i budget för kompetenshöjande insatser Uppföljning Medarbetarenkät Medarbetarsamtal Protokoll från APT, SVG, arbetslag, ämneslag Statistik sjukfrånvaro
Sid 21 (23) Utveckling Skolan skapar ökad tydlighet i struktur för att underlätta arbetet för pedagogerna Vi ska arbeta för att öka vårt AMI och möjliggöra att vår personal har en dräglig arbetsbelastning och trivs på sin arbetsplats Skolan upprättar en handlingsplan utifrån resultatet på medarbetarenkäten. Individuella åtgärder vidtas beroende på arbetstagarens individuella situation. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras mångfaldsperspektiv Mångfaldsperspektivet är integrerat i det ordinarie arbetet. Personalen har kunskap om mänskliga rättigheter, antirasism, extremism och normkritisk pedagogik. Alla elever och all personal garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan förmedlar de demokratiska värdena och mänskliga rättigheterna. Främlingsfientlighet, rasism och extremism motarbetas. Skolan förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier genom regelbunden kartläggning av verksamheten tillsammans med elever. Uppföljning görs utifrån det stöd som finns framtaget. Eleverna har inflytande i arbetet samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Aktivitet Startdatum Slutdatum Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning. 2017-01-01 2017-12-31 Enhetsmål: På Sofia skola finns en välförankrad Likabehandlingsplan och vår skola ska präglas av arbetet för en god stämning och nolltolerans mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling Alla elever, föräldrar och personal på Sofia skola ska kunna känna sig trygga. Ingen ska bli utsatt för trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling Arbetssätt Sofia skola arbetar främjande, förebyggande och åtgärdande utifrån skolans Likabehandlingsplan. Antimobbningteamet har en viktig roll i att i veckomöten lyfta upp tecken och signaler, att tillsammans med arbetslagen se till att signaler utreds, åtgärdas och följs upp.
Sid 22 (23) Varje år avsätts tid för att lära mer runt likabehandling och för att upprätta en ny Likabehandlingsplan utifrån kartläggningar och ny kunskap. Uppföljning Brukarundersökning Elevenkäter Personalenkäter Utveckling Under 2017 ska skolan mer aktivt arbeta med implementering av lektionsramar, nätpolicy, rutiner för klassbyten samt med resultaten ifrån Stockholmsenkäten. Skolan har förtydligat sina rutiner hur vi arbetar om det framkommer om någon upplever sig utsatt. Snabbt agerande och skyndsamma insatser är en viktig nyckel i arbetet. Skolan ska utveckla det förebyggande och främjande arbetet inom ramen för likabehandling Uppföljning av ekonomi Sofia skola är en attraktiv skola och har god elevtillströmning, men vi ser ett tapp i årskurserna 4 och 5, vilket har bidragit till svårigheter när det gäller prognossäkerhet. Under åren bakåt har det också varit svårt vid budgetläggning att förutse vilka ytterligare personella resurser som behöver tillskjutas för elever i behov av särskilt stöd. Efter många år som anslagsenhet har Sofia skola varit resultatenhet sedan ett år tillbaka. Bokslut visade på visst överskott vilket är glädjande. Orsakerna till detta är ett antal skolledartjänster där tillsättning dragit ut på tiden. Mål för enheten Sofia skola ska ha en budget i balans. Med full bemanning på tjänsterna har skolan svårt att balansera budget. Skolan behöver därför i samverkan göra en översyn och vidta åtgärder i syfte att få till en ändamålsenlig och kostnadseffektiv organisation och pedagogisk verksamhet. Personalkostnaden som är skolans största post, behöver minska till 77% av de totala intäkterna. Skolan har nu en ingående fond om ca 1,5 mkr, vilken är tänkt att användas för extra satsningar. För elever med behov av särskilt stöd kan extra personalkostnader behöva tillföras, ex vid enskild undervisning. Skolan kommer under året att fortsätta satsningen på digitala verktyg till den pedagogiska verksamheten. Socioekonomisk tilldelning av medel Det socioekonomiska anslaget används till elever med särskilda behov. Anslaget används då för utökade personalkostnader och hjälpmedel.
Sid 23 (23) Investeringsmedel Tilldelade investeringsmedel kommer att användas för säkerhetsåtgärder i byggnaden, lås mm. Skolan behöver byta ut möbler i matsal och vissa klassrum. Korridorerna behöver möbleras upp utifrån brandsäkerhetskrav. Arbetssätt Kontinuerlig uppföljning av skolans ekonomi, månadsvis, i skolans ledningsgrupp, med controller samt i SVG. Ev åtgärder för att balansera budget vidtas skyndsamt Ekonomisk medvetenhet hos hela skolledningen vid arbetet med tjänstefördelning och planering av den dagliga bemanningen.. Information ges till all personal i APT om skolans ekonomiska förutsättningar. Budget 2017 Övriga frågor Skolan har nu avslutat samarbetet med KIND (Karolinska Institutet) och utbildningsförvaltningen i det gemensamma utvecklingsarbetet "modellskola" som bedrevs under 2016. Det finns en gedigen rapport framtagen som beskriver detta utvecklingsarbete. Skolan har i uppdrag att ta det vidare för att forsätta att skapa goda lärmiljöer för alla elever, med stöd av de verktyg som utvecklats under resans gång. Plan för fortsatt utveckling bilägges 2017 års verksamhetsplan